Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om borttagande af tullen å superfosfat.

1901-02-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:2, Betänkande, i anledning af väckt motion om borttagande af tullen å superfosfat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1901, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om borttagande af tullen å

superfosfat.

(l:a A.)

Förslag om borttagande af den för närvarande superfosfat åsätta tullsatsen,

25 öre för 100 kilogram, har framstäf i en af herr O. Emthén inom

Andra Ivammaien väckt motion, n:o 108, uti hvilken herrar 0. J. Öberg;

och C. W. Bergström instämt.

Motionen är af följande lydelse;

»Med hänvisning till motiveringen för min vid förra årets riksdag i

Andi a Kammaren väckta motion, n:o 70, och då superfosfat är ett gödslingsämne,

som skulle kunna få en mycket stor användning i de norrländska bygderna

med deras stora nyodlingar, om priset derå icke stälde sig alltför högt

tillåter jag mig härmed å nyo hemställa, att Riksdagen måtte besluta borttaga

tullen a superfosfat».

I den af motionären åberopade motivering anföres följande:

»Den vid 1898 års riksdag åsätta tullen å superfosfat, 25 öre pr 100

kilogiam, är visserligen i och för sig icke hög, men icke dess mindre har

en sa väsentlig prisstegring egt rum, att den utgör cirka 30 procent af värdet.

- Priset ä 20-procentig fosfat var före tullsatsens åsättande 6,25 pr

100 kilogram, men steg omedelbart till 8 kronor, hvilket pris ännu är gällande.

Att denna prishöjning verkar hämmande på konsumtionen eller användningen

åt detta gödslingsämne, är helt naturligt. — Antager man, att

konsumtionen begränsas i samma proportion, som priset stegrats, så återverkar

detta högst betänkligt på jordbruksnäringen.

Bill. till Iliksd. Brot. 1901. 5 Hand, 1 Afd. 2 ljuft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 2.

Då superfosfat sålunda är för jordbrukaren ett ytterst vigtigt produktionsmedel,

så tillåter jag mig härmed vördsamt hemställa, att Riksdagen

måtte besluta borttaga tullen å superfosfat».

På sätt af ofvanstående framgår, förekom, likaledes^ grund af en af

herr Emtlién väckt motion, frågan om borttagande af ifrågavarande tullsats,

som beslutades af 1898 års Riksdag, redan vid sistlidet års riksdag. Dåvarande

bevillningsutskott anförde i sitt öfver motionen afgifna utlåtande följande:

»Frågan, huruvida superfosfat bör vara belagd med tull, har vid flere

föregående riksdagar förevarit. Sålunda väcktes vid 1888 års riksdag förslag

om åsättande af en tullsats å nämnda vara af 50 öre för 100 kilogram.

Denna motion tillstyrktes af bevillningsutskottet, hvarefter Riksdagen, sedan

Första Kammaren bifallit, men Andra Kammaren afslagit utskottets hemställan,

i gemensam votering beslöt, att gällande tullfrihet skulle bibehållas.

Vid 1892 års riksdag föreslog Kong! Maj:t i anslutning till 1888 års tullkomités

mening, att superfosfat måtte beläggas med en tullsats åt 25 öre för

100 kilogram. Förslaget afstyrktes af bevillningsutskottet och blef af Riksdagen

afslaget. Vid riksdagarne åren 1896 och 1897 väcktes^ åter motioner

med yrkande om tull å superfosfat, år 1896 af 50 öre och år 1897 af 25

öre, allt för 100 kilogram, men vid båda dessa tillfällen blefvo förslagen af

bevillningsutskottet afstyrkta och af Riksdagen afslagna. Det vid sistnämnda

års riksdag framstapla förslaget återupptogs i väckta motioner vid 1898 års

riksdag. Bevillningsutskottet hemstälde ånyo om afslag» a motionerna, hvilken

hemställan bifölls af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren biföll

motionerna. I gemensam votering segrade Första Kammarens beslut, i

följd hvaraf superfosfat åsattes en tullsats af 25 öre för 100 kilogram, hvilken

tullsats fortfarande är gällande.

Yäl har, på sätt motionären uppgifvit, priset å superfosfat, sedan tullen

åsattes, ej obetydlig stigit, men det torde med säkerhet kunna antagas, att

denna prisstegring endast till mycket ringa del är beroende pa den åsätta

tullen och att orsaken i stället måste sökas i den allmänna prisstegring a råämnen,

arbetslöner och brännmaterialier, som sedan dess egt rum. Härförutom

torde böra bemärkas, att enligt utskottet lemnade upplysningar priset

å superfosfat för närvarande är i sjunkande, och att utsigt förefinnes, att

detta kommer att fortfara. I allt fall kan enligt utskottets mening den obetydliga

tullsatsen, som utgör endast omkring tre procent af varans värde,

icke anses vara för jordbruket betungande, hvarförutom jordbrukarne, derigenom

att den inhemska tillverkningen upprätthålles, erhålla större utsigt att

komma i åtnjutande af en god vara, än om de blifva hänvisade till den utländska

superfosfaten, som ofta visat sig vara af underhaltig beskaffenhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

3

»

För fabrikationen af superfosfat är tullen deremot af stor betydelse. Före

tullens åsättande hade denna fabrikation att kämpa mot en synnerligen svår

utländsk konkurrens; och att fabrikationen det oaktadt kunde ega bestånd

och fabrikerna lemna en skälig vinst berodde till väsentlig grad derpå, att

fabrikerna vid sidan af superfosfattillverkningen drefvo handel med konstgjorda

gödningsämnen samt annan industriel verksamhet. Det skulle enligt

utskottets åsigt icke vara välbetänkt att nu beröfva superfosfatfabrikerna det

tullskydd, som så nyligen blifvit dera tilldeladt, och det torde icke kunna nekas,

att, om så sker och den utländska konkurrensen skulle blifva dem öfvermägtig,

så att fabrikationen måste nedläggas, jordbruket häraf skulle lida

skada både genom sämre vara och till äfventyrs ökade pris.

Då härtill kommer, att så kort tid förflutit, sedan tullen trädde i kraft,

att inga officiela uppgifter finnas tillgängliga om densammas verkan i afseende

å in- och utförseln samt tillverkningen af superfosfat, samt det under

alla omständigheter måste anses olämpligt att genom täta tullförändringar

ofta ändra de vilkor, under Indika en industri arbetar, kan utskottet för sin

del icke biträda motionärens förslag.»

På grund af hvad sålunda anförts, hemstälde 1900 års Riksdags bevillningsutskott

om afslag å motionen och bibehållande af tullen å superfosfat,

hvilken hemställan jemväl blef af Riksdagen bifallen.

Utskottet, som i anledning af den väckta motionen vill erinra, hurusom

Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 7 maj 1896 anhållit, att Kong!

Maj:t måtte för Riksdagen framlägga förslag till lag angående föreskrifter

rörande försäljning af konstgjorda gödningsämnen och beredda fodermedel,

men att detta ärende fortfarande är på Kongl. Maj:ts pröfning beroende, får

rörande införseln af superfosfat under nedannämnda år meddela följande, ur

den officiela statistiken hemtade siffror:

År 1894 .................................................................................... 14,569,065 kilogram.

» 1895 .................................................................................. 14,162,181

» 1896 17,889,730

» 1897 25,822,976

» 1898 36,683,108

» 1899 .................................................................................... 22,829,190

Enligt de priskurant^'' för detaljhandel med superfosfat, hvilka utlemnats

af Stockholms superfosfatfabriks aktiebolag, utgjorde priset å superfosfat

å 20 procent år 1899 8 kronor 80 öre och år 1900 8 kronor 70 öre,

under det att nämnda vara under innevarande år betingar ett pris af 8 kronor

30 öre, allt för 100 kilogram.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

Då det sålunda visat sig att, efter det superfosfat blifvit åsatt tull,

icke blott införseln af denna vara minskats, utan jemväl priset derå sjunkit,

torde det vara uppenbart, att tullen icke medfört någon för jordbruket

skadlig inverkan; och då sålunda det liufvudsakligaste skäl, som anförts för

tullfrihet å superfosfat, förlorat sin styrka, samt några nya skäl för upphäfvande

af ifrågavarande tullsats icke blifvit af motionären anförda, får

utskottet, som delar den af sistlidet års Riksdags bevillningsutskott uttalade

uppfattning om lämpligheten och nyttan af tull å superfosfat, i likhet med

sagda utskott hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag å herr Emthéns motion,

besluta, att gällande tullsats å superfosfat skall bibehållas

oförändrad.

Stockholm den 8 februari 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYALLT.

Reservationer:

af herr Fredholm, som inom utskottet yrkat bifall till motionen;

af herr J. Bromée, som anfört:

»Vid flera riksdagar före 1898 gjordes framställningar att få superfosfat

åsatt tull, men Riksdagen afslog alla dessa framställningar. Till sistnämnda

Riksdag gjordes ånyo framställning om åsättande af tull, hvilken

framställning af bevillningsutskottet afstyrktes, men i gemensam votering antogs

en tullsats af 25 öre pr 100 kilogram. Såväl under förra riksdagen

som vid denna hafva framställningar gjorts om denna tullsats borttagande.

Såsom hufvudsakligt skäl för tullsatsens bibehållande har bevillningsutskottet

både under förra riksdagen och nu anfört, att tullsatsen skulle behöfvas

såsom skydd för de inhemska fabrikerna samt såsom säkerhet för att erhålla

en bättre vara.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 5

Hvad skyddet för superfosfatfabrikerna vidkommer, sä synas mig dessa

för närvarande icke^ vara i behof af något sådant skydd, emedan genom revisionsberättelsen^

från en af de större superfosfatfabrikerna inom landet för

ar 1898 och sålunda före tullens trädande i kraft sig visat, att nämnda

fabrik med aktiekapital af 1,500,000 kronor hade, efter det afsättning till

reservfonden gjorts och denna uppgick till 210,000 kronor, afskrifningsfonden

till 200,000 kronor, reserverade vinstmedel 90,483 kronor, en behållning

under året, som uppgick till 243,521 kronor.

Vidkommande påståendet att genom tullsatsen skulle erhållas garanti

för en bättre vara, så torde detta påstående näppligen kunna ega någon

grund. Men säkert är, att tullens bibehållande medför den verkan, att den

hämmar vårt lands raodernäring jordbruket, som icke kan bära alla de ökade

kostnader, hvarmed det från skilda håll och områden drabbas. 1898 års

bevillningsutskott anförde också fullgiltiga skäl mot tullens påläggande.

Med åberopande af dessa skäl och med stöd af hvad jag i öfrigt tilllåtit

mig anföra får jag hemställa, i likhet med motionären herr Emthén,

att tullen å superfosfat borttages.»

af herr G. Jansson, hvilken yrkat bifall till motionen under åberopande

af följande yttrande:

»Då det torde få anses vara allmänt kändt och erkändt, att landets

jordbrukare, ° synnerligast de mindre, hafva att kämpa emot ekonomiska svårigheter

i manga afseenden, af hvilka en del torde vara framkallade af tulllagstiftningen,

som för dem fördyrar de förbrukningsartiklar, de för drifvandet

af sin näring behöfva, så framgår redan deraf önskvärdheten att icke vidare

fördyra jordbruksdriften genom bibehållandet af den nu gällande tullen å

superfosfat, ett af de vigtigaste gödningsämnen. Då dertill kommer, att exporten

af jordbruksalster år från år minskas och importen af samma varor

deremot ökas, lärer det väl äfven ur denna synpunkt få anses vara magtpåliggande

för^ samhället att genom Riksdagens medverkan söka afhjelpa

detta missförhållande, men icke kan sådant ske genom att, på sätt bevillningsutskottet

föreslår, bibehålla tull å gödningsämnen, ty denna tull skall

ju komma att motverka de ansträngningar, som göras för att ur jorden

hemta rikare skördar, och detta torde väl till sist vara det enda rätta sättet

att öka tillgångarna på jordbruksalster inom landet.

Då utskottet till stöd för bibehållandet af ifrågavarande tull anför,

att sedan denna infördes priset ä varan minskats, torde denna omständighet

utvisa, att gödningsfabrikerna icke varit i behof af tullen, för så vidt afsigten

med denna varit att bereda dem en ökad inkomst af den försålda varan, och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

skulle tullen för den skull utan olägenhet för fabrikanterna kunna borttagas.

Att detta utan fara för fabrikernas bestånd kan ske, framgår äfven af

den kännedom man kan förskaffa sig om den ekonomiska ställning, i hvilken

dessa fabriker befinna sig. Tager man för sådant ändamål kännedom om

t. ex. Stockholms superfosfatfabrik, som har ett aktiekapital af 1,500,000

kr., fördeladt i 3,000 aktier å 500 kr. stycket, så visar sig af detta bolags

styrelseberättelse öfver verksamheten under år 1899, att »vid bolagets svafvelsyrefabriker

vid Gäddviken och Ceres hafva under året tillverkats 8,071,800

kg. svafvelsyra af 1,54 eg. vigt. Vid Gäddvikens och Ceres superfosfatfabriker

tillverkades i runda tal: 12,878,100 kg. superfosfat och 8,019,900 kg. andra

gödningsämnen, eller tillsammans 20,898,000 kg. Försäljningen under året har

utgjorts af i runda tal 46,490,500 kg. gödningsämnen för 2,906,700 kr.,

9,395,800 kg. foderämnen för 997,200 kronor, 3,625,400 kg. öfriga produkter

för 696,400 kr., eller tillsammans 59,511,700 kg. för 4,600,300 kronor»; och

vidare att »Bolagets kloratfabrik vid Månsbo har ostördt varit i .verksamhet under

året, ‘ hvilket derjemte för försäljning af svafvelsyra och cementkoppar varit

ekonomiskt fördelaktigt. Behållningen af bolagets rörelse under år 1899 uppgår

enligt omstående vinst- och förlustkonto till kronor 244,304:33, hvilket

belopp styrelsen får föreslå att fördelas på följande sätt: till afskrifningar:

å Gäddvikens fabriksbyggnader kronor 6,831:87, å ångaren Gäddviken kronor

1,600, å magasinsbyggnaderna i Malmö och Helsingborg kronor 2,000, å Ceres

blyarbeten kronor 10,000, å Månsbo fabriksbyggnader kronor 15,671:23, å

Månsbo inredningar och maskinerier kronor 63,234:66, tillsammans kronor

99,337:76; till öfverföringar: till reservfonden kronor 50,000, till reserverade

vinstmedel kronor 4,966:57 samt till utdelning till aktieegarne, med 30 kronor

pr aktie, kronor 90,000. Antages detta styrelsens förslag, skulle bolagets

reserverade fonder komma att bestå af: reservfonden kronor 300,000, afskrifningsfonden

kronor 200,000, reserverade vinstmedel kronor 99,042:01, eller

tillsammans kronor 599,042:01.»

Denna redogörelse utvisar sålunda, att sedan bolaget afskrifvit 99,337:76

kronor och till fonder öfverfört 54,966:57, har det ändock hatt till förfogande

för utdelning åt aktieegarne 90,000 kronor, som medgifvit en utdelning åt

30 kronor pr aktie eller 6 procent å aktiernas''belopp.

I fråga om den andra af våra svenska superfosfatfabriker, nemligen

»Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriksaktiebolaget», har jag visserligen

icke haft tillgång till några särskilda uppgifter rörande resultatet af bolagets

rörelse under sistlidet år, men af 1899 års taxeringshandlingar har jag inhemta!,

att bolagets behållna inkomst af taxeringsnämnden upptagits till

323,000 kronor och af pröfningsnämnden faststälts till 245,760 kronor, hvilket

belopp utgör öfver 16 procent å bolagets aktiekapital. Till ytterligare be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

7

lysning af bolagets ställning och verksamhet får jag äfven åberopa bifogade

afskrift af revisionsberättelsen för året */„ 1897—Vn 1898. Af dessa

uppgifter synes mig tydligt framgå, att de båda bolagens tillverkning af och

handel med gödningsämnen är en särdeles god näring äfven utan tull å superfosfat.

»

af herrar Lundström och 8. M. Olsson, hvilka anfört:

»Med åberopande af bevillningsutskottets betänkande n:o 15 vid 1898

års riksdag och med stöd af deri (punkt 7) anförda skäl för tullfrihet vid

införsel af superfosfat, hafva vi funnit oss i likhet med förra Riksdagen icke

kunna biträda utskottets gjorda hemställan, utan få i likhet med motionären

yrka

att tullen å superfosfat borttages.»

samt af herrar Meyer, Brodin och Hedgren.

Bilaga till Herr G. Janssons reservation.

»Berättelse

om verkstäld revision af Skånska Superfosfat- é Svafvelsyrefabriks-Aktiebolaqets

räkenskaper och förvaltning under räkenskapsåret från den 1 november

1897 till samma datum 1898.

Enligt bolagets under revisionen granskade böcker utvisar

Ställningen vid räkenskapsårets början:

Tillgångar:

Fastigheter, maskiner, inventarier enligt förra revisionsberättelsen

........................................................................... kr.

Lager af fabrikater och råämnen............................................ »

Elgöns sillguanofabrik.................................................................. »

Inneliggande vexlar och reverser ............................................. »

Främmande aktier........................................................................ ,

Fordringar efter afdrag af varuskulder och lån.................. »

Kontant i kassan........................ »

% .......................................

1,493,000: —

1,105,400: 53

495,183: 65

84,832: 60

687,143: 24

101,316: 26

2,163:—

Kronor 3,969,039: 28

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N.‘o 2.

Skulder:

Obligationslån ....................... kr.

Pensionsfonden ...................................................... »

Outtagen utdelning ............................................. »

Aktiekapitalet........................................................ »

Reservfonden ......................................................... »

Reserverad vinst från föregående år............... »

Vinst för 1897..................................................... »

2,100.000

—

19,080

—

840

— 2,119,920: —

1,500,000

—

130,000

—

40,939

58

178,179

70 1,849,119: 28

Kronor ''3,969,039: 28

Förvaltningen under året:

Inkomster:

Bruttovinst å tillverkning af superfosfat samt

handel med importerade gödningsämnen kr. 193,513: 81

Vinst å svafvelsyretillverkningen........................... » 278,596: 02 472,109: 83

» » kopparextraktionsverket ................................................... kr. 16,801: 02

» » alun verket.............................................................................. * 36,329: 91

Kronor 525,240: 76

Utgifter:

Aflöningar och tantiéme ............................................. kr.

Handelsomkostnader

Reseomkostnader............................................................ »

Räntor och diskonto...................................................... »

Maskindrift..................................................................... *

Underhåll....................................................................... »

Laboratorieomkostnader................................................_»

Nettovinst för året ........................................................................... kr. 225,704: 74

Kronor 525,240: 76

94,172: 35

13,944: 90

7,867: 40

92,096: 28

50,388: 73

1,691: 36 299,536: 02

Ställningen vid årets slut:

Tillgångar:

kr. 275,000

» 190,000

» 450,000

Superfosfatfabrikerna

Granda syrefabriken .

Kya syrefabriken.......

Transport kronor 915,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

9

Transport kronor 915,000:

G-ipsfabriken ............................................................... 65,000:

Kopparverket, byggnader............ kr. 134,000: —

11,565 qv.-mtr tomt. .................. » 96,000:— 230,000:

Alunfabriken, byggnader............ » 50,000: —

6,188 qv.-mtr tomt ..................... » 30,

Inventarier ....

Laboratorium.

» » kopparextraktionen.

» » maskindriften ..........

Inneliggande vexlar...................

» reverser................

Fordringar ..................................

Kontant i kassan .

Främmande aktier.

Skulder:

B.

Reservfonden............................................

Reserverad vinst från föregående år

Vinst för år 1898 .......................

: —

80,000

—

kr.

131,516

59

»

7,000

—

»

5,000

—

1,433,516: 59

kr.

296,452: 18

kr.

382,909

91

»

69,951

25

»

30,392

24

»

392,570

39

»

2,681

05

878,504: 84

»

144,945

30

»

44,201

42

189,146: 72

»

2,346,064

: 93

2,061,658

76

284,406: 17

kr.

813: 63

»

796,383:89

Kronor

3,879,224: 02

kr.

1,350,000

»

600,000.

—

1,950,000: —

kr.

23,320: —

kr.

1,500,000

—

140,000

—

40,199

28

»

225,704

74

1,905,904: 02

Kronor

3,879,224: 02

Såsom af ofvanstående redogörelse framgår, utgör bolagets nettovinst

för året kr. 225,704: 74, oaktadt en betydligare afskrifning blifvit gjord å

Elgöns sillguanofabrik.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

Bolagets byggnader, inventarier och lager äro enligt företedda handlingar

försäkrade till omkring det bokförda värdet. Öfver bolagets utgifter

förefinnas behöriga verifikationer, och räkenskaperna äro förda med ordning

och noggrannhet. Förvaltningen synes omsorgsfullt handhafd.

Revisorerna få alltså tillstyrka full ansvarsfrihet för förvaltning och

räkenskaper under den tid revisionen omfattat.

Helsingborg den 21 februari 1899.

J. ljung. Carl Öberg.

Rätt afskrifvet efter den här förvarade tryckta revisionsberättelsen

betygar, Stockholm och Kongl. Kammarrättens revisionsafdelnings första

kontor den 11 februari 1901.

* Ex officio:

(Jarl Lignell.»

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.