Betänkande, i anledning af väckt motion angående förhöjning af tullen å vin.
4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1901:26, Betänkande, i anledning af väckt motion angående förhöjning af tullen å vin.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26.
1
N:o 26.
Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1891, kl. 4 e. in.
Betänkande, i anledning af väckt motion angående förhöjning af
tullen å vin.
(1 :a A.)
Angående tullsatserna å vin är i gällande tulltaxa stadgadt följande:
Vin:
af till och med 25 procents alkoholhalt:
på fat, större eller mindre........................................ 1 kilogram 0: 50
på andra kärl:
mousserande ............................................................. 1 liter 1: 50
icke mousserande....................................................... 1 liter 0: 80
af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör.
I en inom Första Kammaren af herr A. von Möller väckt motion,
n:o 5, har nu förslag framstälts, att Riksdagen måtte besluta, att tullsatserna
å vin af till och med 25 procent alkoholhalt skola höjas till
dubbla beloppen eller för vin på fat, större eller mindre, till 1 krona
för kilogram samt för vin på andra kärl, mousserande till 3 kronor för
liter och icke mousserande till 1 krona 60 öre för liter, äfvensom att
de förhöjda tullsatserna må träda i kraft så skyndsamt ske kan under
innevarande år å dag, som af Kongl. Maj:t bestämmes.
Till stöd för detta förslag anför motionären:
»Bland de beskattningsformer, hvilka stå Riksdagen till buds för
täckande af statsverkets utgifter, torde väl företrädesvis sådana utvägar
böra sökas, genom hvilka beskattningen hufvudsakligen träffar samBih.
till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 22 Haft. (N:o 26)
2 Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26.
hällets förmögnare medlemmar och der sjelfva beskattningsföremålet utgöres
af lyxartiklar, en form, som synes mig både ändamålsenlig, rättvis
och dessutom för den betalande föga känbar. Än mera torde detta böra
beaktas, då det antagligen inom en icke aflägsen framtid skall visa sig
nödvändigt att uppsöka nya skattekällor eller att öka redan förut befintliga.
Bland de öfverflödsartiklar, hvilka sålunda torde kunna anses både
tåla och förtjena en högre beskattning, synes mig vin i främsta rummet
böra komma i åtanke. Väl är det sant, att genom 1892 års tulltaxa
vintullen blifvit betydligt böjd; dock synes mig, att sjelfva varans egenskap
af njutningsmedel och lyxvara äfvensom konsumentens skatteförmåga
samt den ansenliga importen, som sannolikt icke äfven genom en betydligare
tullförhöjning komme att minskas, men hvarigenom statskassan
skulle tillföras en ganska afsevärd inkomst, tala för en ytterligare ökad
tullsats.»
I motionen äro vidare införda uppgifter angående införseln af vin
under år 1899 samt de deraf inflytande tullinkomsterna. Härefter fortsätter
motionären:
»Enligt min åsigt skulle en tullförhöjning med 100 % icke vara
öfverdrifven, då den ej skulle fördyra exempelvis mousserande vin med
mera än ungefär en krona pr butelj, hvilket ej för konsumenten kan
sägas vara af någon betydelse, då detta vin i allmänhet, åtminstone i
sista band, betingar relativt höga pris, mellan 4 ä 10 kronor pr butelj
hos vinbandlaren, 8 ä 14 kronor, ja, derutöfver på restauranten. Uti
Frankrike betingar champagnen inom stadsområde, delvis i följd af oktroj,
ett nära nog lika högt pris som i Sverige, och i Tyskland är man betänkt
på att belägga hvarje Vi butelj mousserande vin med en tillverkningsskatt
af 50 pfennige. I Eyssland är tullsatsen å mousserande vin
kronor 3,53 pr butelj, således ungefär 372 gånger så hög som vår nuvarande
tullsats. Beträffande icke mousserande viner skulle en fördubblad
tullsats medföra en prisförhöjning för vin, inkomna på andra kärl, af
omkring kronor 0,53 och för på fat importeradt af omkring kronor 0,33 pr
butelj, hvilket för den publik, som anser sig hafva råd att dricka vin,
ej torde verka afskräckande.
Derest min framställning vinner Eiksdagens bifall, anser jag af
största vigt, att tullförhöjningen snarast möjligt träder i kraft.»
De nu gällande tullsatserna för vin, hvilka åsattes i enlighet med
tullkomiténs förslag af 1892 års Eiksdag, hafva varit gällande från och
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26. 3
med den 21 juni nämnda år. Före denna tid voro alltsedan år 1885 tullsatserna
för vin, alla slag, af till och med 21 procent alkokolhalt 15 öre
för liter samt af mer än 21 till och med 25 procent alkoholhalt, på fat,
större eller mindre, 30 öre för kilogram och på andra kärl 65 öre för liter.
Införseln af vin af till och med 25 procent alkoholhalt under
nedannämnda år samt tullinkomsterna deraf utvisas af följande enligt den
officiella statistiken uppgjorda tabell.
År
Af t. o. in. 21
5/o alkoholhalt
Af mer än 21 t. o. m.
25 % alkoholhalt
Tullbelopp
på fat
på andra kärl
på fat
på andra kärl
Liter
Liter
Kg.
Liter
Kronor
1886
1,878,655
498,507
14,794
3,277
363,084
1887
1,903,206
476,425
22,011
3,781
365,942
1888
1,969,486
485,213
10,056
3,391
373,416
1889
2,155,316
614,825
10,415
2,943
420,547
1890
2,233,098
624,984
14,642
3,065
435,093
1891
3,278,687
1,065,969
8,743
1,852
655,525
1892 före
21/6
4,770,771
882,777
4,656
408
849,692
Af t. o. m. 25 % alkoholhalt
på fat
fr. o. m.
2,/6 1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
Kg
137,
934
685,242
1,449,204
1,967,832
2,528,378
2,644,642
2,888,354
3,179,325
på andra kärl
mousserande
Liter
5,030
28,646
69,288
142,122
192,902
262,466
298,132
328,543
icke mousserande
Liter
36,909
113,404
143,673
169,968
224,329
225,784
261,772
265,547
105,950
476,172
942,599
1,332,873
1,732,901
1,896,552
2,100,794
2,294,937
4
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26.
I händelse af behof af ökade inkomster för statsverket, ligger utan
tvifvel nära till hands att för sådant ändamål höja tullen för en sådan
vara som vin, hvilken åtminstone till största delen måste betraktas såsom
en lyxvara och som hufvudsakligen användes af de förmögnare samhällsklasserna.
Denna utväg är ock eu af dem, som chefen för finansdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 21 december 1900
omförmält såsom tilltänkt för bestridande af kostnaderna för stärkande
af landets försvar. Ännu är emellertid oafgjordt, huruvida statsverket
är i behof af den inkomst, som genom den föreslagna tullförhöjningen
antages skola'' uppkomma, och då, i händelse ökade inkomster för statsverket
komma att erfordras, förslag, enligt hvad nyss nämnts, är att förvänta
från Kong!. Maj:t om höjning af tullsatserna å vin,, anser utskottet
Eiksdagen icke böra för närvarande vidtaga någon åtgärd i sådan
rigtning.
Vid åtgörande! af denna fråga bör särskilt tagas i betraktande,
att olika vinsorter hafva mycket vexlande värden, samt att de af motionären
föreslagna tullsatserna, äfven om de för en eller annan af dessa vinsorter
icke kunna anses öfverdrifna, dock beträffande andra sorter till och med
öfverstiga varuvärdet. Den svårighet, som i anledning af dessa vexlande
värden möter vid bestämmande af tullsatsernas storlek, skulle väl kunna
undvikas genom användande af värdetullar, men de skäl, som tala mot
värdetullar i allmänhet, göra sig gällande särskilt i fråga om denna
vara, och utskottet kan således icke heller förorda någon förändring i
sådan rigtning.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att herr von Möllers motion angående förhöjning
af tullen å vin icke måtte af Eiksdagen bifallas.
Stockholm dén 15 april 1901.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C AV ALLI.
Herr J. Bromée har begärt få antecknadt, att han af arbete i
särskilda utskottet N:o 1 varit förhindrad att deltaga i ärendets behandling
inom utskottet.
Stockholm, tryckt hos Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1901.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.