Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1900-05-10 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:92, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

1

92.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1900, kl. 12 midd.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra

införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: med. statsregleringen

gemenskap egande utgifter; på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret

utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltniugsutgifter

m. m.; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna; samt fullmäktige meddeladt uppdrag att låta ombesörja

tryckning af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815

års riksdagar afgifna memorial m. m.; äfvensom förslag till aflöningsstat för

riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt indragnings- och

pensionsstat vid riksgäldskontoret.

De föreslagna §§ 20, 21 och 22 grunda sig på Riksdagens bifall till

statsutskottets memorial n:o 66, och § 45 på bifall till sammansatta statsoch

baukoutskottets utlåtande n:o 7.

Den föreslagna § 82 har affattats i enlighet med kamrarnes sammanstämmande

beslut i anledning af statsutskottets memorial n:o 68.

Bill. till ltiksd. Prat. 1900. 4 Sand. 1 Afd. 63 ljuft. (N:o 92.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 92.

I öfrigt återfinnas de föreslagna stadgandena med enahanda lydelse i 1899

års reglemente, och i staterna har endast företagits den ändring, att registratorn

och kanslisten J. P. F. Montell, som under innevarande år erhållit

afsked från sin tjenst, uppförts å pensionsstaten.

Med förbehåll såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden

samt aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 10 maj 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

3

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 19.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäld

skon to re t att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det

belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för Statskontoret att, sa snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 20.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 21.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade gruudlagsstadgande,

bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande Riksdag vara tillgänglig,

Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,

sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 92.

§ 22.

„ ^°r bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer k RiksgäIdskontörst anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontor upplånas mot Kontorets

obligationer, strida till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

etter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

rantevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationerdock

får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

§ 23.

^stridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel

dertill icke lemna tillgång, i Eiksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

åt högst ett hundra femtio tusen kronor.

5:o. Från Eiksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, föryaltningsutgifter m. in.

§ 24.

i i A11,a„P, Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdag skostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från Eiksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit dels

framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade,

ma, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför

aflemna^) verifikationsbandlingar, Kongl. Statskontoret af Eiksgäldskontoret

cmnmnroo

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sta ts i ds kottets Memorial N:o 1)2.

5

§ 25.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som

af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för

de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,

skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till

så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 26.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed

förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af

fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda

stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års

riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens

bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ........................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar ............................... » 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas

med 500 kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid

afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne

från aiiöningsbeloppet i dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 92.

ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontor kunna

af honom påkalla vid göromål för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontor må ega att vid Riksdagens

bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .............................................................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ............................................. » 100:

kronor 700: —,

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för

denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning

må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne

med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare,

som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid

detta kontor angifna; och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode

af högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid

biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1

krona 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 27.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem

faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjening, på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelser öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

7

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 28.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda

kansli- och vaMbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af

hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under

den '' tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande,

utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning

enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed

förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen

fem hundra kronor.

För ofvan anmälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;

» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande

af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,

renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet it

hans sida att för medlens användning redovisa; samt

» en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem

år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens

hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150

kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Statsutskottets Memorial N:o 92.

hos tryckfrihetskomité!!, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets

stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 29.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

Rör upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid

justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp

af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets

medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser

jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den

dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt

redovisas.

§ 30.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra

kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra

kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,

eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,

beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen

åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §

57 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och

med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.

I

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

9

§ »I

Aflöningen för RiksgäIdskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,

hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll

stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och

vaktbetjente beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro

underkastade den vidsträcktare tjenstgöringskyldighet eller den jemkning i

åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta

verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter,

som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes

skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka

kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers

eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret

förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål

tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda

tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda

uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat

upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspeuningar, arfvode

eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den

tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,

som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar

eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning

genast frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst

utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke

är för tjenstgöringen i Rikgäldskontoret hinderlig.

Bih. till liiksd. Prat. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 63 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 92.

§ 32.

Till belöning, för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådaglagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda

åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke

behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.

För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäld skontoret

hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna

och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 33.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Gfeneralassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera

en summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 34.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor^ afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,

af Riksgäldskontor^ medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad

utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett

annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under

tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande

reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter

embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få

höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes

vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke

utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda

kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa

blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

11

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 35.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och

må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 36.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta

vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna'', hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål

anvisade.

§ 37.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen

till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut

till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 92.

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverlc, att egaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de

ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,

hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret

inbetalas.

§ 38.

Om Kongl Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar

i Riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 39.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof,

under åren 1900 och 1901 utbekomma de i hvartdera årets riksstat

till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-

och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar

å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränteoch

kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna

året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret

påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda

förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa,

hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 40.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att

der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, Ange, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

18

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontor att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifva försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,

som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, bar 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den

18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,

af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa^ andra

mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med

lens inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet

den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda^ tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande

det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,

samma medel utbetala.

Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden

till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1 900 och af innevarande års Riksdag till och med

utgången af år 1908; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 41.

I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 92.

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas

till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå

dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

Riksdagen har år 1899 bemyndigat Riksgäldskontoret att i utlandet

mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor

att tillhandahållas Riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och

vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken

och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontoret

återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de

utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för

den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

§ 43

(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets

upplåning.)

§ 44.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda ''preskriptionstid

hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta

liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna

kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 45.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar

äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga

kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas

för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller

hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning

på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full sä
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

15

kerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga

obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och

kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets

räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför

hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande

till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret

erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som

säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 46.

För bestridande af Riksgäldskontor åliggande betalningar eger detta

verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 47.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga

medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande

Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig

Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen

antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med

hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 82.

Innevarande års Riksdag har uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad

ombesörja tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 92.

sedd samling af de utaf konstitutionsutskottet vid 18JO, 1812 och 1815

års urtima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill

hörande handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris

för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och

låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna

böra ske.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktfoetjening.

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Arfvoden

och miss- räknings- penningar.

Summa.

Ålderstillägg.

1 Sekreterare ..................

4,400

*1,600

} 6,400

och ombudsman

400

1 Kamrerare.....................

4,000

1,600

400

6,000

1 Kassör...........................

3,500

1,200

800

5,500

1 Revisor ........................

2,500

800

—

3,300

Efter fem års tjenstgöring

1 Kassabokhållare............

2,500

800

3,300

inom graden kan lönen

Ihöjas med 500 kronor och

1 Lånebokhållare ............

2,000

800

—

2,800

efter tio års tjenstgöring

1 Registrator och Kanslist

1,500

900

—

2,400

med ytterligare 500 kr.

Efter fem års tjenstgöring

1 Kammarskrifvare .........

1,500

600

—

2,100

kan lönen höjas med 500

kronor.

1 Förste Yaktmästare......

700

100

_

800

Efter fem års tjenstgöring

1 Vaktmästare..................

600

100

—

700

kan lönen höjas med 100

kronor och tjenstgörings-

2 Vaktmästare..................

1,200

200

—

1,400

penningarne med 100 kr.

Summa

24,400

8,700

1,600

34,700

Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna

förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de

berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kr. hvar.

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor;

dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall

gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 92.

17

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode

eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

han eljest,varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,

som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar

eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige

att anvisa till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen

kronor för år.

8:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den

vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som

kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för

Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet

att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksg.äldskontoret.

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ............... kronor

1,500

—

Pensionsstat yid Riksgäldskontor.

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin.........

4,400

_

Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................

4,000

—

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ..............................

1,500

—

Förre Kotarien August Neijber ................................................

Förre Registratorn och Kanslisten Jakob Peter Ferdinand

3,000

Montell ....................................................................................

2,500

—

Summa kronor

15,400

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och

äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade

vilkor upphöra.

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 63 Häft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.