Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion angående förändring af bestämmelserna om beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten.

1901-03-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:20, Betänkande, i anledning af väckt motion angående förändring af bestämmelserna om beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

1

K!

<>Oit

i'' i ..

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1901, kl. 3 e. m.

.. * i - • 1 <. • . ; ■■ . j ■* ■ '' ■ t * . .. ,•

■I’ : : ; < ••?<>?• :> -r .i,;-. -v: -- -dv : , dic

Betänkande, i anledning af väckt motion angående förändring af

bestämmelserna om beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten.

Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket den 19 maj 1893 §§ 1 och 2, sistnämnda paragraf

sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen den 15 maj 1896, skall för

all tillverkning af hvitbetssocker inom riket erläggas tillverkningsskatt

i förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda

hvitbetor antagas hafva lemnat, hvarvid iakttages, att 100 kilogram

råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 10,5 kilogram

socker; och skall denna skatt utgöra hälften af gällande tullsats

för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandel

antagna holländska standard.

Bestämmelsen att skatten skall utgöra hälften af tullsatsen för

nämnda slags råsocker har vant gällande alltsedan den 1 september

1891; och då denna tullsats utgör 23,5 öre för kilogram, har alltså afsetts

att bereda sockertillverkningen ett tullskydd af 11,76 öre för kilogram.

Då, såsom ofvan nämnts, myckenheten af do för tillverkningen

använda betorna skall läggas till grund för skattens beräkning, blifver

emellertid deraf eu följd, att om ett högre utbyte af socker i verkligheten

erhålles än i förordningen förutsattes, tullskyddet i samma män

Bill. till Riksd. Brot. 1901. 0 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 20.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

blifver högre än som åsyftats. Erfarenheten har också visat, att det

verkliga sockerutbytet alltmer stegrats, i den mån jorden kommit i

högre kultur och förbättrade metoder för sockrets utdragande ur betorna

kommit till användning. Såsom en följd häraf har tid efter annan

på grund af särskilda af Riksdagen fattade beslut det till grund för

beskattningen liggande beräknade sockerutbytet, som ursprungligen bestämdes

till 6,25 procent af de afverkade råa betornas vigt, höjts den

1 september 1893 till 7,5 procent, den 1 september 1894 till 8,25 procent,

den 1 september 1895 till 9 procent samt den 1 september 1896

till 10,5 procent, hvilken sistnämnda utbytesprocent fortfarande är

gällande. För nyanlagda fabriker har dock under vissa vilkor och för

viss tid inedgifvits en något lägfé utbytesberäkning än hvad ofvan uppgifvits,

men en sådan förmån tillkommer numera icke någon fabrik.

Uti en inom Andra Kammaren af herr K. G. Karlsson väckt motion,

n:o 122, har nu förslag framstälts, att från och med ingången af nästkommande

tillverkningsår eller den 1 september detta år den beräknade

utbytesprocenten måtte ytterligare höjas, så att 100 kilogram råa (ej

torkade) hvitbok»: antagas lemna ett utbyte af 11,5 kilogram socker.

I motionen erinras till en början, hurusom chefen för finansdepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 21 december

1900 angående sättet för bestridande af kostnaderna för ifrågasatta

åtgärder till stärkande af landets försvar anfört bland annat, att, om

ökade statsinkomster behöfdes, en sådan kunde beredas genom höjning

af det beräknade sockerutbytet från betorna; att under tillverkningsåret

1899—1900 medelutbytet för hela riket varit 12,80 procent; samt att

en höjning af det beräknade utbytet till 11,6 procent skulle medföra

en ökning i hvitbetssockertillverkningsskatten till belopp af omkring

1,000,000 kronor.

Härefter fortsätter motionären:

»Då man läser denna framställning, kommer man osökt att reflektera

öfver huru vida det ej skulle vara lämpligt att åt statsverket bevara

denna betydande inkomst redan under nuvarande förhållanden och oafsedt

den föreslagna förändringen i landets härordning.

Tecken saknas ej, som antyda, att de sedan några år rikligt

flödande tullmedlen kunna komma att minskas, och det kan då vara godt

att i tid hafva bidragit till ersättande af den uppkommande bristen

genom begagnandet af den utväg, som herr statsrådet och chefen för

finansdepartementet anvisat. Och, för öfrigt, äfven om tullintägterna

mot förmodan fortfarande skulle inflyta med samma eller liknande belopp

som under de närmast föregående åren, så uppstå ständigt nya behof,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

för hvilkas tillgodoseende nya skattekällor måste uppletas. Om t. ex.

det bebådade lagförslaget rörande olycksfallsförsäkring nu ändtligen skulle

blifva antaget, så kräfvas stora belopp för denna vigtiga saks genomförande.

Visserligen är det icke obetydliga medel, som afsakta för detta

ändamål, men ju större den summa är, med hvilken man kan möta de

kraf, som en effektiv olycksfallsförsäkring kommer att ställa på statskassan,

dess bättre.

Att märka är, att den härmed föreslagna åtgärden icke utgör en

ny pålaga på allmänheten, utan endast afser en öfverflyttning från

sockerbruksegarne till statskassan af eu del af den extra tribut, som

allmänheten nu erlägger till sockerindustrien. Som bekant, skall enligt

gällande förordning tillverkningsafgiften utgå med tullens halfva belopp.

Denna bestämmelse har emellertid omintetgjorts derigenom, att betornas

afkastningsprocent satts för lag. Sedan den 1 september 1896 har utbytet

vid sockerfabrikationen beräknats till 10,5 procent af betornas vigt.

Af ofvan åberopade uttalande af herr statsrådet och chefen för finansdepartementet

framgår emellertid, att medelutbytet under tillverkningsåtet

1899—1900 varit 12,8 procent, sålunda 2,3 procent högre än det

beräknade. Härigenom erhålla sockerfabrikanterna — utöfver hvad med

tullskyddet åsyftats — eu så betydande extra present, att från detta

håll intet berättigadt motstånd bör kunna yppas mot att Riksdagen i

någon mån minskar denna presents storlek och i stället ökar statskassans

intägter.))

Till belysning af frågan om storleken af det verkliga sockerutbytet

har utskottet låtit utarbeta två såsom bilagor vid detta betänkande fogade

tabeller, af hvilka den tona (bil. 1) meddelar uppgifter i medeltal

dels för hvarje län och dels för riket i dess helhet om utbytet af råsocker,

beräknadt i procent af betvigten, hvarjemte, enär utbytet består

af produkter af olika qvalitet, i kolumnen med rubrik »reducerad summa»

upptagits den summa, som erhållits genom att till första produkten lägga

75 procent af andra och 65 procent af tredje produkten. Den andra

tabellen (bil. 2) utvisar för hvarje län det lägsta och det högsta sockerutbyte,

som vid någon inom länet belägen fabrik förekommit.

Af dessa tabeller framgår, att under de tre sista af de tillverkningsår

tabellerna omfatta sockerutbytet i allmänhet öfverstigit den af

motionären föreslagna procenten samt endast undantagsvis understigit

detta procenttal. Då, såsom ofvan nämts, genom Riksdagens år 1891

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

fattade beslut afsetts att bereda betsockerindustrien ett tullskydd till

halfva beloppet af soekertulleu, men ej högre, torde följaktligen, om

detta beslut skall upprätthållas, skäl förefinnas för att höja utbytesberäkningen,

så att denna bringas till närmare öfverensstämmelse med

det utbyte, som verkligen erliålles; och utskottet har derför icke någon

erinran att framställa mot motionärens förslag att från och med början

af nästkommande tillverkningsår höja den beräknade utbytesprocenten

till 11,5 procent.

Betafverkningen har under tillverkningsåret 1900—1901 utgjort

875,911,6 ton, i följd hvaraf den debiterade skatten uppgått till 10,799,990

kronor 2 öre. En höjning af utbytesberäkningen till 11,5 procent gör

för nämnda myckenhet betor en ökning i skatten af 1,033,575 kronor

69 öre.

Då utskottet på grund af hvad sålunda anförts går att föreslå en

ändring i den paragraf af ofvan omförmälda kongl. förordning, som

innehåller stadgande om utbytesprocenten, har utskottet velat erinra,

att i den kongl. kungörelse af den 15 maj 1896, genom hvilken nämnda

paragraf erhållit sin nuvarande lydelse, tillika förekommer ett stadgande

derom, att »för fabrik, som på grund af gällande bestämmelser om beräkning

af utbytet i vissa fall redan kommit i åtnjutande af lägre utbytesberäkning

än den i allmänhet stadgade, sagda bestämmelser, så vidt

enligt dem utbytet vid fabriken skall beräknas i visst förhållande till

utbytet vid äldre fabrik, fortfarande skola för den i omförmälda bestämmelser

afsedda tid lända till efterrättelse.» Då emellertid någon sådan priviligierad

fabrik numera, sedan fabrikens i Karlshamn undantagsställning

den 1 september 1900 upphört, icke vidare finnes, torde berörda stadgande

såsom obehöfligt böra uteslutas.

På grund af hvad sålunda anförts ,hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte, med upphäfvande af kongl.

kungörelsen den 15 maj 1896, angående ändrad lydelse

af § 2 i kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket den 19 maj 1893, besluta,

att nämnda paragraf i kongl. förordningen den 19

maj 1893 skall erhålla följande förändrade lydelse:

Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas

efter de för tillverkningen använda betornas

vigt sålunda, att etthundra kilogram råa (ej torkade)

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

hvitbetor antagas lemna ett utbyte af elfva och ett

hälft kilogram socker;

samt att berörda paragraf i dess sålunda förändrade

lydelse skall lända till efterrättelse från ock med

den 1 september 1901.

0

Stockholm den 18 mars 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Herr J. Bromée har begärt få antecknadt, att han af arbete i särskilda

utskottet n:o 1 varit förhindrad att deltaga i ärendets behandling

inom utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

Bil. 1 till bevillningsutskottets betänkande N:o 20.

. o,'',i ■; i,d

• '' ''• M i • «r» J"-

wdj f <vr*iV.r

TJtbytö af råsocker, beräknadt i procent

’A\ i!

■4 .’.M« 1 > Mi- Ml . t. !'':•

Antal

fabriker.

i

• • ,,,awbetvigten.

Tillverkningsår.

Fabriker, belägna inom:/

lista

2:dra >

3:dje

Summa.

Redu-

cerad

•

produkt råsocker.

summa.

j

Gotlands län ........

1

10,85

9,53

10,22

0,90

11,75

11,53

1894—1895

Kristianstads län ...

Malmöhus län.........

''2-

14°)

0,79

1,30

0,47

0.21

10,79

11,73

10,43

11,33

Hela riket .......

17

10,14

1,22

0,24

11,60

11,21

Gotlands län ......

1

10,70

1,34

0,71

12,75

12,16

i

1895—1896;

Blekinge län .........

1

10,06

1,69

0,44

12,19

11,61

Kristianstads län ...

2

9.24

1,08

0,68

11,00

10,49

i

!

Malmöhus län .......

14

10,41

1,06

0,33

11,80

11,42

1

Hela riket ..........

18

10,26

1,09

0,40

11,75

11,34

Gotlands län..j,......

i.- ■ *

1

9,87

1,19

0,54

11,60

11,11

Blekinge län............

1

11,03

. 0,91

0,24

12,18

11,87

1896—1897

Kristianstads län...

2

10,21

1,41

0,47

12,09

11,58

Malmöhus län......

15*)

10,69

1,02

0,11

11,82

11,53

Hela riket .............

19

10,59

1,08

0,19

11,86

11,52

Gotlands län............

1

11,76

0,96

0,42

13,14

12,75

Blekinge län............

1

12,29

0,71

0,23

13,23

12,98

1897—1898

Kristianstads län ...

2

10,43

1,22

0,31

11,96

11,54

Malmöhus län.......

15*)

10,99

1,19

0,21

12,39

12,03

Hela riket ..............

19

11,01

1,1.7

0,24

12,42

12,04

Gotlands län........

1

11,93

0,97

0,42

13,32

12,93

Blekinge län..........

1

12,46

0,55

0,29

13,30

13,06

1898—1899

Kristianstads län

2

11,22

0,71

0,26

12,19

11,92

Malmöhus län........

15*)

11,23

0,92

0,02

12,17

11.94

Hela riket .............

19

11,35

0,88

0,10

12,33

12,08

Gotlands län .........

1

11,17

1,21

0,47

12,85

12,38

Blekinge län............

1

11,04

0,67

0,32

12,03

11,75

1899—1900

Kristianstads län ...

2

11,95

0,55

0,36

12,86

12,40

Malmöhus län.........

15*)

12,41

0,63

0,01

13,05

12,89

Hela riket ............

19

12,24

0,66

0,09

12,99

12,79

'') Deraf 3 s. k. saftstationcr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20. 7

Bil. 2 till bevillningsutskottets betänkande N:o 20.

Tillverkningsår.

Fabriker belägna inom:

Antal

fabriker.

Utbyte af r

räknadt i

beta

lägst.

åsocker, be- procent af

lgten

högst.

Gotlands län........................

1

11

,75

1894—1895 J

Kristianstads län ...................

2

10,13

11,07

(

Malmöhus län .........................

14°)

10,97

12,78

(

Gotlands län ..............................

1

12,75

Blekinge län ..............................

1

12,19

1895—1896 <

|

Kristianstads län .....................

1

11,00

1

Malmöhus län ...........................

14*)

10,04 [ 12,29

Gotlands län .............................

1

11,60

Blekinge län ............................

1

12,18

1896—1897

Kristianstads län ....................

2

12,05

12,18

1

Malmöhus län ..........................

15°)

9,95

13,28

Gotlands län..............................

1

13,14

Blekinge län .............................

1

13,23

1897—1898

Kristianstads län .....................

2

11,86

12,09

1

Malmöhus län .........................

15*)

11,68

13,20

Gotlands län.............................

1

13,32

Blekinge län..............................

1

13,30

1898—1999 |

Kristianstads län ..................

9

12,06

12.35

1

Malmöhus län ...........................

15°)

10,59

1 3,03

Gotlands län.............................

1

12,85

Blekinge län ..............................

1

12,03

1899 1900

Kristianstads län ...................

2

12,75

12,95

1

Malmöhus län .......................

15°)

12,42

14,29

'') Deraf 3 s. k. saftstationer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:32 Skrifvelse till Konungen, angående förändring af bestämmelserna om beräkning af livitbetssockertillverkningsskatten. s. 2 i texten