Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa delav af tullbevillningen.

1901-02-08 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:1, Betänkande, angående vissa delav af tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1

N:o 1.

Ant. till Riksd. kansli den 11 februari 1901, kl. 3 e. in,

Betänkande, angående vissa delav af tullbevillningen.

(l:a A.)

„ . Bevillningsutskottet har härmed velat afgifva yttrande i anledning

ax följande till utskottet hänvisade motioner, angående ändringar i tullbevillningen,

nemligen motionerna

, , i*:°132 inom Andra Kammaren, af herr L. Eriksson i Bäck, om

afskaffande af tullen å majs;

n:o 148 inom Andra Kammaren, af herr N. Jönsson i Gammalstorp,

om åsättande af tull å potatis vid införsel under vissa tider; samt

n:° 137 inom Andra Kammaren, af herr P. O. Lundell, om tull

a agg.

Tullen för omalen majs utgår för närvarande med 3 kronor 70

öre och för malen majs med 6 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Herr Eriksson hemställer nu i sin ofvanberörda motion, i hvilkens

syfte herr Gustaf Olofsson instämt, att Riksdagen måtte besluta borttaga

tullen å omalen majs, samt anför till stöd härför följande:

»De under flera föregående år ogynsamma förhållandena i afseende

å bveriges export af kött och fläsk, kreatur samt af smör och hafre

jemte importen af kött alla slag, hvilka äfven under år 1900 existerat,

Bih. till Riksd. PVot. 1901. & Samt. 1 Afd. 1 Höft. (N:o 1). 1

Majs.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

tillökade med en ganska afsevärd införsel af hafre, tala fortfarande för

behofvet af ett mera näringsrikt foderämne, än hafre är, hvilket på samma

gång kunde erhållas till ungefär lika pris med denna. Majs är, såsom

kändt, mycket lämplig som ersättning för hafre och i vårt grannland

Danmark använd i stor myckenhet, men den höga tullen derå x

Sverige verkar som införselförbud till kreatursutfodring. Med hänvisning

till min vid förra årets riksdag väckta motion, n:o 121, framhålles, att

under år 1900 exporten ytterligare nedgått, af fläsk till 1,312 ton mot

2,500 år 1899 och 9,730 år 1895, af svin till 115 stycken mot 16,120

år 1896, af kött alla slag till 277 ton mot 533 ton år 1896, af hafre

till 12,500 ton mot 39,000 år 1899 och 75,000 ton år 1895, samt af

smör (som under år 1900 nedgått med nära 1 1/2 million kg.) till

19.163.000 kg. mot 24,764,000 kg. år 1896. . Importen af kött har

deremot under de 5 senaste åren visat en jemn ökning från 920,000 kg. till

1.613.000 kg. och införseln af fläsk har ej nämnvärdt ändrats. Dessa för

vår handelsbalans mycket menliga förhållanden synas sålunda, ej vara

blott tillfälliga och leda ju i längden till mycket stora ekonomiska förluster

för landet. Tullfri införsel af majs skulle helt säkert åstadkomma

en gynsarn förändring härutinnan, då den är ett utmärkt kraftfoder för

våra husdjur.»

Den af herr Eriksson åberopade, vid förra årets riksdag af honom

väckta motionen var af följande innehåll:

»Det ökade behofvet af majs ger mig anledning att åter förnya

min vid föregående riksdagar väckta motion om borttagande af tullen

å omalen majs. I Danmark, der majsen är tullfri, har införseln deraf

ökats från 446,660 tunnor år 1887 till 4,115,630 tunnor år 1897, och

under samma tid har exporten af kött och fläsk ökats från 16,220 ton

till 69 330 ton. I Sverige har utförseln af fläsk nedgått från 9,730 ton

år 1895 till 2,500 ton år 1899, under det införseln af samma vara stigit

från 6,470 ton år 1895 till 11,930 ton år 1899. Då majs i näringsvärde

är jemförligt med korn och genom sina egenskaper lämpligt till utfodring

af såväl nötkreatur som hästar och svin, inses lätt, hvilken stor

fördel det vore för jordbruket att kunna erhålla densamma för billigare

pris hvarigenom kunde produceras bättre fläsk än det, som nu erhålles

vid mejerierna genom utfodring med endast skummjölk och vassla,

hvilket ej betingar högsta pris på engelska marknaden eller tillfredsställer

de norrländske arbetarne. Då numera, å de orter, der jord rukarne

följa med sin tid och tillvarataga sina intressen, de flesta åt dem

äro eller''lätt kunna bli andels- eller aktieegare i sin. orts mejeri, ar det

till deras egen fördel, att detta kan lemna större vinst, hvilket också

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3

möjliggör högre mjölkpris. Använd till nötkreaturen, kan majsen i

fodervärde jemföras med raps och linfrökakor m. fl., hvilka dock numera

. ofta äro förfalskade, men, äfven oafsedt förfalskningen, stå för

högt i pris, hvarför de till stor del öfvergifvits, och då de senaste åren

gifvit mindre goda hafreskördar, har detta haft till följd, att smörexporten

nedgått och ensamt under år 1899 ytterligare minskats med 2,400,000

kg., under det Danmarks smörexport företett en jemn ökning från

17,540,000 kg. år 1887 till 46,150,000 kg. 1897.

Som häraf synes, förstår det lilla Danmark att ansenligt öka sin

export af fläsk och smör, under det Sveriges export deraf minskats

högst betydligt. Äfven vår hafreexport har under de 5 sista åren minskats

_ ansenligt,, eller från 75,000,000 till 39,000,000 kg., under det

mejerierna samtidigt klaga öfver minskad mjölktillgång, hvilket ej tyder

på ökad användning af hafren till utfodring i stället för den minskade

exporten. Den under år 1899 med öfver 11,000 ton ytterligare ökade

införseln af majs talar, jemte ofvan anförda förhållanden, sitt tydliga

språk.»

Vid 1880 års riksdag åsattes majs, som tillförene varit tullfri, en

tull af 1 krona 50 öre för 100 kilogram. Den tullkomité, som år 1882

afgaf förslag till ny tulltaxa, hemstälde emellertid om tullfrihet för

majs, såväl malen som omalen. I enlighet härmed aflat Kongl. Maj:t

proposition till 1882 års Riksdag, som med bifall till propositionen stadgade

tullfrihet för majs, såväl malen som omalen. Vid 1885 års riksdag

väcktes motioner om åsättande af tull å majs. Vid behandlingen af

dessa motioner hemstälde bevillningsutskottet, att omalen majs måtte

beläggas med en tull af 1 krona för 100 kilogram och att malen majs

fortfarande matte förblifva tullfri. Riksdagens båda kamrar beslöto

emellertid, att gällande tullfrihet för majs, såväl malen som omalen,

skulle bibehållas. Vid majriksdagen år 1887 förekom å nyo frågan om

tull å majs, hvarvid bevillningsutskottet afstyrkte förslagen derom.

Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men Andra Kammaren

beslöt en tullsats af 2 kronor för 100 kilogram, hvilket beslut segrade

i gemensam omröstning. Sedermera bär majs alltjemt varit belagd med

tull, ehuru till vexlande belopp. De nu gällande tullsatserna å majs

åsattes af 1895 års Riksdag. Derefter hafva af herr Eriksson väckts

motioner om tullfrihet, dels år 1897 å såväl malen som omalon majs,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

dels ock åren 1898, 1899 och 1900, likasom nu, å endast omalen majs.

Dessa motioner hafva af bevillningsutskottet afstyrkts med undantag af

år 1899, då utskottet hemstälde, att tullsatsen för omalen majs måtte

nedsättas till 2 kronor för 100 kilogram. Riksdagen har emellertid

hvarje gång beslutit bibehålla gällande tullsatser.

Såväl vid förra årets som vid 1898 års riksdag åberopade bevillningsutskottet

i sitt betänkande angående förslaget om majstullens borttagande

hvad bevillningsutskottet år 1897 yttrat i denna fråga och den

i sammanhang dermed behandlade frågan om förbud mot bränvinstillverkning

af majs, hvilken sistnämnda fråga då framkommit i en af

herr O. Persson i Rinkaby väckt motion; och utskottet, som anser samma

skäl fortfarande tala mot majstullens borttagande, får derför å nyo åberopa

samma yttrande, hvilket var af följande lydelse:

»Om det ock, såsom herr Eriksson i sin motion framhåller, är

otvifvelaktigt, att genom majstullens borttagande ett godt foderämne

kunde erhållas för ett synnerligen billigt pris, torde likväl vara ovisst,

huru vida icke en betydligt ökad majsimport komme att ofördelaktigt

inverka på priset å inom landet odlad spanmål, men en sådan åtgärd

skulle emellertid i ett annat afseende verka särdeles menligt, i det att

majs, såsom ett lämpligt råämne för bränvinstillverkning, skulle i anseende

till dess låga pris nästan helt och hållet utestänga användningen

af potatis för sådant ändamål, hvarigenom känbara förluster skulle tillskyndas

jordbrukarne inom vissa delar af landet, der till följd af jordmånens

beskaffenhet desse äro hufvudsakligen hänvisade till potatisodling

med åtföljande bränvinsbränning. Då nemligen majs för närvarande

i laster om 200 till 500 ton i svensk hamn utbjudes till ett

pris af 6 kronor 10 öre till 6 kronor 15 öre för 100 kilogram, tullen

naturligtvis deri ej inberäknad, skulle vid bränvinstillverkning af denna

vara, då utbytet beräknas till 70 liter af 50 procent alkoholhalt för 100

kilogram, råämnet till en liter bränvin kunna erhållas för ett pris af

allenast 9 öre. Vid bränvinsbränning af potatis åter kan utbytet af

100 kilogram potatis af 18 procent stärkelsehalt, således en god vara,

som ej alla år kan inom vårt land frambringas, beräknas till 20 liter

af nämnda alkoholhalt; och då en hektoliter potatis väger omkring 73

kilogram, skulle med ett pris af 9 öre för liter bränvin, hvartill, enligt

hvad ofvan angifvits, majsbränvin under förutsättning af tullfrihet för

majs kunde tillverkas, en hektoliter potatis icke kunna vid användning

för detta ändamål inbringa mer än 1 krona 31 öre, ett pris, hvartill

potatis svårligen utan förlust kan odlas. Häraf framgår, att, i händelse

tullen å majs borttoges, detta skulle i väsentlig grad inverka hämmande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5

på afsättningen af potatis till bränvinsbrännerierna, hvarigenom ett

hårdt slag skulle drabba den svenska jordbruksnäringen. Detta förhållande

skulle sannolikt äfven bidraga dertill, att brän vinstill verkningen,

som hittills hufvudsakligen utgjort en binäring till jordbruket, komme

att allt mer öfvergå till storindustri, hvarigenom, förutom minskad afsättning

af jordbrukets produkter, jemväl skulle blifva en följd, att det

värdefulla, affallet drank, som erhålles vid bränvinsbränning af säd och

potatis, ej komme att pa ett så lämpligt sätt tillgodogöras som under

nuvarande förhållanden.

Till förekommande af de olägenheter, som sålunda skulle uppstå för

jordbruket, har herr Persson i sin motion hemstält om förbud mot användande

af majs för tillverkning af bränvin, och herr Eriksson har

sjelf i sin motion medgifvit, att tullfrihet för majs måste föranleda ett

sådant förbud. Förslag att genom lagstiftning i denna rigtning åt jordbruksnäringen

inom landet förbehålla all afsättning af råämnen till

bränvinsbrännerierna, särskild! af potatis, hafva flere gånger förut varit

föremål för Riksdagens pröfning. Så skedde första gången vid 1887

års riksdag, då dels i den kongl. proposition, som ligger till grund för

nu gällande förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin,

förslag framstäldes om förbud att för brän vinstillverkning använda majs,

ris och andra sådana ämnen, som äro af beskaffenhet att icke kunna

inom landet allmänneligen alstras, dels ock motion väcktes med alternativt

förslag om förhöjd tillverkningsskatt för bränvin, tillverkadt af

sådana råämnen. Såväl dessa förslag som vid flere senare riksdagar

väckta motioner i samma rigtning hafva emellertid af Riksdagen afslagits,

och har bevillningsutskottet vid behandlingen af åtskilliga sådana

förslag lemnat utförlig utredning af hithörande förhållanden samt gifvit

skäl för den åsigten, att en sådan inskränkning i vilkoren för bränvinstillverkningen

icke kan eller bör genomföras.

Enligt grundsatserna för nu gällande lagstiftning för näringsfriheten

bör det stå en hvar fritt att välja de råmaterialier, han anser fördelaktigast

för den näring, han idkar, och ett förbud mot användande

af majs för tillverkning af bränvin synes uskottet derför innebära ett

ingrepp i den frihet, som bör tillkomma idkarne af denna näring lika

väl som andra näringsidkare. För de brännerier, som äro belägna å

traktör, der tillgång på potatis icke linnes i tillräcklig mängd för deras

behof, skulle ett sadant förbud till och med kunna medföra den påföljd,

att tillverkningen icke längre skulle kunna med fördel bedrifvas och

således måste nedläggas.

Utom de skäl, som sålunda anförts mot det föreslagna förbudet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

uppställa sig derjemte för genomförandet af detsamma rent praktiska

hinder, hvilka enligt utskottets åsigt äro af den art, att de måste anses

afgörande för frågan. Det är nemligen med största svårighet förenadt

att efter inmäskningen afgöra, hvad slags spanmål till densamma användts,

i följd hvaraf en verksam kontroll i detta hänseende nödvändigt måste

medföra vilkor och inskränkningar, som blefve särdeles betungande för

tillverkaren äfvensom för staten. Särskilt vid de brännerier, som äro

i gång hela dygnet om och äro belägna å egendomar, der majs användes

för utfodring af kreatur, blefve det helt säkert nödvändigt att hela dygnet

igenom på det noggrannaste kontrollera inmäskningen, i följd hvaraf

det icke skulle kunna undvikas att vid sådana brännerier anställa två

kontrollörer. Kontrollen skulle till och med blifva omöjlig, i händelse

någon bränn vinstillverkare skulle vilja använda malen spanmål, en utväg,

som, i händelse ett förbud mot användande af majs vid bränvinstillverkning

skulle stadgas, sannolikt ej komme att lemnas obegagnad

af dem, som ville öfverträda förbudet. Denna svårighet har väl en

motionär vid en föregående riksdag sökt undanrödja genom ett förslag

att förbjuda användningen af alla slags mjöl för bränvinstillverkning,

utom då det användes för jästberedning. Äf tekniska skäl är emellertid

en sådan anordning nästan omöjlig att genomföra, men anser utskottet,

då förslag härom nu icke föreligger, sig ej ega anledning att om denna

fråga lemna vidare utredning än att hänvisa till hvad 1891 års bevillningsutskott

i detta hänseende utförligt yttrat.

Faran för att genom användande af majs för tillverkning af bränvin

den för jordbruksnäringen så betydelsefulla afsättningen af dess

alster till bränvinsbrännerierna skulle i väsentlig mån försvåras kan,

på grund af hvad sålunda anförts, enligt utskottets åsigt ej afvärjas

på annat sätt än genom tull å majs».

I fråga om tullens inverkan på majsens användning vid bränvinstillverkniug

samt möjligheten att genom högre tillverkningsskatt förekomma,

att majs vid sådan tillverkning komme att uttränga andra nu

använda råämnen, i synnerhet potatis, har chefen för kontroll- och

justeringsbyrån enligt erhållet uppdrag afgifvit ett den 19 sistlidne

december dagtecknadt utlåtande, hvilket med en dertill hörande tabell

utskottet ansett böra till upplysning i saken såsom bilaga fogas

vid detta betänkande.

Att det skulle vara med stor svårighet förenadt att utöfva en

verksam kontroll öfver användandet af majs vid bränvinstillverkning,

har redan förut framhållits, och att så är förhållandet, framgår ytterligare

af nämnda utlåtande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande JV:o 1. 7

Härjemte anser utskottet sig böra, i likhet med sistlidet års

bevillningsutskott, framhålla, att enligt motionärens förslag ett borttagande

af tullen endast å omalen majs skulle ega rum, men att någon

sänkning af tullen å malen majs och de produkter, som deraf kunna

framställas, icke blifvit ifrågasatt; samt att genom ett bifall till motionen

tullskyddet för qvarnindustrien sålunda skulle blifva vida större i fråga

om majs än i fråga om andra sädesslag. Utskottet erinrar jemväl, att

förslaget afser en rubbning i de efter långvariga förhandlingar och på

grund af noggranna utredningar faststälda tullsatserna å spanmål, i

hvilka enligt utskottets åsigt någon förändring icke bör ske utan

synnerligen vigtiga och i näringslifvet djupt ingripande orsaker, men

såvidt utskottet kan finna, hafva några förändrade förhållanden icke

inträdt, som bort gifva anledning till att å nyo sätta denna fråga på

dagordningen.

På sålunda anförda skäl hemställer utskottet,

Iso) att ^Riksdagen måtte, med afslag å herr

Erikssons motion, besluta, att gällande tullsats för

omalen majs skall bibehållas oförändrad.

I sin ofvan omförmälda motion, i hvilken herrar M. Andersson

och A. V. Lindvall instämt, föreslår herr Jönsson, att Riksdagen ville

åsätta eu tull å importerad utländsk potatis af 50 öre för 100 kilogram

att utgå årligen under tiden 1 januari—31 mars och 1 september—31

december samt taga sin början den 1 september detta år.

Till stöd för detta yrkande anför motionären följande:

»Den fria importen af utländsk potatis, hvilken de senare åren

tilltagit i oroväckande grad, har gjort, att större brännerier och stärkelsefabriker

hafva börjat anläggas vid kuststäder inom landet; och får den

fria importen fortfara härefter som hittills, så torde nog flera sådana

der komma att anläggas och större delen af landets konsumtion af

bränvin och stärkelse så småningom komma att produceras vid kuststäderna,

till större delen af utländska produkter. Att det icke för

landet och dess jordbruk kan vara önskvärdt eller nyttigt att importera

utländsk potatis och förlägga fabrikationen af bränvin och stärkelse till

kuststäderna, hvarigenom vår egen potatisodling lider skada och intrång

samt affallet ifrån fabrikationen derstädes ej för ladugårdarne och jordbruket

kan nöjaktigt tillgodogöras, är påfallande och tydligt, hvarjemte

bränvins- och stärkelsefabrikanterna ofta torde begagna sig af den fria

Potatis.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

importen af potatis för att mer än tillbörligt är sig till favör nedtrycka

priset på inhemsk potatis, landets jordbrukare till stor skada. .

Då det ej bör lida något tvifvel derom, att landets eget jordbruk

eger förmåga att producera vårt behof af potatis, blott odlingen deraf

blifver lönande, och potatisodlingen inom vårt land måste anses såsom

en i synnerhet för det svaga jordbruket naturlig odling och denna i de

trakter, der bränvins- och stärkelsefabrikationen bedrifves, utgör jordbrukets

hufvudsäde, och då potatis är det hufvudsakligaste för att icke

säga det enda, jordbrukaren i dessa trakter har att sälja för att kunna

utgöra skatter och onera m. m., och då potatisodlingen under vissa tider

af året i synnerhet under hösten lemnat tusentals personer, synnerligast

de mindre arbetsföra (barn och fruntimmer), en inkomstbringande sysselsättning,

så anser jag starka skäl tala för, att tull åsättes utländsk potatis.

Häremot torde väl från frihandelsvänligt håll erinras derom, att potatis

är en nödvändighetsvara, som ingår i allas, således äfven i arbetarens

och den mindre bemedlades lifsförnödenheter och derför borde

vara tullfri; men deremot kan framhållas, att detta icke med skäl kan

sägas gälla andra arbetare än stadsarbetarne, emedan arbetarne å landsbygden

i allmänhet sjelfva producera sitt behof af potatis och många

derutöfver till afsalu. Dessutom torde äfven emot denna erinran kunna

framhållas stadsarbetarnes och industriarbetarnes för närvarande goda

ställning och arbetspris, hvilka hufvudsakligast tillkommit genom de

åsätta och förhöjda industritullarne, och att derför icke ifrågavarande

tull för dem spelar någon nämnvärd roll, helst priset som vanligt ej

torde komma att stiga med tullens hela belopp. Då industriarbetarne

genom industritullarne erhållit skydd för sitt arbete, må det väl finnas

rättvist, att jordbruksarbetarne erhålla skydd för sitt arbete. Ty i

viss mån* kan tull å potatis sägas utgöra ett skydd för jordbruksarbetarne,

enär många af dessa, hvartill väl äfven bör räknas våra små

jordbrukare, odla potatis äfven till afsalu.»

Vid motionen finnes såsom bilaga fogadt utdrag af protokoll vid

svenska potatismjölsfabrikanternas förenings sammanträde i Kristianstad

den 11 januari 1901, hvari uttalas önskvärdheten af att potatis måtte,

på grund af den betydande importen, blifva belagd med tull.

Införseln af potatis har under nedannämnda år utgjort

år 1890 ...................................................................... 8,363,813 kg

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänlcande N:o i.

9

11

11

11

1891-

år 1894 ....................................................................... 1,762,312 kg

>5 1895 ....................................................................... 3,152,200

» 1896 ........................................................................ 3,420,787

n 1897 ........................................................................ 4,090,100

1898 ...................................................................... 32,204,884

55 1899 ........................................................................ 83,471,299

Landets medelskörd af potatis har under tioårsperioden

1900 utgjort 18,979,230 hektoliter årligen, motsvarande, om en hektoliter

antages väga 66 kilogram, 1,252,629,180 °) kilogram.

Vid 1888 års riksdag åsattes potatis, äfven krossad eller rifven,

en tullsats af 50 öre för 100 kilogram. Efter det vid 1891 års riksdag

väckta motioner om upphäfvande af denna tull blifvit afslagna,

beslöt 1892 ars Riksdag att afskaffa tullen å potatis. Sedermera har

frågan om tull å denna vara förekommit vid riksdagarne åren 1894,

1895, 1896 och 1897, men de i sådant syfte väckta motioner hafva

städse afslagits.

I åtskilliga af dessa motioner ifrågasattes en högre tull under

vissa, delar af aret än under återstoden deraf, då en lägre tull eller

tullfrihet skulle råda, under det att i andra motioner yrkades en

lika hög tullsats under hela året. Så föreslog herr friherre Klinckowström

vid 1895 års riksdag en tullsats af tre kronor under tiden från

och med den 15 juni till och med den 31 augusti och af en krona

50 öre under tiden från och med den 1 september till och med den

31 december samt. vid 1896 års riksdag en tullsats af tre kronor under

förstnämnda tid och under återstoden af året af en krona 50 öre,

allt för 100 kilogram. Vid båda dessa riksdagar föreslog den nuvarande

motionären eu tullsats af en krona för 100 kilogram, att gälla

under hela året, och vid 1897 års riksdag yrkades i en af herr J.

Nilsson i Sorröd väckt motion eu tullsats af 50 öre för 100 kilogram

likaledes att gälla under hela året.

Om än, på sätt af ofvan intagna uppgifter angående införseln

af potatis framgår, denna införsel under de senaste åren varit i stigande,

torde denna omständighet dock icke böra tillmätas en sådan betydelse

som motionären antagit. Det är egentligen endast under åren 1898 *)

*) På anmodan af vederbörande tjensteman i statistiska centralbyrån anstäldes under

år 1897 vid landtbruksakademiens experimentalfält undersökningar för utrönande af

vigten å potatis, hvarvid undersöktes tolf olika sorter potatis; och befann» vigten för

hektoliter utgöra högst 68 och lägst 64,2 kg. eller i medeltal 66,i kg.

Bill. till lli/csd, Prot. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

och 1899 som införseln af potatis visat en mera nämnvärd ökning.

Emellertid torde detta få anses bero derpå, att skörden af potatis under

sagda år varit synnerligen ringa, långt under medelmåttan. ^ Enligt

den officiella statistiken skördades nemligen i riket under år 1898

13,575,100 hektoliter och under år 1899 endast 11,955,400 hektoliter

potatis. Till jemförelse må nämnas, att under sistlidet år potatisskörden

uppgick till icke mindre än 24,643,900 hektoliter. Den omständigheten,

att potatisskörden under olika år företer så betydande skiljaktigheter,

synes utskottet innebära en kraftig maning att icke åsätta en

tullafgift, som vid eu felslagen skörd, då priset helt naturligt stiger,

skulle än ytterligare fördyra denna vara, hvilken ej mindre såsom

födoämne än äfven såsom utsäde är af allra största betydelse. Om man,

med bortseende från nämnda år 1898 och 1899, jemför införseln åt

potatis med landets medelskörd deraf, synes det icke förefinnas anledning

att antaga, det priset å den inhemska varan skulle i nämnvärd

mån kunna påverkas af införseln, helst den utländska potatisen

fördyras med fraktkostnaden, hvilken i fråga om en så tung och skrymmande

vara som potatis måste vara af stor inverkan på priset.

Då vid föregående tillfällen tull å potatis ifrågasatts, har alltid

framhållits, att tullafgiften skulle utgöra ett skydd för produktionen

af den s. k. tidiga potatisen mot införseln af sådan vara från Tyskland,

som till följd af sitt läge och klimat är i stånd att frambringa

potatis tidigare på året än här i landet är möjligt. Denna synpunkt

har förefallit så vigtig, att, på sätt ofvan lemnade redogörelse för i

ämnet vid föregående riksdagar väckta motioner utvisar, man tänkt sig

eu högre tullsats å potatis under den del af året, då införsel af tidig

potatis förekommer, än under återstoden af året. Att i nu förevarande

motion denna synpunkt så långt ifrån tagits i betraktande, att tvärtom

tullfrihet å potatis föreslagits under våren och sommaren, synes utskottet

utgöra ett ytterligare skäl för afslag å motionen, hvartill vidare

kommer, att det synes utskottet mindre lämpligt att i vår tulltaxa

införa nyheten af tullar under allenast vissa delar af aiet.

På grund af det nu anförda hemställer utskottet,

2:o) att Riksdagen måtte, med afslag. å herr

Jönssons motion, besluta, att gällande tullfrihet för

potatis skall bibehållas; och

3:o) att, vid bifall till hvad utskottet under

punkt 2:o) här ofvan hemstält, motionärens yrkande

angående tiden för tillämpningen af den utaf.honom

föreslagna tullsatsen måtte anses hafva förfallit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

11

Uti den af herr Lundell väckta motionen föreslås, »att Riksdagen

måtte besluta åsättande af en tull å 20 öre per hvarje kilogram ägg,

som hit till riket införes, beräknad å äggens nettovigt, med 10 procent

tullfritt afdrag för det emballage, hvari äggen kunna vara inpackade.»

Till stöd för detta förslag anföres i motionen följande:

»Vid anordnande af skyddstullar under de senare åren synes

man alldeles förbisett artikeln ägg. Antagligen ansåg man denna

artikel vara af ringa betydenhet, och då den för blott få år sedan

var i betydligt öfvervägande grad en exportvara för vårt land, så

synes man icke vidare fäst uppmärksamhet för åsättande af något

tullskydd för denna näring.

Under senaste tiden har emellertid förhållandena å detta område

såväl hos oss som i våra grannländer Danmark och Norge tagit en

sådan rigtning, att de påkalla vår uppmärksamhet.

Jag vill till påvisande häraf framlägga följande statistiska uppgifter:
-

År 1890 infördes till Sverige 97,350 tjog ägg och utfördes 802,450

„ 1895

11

11

„ 406,450

11

11 11

11

736,400

„ 1896

11

11

„ 513,550

11

V 11

11

798,950

„ 1897

11

11

„ 1,006,650

11

^1 11

11

448,300

„ 1898

11

11

„ 1,367,550

11

11 11

V

360,750

„ 1899

11

11

„ 2,193,300

11

11 11

11

210,300

ii

’1

11

11

11

V

V

11

11

För Danmark angifves i ett i och för Parisutställningen 1900

utgifvet arbete rörande landets näringar:

att Danmarks äggutförsel 1865 var 32,847 tjog, värda 23,722 kronor,

1881 „ 1,775,529 „ „ 1,675,875 „

1890 •„ 6,275,848 „ „ 5,719,446 „

1898 ,,12,000,000 „ „ 14,000,000 „

1899 ,,15,150,000 „ „ 16,000,000 „

höns i Danmark angafs 1888 vara 4,600,000 stycken,

1898 8,750,000 stycken.

Till Norge importerades 1897 ......................................... 100,202 tjog ägg,

V „ „ 1898 ........................................ 62,400 „ „

»i ii ii 1899 .......................................... 41,622 „ „

Dessa siffror ådagalägga tydligen, huru efterblifna vi äro i fråga

om äggproduktionen gent emot såväl Danmark som Norge, och vid

närmare granskning finna vi tydligen, att vår tullagstiftning nästan

uteslutande är orsaken till detta förhållande.

11

11

11

11

Antalet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Vi hafva nemligen med höga tullar belagt alla de hufvudsakliga

råmaterial, som äro nödvändiga för äggproduktionen, men deremot

låtit den förädlade varan ägg till vårt land införas alldeles tullfritt,

med den påföljd, att alla de ansträngningar, som gjorts från våra

hushållningssällskap, från föreningar för fjäderfäafvels befrämjande

och från enskilde för utveckling af vår äggproduktion, icke kunnat

krönas med någon betydande framgång.

Vi hafva visserligen några fodermedel, som till oss fa införas

tullfritt, nemligen kli och oljekakor, samt hafva inhemsk hafre billigt.

Men oljekakor kunna icke alls brukas till utfodring af höns och kli

och hafre endast i mindre utsträckning, hvaremot de hufvudsakliga

födoämnen, som måste användas till höns, äro hvete, korn och majs.

För produktion af 10 kilo (cirka 8 tjog) ägg beräknas, att man utom

andra födoämnen måste använda minst 30 kilo af sistnämnda sädesslag,

helst Vs af hvardera. Dessa födoämnen draga en tull af 1 krona

11 öre eller 11,1 öre för hvarje kilo producerade ägg.

En liten hönsgård, som kan producera t. ex. 3,000 kilo. ägg per

år, är för denna produktion underkastad en extra beskattning i tull

för den råvara i spanmål han behöfver använda ej mindre än 333

kronor, hvilken beskattning konkurrenten i Danmark alldeles undgår,

synnerligen som frakten från Danmark till Sverige är en obetydlighet.

Då nu dessa 333 kronor i en så liten handtering hafva så stor

betydelse, att de ofta utgöra hela den nettovinst, som skulle kunna

intagas af densamma, så må det icke förundra någon, att produktionen

af ägg icke hos oss kan på långt när tillfredsställa den inhemska

förbrukningen, utan vi måste köpa ägg från utlandet för bortåt två

millioner kronor årligen, under det vårt lilla grannland Danmark för

ensamt å sin export af ägg intager ett belopp af ej mindre än sexton

millioner kronor årligen. _ __

I Norge, der man dock har vida lägre spanmalstullar än vi,

hafva ägg likväl blifvit åsätta en införseltull af 20 öre per kilogram,

hvilket haft den goda verkan, att, då till Norge infördes 1897 100,2.02

tjog ägg, 1899 infördes blott 41,622 tjog. Samtidigt ökades vår införsel

från 1,006,650 tjog år 1897 till 2,193,300 tjog 1899, under det

vår export sjönk från 448,300 tjog 1897 till 200,300 tjog 1899.

Enär vi hafva alla förutsättningar för att kunna med .lika framgång

producera ägg som i Danmark och Norge, utom olika tullförhållanden,

så kan man häraf se, hvad just dessa tullförbållanden betyda.

Att ännu någon äggproduktion hos oss kan existera, beror i

väsentlig mån på, att flertalet af den jordbrukande befolkningen före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 13

drager att sjelf framställa sitt behof af ägg i stället för att köpa dem,

samt att de icke köpa spanmålen och oftast icke göra beräkning öfver

den spanmåls värde, som åtgår till hönsens utfodring, samt att oftast

vid denna för det egna hushållet afsedda produktion något öfverskott

till afsalu uppstår.

Det fåtal mera rationel skötta hönsgårdar, som hos oss finnes,

får under nuvarande förhållanden ofta icke annan vinst än den, som

uppstår genom att till högt pris försälja afvelsdjur, under det den

egentliga äggproduktionen knappast betäcker omkostnaderna. Men

under sadana omständigheter kan hos oss icke någon större äggproduktion

utvecklas.

Icke minst beroende på möjligheten att drifva hönsskötsel är den

stora utveckling, det s. k. husmansbruket tagit i Danmark, i det att

en god de! af dessa husmäns inkomster tages från de små hönsgårdar,

som skötas af husmännens hustrur och barn. Något dylikt är under

nuvarande förhållanden icke möjligt i Sverige.

Mot tull å ägg kan icke heller anföras, att ägg är någon nödvändighetsvara

å den fattiges bord, utan snarare kan sägas, att den

bättre konjunktur, som en tull kan bereda äggproduktionen, skulle förbättra

existensvilkoren för många fattiga å landsbygden.»

Ägg hafva alltsedan 1850-talet varit tullfria. Förslag om åsättande

af tull å denna artikel hafva emellertid förekommit vid riksdagarne

åren 1885, 1888, 1889 och 1890. Bevillningsutskottet hemstälde

aren 1888 och 1889 om en tullsats af 20 öre för kilogram,

hvilket förslag begge åren afslogs af Första Kammaren, men bifölls

af Andra Kammaren. Såväl vid de gemensamma voteringarna sistnämnda

två år som ock vid frågans behandling åren 1885 och 1890,

då bevillningsutskottet afstyrkte förslagen, beslöt Riksdagen att bibehålla

gällande tullfrihet.

Den omständigheten att, såsom motionären framhållit, införseln

af ägg till riket under de senaste åren betydligt stigit, under det att

utförseln gått tillbaka, beror enligt utskottets åsigt hufvudsakligen

derpå, att konsumtionen af ägg inom landet i följd af befolkningens

tillväxt . och den större välmågan ökats i ej obetydlig grad. Landets

produktion af ägg har då i första rummet tagits i anspråk för den

inhemska förbrukningen, hvarjemte införsel från utlandet måst anlitas

i den mån produktionen icke motsvarat behofvet. Af dessa

skäl anser sig utskottet icke kunna biträda förslaget att åsätta denna

artikel tull, ett förslag, som trots upprepade försök under de senaste

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

två årtiondena icke någon gång lyckats vinna Riksdagens bifall; och

utskottet hemställer fördenskull,

4:o) att Riksdagen måtte, med afslag å herr

Lundells motion, besluta, att gällande tullfrihet för

ägg skall bibehållas.

Stockholm den 8 februari 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

15

Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 1 punkten l:o),

innefattande yttrande, afgifvet af chefen för kontroll- och

j usteringsbyrån.

Vördsamt memorial.

Sedan chefen för kontroll- och justeringsbyrån erhållit i uppdrag

att afgifva yttrande med anledning af herr statsrådet och chefens för

kongl. jordbruksdepartementet i skrifvelse den 6 juni innevarande år

fiamstälda begäran om en utredning, huruvida en sänkning af det

under de senaste åren gällande priset å majs med 3,7 öre för kilogram,

motsvarande tullens hela belopp — skulle kunna antagas

komma att verka derhän, att bränvinsbränning af potatis, odlad inom

landet, blefve afsevärdt försvårad eller omöjliggjord, samt, för den

händelse så skulle visa sig blifva förhållandet, huruvida och i så fall

hvilka åtgärder lämpligen skulle kunna vidtagas för att, utan att

kontrollen blefve försvagad, bränvin, tillverkadt af majs, må kunna

blifva beskatta^ högre än sådant, tillverkadt af potatis, får jag vördsamt

anföra följande:

I bilagda tabell hafva ur byråns berättelser om bränvinstillverkning

och försäljning sammanförts uppgifter för de tjugu senaste tillverkningsåren

angående

. 1) medelprisen å vid brännerierna använd majs och potatis;

uPPgifter & råämnesprisen lemnas af tillverkarne för kontrollpersonalen,

hvarefter medelpris beräknas dels länsvis af öfverkontrollörerna, dels

för hela riket af byrån.

2) de qvantiteter majs, annan spanmål och potatis, som användas

för bränvinstillverkningen vid de brännerier, der pressjäst ej tillverkas;

från och med tillverkningsåret 1888—89 hafva äfven melassbrännefierna

uteslutits; samtliga dessa uppgifter lemnade i afrundade tal;

3) det belopp bränvin, som tillverkats vid de under 2) nämnda

brännerierna, beloppet angifvet i millioner liter af normalstyrka.

I samma tabell hafva ock intagits uppgifter för samma tid om

rikets potatisskörd, hemtade ur hushållningssällskapens berättelser

tab. 1 (bidrag till Sveriges officiella statistik Lutt. N)

Af tabellen synes, att användningen af majs under ifrågavarande

tid vexlat högst betydligt. Det lägsta beloppet, 8,300 deciton, förekom

tillverkningsåret 1887—88 och do högsta åren 1884—85, 1890—92

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

och i synnerhet 1898—1900; allra störst var förbrukningen senaste tillverkningsår

1899—1900, nemligen 294,500 deciton. Vexlingarna hafva

naturligtvis i viss grad varit beroende af tillverkningens storlek, men

denna har dock inverkat jemförelsevis obetydligt, hvilket blir synnerligen

tydligt, om man reducerar råämnesförbrukningen till en medeltillverkning

af t. ex. 30 millioner liter om året. Men det synes äfven

omedelbart af tabellen, att ej tillverkningens storlek varit ensam bestämmande

för majsförbrukningen, ty exempelvis åren 1883—84 och

1896 — 97 var tillverkningen densamma, men majsförbrukningen det

förra året mer än dubbelt så stor som det senare; ännu större var

skilnaden åren 1889—90 och 1890—-91.

Vexlingarne i majsförbrukningen äro ej heller beroende på majspriset;

just år 1887—88, då detta var lägst, var majsförbrukningen

den minsta, under alla tjugu åren, hvaremot höga majspris sammanfalla

med stor majsförbrukning.

Äfven potatisförbrukningen har vexlat betydligt, från högst

2,327,000 hl. år 1880 — 81 till endast 692,000 hl. år 1899—1900.

Dessa vexlingar följa ganska jemt med vexlingarne i såväl rikets

potatisskörd som potatisprisen. År 1887—88, då potatisskörden var

den näst högsta under de tjugu åren och potatispriset det lägsta, kr.

1,19 för hektolitern, användes ovanligt mycket potatis, oaktadt bränvinstillverkningen

ej var särdeles stor, och just detta år användes, såsom

förut sagts, det minsta beloppet majs, som förekommit, trots att

majspriset aldrig varit så lågt som just då. År 1889—90 var potatisskörden

ännu större och då användes i förhållande till bränvinstillverkningens

storlek ännu mera potatis, oaktadt dess pris stigit till

kr. 1,4 0, men fortfarande obetydligt majs.

Det har således hittills alls icke varit majspriset, som bestämt

användningen af majs eller potatis såsom råmaterial för bränvinstillverkningen,

utan detta har uteslutande berott på potatistillgången, så

att när denne varit riklig hafva endast obetydliga qvantiteter majs

användts, vare sig majspriset varit lågt eller högt.

Potatisodlingen i riket har ej heller under dessa år minskats

utan tvärtom; utsädesbeloppet, som år 1880 var 2,660,000 hl., har

sedan dess varit stadt i jemn stigning och utgjorde 1898 2,922,000 hl.

Majsen har således hittills vid bränvinstillverkningen endast användts

såsom ersättning för potatis. Att så varit förhållandet framgår

ock af följande omständigheter. År 1889 — 90 inmäskades majs endast

vid 31 brännerier af 141, men följande år, då potatis var dyr, vid 85

brännerier af 134. Med år 1892—93 började majsförbrukningen åter

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

17

aftaga, och då nedgick också antalet brännerier, der majs inmäskades,

nemligen till 68 brännerier af 134; detta antal nedgick ytterligare

under de följande åren, så att år 1896-97 var det ej mer än 48

brännerier af 111, som inmäskade majs. Allt sedan dess har potatistuigangen

årligen minskats och samtidigt dermed antalet brännerier

som inmaskat majs, ökats, så att år 1899-1900 inmäskades majs vid

samtliga jordbruksbrännerier utom två de allra minsta. Innevarande

..t, åter en god potatisskörd erhölls, har intill den 15 december

ej inmaskatsi mer än 416 deciton majs vid 5 brännerier af de 116, vid

hvilka pressjäst ej tillverkas.

, ^bytet af en deciton majs plägar räknas till 70 liter bränvin,

hvilket dock torde vara högt räknadt, och utbytet af en hektoliter

potatis antagen lågt räknadt, till 13 liter; närmare rätta förhållandet

torde man komma, om man säger, att en deciton majs lemnar fem

gånger sa mycket bränvin som en hektoliter potatis. För att majs

och potatis såsom råämnen för bränvinstillverkningen skola ställa sig

i _a dyra, borde således priset på en deciton majs vara fem gånger

priset pa en hektoliter potatis, men det tillkommer en omständighet,

nemligen att dranken efter majs är värdefullare än potatisdranken.

Majspiiset bor derför vara ungefär sex gånger potatispriset, för att de

bada raamnena skola kunna anses likstälda.

. Tillämpar man denna prisjemförelse på de i tabellen anförda

pris det ar, . då potatispriset var lägst, nemligen 1887 — 88, finner

man, att majspriset var kr. 9,9 5 och att således potatispriset kunnat

vara kr._ 1,6 6, utan att det blifvit fördelaktigare att använda majspotatispriset

var emellertid endast kr. 1,19, hvilket visar, att det ingaunda

var majspriset, som nedtryckte potatispriset. Likadant var för
“taiLprler

1889~9° ^ 1895-96’ d& ma''sPriset ™ s-''u

Under nuvarande förhållanden är det således alldeles obehöfligt

att vidtaga några särskilda åtgärder för att hindra den allmännare

användningen af majs vid bränvinstillverkningen. Skulle deremot den

nuvarande tullafgiften å majs, kr. 3,7 0 för en deciton, borttagas och

majspriset derigenom, komma att nedgå till ungefär 9 kr., eller kanske

ännu lägre, om majspriset å verldsmarknaden skulle sjunka, kommer

ragan naturligtvis i ett annat läge. Härvid är emellertid att märkaatt

det torde vara omöjligt att för en längre tid förutsäga majsprisen,’

i stallet för att visa någon sjunkande tendens, har det, såsom af tabellbilagan

synes, under de fyra senaste åron varit i stigande, och innevarande

år är priset något högre än hösten 1899.

Bih. till lliksd. Prof. 1901. 5 Samt. 1 Afd. 1 lläft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Vid ett majspris af 9 kr. för deciton skulle enligt ofvanstående

beräkningar ett potatispris af kr. 1,50 för hektoliter ännu kunna erhållas

och vid ett majspris af 8 kr. ett potatispris af kr. 1,3 3. Vidare

är att märka, att inom det län, nemligen Kristianstads, der bränvinsbränningen

synes hafva största betydelsen för potatisodlingen, i det

att under år med dåliga potatisskördar omkring 33 procent och under

goda potatisår till och med mer än 50 proc. af länets potatisskörd

användes till bränvinsbränning, bränvinstillverkarne, åtminstone på vissa

trakter, till stor de! afverka potatis, som skördats å deras egna egor.

Detta tillgår på så sätt, att närboende jordbrukare sammansluta sig. i

bolag för att i gemensamt bränneri idka bränvinstillverkning, hvarvid

hvar och en af bolagsmännen för sig inmäskar i viss ordning sina

produkter och tillvaratager deraf erhållet bränvin och drank.

Skulle det emellertid anses behöfligt att i sammanhang med borttagande

af tullen å majs vidtaga några särskilda åtgärder till förekommande

af en vidsträcktare användning af majs vid brännerierna,

finnas dertill två utvägar, nemligen dels att belägga den till bränvinsbränning

använda majsen med en särskild afgift, dels att pålägga det

af majs tillverkade bränvinet högre skatt än annat bränvin.

Om den förstnämnda metoden väljes, måste inmäskningarna vid

bränneriet underkastas eu noggrann kontroll. Redan nu utöfvas en

viss kontroll öfver dem, till hvilket ändamål tillverkaren är skyldig att

dagligen lemna kontrollören uppgift öfver råämnenas myckenhet och

beskaffenhet, samt tillhandahålla behöfliga mätnings- och vägningsredskap.

Kontrollören åligger att med uppmärksamhet följa inmäsk-- ningen, att understundom närvara vid råämnenas uppvägning och kontrollera

dennas rigtighet, att uppmäta mäskens volym och undersöka

dess sockerhalt samt häröfver föra journal äfvensom att i enlighet med

kontroll- och justeringsbyråns särskilda föreskrifter af dels råämnenas

mängd, dels mäskens volym och sockerhalt beräkna det bränvinsutbyte,

som borde erhållas, och dermed jemföra det af bränvinskontrollapparaten

angifna utbytet. På detta sätt erhålles en sekundär kontroll öfver

bränvinstillverkningen. Om nemligen kontrollapparatens utslag i betydligare

mån understiger det beräknade utbytet eller plötsliga vexlingar

i detta uppstå, får kontrollpersonalen sin uppmärksamhet fäst

på förhållandet och kan vidtaga behöfliga åtgärder för att utröna,

huruvida möjligen ett fel hos kontrollapparaten eller. en försnillning

föreligger. Härtill kan den nuvarande kontrollen öfver inmäskningarna

vara tillräcklig, men den är långt ifrån tillräcklig för att läggas till

grund för beskattning. Det är intet i densamma, som hindrar til -

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 19

verkaren att, ehuru inmäskningarae vid ett och samma bränneri pläga

göras med samma belopp hvar dag, ändock för de uppvägningar, vid

hyilka kontrollören ej är närvarande, uppgifva mindre majs och mera

annan spanmål; att lemna dylika origtiga uppgifter bereder honom

emellertid för närvarande ingen nytta.

Skall en särskild afgift erläggas för den inmäskade majsen, måste

kontrollören före hvarje inmäskning bestämma den till inmäskning

afsedda majsens vigt och dessutom tillse, att ej majs mellan de ordinarie

inmäskningarne obehörigen inmäskas. Majs afverkas vanligen i brännerierna

helkokt, och man kan då tänka sig, att, sedan den af kontrollören

uppvägda majsqvantiteten införts i kokaren och någon tid der

kokats, ny majs påfylles vid något tillfälle, då kontrollören ej vore

närvarande. Att ålägga kontrollören ej endast att närvara vid hvarje

inmäskning, utan äfven att ständigt öfvervaka kokaren låter sig ej

ens göra vid bränneri, der tillverkning endast bedrifves på dagar,

enär kontrollören vissa tider är upptagen af annat arbete, såsom bränviuets

uppmätning ur sprithållaren samt inläggning å och uttagning

från nederlaget m. m.; ännu mindre skulle det gå för sig vid bränneri,

der tillverkning pågår hela dygnet. Det skulle således i många fall

erfordras två kontrollörer, boende i bränneriets omedelbara närhet.

Denna stränga kontroll öfver bränneriet, hvilken väl knappast

skulle kunna genomföras, kan möjligen undvikas genom en föreskrift,

att all vid bränneriet befintlig majs, så länge tillverkningsrätt der

gäller, skall förvaras i särskildt magasin under kronans lås och ej

utlemnas annat än i den mån den skall användas i bränneriet. Men

denna föreskrift måste ytterligare kompletteras med en annan, nemligen

att under samma tid majs ej må användas på egendomen, der bränneriet

är beläget, till något annat ändamål, t. ex. utfodring åt kreatur, ty

finge majs, afsedd att användas för sistnämnda ändamål, förvaras i

annan lägenhet på egendomen, funnes ju ingen säkerhet, att den ej

obemärkt infördes i bränneriet och der inmäskades utan kontrollörens

vetskap; detta gäller åtminstone för brännerier, der majs användes vid

bränvinstillverkningen, vid hvilka det derför blir alldeles nödvändigt

att under pågående tillverkning förbjuda användning af majs till

utfodring.

Den andra af de föreslagna metoderna var att pålägga det af

majs tillverkade bränvinet en högre skatt än annat bränvin. Enär det

är omöjligt att, när flera olika råämnen användas i ett bränneri, särskilja

det af det ena råämnet tillverkade bränvinet från det öfriga, blir

det nödvändigt att underkasta allt det bränvin, som tillverkas vid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

bränneriet, under det att majs der afverkas, den högre skatten. Denna

metod är ur kontrollsynpunkt enklare än den förut omnämnda, emedan

kontrollören ej behöfver noggrant öfvervaka, huru mycket majs inmäskas,

utan endast behöfver tillse, huruvida majs användes vid inmäskningen.

Den medför deremot för tillverkaren den olägenheten, att han

ej kan mäska majs samtidigt med andra råämnen, hvilken samtida

inmäskning dels af åtskilliga tillverkare anses medföra bättre utjäsning,

dels lemnar värderikare drank än enbär potatismäsk. Hvad särskilt

pressjästfabrikerna beträffar, torde denna metod sannolikt komma att

alldeles hindra dem att vid sin tillverkning använda majs. Vid dessa

fabriker användes ej majs annat än tillsammans med råg, som är deras

hufvudsakliga råämne, och fabrikerna blifva stälda i valet mellan att

antingen, såsom ett par redan gjort, alldeles upphöra med användningen

af majs eller att erlägga den högre skatten för hela sin tillverkning;

huru svårt det senare alternativet för dem är, synes bäst, om man

erinrar, att deras majsförbrukning under senare åren uppgått till högst

en fjerdedel och ett år ej ens uppgick till en tiondedel af hela deras

spanmålsförbrukning.

En svårighet för kontrollen är öfvervakandet, att ej majs i malen

form olofligen inmäskas, hvilket skulle kunna ske genom inblandning

af majsmjöl i annat mjöl. Denna svårighet är visserligen gemensam

för båda metoderna, men är störst vid den förstnämnda, d. v. s. om

en särskild afgift skulle läggas på den inmäskade majsen, emedan det

skulle bli synnerligen svårt att öfvervaka, att ej majsmjöl vare sig

oblandadt eller ännu hellre inblandadt i annat mjöl införes i förmäsken.

Stockholm den 19 december 1900.

K. LINDEBERG.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

21

Uppgift

a den spanmål och potatis, som under tillverkningsåren 1880/81—1899/1900

Vldde br«merier, der ej tillverkas pressjäst (från och med året

1888/8J aro äfven melassbrannenerna frånräknade) samt bränvinstillverkningen

vid samma brännener. °

i Tillverk-

Medelpris kr.

för

ningsår.

1 dt.

1 hl.

1

majs.

potatis.

1880—81

12.20

1.79

11881—82

14.40

1.76

''1882—83

}“

2.30

[1883—84

2.40

1884— 85

1885— 86

Uo.60

)

2.10

1.75

1886—87

10.25

1.67

1887—88

9.95

1.191

1888—89

12.60

2.15

1889—90

12.30

1.40

1890—91

13.60

2.50

1891—92

14.5oj

2.501

1892—93 1

11.55

1.801

1893—94

11.05

1.60!

1894—95

12.15j

2.10

1895—96

12.-

1.70

1896—97

n.—

1.65

1897—98

11.20

1.80

1898—99

12.30

2.55

11899—1900

12.65

2.35

Majs dt.

Annan

spanmål

dt.

Summa

spanmål

dt.

Potatis

hl.

W

lits

1 & B

71.600184.900 206.5002

19.300142.400]l61.700;2

17.100268.500 285.6001

54.500

145.500

96.300

78.800

8.300

65.300

15.800

114.800

99.100

43.000

32.900

78.100

13.500

23.800

93.400

287.300,''105

294.500! 90

143

162

147,

101

72

90

70,

103,

75.

71

83,

148,

79,

76

77,

.100

,600

.500

.000

,000

,800

300

197.6001

308.100

243.800

179.800

90.300

156.100

86.1001

.800218.6001

.000 174.1001

■800|l 14.800,1

.000115.9001,

.300 226.4001,

.600 93.1001.

.800100.6001

.700171.1001

.000;392.300|

400384.900!

''.327.000

.091.000

.238.000

.444.000

,430.000

.710.000

,500.000

630.000

.050.000

.590.000

.020.000

.210.000:

.260.000

.620.000

.020.000

.460.000

.620.000

.330.000

826.000j

692.000

43.4

33.3

29.7

29.0

36.6

35.4

33.1

28.7

22.2

26.2

26.0

25.9

24.6

29.3

27.1

25.9

29.0

29.6

38.1

36.0

Rikets potatisskörd

hl.

19.950.000

17.870.000

13.760.000

15.960.000

16.460.000

17.490.000

18.350.000

21.380.000

14.830.000

22.840.000

12.470.000

16.250.000

18.260.000

20.540.000

16.440.000

18.320.000

20.650.000

18.520.000

13.280.000,

11.700.000 (approximativt)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:ö i.

Reservationer:

vid punkten l:o)

af herr Fredholm som anfört: _

»I det betänkande (n:o 14), som bevillningsutskottet afgaf vid

1899 års riksdag med afseende å då ifrågasatt tullfrihet för omalen

majs, påvisades på ett öfvertygande sätt de i många hänseenden afsevärda

fördelar för jordbruksnäringen, som ett billigare pris på majs

skulle för denna näring medföra, i all synnerhet vid kreatursuppfödning

och fläskproduktion. Mot att bereda det svenska jordbruket de

stora fördelar, som för detta skulle vinnas genom att gorå majsen tullfri,

reste sig dock ett hinder i de svårigheter, som derigenom skulle

för vissa landsdelar uppstå vid afsättning af potatis till brännerierna.

Af hänsyn dertill ansåg sig utskottet da icke böra förorda en fullständig

tullfrihet, utan endast en nedsättning i majstullen från 3,7 0 kronor

till 2 kronor per 100 kilogram. Genom vidtagandet af en sådan åtgärd

skulle man kunna vinna, ehuru i eu minskad grad, de med tullfriheten

eftersträfvade fördelarne, utan att derigenom för afsäftningen

af potatis till brännerierna framkallades några svårigheter. Detta utskottets

förslag blef emellertid ej af Riksdagen antaget.

Vid förlidet års riksdag väcktes frågan om tullfrihet å majs

ånyo, och då bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 14 afstyrkte

motionen, tillät jag mig att i en reservation föreslå, »att Riksdagen

i skrifvelse till Konungen behagade anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes

utreda, om icke de hinder, som förefinnas mot att borttaga eller högst

väsentligt nedsätta tullen å majs, skulle kunna undanrödjas, särskild^

hvad bränvinsbränningen beträffar, genom ändrad lagstiftning, och i

sådant fall till Riksdagen inkomma med förslag om den ändring i tullen

å piajs, sopa af utredningen kan föranledas.»

För framställandet af en sådan anhållan ansåg jag alla skäl föreligga,

dels i betraktande af frågans stora vigt för det svenska jordbruket,

dels med anledning af att ett jordbruksdepartement nyligen blifvit

inrättadt, hvarför jag höll före, att det skulle vara detta departement

kärkommet att omhändertaga utredningen af denna fråga. Riksdagen

var dock af en annan mening, och i de förhoppningar jag satte till

jordbruksdepartementet i detta hänseende har jag misstagit, mig.

Under sådana förhållanden kan jag, då frågan ånyo blifvit dragen

under Riksdagens pröfning, ej annat än ånyo omfatta den hemställan,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bemllningimtskottéts Betänkande N:o 1. 23

som 18911 års bevillningsutskott gjorde till samma års Riksdag, och: får

ja!g sålunda föreslå,- att Riksdagen med afslag å utskottets hemställan:

vilde besluta,

att tullsatsen för omalen majs måtte nedsättas

till 2 kronor för 100 kilogram.»

af herr J. Bröntée, som anfört:

»På ett öfvertygande sätt har det flera gånger påvisats, att borttagande

af tullen på majs skulle i många hänseenden medföra högst

väsentliga fördelar för jordbruksnäringen, i det att kreatursuppfödning

och särskild!'' fläskpröduktion äfvensom produktionen af ägg skulle befordras,

om jordhmkåfne kund!e för billigt pris erhålla tillgång till ett

så närande foderämne som majs. Särskildt påvisades dessa förhållanden

i bevillningsutskottets utlåtande n:o 14 vid 1899 års riksdag. Vid flera

riksdagar hafva också derför motioner väckts om borttagande af tullen å

omalen majs, men Riksdagen har afslagit de väckta motionerna hufvudsakligen

af det skäl, att man fruktat, att potatisodlingen skulle skadas,

om tullen på majs borttoges. För att omintetgöra den fruktade skadliga

inverkan på potatisodlingen, som majstullens borttagande skulle

åstadkomma, har yrkats förbud för brännerierna att bränna bränvin af

majs, meu de, som hållit på majstullens bibehållande, hafva icke heller

velat vara med om detta förbud till skydd för potatisodlingen. Då

nu missnöjet med tullen på majs fortfarande är stort och då, enligt

hvad hr L. Eriksson i Bäck i sin till denna Riksdag afgifna motion

jemväl påvisat, ogynsamma förhållanden i afseende å rikets export af

särskildt kött och fläsk samt kreatur uppkommit, har jag ansett, att

tullen på omalen majs borde borttagas.

Då emellertid utskottet icke skänkt sitt understöd åt denna min

uppfattning och icke heller velat biträda vare sig framstälda yrkanden

om tullens nedsättning, eller att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhåller om utredning, huruvida icke hindren för majstullens borttagande

skulle kunna undanrödjas genom ändrad lagstiftning för bränvinstillverkningen,

så finner jag mig föranlåten att, med yrkande om afslag

å utskottets hemställan och bifall till herr Erikssons motion, föreslå,

att Riksdagen ville besluta borttagande af tullen

på omalen majs»;

af herr Brodin som anfört:

»Allt sedan här i landet tull åsattes majs och synnerligast efter det

densamma år 1895 höjdes till nuvarande belopp, har frågan, huruvida

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

denna tull vore till mera skada än till gagn för jordbruket, gifvit anledning

till ständiga stridigheter inom Riksdagen, i det att från ett

håll gjorts gällande, att majsens erkändt stora värde såsom foderämne

borde utgöra tillräckligt skäl för tullens borttagande, under det att

från motsidan såsom hufvudargument för tullens bibehållande framhållits

att, derest majs finge tullfritt införas och fritt användas till bränvinsbränning,

de jordbrukare, hvilka äro hänvisade till potatisodling, derigenom

skulle ruineras. Enligt det utskottets betänkande bifogade

memorial var den myckenhet majs, som under bränningsåret 1899—

1900 användes till tillverkning af bränvin, 294,500 kilo, den största

som under något af de senaste 20 åren för sådant ändamål användts, och

utgör detta endast cirka 3U procent af hela majsimporten under år 1899

— 38,601,493 kilo.

Importen af majs, som före den nuvarande tullsatsens fastställande

1894 var 10,728,321 kilo, nedgick

1895 till 4,944,622 „ , men uppgick

1896 „ 5,240,305 „

1897 „ 7,920,590 „

1898 „ 27,141,933 „

1899 „ 38,601,493 „

Värdet af den under år 1899 införda majsen var kronor 3,184,623,

och den tull, som för densamma erlades, kronor 1,428,243, således icke

mindre än c:a 45 procent af varans värde.

Dessa, trots den höga tullen, ständigt och starkt växande importsiffror

visa tydligt majsens stora betydelse för det svenska jordbruket,

och det må väl kunna tagas för gifvet, att dess betydelse skulle blifva

väsentligt större, om tullen borttoges, synnerligast om man får antaga,

att majstullen icke varit utan inflytande på det kända förhållandet, att

exporten af svenska jordbruksalster under de senare åren alltjemt aftaga,

under det att förhållandet varit motsatt i Danmark, der majs är

tullfri och dit importen af sådan under de senaste 10 åren nära tiodubblats.

Vid sådant förhållande torde det emellertid väl få anses vara

synnerligen angeläget, .att genom en fullständig och allsidig utredning

utrönes, huruvida anspråken på majstullens bibehållande äro så berättigade,

att jordbruksintresset i sin helhet måste för desamma sättas

tillbaka, eller om icke, synnerligast i fråga om bränvinsbränningen,

sådana lagstadgade föreskrifter kunde meddelas, att potatisodlingen icke

blefve af ett borttagande af majstullen berörd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

På grund af hvad sålunda anförts, finner jag mig föranlåten att,

med yrkande om afslag å utskottets hemställan, föreslå,

att Riksdagen i skrifvelse till Konungen behagade

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utreda om icke

de hinder, som förefinnas mot ett borttagande af

tullen å majs, skulle kunna undanrödjas, särskildt

hvad bränvinstillverkningen beträffar, genom ändrad

lagstiftning, och i sådant fall till Riksdagen inkomma

med de förslag, som af utredningen kunna föranledas;

af herr Meyer, som instämt i herr Brodins yttrande;

af herrar Jansson, Lundström och S. M. Olsson;

samt af herr Hedgren, hvilken yrkat, att tullen å omalen majs

måtte nedsättas till 2 kronor för 100 kilogram.

vid punkten 2: o)

af herr af Buren, som anfört:

»Ehuru jag icke kan vara med om en potatistull, som skulle vara

gällande blott under några månader af året, har jag likväl ansett, att

utskottet, som har motionsrätt, till skydd för potatisodlingen i kustprovinserna

bort, utan begränsning af årstider och med anledning af

den väckta motionen, hemställa om en tull på potatis af 50 öre per

100 kilogram»;

och af herr Bergendahl beträffande viss del af motiveringen;

samt vid punkten 4:o)

af herr af Burén, som ansett, att utskottet bort hemställa om

bifall till den i ämnet väckta motionen;

och af herr friherre von Knorr ing, mot motiveringen.

Bill till Rilcsd. Prof. 1901. 5 Samt. 1 A/d.'' 1 Raft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.