Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjette hufvudtiteln samt i särskild proposition gjorda framställningar i fråga om anordnande af fabriksinspektion under år 1901, äfvensom i ämnet väckta motioner.

1900-05-08 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:90, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjette hufvudtiteln samt i särskild proposition gjorda framställningar i fråga om anordnande af fabriksinspektion under år 1901, äfvensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

1

N:o 90

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1900, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjette hufvudtiteln samt i särskild proposition gjorda

framställningar i fråga om anordnande af fabriksinspektion

under år 1901, äfvensom i ämnet väckta motioner.

(2:a U. A.)

Kongl. Maj:t har dels i punkten 35:o af sjette hufvudtiteln i den till

innevarande års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof föreslagit Riksdagen att, till anordnande af fabriksinspektion,

på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp af 33,000 kronor, dels

ock uti särskild proposition (n:o (13) af den 2 nästlidne mars under åberopande

af bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden för samma dag

föreslagit, att Riksdagen måtte för samma ändamål på extra stat för år

1901, utöfver hvad på grund af förstnämnda framställning kunde komma

att för ändamålet beviljas, anvisa till arfvoden åt elfva assistenter 33,000

kronor med 3,000 kronor till hvar, för ar räknadt, och till bestridande

af kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter för de fem distrikten

ytterligare 3,000 kronor, eller tillhopa 36,000 kronor.

Enligt åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat,

hurusom han vid föredragning inför Kongl. Maj:t den 13 sistlidne januari

af förslag rörande regleringen af utgifterna för år 1901 under riksstatens

sjette hufvudtitel yttrat, beträffande anordnande af fabriksinspektion, att

i sammanhang med afgifvande åt yttrande i fråga om förslag till om
Rih.

till Riksd. Prol. 1900. 4 Samt. 1 Afd. Öl Höft. (N:o 90.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

arbetning af 1881 års förordning angående minderåriges användande i

arbete vid. fabrik, handtverk eller annan handtering kommerskollegium

och medicinalstyrelsen visserligen ifrågasatt utvidgning i fabriksinspektionens

verksamhet och dermed ock höjning af anslaget för anordnande

åt fabriksinspektion, men att, då kommerskollegium ännu icke hunnit inkomma

med närmare utredning, i hvilken mån höjning af anslaget borde

ega rum, departementschefen, i anslutning till bestående förhållanden,

hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för anordnande

åt fabriksinspektion, på extra stat för år 1901 anvisa: till aflöning åt fem

inspektörer 25,000 kronor med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, till

bestridande af kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter 6,000

kronor samt till Kong], Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade

inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 33,000 kronor.

o Detta öfverensstämde med hvad Riksdagen för innevarande år för

ifrågavarande ändamål anvisat.

Den 22 sistlidne januari hade,, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare

meddelas, till civildepartementet inkommit omförmälda utredning från

kommerskollegium; och hade, sedan departementschefen meddelat Riksdagens

statsutskott detta, äfvensom att han hade för afsigt att inom kort

föredraga ärendet inför Kongl. Maj:t och dervid Tillstyrka Kongl. Maj:t

att. till. Riksdagen afgifva proposition om förhöjdt anslag för ordnandet

åt fabriksinspektion, statsutskottet med anledning häraf uti sitt den 20

nästlidne februari afgifna utlåtande angående regleringen af utgifterna

under, nksstatens sjette hufvudtitel yttrat att, då sålunda ytterligare förslag

i föreliggande fråga vore att från Kong], Maj:t, förvänta, ärendet

syntes i afvaktan derå böra uppskjutas, och att utskottet alltså komme att

framdeles under Riksdagen afgifva yttrande i detta ämne.

Innan departementschefen öfvergått till redogörelse för innehållet i

nämnda utredning, har departementschefen erinrat att, enligt det af honom

förut samma (lag inför Kongl. Maj:t anmälda förslag till förordning angående

minderåriges och qvinnors användande till arbete i industrielt yrke,

hvilken förordning vore afsedd att ersätta förenäinnda kongl. förordning

den 18 november 1881 angående minderåriges användande i arbete vid

labnk, handtverk eller annan handtering, skulle, utom i fråga om grufdrift,

som vore att hänföra till bergsbruk, åt yrkesinspektörerna öfverlemna^

att öfvervaka författningens efterlefnad.

Kommerskollegium hade, enligt hvad departementschefen vidare meddelat,

i. berörda utredning anfört, bland annat, att då enligt nyssnämnda

törlattningsförslag författningens tillämpningsområde skulle, hvad yrkesinspektörerna

anginge, sammanfalla med det, som gälde för lagen an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

3

gående skydd mot yrkesfara den 10 maj 1889, komme visserligen icke

genom författningens trädande i kraft antalet af de arbetsställen, hvilka

derefter folie under yrkesinspektörernas kontroll, att ökas utöfver hvad

redan nu i detta hänseende egde rum, men att deremot en ökning så väl

i inspektionernas antal som i desammas omfattning och följaktligen jemväl

i den tid, hvarje inspektion skulle upptaga, blefve en nödvändig följd

deraf, då genom den nya förordningen ett nytt område skulle vid många

arbetsställen läggas under yrkesinspektionens kontroll; att af kollega berättelse

rörande yrkesinspektionens verksamhet under år 1892 framginge,

att af de 9,000 arbetsställen, som vid den tid berättelsen omfattade, ansetts

utgöra föremål för yrkesinspektionens verksamhet, endast 1,393 blifvit

från institutionens början till utgången af år 1892 inspekterade, och att

följaktligen 7,607 ännu vid sagda års slut vore oinspekterade; att af kollega

berättelse angående yrkesinspektionens verksamhet för år 1898 framginge,

att vid 1898 års slut 7,786 arbetsställen återstode oinspekterade, och detta

oaktadt en tidrymd af sex år förflutit mellan de båda jemförda tidpunkterna

och inspektörernas antal under de fyra senare åren varit fem i

stället för, såsom förut, tre; att detta anmärkningsvärda förhållande delvis

hade sin förklaring i den snabba tillväxt, som egt rum i landets industri

under de senaste åren och på hvilken skilnaden i antal arbetsställen, som

år 1892 och år 1898 folio inom ifrågavarande lags giltighetsområde, i

viss mån torde utgöra en mätare; att de respektive siffrorna, som vore

9,000 och 13,945, alltså visade eu ökning af 55 procent; att då antalet

hithörande arbetsställen helt visst komme att fortfarande ökas, om ock

möjligen icke i samma proportion som under de närmast förgangna åren,

det häraf otvetydigt syntes framgå, att inspektionens nuvarande personal

vore alldeles för fåtalig och kräfde en väsentlig ökning, äfven om. för

densamma icke några nya åligganden skulle tillkomma; samt att kollegium,

under antagande att nu gällande förordning angående minderåriges användande

i arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering inom

kort blefve ersatt af ny lagstiftning och att öfvervakandet åt densammas

efterlefnad komme att yrkesinspektörerna åläggas, derför vid afgifvande!

af sitt förslag tagit hänsyn dertill.

Kollegium hade vidare beträffande inspektionspersonalens storlek yttrat,

att det visserligen vore sant att man af uppgifter från andra länder icke

derom kunde draga någon fullt rigtig slutsats, enär inspektörernas verksamhetsområde

i de skilda länderna vore mycket olika, men att dock

någon ledning för frågans bedömande derifrån kunde hemtas, synnerligast

om man vände sig till ett sadant land som Danmark, der förhållandena

numera vore uti ifrågavarande hänseende närbeslägtade med vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

egna; att enligt den senaste, nu tillgängliga årsberättelse öfver den danska

inspektionens verksamhet, den för finansåret 1897—1898, antalet af de

arbetsställen, hvilka på grund af föreskrifterna i den så kallade »Fabrikloven»

af den 23 maj 1873 angående minderåriges användande i fabriksarbete

och i den så kallade »Maskinbeskyttelseloven» af den 12 april

1889 . angående skydd mot yrkesfara m. m. då folio inom den egentliga

yrkesinspektionens område, utgjorde 5,922 stycken, fördelade på fabriker

och fabriksmessigt drifna verkstader, på mejerier och landtbruk med

mekanisk drifkraft äfvensom pa andra dels stationära icke industriella

rörelser och dels rörliga maskiner, drifna med ånga, gas eller annan

mekanisk kraft; att vid sagda tid inspektionspersonalen utgjorts af två

inspektörer och tretton assistenter eller tillsammans femton personer,

hvilken personal dock numera ökats med två assistenter; att arbetarnes

antal vid nämnda 5,922 arbetsställen utgjorde 70,137; att, derest inspektionens

arbetskrafter hos oss med våra 14,000 arbetsställen och 250- till

300,000 arbetare skulle göras proportionella mot den danska med hänsyn

till arbetsställenas antal, borde distriktspersonalen här ökas till trettiofem

personer, d. v. s. ^sjudubblas; att en sådan ökning emellertid icke, enligt

kollega mening, på en gång borde genomföras, men att, då af det sagda

tramginge, att det vore en oafvislig nödvändighet att kraftiga åtgärder

vidtoges försatt bereda möjlighet för yrkesinspektionen att fylla sin uppgift

och hålla något så när jemna steg med landets starkt tillväxande industri,

kollegium ansåge, att distriktspersonalen borde åtminstone tredubblas,

d. v. s. ökas från fem till femton personer.

Vidkommande det sätt, hvarpå de nya arbetskrafterna lämpligast

skulle kunna inpassas i den redan bestående organisationen, hade kommerskollegium

yttrat, att kollegium ansåge detta kunna ske antingen enbart

genom ökning af inspektörernas antal, eller genom att hos en hvar af

de nu befintliga inspektörerna anställa visst antal tekniskt bildade assistenter

eller ock genom att samtidigt öka inspektörernas antal och hos

dem anställa assistenter; att, då emellertid yrkesinspektörernas antal

nyligen ^ökats från tre till fem, kollegium icke ville föreslå någon ytterligare

sådan . ökning, enär en dermed förenad förändring uti den nu bestående

distriktsindelningen alltid måste medföra icke oväsentliga olägenheter

genom en del arbetsställens förflyttning från ett distrikt till ett

annat och från en inspektör till eu annan; att kollegium derför ansåge

fördelaktigast att den nuvarande distriktsindelningen bibehölles och att en

hvar af. distriktsinspektörerna tilldelades två tekniskt bildade assistenter

såsom biträden vid utförandet af deras åligganden; samt att genom en

sådan anordning skulle, utan rubbning uti de särskilda arbetsställenas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

5

hänförande till visst inspektionsdistrikt, det resultat ernås, att inom hvarje

distrikt minst två personer alltid skulle kunna sysselsätta sig med verkliga

inspektioner, hvarförutom genom en dylik organisation den fördel skulle

vinnas, att någon funnes att förordna till att upprätthålla yrkesinspektörstjenst

vid sjukdoms- eller annat förfall för inspektör att fjensten utöfva,

och att vid uppstående ledighet af inspektörstjenst det funnes en vid

tjenstens utöfning van stam af personer, bland hvilka efterträdaren kunde

utses, och sålunda kontinuitet och likformighet i utöfningen af tjensten

bevaras.

En af kollegii ledamöter hade i denna del varit af skiljaktig mening

och, i motsats till hvad kollegii pluralitet föreslagit, ansett, att yrkesinspektörernas

antal borde fördubblas och allenast en assistent anställas

hos en hvar af inspektörerna.

Rörande de sålunda ifrågasatta assistenternas ställning och åligganden

hade kollegium ansett, att assistenterna, som borde efter föregången ansökningstid

tillsättas af kollegium, skulle lyda direkt under vederbörande

yrkesinspektör, som hade att gifva de under honom lydände assistenter

''föreskrift angående omfattningen af deras göromål samt sättet för deras

utförande, men att dock allmänna regler för assistenternas verksamhet

borde af kommerskollegium, efter inspektörernas hörande, meddelas genom

särskild instruktion.

Assistenternas aflöning hade kommerskollegium ansett kunna bestämmas

till 3,000 kronor årligen för hvar och en att utgå i form af

arfvode.

Då med den föreslagna ökningen af yrkesinspektionens personal och

inspektionsverksamhet naturligen följde jemväl en ökning uti bokföring,

skrifning och andra byrågöromål samt antalet blankettryck, hade kollegium

förklarat, att kollegium ansåge nödigt att åtgärder vidtoges för höjande af

det för dylika utgifter afsedda anslaget med sexhundra kronor för hvarje

distrikt utöfver hvad i staten för innevarande år vore upptaget.

Kollegium hade vidare yttrat, att de ärenden rörande yrkesinspektionen

och hvad deraf föranleddes, hvilka förekomme till behandling hos

kollegium, ökats sedan densammas tillkomst och vore nu af ganska mångsidig

natur; att utarbetandet af det sammandrag af yrkesinspektörernas

berättelser, som enligt gällande föreskrifter af kollegium till Kongl. Maj:t

årligen insändes jemte det yttrande, hvartill berättelserna kunde gifva anledning,

äfvensom sammanförandet åt de till dessa berättelser hörande

tabellariska uppgifter vore ett mycket vidlyftigt och tidsödande arbete; att

förandet af protokollen vid yrkesinspektörernas sammanträden inför den

ledamot af kollegium, som hade att föredraga ärenden rörande fabriker och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

handtverk, samt den korrespondens, som föranleddes af i dessa protokoll

antecknade beslut, jemväl kräfde sin tid; att uti kollegii byrå för ärenden

angående bergshandtering^! och andra industriella näringar redan nu eu

särskild person måst under en stor del af året sysselsättas med utredningar

af ärenden rörande yrkesinspektionen; samt att, då dessa ärenden

gifvetvis vore till antalet i ‘ständig ökning och i de flesta fall af teknisk

natur, kollegium ansåge sig böra föreslå, att på yrkesinspektionens stat

matte pa förutnämnda vilkor anställas ytterligare en assistent och att

assistenternas antal såsunda måtte bestämmas till elfva, samt att en af dem

Ange efter indelning, som kollegium egde bestämma, så länge yrkesinspektörerna

fortfarande stode under kommerskollegii inseende, tjenstgöra vid

kollegii förenämnda byrå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hade kollegium hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte hos innevarande års Riksdag äska sådan ökning

uti anslaget för fabriksinspektionen, att från och med år 1901 kunde dels

utöfver nuvarande personal anställas elfva assistenter vid yrkesinspektionen,

hvardera med ett årligt arfvode af 3,000 kronor, och dels få disponeras

ytterligare 3,000 kronor till mötande af eu blifvande ökning i kostnaderna

för skrifbiträden och likartade utgifter inom de fem inspektionsdistrikten,

eller tillsammans 36,000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört:

Såsom departementschefen redan förut vid föredragning inför Kongl.

Maj:t af förslag till förordning angående minderåriges och qvinnors användande

till arbete i industriel! yrke antydt, ansåge departementschefen

eu ökning i yrkesinspektionens arbetskrafter vara af omständigheterna med

nödvändighet påkallad; och departementschefen delade kommerskollegii

mening, att denna ökning icke borde åstadkommas genom inrättande af

ett större eller mindre antal nya yrkesinspektörsbeställningar med ty

åtföljande ändring i distriktsindelningen utan genom tillsättande af nödigt

antal assistenter. Departementschefen hade icke heller något att anmärka

mot det föreslagna antalet assistenter. Då det vidare enligt departementschefens

mening vore uppenbart, att den sålunda ifrågasatta anordningen

måste medföra en betydligt, ökad inspektionsverksamhet inom distrikten,

hvilket måste hafva till följd ökade kostnader för skrifbiträden

och likartade utgifter för inspektörerna, funne departementschefen de hittills

för sådana ändamål anvisade medel böra ökas; och ansåge han det af

kollegium i detta hänseende föreslagna belopp, sexhundra kronor för hvarje

distrikt, icke vara lör högt beräknad t. Departementschefen ansåge sig

sålunda böra förorda bifall till kommerskollegii förslag och hemstälde alltså,

att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

7

I sammanhang med dessa Kong! Maj:ts framställningar har utskottet

till behandling förehaft två inom Andra Kammaren i förevarande ämne

väckta motioner.

I motionen n:o 180 har herr Henrik Hedlund föreslagit att, om anslag

lemnades till anställande af assistenter vid sidan af yrkesinspektörerna,

Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t

måtte i yrkesinspektörernas och assistenternas vederbörliga instruktioner införa

bestämmelser, enligt hvilka de förre egde förrätta inspektionen och de

senare biträda med byrågöromål, tillsyn öfver minderåriges användning vid

industriel! arbete, efterbesigtning samt endast på särskilt förordnande af

Kongl. Maj:t besigtning i första hand.

I motionen n:o 176 har herr E. Biesért, med hvilken herr A. H. Göthberg

instämt, föreslagit, att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts omförmälda

proposition n:o 63 och under förutsättning, att de bestämmelser

rörande yrkesinspektörs skyldighet, hvilka vore upptagna i Kongl. Maj:ts

förslag till förordning angående minderåriges och qvinnors användande till

arbete i industrielt yrke, blefve af Riksdagen godkända, måtte, för anordnande

af fabriksinspektion, på extra stat för år 1901 anvisa: till aflöning

åt tolf yrkesinspektörer 60,000 kronor med 5,000 kronor till hvar, för år

räknadt; till arfvode åt eu assistent 3,000 kronor; till bestridande af kostnaden

för skrifbiträden och likartade utgifter 14,400 kronor; samt till

Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer

2,000 kronor, eller tillhopa 79,400 kronor.

Under åberopande af Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställningar, bär

den sistnämnde motionären erinrat, hurusom af kommerskollegii protokoll

för den 19 december 1899 framginge, att kommersrådet friherre Rehbinder

beträffande innehållet af kommerskollegii ofvannämnda framställning om

ökning af yrkesinspektionens personal m. in. varit af i viss mån skiljaktig

mening och i sådant afseende yttrat följande:

»1 det af kollegium gjorda förslag om ökande af yrkesinspektionspersonalen

på det sätt, att till biträde åt en hvar af nuvarande fem yrkesinspektörer

skulle anställas två assistenter, kan jag ej instämma. Af en så

beskaffad anordning skulle uppenbarligen följden blifva den, att inspektionen,

som nu måste förrättas af yrkesinspektörerna sjelfva, kormne att

hufvudsakligen ske genom assistenterna, hvilka åter komine att utgöra en

lägre klass af inspektionstjenstemän, hvilka icke ens skulle ega handla

sjelfständigt, utan skulle vara i sin verksamhet beroende af den öfverordnade

inspektörens åsigter och föreskrifter. Härigenom skulle, synes

mig, lätt kunna komma att inträffa, att det förtroende för och den tillit

till den inspekterandes omdöme och af honom jemlikt 5 § af lagen an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

gående skydd mot yrkesfara meddelade upplysningar och råd, som böra,

för att inspektionen skall uppfylla sitt ändamål, finnas hos vederbörande

yrkesidkare och som bör vara eu verksam driffjeder för att denne skall

utan motsträfvighet underkasta sig att iakttaga hvad som af den inspekterande

anses böra ske, minskas. Ej heller är en sådan assistents ställning

rätt väl förenlig med den befogenhet att vaka öfver lagens efterlefnad

— hvilket i första rummet måste innefatta att vid inspektion bedöma,

huruvida af yrkesidkaren iakttagits hvad i lagens 2 § 1—3 mom.

är stadgadt — äfvensom pröfva de i 4 mom. af samma § omförmälda

föreskrifter, som i 5 § angifvas såsom tillkommande yrkesinspektören, men

hvilken befogenhet svårligen kan böra frånkännas den inspekterande, om

ock han endast tillhör den lägre klassen af yrkesinspektionspersonalen,

helst derest inspektion kommer att i allmänhet förrättas af nu åsyftade

personal. Med den ställning och aflöning, som enligt förslaget skulle tillkomma

assistenterna, torde dessutom kunna ifrågasättas, huruvida antagligt

är, att till assistenter kunna förvärfvas personer med såväl — såsom

förutsedt är — teknisk bildning som i öfrigt för befattningen lämpliga

egenskaper.

För min del anser jag med yrkesinspektionens ändamål och uppgift

bättre öfverensstämmande, att inspektion åtminstone i regel förrättas af

yrkesinspektörerna sjelfva, och alltså att desses antal bör ökas i den mån

förhållandena sådant betinga.

Medan jag sålunda ej anser lämpligt, att den inspekterande personalen

delas i en öfver- och en underordnad klass, är jag emellertid af den åsigt,

att det göres behof af att hos hvarje yrkesinspektör finnes anstäld eu

assistent, som kan ersätta inspektören, der denne är förhindrad att utöfva

sin befattning, och i öfrigt biträda honom dels med tillsyn å att af inspektören

vid besigtning föreskrifna anordningar blifvit iakttagna — der sådan

efterbesigtning anses nödig — samt derå, att meddelade bestämmelser i

fråga om minderåriges användande i industriel! arbete vederbörligen efterlefva^,

dels med kansligöromål, särskild! då inspektören är upptagen af

tjensteresor, dels ock möjligen, med verkställande i inspektörens ställe,

enligt särskildt förordnande, af inspektionen, t. ex. inom visst eller vissa

industriella yrken. Härigenom borde äfven kunna ernås, att inspektören

till tjensteresor använde vida längre tid af året än den jemförelsevis ganska

korta tid, som för närvarande dertill anslås.

Om inspektörernas antal ökas, och inspektionsdistriktens storlek i

sammanhang dermed minskas, skulle ock de fördelar vinnas, att, till följd

af kortare afstånd, utgifterna för resekostnader minskades och flere inspektioner

medhunnes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande dito 90.

9

Huru stor ökning af yrkesinspektörernas och inspektionsdistriktens

antal må vara erforderlig, tilltror jag mig ej att närmare bedöma, men

visserligen synes det mig fullt antagligt, att, derest en någorlunda verksam

inspektion skall komma till stånd, det nuvarande antalet af inspektörer

och distrikt kan behöfva fördubblas.»

Detta kommerserådets yttrande syntes motionären vara mycket beaktansvärdt.

Skulle såsom system fastslås, att det nuvarande antalet yrkesinspektörer

bibehölles oförändradt, och att behöflig utvidgning af yrkesinspektionen

skulle ske på så sätt, att assistenter tillsattes under yrkesinspektörerna,

så kunde man med stor visshet förespå, att ett dylikt system

så småningom ledde derhän, att all inspektion komme att verkställas af

assistenterna, under det att den egentlige inspektören komme att sitta

hemma på sitt kontor och sysselsätta sig med en massa skrifgöromål, icke

endast sådana, som vore i instruktionen för yrkesinspektörerna anbefalda,

och hvilka redan nu toge en dryg del af yrkesinspektörens tid i anspråk,

utan äfven sådana, som måste uppstå till följd af nödvändig bref- och

telegramvexling med de kringresande assistenterna m. m. I få ord, inspektören

skulle blifva en fullständig kontorskarl, hvilken till följd af omständigheternas

magt aldrig eller åtminstone mycket sällan komme i tillfälle

att utöfva verklig inspektion eller komma i personlig beröring med befäl

och arbetare vid de olika arbetsställena inom distriktet. Men just denna

personliga beröring med och derpå grundade kännedom om dem, som

inspektören hade att gifva råd och föreskrifter, ansåge motionären vara

en synnerligen vigtig faktor i inspektörens mycket kräfvande arbete.

Och huru skulle under ett dylikt system assistenternas ställning blifva?

Alldeles säkert icke afundsvärd. — Motionären har fäst uppmärksamheten

derpå, att man, om han fattat saken rätt, fordrade, att assistenterna skulle

vara inom teknologiens olika grenar såväl teoretiskt som praktiskt utbildade

män. Ty huru skulle de, i motsatt fall, med framgång kunna fullgöra

sitt arbete såsom de egentligen inspekterande? För en lön af 3,000

kronor för år, ansåge motionären, skulle det, under nuvarande förhållanden,

ställa sig mycket svårt att erhålla det nödiga antalet teoretiskt och

''praktiskt utbildade ingeniörer, som vore villiga att åtaga sig den obehagliga

och osjelfständiga, men på samma gång mycket ansvarsfulla posten

som inspekterande assistenter, då de måste arbeta under trycket af yrkesinspektörens

äfven i detalj meddelade föreskrifter. För hvarje ovanligare

fall måste de känna sig skyldiga att inhemta yrkesinspektörens närmare

föreskrift o. s. v. Fn sådan mycket obehaglig ställning söktes säkerligen

icke af någon, som inom industrien genom kunskaper och praktisk duglighet

vunnit erkännande. Men det vore just sådana män, som yrkes
Bih.

till Rilced. Prof. 1900. 4 Samt. 1 Afd. fil Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande X:o 90.

inspektionen behöfde, om den rätt skulle kunna fullgöra sitt kall. —

Motionärens fulla öfvertygelse vore den, att som assistenter under dylika

förhållanden kunde erhållas endast sådana, som antingen vore mycket

unga, nyexaminerade teknologi’, eller ock sådana, som af en eller annan

anledning icke befunnits lämpliga för den praktiska verksamhetens fordringar.

Vore denna motionärens tankegång rigtig, så skulle följden af sådana

personers anställande som assistenter blifva den, att dessa alltid med eu

viss känsla af ovisshet och undran rörande »hvad yrkesinspektören skall

säga», resa omkring och gifva sväfvande och ovederhäftiga råd och föreskrifter

åt personer, som genom egen erfarenhet och på grund af tidigare

samarbete med den egentlige inspektören enligt motionärens förmenande

hade fullt så god insigt om hvad som vore nödigt och nyttigt att vidtaga

till säkerhet för arbetarnes lif och helsa.

Hurudant skulle under dylika förhållandet förtroendet för yrkesinspektionen

såväl från arbetsgifvares som arbetares sida blifva? Motionären

tvekade icke att säga: i det närmaste lika med noll.

Af egen erfarenhet visste motionären, hvilka stora svårigheter yrkesinspektörerna

haft att, i synnerhet i institutionens barndom, bekämpa, icke

minst till följd af misstroende och en falsk uppfattning af inspektionens

ändamål från arbetsgifvarnes sida, och delvis äfven från arbetarnes. Men

det är motionären kärt att kunna konstatera, att yrkesinspektörerna i de

allra flesta fall vetat att gå till väga på ett sätt, som, i full öfverenstämmelse

med § 5 i gällande instruktion för yrkesinspektörerna, ledt derhän,

att såväl arbetsgivare som arbetare numera, med jemförelsevis få undantag,

funne med sin fördel lämpligt att lyssna till de råd och föreskrifter, som

inspektörerna gåfve.

Då motionären sålunda hade den lifliga öfvertygelsen, att yrkesinspektionen

i sin nuvarande form kommit in på rätt och praktisk väg, vore det

klart, att motionären ej med jemnmod kunde se, hurusom man nu, säkerligen

i bästa afsigt, ämnade försöka ett helt och hållet nytt system, som

efter motionärens förmening komme att gifva ett resultat alldeles motsatt

det goda vi hittills uppnått. Motionären ansåge alltså, att yrkesinspektionen

borde utvidgas genom att öka antalet inspektörer och distrikt, och

förefölle det motionären lämpligt att nu sätta detta antal till tolf. Inspektionspersonalen

blefve då visserligen tre mindre, än hvad Kong! Maj:t

föreslagit, men sju verkliga inspektörer, som vore erfarne och praktiske

män, hunne enligt motionärens mening uträtta minst lika mycket som tio

unga, oerfarna assistenter. Det vore möjligt, att det i framtiden skulle

visa sig praktiskt att, på sätt kommerserådet Rehbinder föreslagit, gifva

hvarje inspektör en assistent, men motionären ansåge det vara lämpligast

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

11

att icke företaga eu sådan åtgärd redan nu, utan vänta dermed, till

dess ett sådant behof faktiskt förelåge.

Deremot ansåge motionären, att det vore af behofvet pakalladt, att

en assistent tillsattes att biträda vid behandling af ärenden rörande yrkesinspektionen

inom kommerskollegium.

Rörande kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter borde dessa,

enligt motionärens åsigt, ej beräknas till lägre belopp än det, som nu härför

vore anslaget, eller 1,200 kronor för hvarje distrikt. Det vore visserligen

sant, att genom tillsättande af 7 nya yrkesinspektörer distrikten

blefve betydligt mindre, men antalet verkstälda inspektioner borde derför

icke blifva färre, snarare tvärtom, då inspektörerna ej behöfde öda bort

så mycken tid på långa resor.

Riksdagens båda kamrar hafva den 5 i denna manad fattat beslut

i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående

minderåriges och qvinnors användande till arbete i industrielt yrke,

dervid Kongl. Maj:ts förslag om skyldighet för yrkesinspektörerna att öfvervaka

författningens efterlefnad blifvit af kamrarne godkändt, hvaremot

kamrarne i vissa andra punkter stannat i skiljaktiga beslut. Då lagutskottet,

enligt hvad dess memorial n:o 48 utvisar, ansett dessa skiljaktigheter

kunna sammanjemkas, förutsätter statsutskottet, att en förändrad lagstiftning

i ämnet skall komma till stånd och att kontrollen a dess efteilefnad

skall blifva anförtrodd åt yrkesinspektörerna, hvilkas arbete sålunda

synes komma att blifva i så väsentlig man tillökadt, att en ökning af inspektionspersonalen

torde få anses vara af behofvet oundgängligen pakallad.

I fråga om de olika sätt för den nya personalens inpassande i den

redan bestående organisationen, hvilka, enligt hvad utredningen i ärendet

gifver vid handen, varit ifrågatta, har utskottet pa de skäl, som af ofvannämnde

reservant inom kommerskollegium uttalats till kommerskollegii

protokoll och hvilka af herr Biesert upptagits, funnit den princip, att inspektionerna

skola förrättas af inspektörerna sjelfva och icke af nagra dem

underordnade tjensteman, böra åtminstone tills vidare fortfarande upprätthållas

och sålunda ansett den för inspektionens tillgodoseende erforderliga

nya personalen böra utgöras af inspektörer med samma tjensteställning

som de förutvarande. De behöfliga nya inspektörernas antal har beräknats

af reservanten inom kommerskollegium till fem och af herr Biesert till

sju. I detta afseende har emellertid utskottet ansett, att tills vidare och

intill dess någon erfarenhet vunnits angående omfattningen af det arbete,

som kan fö raid ed as af den nya lagstiftningen, antalet nya inspektörer

lämpligen skulle kunna begränsas till tre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

o I1 ör bestridande af det ökade arbetet inom kommerskollegium synes

någon ökning af den derstädes anstälda personalen böra beviljas, och har

utskottet i detta afseende ansett sig böra förorda Kong!. Maj:ts förslag om

anställande derstädes af en assistent med 3,000 kronors aflöning, hvilket

förslag jemväl innefattas i herr Bieserts motion.

Likaså anser sig utskottet böra hemställa, att för bestridande af kostnaden

för ^skrifbiträden och likartade utgifter, för hvilket ändamål anslag

hittills utgått med 1,200 kronor för eu hvar af de fem yrkesinspektörerna

eller med tillhopa 6,000 kronor, må beviljas så stort belopp, att för eu

hvar af de utaf utskottet föreslagna åtta inspektörerna må kunna disponeras

nyssnämnda belopp 1,200 kronor, hvarigenom alltså förevarande

anslags sammanlagda belopp skulle komma att uppgå till 9,600 kronor.

Förslaget derom, att, på sätt förut egt rum, ett belopp af 2,000 kronor

skulle ställas till Ivongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt

förordnade inspektörer, har icke gifvit utskottet anledning till någon

erinran.

Då herr Hedlunds ofvanberörda motion hvilar på den förutsättningen,

att assistenter skulle blifva jemte yrkesinspektörerna anstälda, men förslaget

härom blifvit af utskottet afstyrka måste, derest denna utskottets

hemställan af Riksdagen bifalles, herr Hedlunds motion anses hafva

förfallit.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställningar och herr Bieserts omförmälda

motion, må under förutsättning, att på grund af

Kongl. Maj:ts förslag till förordning angående minderåriges

och qvinnors användande till arbete i industrielt

yrke förändrad lagstiftning i detta ämne kommer till

stånd, på extra stat för år 1901 anvisa

a) till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor

med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt;

b) till arfvode åt en assistent i kommerskollegium

3,000 kronor;

c) till bestridande af kostnaden för skrifbiträden

och likartade utgifter 9,600 kronor; och

d) till Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt

tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor;

eller tillhopa 54,600 kronor; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 90.

13

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under mom.

l:o) här ofvan föreslagit, herr Hedlunds omförmälda

motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bill. tiU Riksd. Prof. 1900.

Sami.

1 Afd. Öl natt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.