Sök i Ratio Lex

Memorial, angående förtydligande af bestämmelserna om stämpeläfgift för insättning å depositionsoch kapitalräkning.

1901-03-26 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:22, Memorial, angående förtydligande af bestämmelserna om stämpeläfgift för insättning å depositionsoch kapitalräkning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 22.

'' 1

■ It;

N:o 22.

Ant. till Rikgil. kansli den 2 april 1901, kl. 2 e. m.

Memorial, angående förtydligande af bestämmelserna om stämpeläfgift

för insättning å depositions- och kapitalräkning.

(l:a A.)

Bevillningsutskottets uppmärksamhet har blifvit fäst derpå, att, sedan

skyldighet för bankerna inträdt att med stämpel belägga bevis om insättning

å depositionsräkning och å kapitalräkning, hvarmed åsyftats att med

stämpelskatt träffa sådana insättningar i bank, hvilka icke afse en tillfällig

kassaplacering, hos vissa enskilda bankinrättningar visat sig benägenhet

att utfinna former, under hvilka man ansett sig kunna till återbetalning

viss tid efter uppsägning mottaga penningar utan att stämpelbelägga

insättningsbevisen.

I vissa fall har man trott sig kunna nå detta syfte helt enkelt genom

att undvika namnet kapitalräkning, i det man på en räkning, som oegentligt

benämnts »löpande räkning», mottagit penningar mot högst gällande

depositionsränta . och på viss uppsägningstid, lika lång som för deposition

mot högsta ränta varit faststäld. Att insättningsbevis å dylik räkning,

som har allt gemensamt med kapitalräkningen utom namnet, äro stämpelpligtiga,

synes uppenbart; men stämpelbeläggning har emellertid icke skett.

Vidare bar i flere fäll förekommit, att penningar, mot vanligt qvitto

utan stämpel, mottagas på »upp- och afskrifningsräkning», men med förbehåll,

å ena sidan, att räntan beräknas lika med högsta depositionsränta

och, å den andra, att medlen icke få lyftas förr än viss tid efter uppsägning.

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 18 Höft. (N:o 22). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Memorial N:o 22.

Äfvenledes praktiseras så, att dylika insättningar mottagas i »separat

räkning», på personliga konti — i rapporterna redovisade bland »inkomst

och diverse tillfälliga räkningar» — utan att insättningsbevisen stämpelbeläggas.

Jemväl postremissvexelräkningen, som väl minst af alla insättningsräkningar

afser kapitalplacering, har fått tjena förenämnda syfte, i det

banker på denna räkning mottagit penningar mot vanlig postremissvexel,

men under förbehåll, att den icke får till inlösen företes förr än efter viss

tid, mot det att banken för det sålunda inlånade beloppet godtgör depositionsränta.

De sålunda anmärkta förhållandena synas desto mera förtjena uppmärksamhet,

som de banker, som på antydda och liknande sätt vetat att

bereda sina kunder frihet från en lagstadgad stämpelskatt, tydligen drifva

en otillbörlig konkurrens med de banker, som fortfarande till depositions- och

kapitalräkning föra de insättningar, som till sin natur höra dit, och följaktligen

fordra stämpel till insättningsbevisen.

Vill man förebygga det kringående af lag, som ofvan skildrats, synes

detta bäst kunna ske genom ändring af den rubrik i stämpelförordningen,

som nu lyder: »Kapitalräkning: bevis om insättning derå; lika med bevis

om insättning på Depositionsrältning.» Åt denna bestämmelse bör då gifvas

en sådan lydelse, att den tydligen omfattar hvarje räkning, der penningar

insättas under sådana vilkor, att de icke äro tillgängliga vid anfordran,

dock med undantag för sparkasseräkningen, der ju särskildt bevis icke

lemnas om insättning, utan anteckning derom sker i motbok.

Möjligen kunna skäl förefinnas äfven till andra ändringar i stämpelförordningens

bestämmelser i nu ifrågavarande delar, men har utskottet

ansett frågan om dessa ändringar lämpligast böra företagas i sammanhang

med en revision af förordningen i öfrigt, då eu sådan befinnes erforderlig,

i följd hvaraf utskottet för närvarande inskränker sig till att föreslå den

mindre omfattande ändring, som för afhjelpande af ofvan omförmälda

missförhållanden erfordras; och anser utskottet önskligt, att denna ändring

må träda i kraft redan under innevarande år, så snart ske kan.

Utskottet hemställer fördenskull,

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att rubriken

Kapitalräkning» under 8 § i kongl. förordningen an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 22.

3

gående stämpelafgiften den 2 juni 1899 skall erhålla

följande förändrade lydelse:

»Kapitalräkning eller annan räkning, derå penningar

mot särskild! bevis mottagas för att först efter

viss tid eller viss tid efter uppsägning återbetalas:

bevis om insättning derå; lika med bevis om insättning

på Depositionsräkning»; samt

2: o) att, för den händelse utskottets i punkten

l:o) gjorda hemställan varder af Riksdagen bifallen,

Riksdagen jemväl måtte besluta, att den i nämnda

punkt omförmälda ändringen i stämpelförordningen skall

tillämpas redan under innevarande år från den tid,

som af Kongl. Maj:t bestämmes, och i skrifvelse till

Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande af sitt sålunda fattade

beslut, anhålla, det Kongl. Maj:t ville så fort ske kan

förordna om beslutets trädande i kraft.

Stockholm den 26 mars 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLI.

Herrar af Buren och J. Bromée hafva begärt få antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet, herr Bromée i anledning

af arbete i särskilda utskottet n:o 1.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:45 Skrifvelse till Konungen, angående förtydligande af bestämmelserna om stämpelafgift för insättning å depositionsoch kapitalräkning. a1 i texten