Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt slag af talloch granfrö. motion om tullfrihet för vissa

1901-02-16 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:18, Betänkande, i anledning af väckt slag af talloch granfrö. motion om tullfrihet för vissa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

1

1

N:o 18.

Ank. till Riksd. kansli den 12 mars 1901, kl. 3 e. in.

Betänkande, i anledning af väckt

slag af tall- och granfrö.

motion om tullfrihet för vissa

(l:a A.)

Tall- och granfrö åsattes vid 1888 års riksdag en tull af 50 öre

för kilogram. Derefter höjdes af 1898 års Riksdag tullsatserna för tallfrö

till 4 kronor och för granfrö till 1 krona 50 öre för kilogram. Vid

sistnämnda riksdag framhölls, att de träd, som uppväxt af utländskt,

särskild! tyskt tallfrö, visat sig mindre motståndskraftiga mot angrepp af

parasitsvampar och skadeinsekter än träd alstrade af nordiskt frö och

derför ofta måst i förtid afverkas; att genom användandet af det utländska

fröet sjukdomar kunde tillföras äfven de skogsbestånd, som

alstrats af svenskt frö; samt att utländskt granfrö, om det än icke visat

sig medföra så dåliga resultat som det utländska tallfröet, dock vore

sämre än den svenska varan. Hufvudsakligen af dessa skäl äfvensom

för att uppmuntra en inhemsk industri för uthängning af svenskt barrträdsfrö

åsattes de nu gällande höga tullsatserna, med hvilka åsyftades

att helt och hållet utestänga införsel af utländskt barrträdsfrö.

I en af herr C. G. Bergendahl inom Första Kammaren väckt

motion, n.o 17, har förslag framstälts, att ifrågavarande tullsatser måtte

inskränkas att gälla allenast frö af vanlig tall (Pinus silvestris) och våning.

till Riksd. Prof. 1901. ö Sand. 1 Afd. 14 Haft. (N:o 18) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

lig gran (Picea abies eller Picea excelsa) äfvensom dansk bergtall och

amerikansk hvitgran, så att frö af andra tall- och granarter skulle

kunna införas tullfritt, hvilket förslag motionären vid frågans behandling

inom utskottet anhållit få ändra derhän, att tullsatserna måtte bibehållas

allenast för frö af vanlig tall och gran, men frö af alla andra arter göras

tullfria.

Motionären framhåller, att afsigten med de år 1898 förhöjda tullsatserna

icke varit att utestänga eller väsentligt fördyra sådant tall- och

granfrö, som icke alls eller icke i afsevärd qvantitet kunde produceras

inom landet, men af hvilket uti vårt land värdefulla skogsträd kunde

uppdragas, samt att det derför vore synnerligen önskligt, om alla slags

frö af tall och gran, med undantag för vanlig tall och vanlig gran (Pinus

silvestris och Picea abies), blefve tullfria, till dess att någon afsevärd

produktion till fyllande af landets behof kunde inom landet åstadkommas.

Vidare uppräknas i motionen ett antal utländska tall- och granarter,

hvilka enligt motionärens åsigt skulle vara för våra förhållanden lämpliga

och för hvilkas frö tullfrihet för den skull borde vara medgifven.

Skogarnes ändamålsenliga förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet är utan tvifvel af allra största vigt för hela vårt

land. I detta hänseende är det naturligtvis af stor betydelse, att för

skogsodling i större skala användes ett utsäde, hvilket erfarenheten

visat vara för våra klimatiska förhållanden och landets jordmån lämpligt.

De utländska trädslag, hvilkas frö enligt motionärens förslag skulle få

tullfritt införas, hafva i vårt land endast i mindre utsträckning blifvit

försökta och först så nyligen, att man i allmänhet icke kunnat bilda sig

ett säkert omdöme, huruvida de lämpa sig för våra förhållanden. Visserligen

har man anledning antaga, att åtskilliga af dessa trädslag skulle

väl trifvas inom vissa delar af landet och att deras införande skulle

lända vår skogshushållning till fördel; men å andra sidan har i fråga

om ett af dessa trädslag, nemligen den österrikiska svarttallen, erfarenheten

redan visat, att odlingen af detsamma i vissa trakter misslyckats.

Om emellertid Biksdagen nu borttoge tullen å ifrågavarande fröslag,

skulle en sådan åtgärd hos mången kunna medföra den föreställningen,

att desamma vore synnerligen lämpliga för våra förhållanden, och på

sådant sätt uppmuntra till deras användning för skogssådd i stor skala,

hvarvid alltid fara skulle ligga till hands, att, då skogsbestånden efter

en längre tida förlopp uppväxt, desamma skulle visa sig underhaltiga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

, Bevillningsutskottets Betänkande N:o i8. 8

Det är derför enligt utskottets åsigt nödvändigt, att man, innan någon

åtgärd vidtages, egna# att befordra användning i större skala a# frö1 af

utländska trädslag, genom noggranna och under tillräckligt lång tid fortsatta

försök förskaffar sig en säker kännedom'' om, hvilka1 trädslag lämpa

sig för vårt lands1 klimat och särskild! i hvilka trakter det ena eller

det andra slaget kan trifvas och gå till. För sådana försök torde emellertid

den nu stadgade tullafgiftén icke ligga1 några svårare'' hinder i

vägen. Åtminstone gäller detta i händelse försöken, såsom oek torde

vara lämpligast, verkställas af staten. Frågan om anställande af dylika

försök bär ock varit föremål för vederbörande’ myndigheters ompröfning,

och i'' innevarande års statsverksproposition har Kong! Maj:t, med framhållande

af att inrättandet genom statens försorg af ett ordnadt forstligt

försöksväsendö vore en lämplig åtgärd för uppdrifvande’ äf afkastningen

af våra skogar till den högsta möjliga, begärt ett anslag å1 16,000 krottor

för detta ändamål, hvilket ock af Riksdagen beviljats.

Om än den af motionären väckta frågan är värd allt beaktande,

finner sig dock utskottet, på grund af hvad ofvan anförts, icke kunna1

tillstyrka motionärens förslag, innan tillräcklig, på omsorgsfulla försök

grundad, erfarenhet vunnits, utan hemställer,

att herr Bergendähls ifrågavarande motion rörande

tullfrihet för vissa slag af talk och granfrö''icke mätte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm 11 den mars 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAM ALLI.

Reservation

af herr BérgendnM, som anfört:

»Då afsigt en med'' de år 1898 af Riksdagen åsätta'' förhöjda1 talk

satserna å talk och granfrö var att försvåra eller utestänga importörn af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

frö utaf vanlig tall och vanlig gran och icke att motarbeta eller rent af

förhindra användandet af sådana tall- och granarters frö, som öfver

hufvud icke eller uti ej afsevärd mån kunna inom landet åstadkommas,

men af hvilka uti vårt land redan flere visat sig ekonomiskt fördelaktiga,

under det andra, såsom under klimatiskt likvärdiga förhållanden utom

vårt land pröfvade, befunnits vara under vissa förhållanden våra inhemska

trädslag öfverlägsna, har jag ansett mig böra utverka sådan ändring uti

nu gällande tulltaxa, att icke några andra barrträdsfrön skulle blifva

tullpligtiga än af vår vanliga tall och vanliga gran.

Utskottet, som framhåller, att den väckta frågan är värd allt beaktande,

har dock hemstält om afslag å min motion af skäl, som synas

mig icke hållbara.

Emot utskottet, som förmenar, det utländska trädslag i vårt land

endast i mindre utsträckning blifvit försökta och detta så nyligen att

man icke skulle hafva kunnat bilda sig ett säkert omdöme om sådana,

heder jag få framhålla dels att åtskilliga sedan flera årtionden å större

sammanhängande arealer blifvit med synnerlig fördel använda såsom

silfvergranen, hvitgranen och bergtallen m. fl., dels ock att andra arter

såsom cembratallen, douglas- och sitkagranen m. fl. gruppvis eller enstaka

under de senare två årtiondena i allt jemt stigande grad, i den

mån deras stora värde i skogen bekräftats, uti skilda delar af landet

blifvit föremål för kultur.

Att ett af de införda trädslagen under för detsamma synnerligen

olämpliga förhållanden visat sig icke kunna uppfylla de förväntningar,

som stälts å detsamma, torde icke vara skäl nog att söka försvåra införandet

af andra, helst som äfven den österrikiska svarttallen under för

densamma egnade förhållanden och såsom förkultur äfven i vårt land

gjort nytta, hvarföre ock utskottets misstroende till detta trädslag icke

är fullt befogadt.

Beträffande åter många andra trädslag, hvilka ännu jemförelsevis

kort tid hafva odlats, eller de trädslag, hvilka hos oss ännu icke blifvit

föremål för ordnade försök, torde det vara synnerligen lämpligt, att pröfvandet

af desammas användbarhet i vårt lands skilda trakter underlättas.

Det förstuga försöksväsende, som skall organiseras med ingången

af år 1902, och till hvars framtida afgörande frågan om skogsträdens

användbarhet af utskottet hänvisas, bör väl icke utesluta den enskilda

företagsamheten och hindra denna att vid sidan häraf bidraga till förstuga

frågors lösning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

5

Enär staten på andra områden understödjer enskild företagsamhet,

hvarföre då icke äfven i detta fall?

Till stöd för min framställning beder jag få hänvisa dels till ett

utlåtande i^ärendet från direktören för kongl. skogsinstitutet och lektorn

i naturvetenskap derstädes af den 16 februari detta år (bil. 1), dels ock

kongl. generaltullstyrelsens underdåniga skrifvelse den 2 januari 1900

(bil. 2).

Med stöd af hvad jag sålunda anfört, får jag hemställa,

attj Riksdagen ville besluta, att nu gällande tullsatser

under rubrik »frö» må få följande ändrade lydelse:

Frö:

kanarie-.................................. 1

af vanlig tall (Pinus sy Ivestris) 1

af vanlig gran (Picea abies

eller Picea excelsa)......... 1

timotej .................................... 1

andra slag, ej specificerade

kilogram

10

öre

4 kronor

»

1 krona 50

öre

»

5

öre

fria.

Herrar J. Bromée och G. Jansson hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N;o t8\

Bil., 1 (still herr Bergendahls* reservation).

Som bekant härstamma1 största delen af våra kulturväxter t. ex.

sädesslagen och flertalet trädgårdsväxter icke från inhemska utan från

utländska växtarter. Eedan häraf synes det sannolikt, att införandet af

utländska trädslag skulle under vissa förhållanden kunna höja skogsmarkens

afkastningsförmåga. I vissa fall har erfarenheten också visat,

att så kan vara förhållandet. Sålunda har silfvergranen på Omberg visat

sig bättre än våra inhemska barrträd såväl med hänsyn till tillväxten

som med afseende på motståndsförmåga mot sjukdomar. Likaledes har

lärk under vissa förhållanden visat sig bättre än våra barrträd. Öfver

nästan hela landet finnas spridda kulturer af sibirisk lärk, hvilka visserligen

ännu äro unga, men synas lofva godt för framtiden.

Hittills äro dock icke försök med utländska trädslag i vårt land

utförda med tillräcklig planmessighet och i tillräckligt stor omfattning för

att fullt kunna bedöma deras betydelse. Så har deremot under de senaste

20 åren varit förhållandet i Tyskland. Det har dervid visat sig, att

visserligen en stor del af de pröfvade amerikanska och japanska trädslagen

ega ringa eller intet företräde framför de inhemska, men att

några såväl genom stor virkesproduktion som genom utmärkt virke äro

dem afgjordt öfverlägsna. Särskildt är detta fallet med Douglasgranen

(Pseudotsuga Douglasii) och sitkagranen (Picea sitchensis), af hvilket det

senare rent af betecknas som framtidsträdet »Baum der Zukunft» i de

tyska skogarne. I en framtid torde ett eller annat utländskt barrträd

under vissa förhållanden kunna komma att spela en liknande roll i våra

skogar. Saknaden af många barrträd i vårt land beror nemligen icke

vare sig på klimatet eller på jordmånen, utan på säregna förhållanden

vid skogsträdens invandring. I nästan alla med vårt land klimatiskt likvärdiga

områden finnas sålunda jemte tall och gran eller motsvarande

former äfven lärk, silfvergran och brödtall (Pinus cembra). Härigenom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:<o 18.

uppstår en naturlig lucka i våra skogar, som endast genom införande af

ofvannämnda trädslag kan fyllas. Lärk ock brödtall visa sig sålunda

mera kärdiga än våra inkemska karrträd samt kilda i Sikirien skogens

nordgräns ock på alperna skogens köjdgräns. Genom kultur af dessa

trädslag i våra fjelltrakter kan man derför möjligen kringa skogsgränsen

kögre upp än för närvarande. Eedan Linné förordade försök kärmed

liksom ock med silfvergran. Det synes derför vara af vigt, att frö af

dessa trädslag icke genom tull onödigt fördyras. Så belöper sig tullen

på silfvergranfrö ungefär till fröets tredubbla värde, ock gifvet är, att

detta i icke ringa mån skall motverka en allmännare användning af dessa.

Här i korthet antydda förhållanden jemte den omständigheten, att

någon afsevärd fröproduktion af utländska barrträd inom vårt land icke

under de närmaste årtiondena kan väntas ock att en stor del af dessa

frö äro lätta att skilja från frö af vanlig tall och gran talar för, att det

skulle fördelaktigt inverka på utvecklingen af vårt skogsbruk, om nu

gällande tulltaxa förändras i den rigtningen, att samtliga barrträdsfrö,

som ej kunna förvexlas med frö af vanlig tall ock vanlig gran, finge

tullfritt införas.

Stockholm den 16 februari 1901.

G. Holmerz.

Direktör för kong!, skogsinstitutet.

Adb. Nilsson.

Lektor i naturvetenskap vid k. skogsinstitutet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

Bil. 2 (till herr Bergendahls reservation).

Till Konungen.

I en till kongl. generaltullstyrelsen ingifven skrift har härvarande

packhusinspektion gjort framställning om vidtagande af vissa ändringar

i nu gällande tulltaxa, hvilka ändringar åsyfta endast att åvägabringa

likformighet i tullbehandlingen samt att förtydliga och närmare bestämma

en eller annan taxerubrik, utan att åstadkomma någon afse vard) rubbning

i nu bestående förhållanden; och har styrelsen, efter granskning

af den inkomna framställningen, ansett sig böra hos Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders1) Kongl. Maj:t

täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för införande i tulltaxan af följande,

enligt styrelsens åsigt, högeligen önskvärda ändringar i eller tillägg till

nedanstående taxerrubriker:

Frö. Yid 1888 års riksdag beslöts, att tall- och granfrö skulle åsättas

en tull af 50*öre per kilogram, hvilken tullsats vid 1898 års riksdag

höjdes för tallfrö till fyra kronor och för granfrö till en krona 50 öre

per kilogram. Anledningen till att dessa fröslag åsattes tull torde, att

döma såväl af bevillningsutskottets betänkanden som af den inom riksdagens

kamrar förda diskussionen, hafva varit den, att Riksdagen ej

allenast velat uppmuntra en inhemsk industri för uthängning af svenskt

barrträdsfrö, utan äfven önskat stäfja införseln af utländskt, hufvudsakligast

tyskt tall- och granfrö, enär barrträd, uppväxta af sådant, visat

sig mindrejmotståndskraftiga mot angrepp af parasitsvampar och skadeinsekter

än barrträd, alstrade af nordiska frö. Häraf lärer emellertid

framgå, att Riksdagen afsett, att endast frön af den inhemska tallen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IS.

eller granen skulle draga tull, men enär tulltaxan upptager tall- och

granfrö, utan någon inskränkning, måste nu nämnda tullsatser tillämpas

på frön af alla till tall- eller granslägtet hänförliga arter. Styrelsen kar

också vid flera -tillfällen, då klagomål anförts deröfver, att tull åsatts till

skogsskolor, jägmästare m. fl. i ock för experimenterande inkomna frösorter

af utländska barrträd, såsom Bergtallen (Pinus montana), Weymouthstallen

(Pinus strobus), Cembratallen (Pinus cembra), balsamgranen (Abies

balsamea), Douglasgranen (Abies Douglasii), Silfvergranen (Abies peetinata)

m. fl., ej kunnat underlåta att, på grund af ordalydelsen i tulltaxan,

godkänna tullbekandlingen, och genom nådigt bref den 30 sistlidne juni

har Eders Kong!. Maj:t funnit godt fastställa ett styrelsens beslut af den

17 sistlidne april rörande tullbehandlingen af ett parti frö af silfvergran

såsom granfrö. Styrelsen hemställer derföre, att, om såsom styrelsen har

anledning antaga nyss nämnda tullsatser afsetts endast för frö af inhemsk

tall eller gran, rubriken »frö» må erhålla följande förändrade lydelse:

Frö:

kanarie- .............................................

1

kilogram ..................

10 öre

af inhemsk tall (Pinus sylvestris)

af inhemsk gran (Pinus abies

1

» 4 kronor.

eller abies excelsa)......................

1

» 1 krona

50 öre

timotej-................................................

1

»

5 öre

andra slag, ej specificerade ...........

. fria.

Stockholm den 2 januari 1900.

Underdånigst

Staffan Cederschiöld.

Axel Eklund. Alexis Hammarström. A. F. Ekholm.

G. Nordquist.

Bih. till Biksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 14 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:25 Skrifvelse till Konungen om förändrad lydelse af § 18 i kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spi s. 4 i texten