Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om höjande af tullen å spelkort.

1901-02-25 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:10, Betänkande, i anledning af väckt motion om höjande af tullen å spelkort.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

o

O

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 26 februari 1901, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om höjande af tullen å

spelkort.

(l:a A.)

Tullen å spelkort kar alltsedan år 1881 utgått med 10 öre för

hvarje lek.

Herr J. Bengtsson i Bjernalt föreslår nu i en inom Andra Kammaren

väckt motion, n:o 69, att tullen å spelkort måtte höjas till 2 kronor

för kilogram samt att samma tullsats måtte åsättas målade, tryckta,

figurerade och ofigurerade ark, afsedda att till spelkort sönderskäras.

Till stöd för detta förslag anföres i motionen följande:

»Undertecknads framställning till fjolårets Riksdag, att tullen å

spelkort skulle sättas till 2 kronor pr kilogram, afstyrktes af bevillningsutskottet

och afslogs af Riksdagen. Då emellertid i Första Kammaren

röster höjdes till stöd för mitt förslag och en närmare utredning

och pröfning af frågan torde ådagalägga, att min begäran haft fullt fog

för sig, får jag härmed draga ärendet å nyo inför Riksdagen. Det gäller

nemligen här en ingalunda ny, utan en i vårt land ansedd fabrikations

vara eller icke vara.

Enligt uppgift från statskontoret hafva under de senare åren följande

antal kortkonvolut och stämpelremsor till länsstyrelserna utlemnats

för att vid behof tillhandahållas vederbörande importörer af utländska

spelkort:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

1894 .................................... 559 st.

1895 .................................... 474 »

1896 .................................. 4,174 »

1897 ................................... 8,312 »

1898 ................................... 31,153 »

1899 ................................. 87,075 »

1900 ................................ 122,748 »

Af dessa konvolut och remsor qvarligga vid årsskiftena en del

hos länsstyrelserna, huru mycket vid 1901 års ingång kan jag ej exakt

uppgifva. Men approximativt kan antalet beräknas, om till jemförelse

tages det antal stämplingar, som årligen blifvit enligt generaltullstyrelsens

uppgift vid tullkamrarna verkstälda, eller:

1897 ..................... 7,245

1898 ........................................... 24,241

1899 ........................................... 80,670 ,vSX>

1 öfverensstämmelse härmed borde dessa stämplingar uppgått

för år 1900 till 110 k 112 tusen,

motsvarande lika många kortlekar.

De svenska fabrikernas stämplingar för år 1900 utgjorde 171,930.

Häraf framgår, att de importerade spelkorten utgöra 2/5 af; Hela förbrukningen.

De direkta arbetslönerna och materialkostnaderna härför uppgå

enligt uppgift till 25 å 35 öre för kortlek, efter qvaliteten, i medeltal

30 öre; med tillägg af bevillningsafgiften, 50 öre, blir således den direkta

tillverkningskostnaden 80 öre för hvarje lek. Men häri inbegripas

ej driftkostnaderna, sådana som för kontor med personal, fabrik m. m. d.

eller försäljningsprovisioner, omkostnader, som blifva ungefär desamma,

ehuru tillverkningen eller afsättningen minskas.

Salupriset i parti är 132 å 150 kronor pr gross om 144 lekar

eller i medeltal 1 krona pr lek, ungefär lika mycket, som de tyska

korten betinga.

Men de, tyska fabrikanterna, som hafva eu ofantligt mycket större

afsättning, afyttra sina varor här genom förmedling af affärsmän, hvilka

redan för sina egna affärer hafva kontor och personal härtill och för

denna afsättning endast räkna biförtjenst.

10 öres förhöjning per kortlek, eller den nuvarande tullsatsens fördubbling,

vore således icke oskälig. En kortlek väger 100 till 125 gram,

hvarför tullen lämpligen bör sättas till 2 kronor för kilogram — icke blott;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10. 5

för kortlekar, utan, till förekommande af möjliga försök att kringgå lagen,

äfven för målade, tryckta, figurerade och ofigurerade ark, afsedda att till

spelkort sönderskäras.

Denna ringa tullsats skulle säkerligen ej leda till förhöjning af

priset på de svenska spelkorten eller locka till ökade underslef, så länge

bevillningsafgiften för stämpling bibehålies vid af 1896 års Riksdag lagom

afmätta 50 öre för kortlek.

Under debatterna om denna fråga i Första Kammaren den 17

februari 1900 betviflade bevillningsutskottets ärade ordförande, att genom

denna tullförhöjning den utländska konkurrensen skulle afsevärdt minskas,

emedan de tyska korten äro mycket bättre än de svenska.

Men det är att märka, att de svenska korten hafva fördelen af

större hårdhet och elasticitet samt att de äro mycket lättare och angenämare

att handtera än de tyska. De senare äro deremot öfverlägsna i

afseende på tryckets elegans och ytans bättre glacering. Men glaceringen

sker hos den tyska firman Dorndorf i Frankfurt a. M., som tillverkar

dessa kort efter en hemlighållen metod. Deras fabrikation är enorm och

en kostnad af 40 till 50 tusen mark för nya maskiner och metoder spelar

för dem ingen rol. För de två svenska fabrikerna äro sådana kostnader

otänkbara. Deras afsättning minskas, deras arbetskostnader ökas och svårigheten

att hålla uppe en god vara stiger. Under sådana förhållanden

blir denna fabrikation undertryckt.

Genom den af mig nu ifrågasatta tullförhöjningen skulle ingen

annan näring bli lidande, men deremot en gammal ansedd industri stödjas,

och detta utan att konsumenterna i allmänhet deraf berördes. De, som

kunna bestå sig med tyska lyxkort, finge betala ett högre pris; dertill

inskränkte sig verkningarna för allmänheten.);

Införseln af spelkort har enligt den officiela statistiken under

nedannämnda år utgjort
-

år 1893 ................................................................ 165 lekar.

J> 1894 ..............................v...................................... 496 »

v 1895 ........ 946 »

» 1896 ..................................................................... 2859 »

» 1897 .................................................................. 7245 »

» 1898 ................................................................ 24241 »

» 1899 ...................................................................... 80670 »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Tillverkning af spelkort sker här i landet hufvudsakligen vid två

fabriker, den ena i Stockholm och den andra i Norrköping, hvarjemte

sådan tillverkning lärer hafva påbörjats vid en fabrik i Skåne. Enligt

hvad för utskottet blifvit upplyst, utgör vid dessa fabriker tillverkningskostnaden

för ett gross eller 144 kortlekar 42 kronor, stämpelafgiften

oberäknad. Tullen å ett gross kortlekar utgör 14 kronor 40 öre, men

härvid måste tagas i beräkning, att sådant papper, som användes

till spelkort, icke lärer kunna erhållas inom. landet, utan hemtas från

utlandet. Då till ett gross kortlekar lärer åtgå 2 ris papper, hvilket

med emballage väger 10 kilogram för ris och drager en tull af 10 öre

för kilogram, utgör således tullskydd.et omkring 12 kronor 40 öre för

gross. 1 betraktande af den ofantliga ökningen af importen af spelkort

under de senare åren synes en höjning af detta tullskydd nödvändig,

om icke tillverkningen af denna vara inom landet skall helt och hållet

upphöra, och om en tullförhöjning anses böra ske, torde äfven, såsom

motionären föreslagit, målade, tryckta, figurerade och ofigurerade ark,

afsedda att till spelkort sönderskäras, böra åsättas enahanda tull som

spelkort, enär eljest den stadgade tullsatsen lätteligen kan undvikas.

Om på grund af hvad sålunda anförts en förhöjning af tullen å

spelkort bör ske, samt för erhållande af samma tullsats jemväl för hela

ark, afsedda till spelkort, är nödvändigt att bestämma tullsatsen i förhållande

till varans vigt, anser utskottet dock icke behöfligt att sätta

tullen till så högt belopp som motionären föreslagit, helst som i betraktande

af denna varas beskaffenhet ^tillbörlig hänsyn måste tagas

dertill, att icke genom för hög tull frestelse till underslef framkallas.

Utskottet anser sig derför icke kunna tillstyrka högre tull än 1 krona

50 öre för kilogram, hvilken tull, då eu kortlek af utländsk tillverkning

enligt utskottet meddelad tillförlitlig uppgift väger 110 gram, motsvarar

I6V2 öre för hvarje kortlek.

Utskottet får alltså, i anledning af den väckta motionen hemställa,

att tullen å spelkort äfvensom å målade, tryckta,

figurerade och ofigurerade ark, afsedda att till spelkort

sönderskäras, måtte bestämmas till 1 krona 50 öre för

kilogram, samt att följaktligen den i nu gällande tulltaxa

under n:o 591 förekommande rubriken ''»Spelkwt''»

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

»Spelkort äfvensom målade, tryckta,

ofigurerade ark, afsedda att till

skäras, .............................................

Stockholm den 25 februari 1901.

figurerade och

ipelkort sönderkilogram

1:50.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALL!.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.