Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion angående förhöjning af tullen å vin.

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:26, Betänkande, i anledning af väckt motion angående förhöjning af tullen å vin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1891, kl. 4 e. in.

Betänkande, i anledning af väckt motion angående förhöjning af

tullen å vin.

(1 :a A.)

Angående tullsatserna å vin är i gällande tulltaxa stadgadt följande:

Vin:

af till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre........................................ 1 kilogram 0: 50

på andra kärl:

mousserande ............................................................. 1 liter 1: 50

icke mousserande....................................................... 1 liter 0: 80

af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör.

I en inom Första Kammaren af herr A. von Möller väckt motion,

n:o 5, har nu förslag framstälts, att Riksdagen måtte besluta, att tullsatserna

å vin af till och med 25 procent alkoholhalt skola höjas till

dubbla beloppen eller för vin på fat, större eller mindre, till 1 krona

för kilogram samt för vin på andra kärl, mousserande till 3 kronor för

liter och icke mousserande till 1 krona 60 öre för liter, äfvensom att

de förhöjda tullsatserna må träda i kraft så skyndsamt ske kan under

innevarande år å dag, som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Till stöd för detta förslag anför motionären:

»Bland de beskattningsformer, hvilka stå Riksdagen till buds för

täckande af statsverkets utgifter, torde väl företrädesvis sådana utvägar

böra sökas, genom hvilka beskattningen hufvudsakligen träffar samBih.

till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 22 Haft. (N:o 26)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26.

hällets förmögnare medlemmar och der sjelfva beskattningsföremålet utgöres

af lyxartiklar, en form, som synes mig både ändamålsenlig, rättvis

och dessutom för den betalande föga känbar. Än mera torde detta böra

beaktas, då det antagligen inom en icke aflägsen framtid skall visa sig

nödvändigt att uppsöka nya skattekällor eller att öka redan förut befintliga.

Bland de öfverflödsartiklar, hvilka sålunda torde kunna anses både

tåla och förtjena en högre beskattning, synes mig vin i främsta rummet

böra komma i åtanke. Väl är det sant, att genom 1892 års tulltaxa

vintullen blifvit betydligt böjd; dock synes mig, att sjelfva varans egenskap

af njutningsmedel och lyxvara äfvensom konsumentens skatteförmåga

samt den ansenliga importen, som sannolikt icke äfven genom en betydligare

tullförhöjning komme att minskas, men hvarigenom statskassan

skulle tillföras en ganska afsevärd inkomst, tala för en ytterligare ökad

tullsats.»

I motionen äro vidare införda uppgifter angående införseln af vin

under år 1899 samt de deraf inflytande tullinkomsterna. Härefter fortsätter

motionären:

»Enligt min åsigt skulle en tullförhöjning med 100 % icke vara

öfverdrifven, då den ej skulle fördyra exempelvis mousserande vin med

mera än ungefär en krona pr butelj, hvilket ej för konsumenten kan

sägas vara af någon betydelse, då detta vin i allmänhet, åtminstone i

sista band, betingar relativt höga pris, mellan 4 ä 10 kronor pr butelj

hos vinbandlaren, 8 ä 14 kronor, ja, derutöfver på restauranten. Uti

Frankrike betingar champagnen inom stadsområde, delvis i följd af oktroj,

ett nära nog lika högt pris som i Sverige, och i Tyskland är man betänkt

på att belägga hvarje Vi butelj mousserande vin med en tillverkningsskatt

af 50 pfennige. I Eyssland är tullsatsen å mousserande vin

kronor 3,53 pr butelj, således ungefär 372 gånger så hög som vår nuvarande

tullsats. Beträffande icke mousserande viner skulle en fördubblad

tullsats medföra en prisförhöjning för vin, inkomna på andra kärl, af

omkring kronor 0,53 och för på fat importeradt af omkring kronor 0,33 pr

butelj, hvilket för den publik, som anser sig hafva råd att dricka vin,

ej torde verka afskräckande.

Derest min framställning vinner Eiksdagens bifall, anser jag af

största vigt, att tullförhöjningen snarast möjligt träder i kraft.»

De nu gällande tullsatserna för vin, hvilka åsattes i enlighet med

tullkomiténs förslag af 1892 års Eiksdag, hafva varit gällande från och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26. 3

med den 21 juni nämnda år. Före denna tid voro alltsedan år 1885 tullsatserna

för vin, alla slag, af till och med 21 procent alkokolhalt 15 öre

för liter samt af mer än 21 till och med 25 procent alkoholhalt, på fat,

större eller mindre, 30 öre för kilogram och på andra kärl 65 öre för liter.

Införseln af vin af till och med 25 procent alkoholhalt under

nedannämnda år samt tullinkomsterna deraf utvisas af följande enligt den

officiella statistiken uppgjorda tabell.

År

Af t. o. in. 21

5/o alkoholhalt

Af mer än 21 t. o. m.

25 % alkoholhalt

Tullbelopp

på fat

på andra kärl

på fat

på andra kärl

Liter

Liter

Kg.

Liter

Kronor

1886

1,878,655

498,507

14,794

3,277

363,084

1887

1,903,206

476,425

22,011

3,781

365,942

1888

1,969,486

485,213

10,056

3,391

373,416

1889

2,155,316

614,825

10,415

2,943

420,547

1890

2,233,098

624,984

14,642

3,065

435,093

1891

3,278,687

1,065,969

8,743

1,852

655,525

1892 före

21/6

4,770,771

882,777

4,656

408

849,692

Af t. o. m. 25 % alkoholhalt

på fat

fr. o. m.

2,/6 1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

1899

Kg
137,

934

685,242

1,449,204

1,967,832

2,528,378

2,644,642

2,888,354

3,179,325

på andra kärl

mousserande

Liter

5,030

28,646

69,288

142,122

192,902

262,466

298,132

328,543

icke mousserande

Liter

36,909

113,404

143,673

169,968

224,329

225,784

261,772

265,547

105,950

476,172

942,599

1,332,873

1,732,901

1,896,552

2,100,794

2,294,937

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 26.

I händelse af behof af ökade inkomster för statsverket, ligger utan

tvifvel nära till hands att för sådant ändamål höja tullen för en sådan

vara som vin, hvilken åtminstone till största delen måste betraktas såsom

en lyxvara och som hufvudsakligen användes af de förmögnare samhällsklasserna.

Denna utväg är ock eu af dem, som chefen för finansdepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 21 december 1900

omförmält såsom tilltänkt för bestridande af kostnaderna för stärkande

af landets försvar. Ännu är emellertid oafgjordt, huruvida statsverket

är i behof af den inkomst, som genom den föreslagna tullförhöjningen

antages skola'' uppkomma, och då, i händelse ökade inkomster för statsverket

komma att erfordras, förslag, enligt hvad nyss nämnts, är att förvänta

från Kong!. Maj:t om höjning af tullsatserna å vin,, anser utskottet

Eiksdagen icke böra för närvarande vidtaga någon åtgärd i sådan

rigtning.

Vid åtgörande! af denna fråga bör särskilt tagas i betraktande,

att olika vinsorter hafva mycket vexlande värden, samt att de af motionären

föreslagna tullsatserna, äfven om de för en eller annan af dessa vinsorter

icke kunna anses öfverdrifna, dock beträffande andra sorter till och med

öfverstiga varuvärdet. Den svårighet, som i anledning af dessa vexlande

värden möter vid bestämmande af tullsatsernas storlek, skulle väl kunna

undvikas genom användande af värdetullar, men de skäl, som tala mot

värdetullar i allmänhet, göra sig gällande särskilt i fråga om denna

vara, och utskottet kan således icke heller förorda någon förändring i

sådan rigtning.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att herr von Möllers motion angående förhöjning

af tullen å vin icke måtte af Eiksdagen bifallas.

Stockholm dén 15 april 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLI.

Herr J. Bromée har begärt få antecknadt, att han af arbete i

särskilda utskottet N:o 1 varit förhindrad att deltaga i ärendets behandling

inom utskottet.

Stockholm, tryckt hos Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.