Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande J\T:o 3
1901-02-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1901:3, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande J\T:o 3
Dokumentets text
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande J\T:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Riksd. kansli den 22 februari 1901, kl. 3 e. in.
Andra Kammarens andra tiUfättika utskotts utlåtande ii:o 2,
med anledning af väckta motioner om skrifvelse till
Kongl. Maj:t angående uiskänkning af vin och maltdrycker
å lägerplatser.
Andra Kammaren har till sitt andra tillfälliga utskott hänvisat
dels ed af hr TF. Styrlander med instämmande af fem andra
ledamöter af kammaren väckt motion, n:o 54, hvari föreslås,
att Riksdagen ville anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga
den förändringen i kongl. förordningen angående försäljning af
vin, maltdrycker m. m., att rättighet till utskärning af vin och
maltdrycker å lägerplatser, äfven om den afser kortare tid än år,
icke må beviljas under annan tid och utsträckning än den, som
Vederbörande kommunalstämma tillstyrkt;
dels en af herrar TF. Bengtsson, Joll. Sjöberg och C. Johansson
i Aflösa väckt motion, n:o 131, hvari hemställes,
att Andra Kammaren för sin del ville besluta, att Riksdagen
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl. Maj:t efter utredning
täcktes taga i öfvervägande, huruvida ej utskänkning å lägerplatser
af vin och starkare maltdrycker må kunna vara förbjuden
under sön- och helgdagar utom till vid måltider spisande gäster.
Bill. till Rihsd. Prof. 1901. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. il Htift. (N:o il.)
1
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 2) Utlåtande Ko 8.
Till stöd för sin framställning åberopar lierr Styrlander hvad
han i sin vid 1900 års riksdag väckta motion, n:o 158, anfört,
.Deri påpekar motionären, att klagomål under längre tid försports
från de kommuner, hvilka berörts af å lägerplatserna anordnad
vin- och maltdrycksutskänkning, som å flere lägerplatser skapat
fullständiga ölkrog®*, ä hvilka icke allenast de värnpligtige, utan
jemväl en större allmänhet fått tillfredsställa sitt begär efter
rusdrycker.
Vidare anför motionären:
Men ehuru kommunerna icke fått ha ett enda ord med. då
det gält att bevilja dylika rättigheter, ja, ehuru dylika rättigheter
till och med för utskänkning åt allmänheten beviljats, ehuru kommuner
på det bestämdaste protesterat deremot, hafva kommunerna
dock fått dragas med alla de oordningar och störande uppträden,
som blifvit en följd af utskänkningen, hvilkens svåraste verkningar
känts inom den del af kommunerna, som är belägen utanför lägerplatsen,
och ä hvilken del af kommunerna militärbefälet icke är
ansvarigt för ordningens upprätthållande, utan der ordningen skall
uppehållas af eu landtpolis, som har ett vidsträckt distrikt att bevaka.
Särskilt har det förderfligt inflytandet af dessa lägerkrogar .
visat sig under sön- och helgdagar, då stora menniskoskaror samlas
till lägren.
Och såsom ytterst sorgligt måste det ju betraktas, att ehuru
kommuner förut haft fullständigt förbud mot utskänkning af rusdrycker
under sön- och helgdagar, i följd hvaraf sabbaten förflutit
lugnt och stilla, efter lägerkrogarnas tillkomst fylleri, slagsmål och
ogerningar af alla slag hört till ordningen för söndagarna.
Framför allt har det väckt allvarligt bekymmer inom flera
sådana kommuner, att utskänkningen skall få omfatta jemväl den
allmänhet, som icke är sysselsatt å lägerplatsen, samt att de klagomål,
som hos Kong!. Maj:t anförts mot Konungens befallningshafvandes
beslut om dylik fri utskänkningsrätt, lemnats utan afseende, äfven
om de klagande utgjorts af kommunala myndigheter.
Såsom betecknande för frågan kan ock omnämnas, att å
åtminstone ett par af dessa lägerplatser en stor del, å en ända till 80
procent af stamtruppen petitionerat om utskänkningens borttagande,
hvilket tyder på att militärerna sj elfva inse, att det är ovärdigt för
vårt land att inrätta krogar, der landets ungdom skall erhålla sin
militära uppfostran.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o S. 3
Då man känner till, att innehafvarne af dylika utskänkningsrättigheter
få betala ganska dyr afgift till regementena, och då man
vidare vet, att dessa afgifter användas för regementenas behof, kan
man ju å ena sidan icke förvåna sig öfver vederbörandes beredvillighet
att tillstyrka dylika rättigheter jemväl beträffande utskänkningen
åt allmänheten; men man kan å andra sidan icke värja sig
för den tanken, att. kommunerna vore mera skickade att afgifva
yttrande öfver ansökningarna än vederbörande regementschefer.
För min egen del har jag visserligen den åsigten, att det
skulle vara lika lätt att från lägerplatserna borttaga utskänkningen
af vin och maltdrycker som det var att borttaga brännvinsutskänkningen,
men då den allmänna meningen icke ännu torde vara mogen
för eu dylik åtgärd, vill jag inskränka mig till att föreslå sådana
åtgärder, som redan nu torde lia eu stark opinion för sig, och hvilka
kunna sammanfattas i den grundsatsen, att ingen kommun skall
kunna påtvingas en krog.
I den till årets Riksdag afgifna motionen heter det:
Då icke den komité, som haft i uppdrag att söka åstadkomma
ett förslag till förändrade bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker,
synes ha egnat någon tanke åt den fråga, som i min motion
berördes, finner jag mig föranlåten att å nyo bringa henne under
Riksdagens pröfning. Och torde jemväl den omständigheten, att
fråga nu föreligger om en betydlig utsträckning af tiden för de
värnpligtiges öfningar, få anses vara ett ytterligare skäl för att
denna vigtiga fråga bringas under statsmagternas pröfning, dä det
ju icke kan vara dem likgiltigt, huru förhållandena komma att gestalta
sig vid de skolor, der landets söner skola erhålla sin militära
uppfostran.
Herrar Bengtsson, Sjöberg och Johansson anföra bland annat:
I den under förlidet års riksdag till Andra Kammaren afiemnade
motionen n:o 170 gjordes hemställan om ett tillägg till § 9
i kong! förordningen angående försäljning af vin och maltdrycker
m. m. den 24 oktober 1885, åsyftande, att utskänkningen af dessa
drycker under sön- och helgdagar skulle förbjudas vid läger och
andra vapenöfningsplatser.
I Andra Kammaren bifölls motionen på dess andra tillfälliga
utskotts hemställan i sä •måtto, att eu skrifvelse till Kong!. Maj:t
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.
begärdes för att få eu del af de i motionen franistälda önskemålen
realiserad.
I Första Kammaren deremot föll förslaget, sedan vederbörande
utskott afstyrkt detsamma. De skäl, som utskottet andragit, synas
oss dock ej kunna tillmätas dén vigt utskottet gjort, utan tvärt om
åtminstone delvis vara af sådan beskaffenhet, att de, i stället för
att vara till gagn vid formulerandet af ett af slagsyrkande, bort
kunna utgöra ett förträffligt underlag för eu hemställan om bifall
till motionen. Tv endast för ett sådant ändamål förmena vi ittskottets
upplysning om, att »någon öldrickning icke förekommer vid manskapets
måltider, utan utspisas vid dem blott den af kronan åt dem
bestämda proviant», skulle kunna användas. När sålunda intet
behof föreligger att för manskapets räkning hålla ölutskänkningsställen
på lägerplatserna, borde det så mycket mindre vara skäl att
etablera sådana för allmänheten.
Vidare säger utskottet uttryckligen, att »skall fosterlandsvännens
förhoppning om svenska folkets villighet att för sitt lands försvar
åtaga sig en utsträckt värnpligt kunna vänta snart förverkligande, måste
folket vinna den öfvertygelsen, att de platser, der deras söner samlas
för att vinna utbildning för detta syfte, äro omhägndde af sedlig tukt
och att intet underlätes af det, som kan göras för att skydda de unga
mot frestelse och fall».
Att vin- och maltdrycksutskänkningen å lägerplatserna i flere
fall föranledt oordningar, är ostridigt. I synnerhet torde detta vara
förhållandet under sön- och helgdagar, då civila besökande till stort
antal från omkringliggande bygd, ja äfven från mera aflägsna
trakter medelst särskildt anordnade extratåg besöka lägerplatserna och
flitigt begagna det erbjudna tillfället att å dervarande ölutskänkningar
berusa sig och dymedelst ej så sällan icke blott ställa till
oordningar, utan ock göra sig odugliga till arbete under påföljande
dag. Enligt hvad inom utskottet meddelats, förklara många af de
värnpligtige, att den lätta åtkomsten af vin och Öl på lägerplatserna
utgör eu farlig frestelse och är vållande till många svårigheter
och obehag.
Och att äfven stammanskapet har samma syn på förhållandena
framgår deraf, att de, åtminstone vid ett regemente, nära nog enhälligt
anhållit om ölutskänkningens fullständiga borttagande.
r Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (No 2) Utlåtande No 3. 5
Under sådana omständigheter synes det utskottet fortfarande
vara i hög grad önskvärd! och af behofvet påkalladt, att i ordningens
och sedlighetens intresse verkligt effektiva åtgärder till inskränkning
uti den i fråga varande utskänkningen vidtagas snarast möjligt.
Dock tror utskottet icke, att den af herr Styrlander föreslagna
åtgärden skulle med visshet leda till det önskade målet. Utskottet
medgifver, att respektive kommuner vid lägerplatserna kunna hafva
mycket stora olägenheter af utskänkningen derstädes och att de
förty borde ha medbestämmanderätt vid deras beviljande. Motionären
går dock längre i sin framställning. Han vill rörande här
i fråga varande art af vin- och maltdrycksutskänkningsrättigheter
gifva kommunerna fullständig bestämmanderätt. Hade framställningen
afsett att åt . kommunerna bereda utsträckt bestämmanderätt i fråga
om alla slag af vin- och maltdrycksrättigheter, skulle utskottet hafva
funnit förslaget synnerligen beaktansvärdt. Och utskottet vill, i
detta sammanhang, uttala den förhoppning, att i den nya förordning
angående försäljning af vin och maltdrycker, som ej länge
torde låta vänta på sig, hänsyn tages till önskemålet om utsträckt
kommunal bestämmanderätt i hithörande frågor.
Men att uteslutande i fråga om utskänkningsrätt å lägerplatserna
gifva d^ kommunala myndigheterna en befogenhet, som
de icke skulle ega i fråga om andra inom kommunens område
begärda utskänlmingsrättigheter, torde icke vara lämpligt.
Deremot anser utskottet, / att den hemställan, som innefattas
i den af herrar Bengtsson, Sjöberg och Johansson afgifna motion,
är ett steg i rätt rigtning. Andra Kammaren antog, såsom motionärerna
erinra, i fjor ett lika lydande, af dåvarande andra tillfälliga
utskottet tillstyrkt förslag, hvaremot Första Kammaren afslog detsamma,
hufvudsakligen på det af dess tillfälliga utskott anförda skäl,
att beslutet skulle vara oklart och dess innebörd dunkel. Förslagets
innebörd är emellertid den, att all utskänkning af vin och maltdrycker
under sön- och helgdagar i regel skulle förbjudas, men att vin och
Öl finge serveras vid måltider till å marketenterierna spisande gäster.
I likhet med Andra Kammarens tillfälliga utskott fann det Första
Kammarens utskott, som då behandlade ärendet, att här förelåg eu
vigtig fråga och uttalade derför önskvärdheten af att rättelse snarast
möjligt måtte åstadkommas i de missförhållanden, som framkallat motionerna.
Andra Kammarens utskott är förvissadt om att den åtgärd,
som af motionärerna ifrågasatts, i väsentlig grad skulle bidraga
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 3 Höft. 2
6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 3.
till realiserande af den af Första Kammarens utskott uttalade önskan,
att de platser, dit folkets söner samlas för att utbilda sig till foster - landsförsvarare, blefve omhägnade af sedlig tukt, och att tillfällena
för de unga till frestelse och fall förminskades.
På grund af det anförda hemställer utskottet:
1) att herr Styrlanders motion icke måtte bifallas;
2) att Andra Kammaren för sin (jel måtte besluta,
att Riksdagen i skrifvelse till Kong! Maj:t
anhåller, det täcktes Kong! Maj:t efter utredning
taga i öfvervägande, huruvida ej iskänkning å
lägerplatser af vin och starkare maltdrycker må
kunna varda förbjuden under sön- och helgdagar
utom till vid måltider å marketenterierna spisande
gäster.
Stockholm den 21 februari 1901.
På utskottets vägnar:
JULIUS CENTERWALL.
Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1901.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.