Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta frågor om beviljande af restitution af erlagd tullafgift vid utförsel af sammanmala rågmjöl samt risgryn.

1901-04-16 · 38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:28, Betänkande, i anledning af väckta frågor om beviljande af restitution af erlagd tullafgift vid utförsel af sammanmala rågmjöl samt risgryn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

1

2*:© 28,

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1901 kl. 4 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta frågor om beviljande af

restitution af erlagd tullafgift vid utförsel af sammanmala

rågmjöl samt risgryn. (T:a A.)

Till bevillningsutskottets behandling hafva hänvisats tre vid innevarande

riksdag väckta motioner äfvensom en kongl. proposition, uti

hvilka förslag framstälts om ändring af § 9 mom. 3 i underrättelserna

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, hvilket lagrum innehåller

bestämmelser om rätt för idkare af qvarnrörelse att vid utförsel

sjöledes från tullplats af följande vid qvarnen framstälda produkter, nemligen

finsiktadt mjöl af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller

korn, erhålla restitution af den tull, som af honom blifvit erlagd för en

motsvarande qvantitet från utlandet införd omalen spanmål af samma

slag samt angående vilkoren för åtnjutande af denna rätt.

Två af ofvannämnda motioner, n:o 10 inom Första Kammaren af herr

J. F. Wester och n:o 61 inom Andra Kammaren af herr E. Åkerlund, afse

rätt till restitution vid utförsel sjöledes af sammanmalet rågmjöl.

Frågan om dylik restitution väcktes först uti en af qvarnaktiebolaget

Tre Kronor till Kongl. Maj:t ingifven skrift, dagtecknad den 3 februari

Bill. till Riksd, Prof. 1901. 5 Samt. 1 Afd. 24 Häft. (N:o 28) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

1898. Öfver denna framställning infordrade Kongl. Maj:t underdånigt

utlåtande från kongl. kommerskollegium och kongl. generaltullstyrelsen,

hvilka embetsverk, efter det generaltullstyrelsen i ämnet hört sitt tekniska

biträde, byråingeniören Å. G. Ekstrand, den 10 mars 1898 afgåfvo det

sålunda infordrade underdåniga utlåtandet.

Byråingeniören Ekstrands berörda yttrande, dagtecknadt den 1 mars

189S är af följande lydelse:

»Till kongl. generaltullstyrelsen.

Remisshandlingen utgjordes af en från qvarnaktiebolaget Tre Kronor

till Konungen stäld ansökan om rättighet att vid export af sammanmalet

rågmjöl återbekomma den för rågen vid import erlagda tullen, och frågan

gälde, huruvida och under hvilka vilkor en sådan tullrestitution kunde

förordas.

I en modernt inrättad qvarn passerar säden vanligen följande maskiner:
l:o)

flera, oftast fyra olika rensningsmaskiner,

2:o) krossvalsar, en eller flera,

3:o) reffelvalsar, en eller flera,

4:o) vanliga qvarnstenar eller ock malvaisar, hvilka olika afdelningar

tillsammans bilda ett slutet helt.

I den första rensningsmaskinen inmatas säden automatiskt från förhandenvarande

bingar och öfvergår sedan från den ena maskinen till den

följande likaledes automatiskt utan menniskohjelp, tills den, efter att

hafva passerat stenarne eller malvalsarne, framkommer som färdigt mjöl,

hvilket uppsamlas i säckar, som vägas och stämplas.

Vid sammalning af råg förblifva mjölet och skalet tillsammans,

hvadan härvid egentligen ingen annan afgång förekommer än den, som

är en följd af sädens rensning från agnar, dam, sandspikar och dylikt

samt från korn af ärter, vicker och ogräsfrön, hvarjemte den med sädens

transport från den ena maskinen till den andra förenade urtorkningen

medför en större eller mindre vigtförlust, allt efter som säden ursprungligen

varit mer eller mindre fuktig.

Storleken af den härigenom uppkomna vigtförlusten beror visserligen

i någon mån på sättet för förmalningen och den erhållna sammäldens

användning — så utgör den vid framställning af mjöl för det nu så omtyckta

klihaltiga rågbrödet omkring 5 % — men uppskattas inom qvarnarne

i allmänhet till 2 ä 3 % af rågens ursprungliga vigt. För att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

3

utesluta möjligheten af hvarje förlust för statsverket kan man således

fota beräkningen af tullrestitutionens storlek vid export af sammalet rågmjöl

på ett utbyte af 98 kg. mjöl för 100 kg. råg.

Hvad beträffar den kontroll, som i tullens intresse bör utöfvas vid

export af sammalet rågmjöl, skulle densamma kunna tänkas anordnad

antingen så, att målningen öfvervakas i qvarnen, eller ock så, att tillverkaren

under edlig förpligtelse afger en af två vittnen bestyrkt försäkran

om mjölets beskaffenhet.

I förra fallet måste dels konstateras, att råg och endast råg verkligen

inmatas i maskinerna, dels tillses, att det framkommande mjölet

obemängd t uppsamlas i säckar, som vägas och derefter plomberas med

tullens sigill. Enär säden från inmatningen till dess framkomst som mjöl

har att passera många maskiner och en lång vägsträcka oftast genom

flera våningar och en kontrollör ständigt torde böra närvara vid säckarnes

fyllning och plombering, kräfver denna form för kontrollen allra minst

två kontrollörers ständiga närvaro, både dag och natt, i qvarnen, så länge

målningen för export pågår.

I senare fallet, då sjelfva målningen ej direkt öfvervakas, torde

kontrollen och undersökningen kunna anordnas på samma sätt, som för

närvarande är föreskrifvet om export af finsiktadt mjöl.

Ser man nu till, huru förhållandena kunna gestalta sig vid sammalning

af råg, så uppges allmänt af qvarnegare, att hvarken hafremjöl

eller kli i någon form kunna införlifvas med rågsammälden utan att märkbart

nedsätta dess värde, på samma gång som de lätt kunna upptäckas

deri. Deremot skulle man kunna tänka sig möjligheten af en inblandning

af hvetekärnor, d. v. s. det närmast under hvetekornets skal sittande

mjölet, hvilket vid framställning af finsiktadt hvetemjöl särskildt uppfångas

och frånskiljes. En dylik tillsats vore naturligtvis otillåten, alldenstund

hela hvetetullen redan restituerats vid export af hvetefinsikten, och affallsprodukterna,

både bättre och sämre, derigenom blifva tullfria. Emellertid

anses tillsatsen af hvetekärnor ej kunna öfverstiga 5 % utan att

menligt inverka på mjölets beskaffenhet. Hvad en sådan tillsats af 5 %

tullfritt mjöl betyder i och för restitutionen, finner man af följande.

Efter ett utbyte af 98 kg. mjöl pr 100 kg. råg utgör tullrestitutionen

3 kronor 77 öre per 100 kg. sammalet rågmjöl; tillsättas 5 % tullfritt

mjöl, så restituteras 3,77 för 95 kg. mjöl eller 3,97 för 100 kg., d. v. s.

tullverket skulle göra en förlust af 20 öre pr 100 kg. sådant mjöl. För

att inse, huru en förlust skulle kunna uppkomma vid export af finsiktadt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

rågmjöl, må man komma ihåg, att finsiktadt mjöl ej alltid och vid alla

qvarnar betyder alldeles samma sak; det kan ju tänkas, att finsikten är

sådan, att af 100 kg. råg, erhålles något mer än 66 2/3 kg. mjöl, låt vara

71 Va; enligt det normala utbytet af 665/3 lemnas en tullrestitution af

5,55 kronor per 100 kg. finsiktadt rågmjöl. Utgjorde utbytet 712/3?

skulle restitutionen utgöra blott 5,16, hvadan den ringa stegringen i utbytet

medför en förlust för tullverket af 40 öre pr 100 kg. mjöl, och

det torde säkerligen ej vara lätt om ens möjligt att på vare sig kemisk

eller mekanisk väg konstatera skilnaden i mjölets beskaffenhet. Bäst och

säkrast kan den iakttagas af köparen vid förbakningen till bröd, och deri

ligger det säkraste korrektivet mot ett underslef.

Vid sammäld, der det ej kan blifva tal om en stegring i utbytesprocenten

utan på sin höjd om en inblandning af sädesslag, som vid en

undersökning med mikroskop eller jemförelse med normaltyper lättare

kunna upptäckas, torde faran för underslef vara mindre än vid finsikt.

En effektiv- kontroll af förmalningen i sjelfva qvarnen synes mig

vara förbunden med så betydande kostnader och ''obehag för tillverkarne,

att en export under sådana vilkor nästan ornöj liggöres, helst som hufvudkonkurrenterna

på detta område, de tyska qvarnarna, ej äro underkastade

en dylik betungande qvarnkontroll i och för mjölexport.

I betraktande af de äfven ur teknisk synpunkt stora svårigheterna

för en fullt betryggande qvarnkontroll ligger enligt mitt förmenande i

alla händelser den säkraste garantien i tillverkarens på heder och tro afgifna

samt af två inom qvarnen sysselsatta och med arbetena derstädes

förtrogna personer bestyrkta försäkran om mjölets beskaffenhet, så mycket

mer, som hvarje tullunderslef lätt observeras och säkerligen ej förtiges af

de i qvarnen anstälde arbetarne. Ett underslef härutinnan, som blefve

bekant, medför ej allenast straffpåföljd enligt lag, utan blir äfven ett

känhart, ja kanske förintande slag för den persons hela affärsverksamhet,

som låter något sådant komma sig till last. Risken är allt för stor i

förhållande till den ekonomiska vinsten af ett bedrägeri.

Ur de synpunkter, jag här sökt göra gällande, tror jag således, att en

tullrestitution bör kunna medgifvas vid export af sammanmalet rågmjöl

under förutsättning att utbytet bestämmes till lägst 98 kg. mjöl mot 100

kg. råg, samt att för dylik export helst böra fastställas i hufvudsak

samma vilkor och kontroll, som för närvarande gälla för åtnjutande af

tullrestitution vid export af finsiktadt rågmjöl.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

5

Embetsverken yttrade i frågan följande:

»Till Konungen.

I eu till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har qvarnaktiebolaget

Tre Kronor genom dess styrelse under åberopande af § 9 stycket 3 i underrättelserna

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, beträffande

åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter

medgifven restitution af erlagd tull för motsvarande qvantitet

hvete, råg eller korn, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes bestämma, det dylik restitution äfven må medgifvas vid utförsel

af sammanmalet rågmjöl, under iakttagande af liknande föreskrifter, som

äro gällande för finsiktadt mjöl och gryn, samt dervid föreslagit, att utbytet

af sammanmalet rågmjöl, i betraktande af den vanligen till 3 procent

uppskattade afdammningen vid fabrikationen häraf, beräknas således,

att 100 kg. råg förutsattes lemna 97 kg. mjöl, och har bolaget till stöd

för denna framställning anfört, att, enär Finland erbjuder ett särdeles betydande

afsättningsområde för sammanmalet rågmjöl, beviljandet af den

ifrågasatta restitutionen skulle bereda de svenska qvarnarne möjlighet till

afsättning på den finska marknaden.

Genom nådig remiss den 7 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t

anbefalt kommerskollegium och generaltullstyrelsen att gemensamt häröfver

afgifva underdånigt utlåtande och till åtlydnad af denna nådiga befallning

få embetsverken, med öfverlemnande af ett från generaltullstyrelsens

tekniska biträde byråingeniören Å. G. Ekstrand infordradt yttrande

och med åberopande i hufvudsak af hvad deruti finnes omförmäldt samt

med återställande af remisshandlingen, i underdånighet anföra följande:

Med anledning af den vid 1888 års riksdag faststälda tull å spanmå.

l beslöt Riksdagen, att vid utförsel af finsiktadt mjöl af hvete, råg eller

korn samt gryn af hvete eller korn restitution af den tull, som blifvit

erlagd för en motsvarande qvantitet från utlandet införd omalen spanmål

af samma slag, skulle under vissa vilkor åt idkare af qvarnrörelse medgifvas,

och i det betänkande, bevillningsutskottet afgaf i frågan, anför

utskottet, efter oinförmälande att i Tyskland restitution ej medgåfves vid

utförsel af annat än finsiktadt mjöl, men att i Norge beviljades restitution

äfven vid utförsel af så kalladt sammanmalet mjöl, dock endast för en

emot mjölet lika vigtqvantitet säd, — att utskottet ej ansett behöfligt

föreslå restitution för mjöl af sistnämnda slag, då någon utförsel af dylikt

mjöl dittills ej i nämnvärd grad förekommit och ej heller antoges komma

i fråga, om ej högre restitution än den i Norge medgifna bestämdes, hvar
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

förutom utskottet ansåge det blifva vanskligt att afgöra när ett mjöl verkligen

vore sammanmalen vara eller utgjorde en blandning af andra qvarnprodukter

(s. k. sekunda och eftermjöl samt kli), för hvilka restitution ej

vore afsedd att gifvas.

Då emellertid sökandebolaget nu framhållit, att en export till Finland

af sammanmalet rågmjöl skulle komma till stånd, derest restitution kunde,

på sätt vid utförsel af finsiktadt mjöl finnes stadgadt, medgifvas äfven vid

utförsel af sammanmalet rågmjöl, vill det synas embetsverken, att frågan

härom kommit i ett väsentligen annat läge, och att restitution jemväl för

sammanmalet rågmjöl skäligen borde medgifvas, derest ett sådant medgifvande

ej skulle möta alltför stora betänkligheter med hänsyn till statsverkets

rätt. Ett ytterligare skäl till ett dylikt medgifvande torde förefinnas

i den omständigheten att Tyskland förändrat sin lagstiftning i frågan

så, att utan ett medgifvande af dylik restitution de svenska qvarnarne

ganska säkert ej kunna på den finska marknaden i sammanmalet

rågmjöl konkurrera med de tyska. I Tyskland är nemligen numera medgifvet

åt qvarnegarne, som införa utländsk spanmål under anspråk på tulleftergift

(»Zollnachlass») vid utförsel af en motsvarande qvantitet af dem

framstälda fabrikater, att efter derom gjord ansökan och under i öfrigt

föreskrifna vilkor erhålla dylik eftergift vid utförsel ej allenast af finsiktadt

utan äfven af sammanmalet mjöl, liksom af andra fabrikater af spanmål,

dock icke vid utförsel af mjölblandningar af olika sädesslag; och bestämmes

utbytesförhållandet, som är faststäldt en gång för alla endast för finsiktadt

mjöl och malt, för öfriga fabrikater af spanmål särskildt för hvarje

fabriksinrättning efter vederbörande embetsförvaltnings pröfning. I Norge

eger samma förhållande rum som år 1888, i det att åt qvarninnehafvare

är medgifvet rätt att vid utförsel af såväl sammanmalet som siktadt mjöl

af korn, hvete och råg samt gryn och grynmjöl af korn erhålla restitution

af erlagd tull för en motsvarande qvantitet från utlandet införd spanmål

af samma slag, och beviljas restitution vid utförsel af sammanmalet mjöl

för en emot mjölets vigt svarande lika qvantitet omalen spanmål.

De enda åtgärder från tillverkarens sida, som torde kunna tillskynda

statsverket förlust genom restitutionsmedgifvandet, vore, att vid eller efter

förmalningen varan tillsattes med kli, sekundamjöl eller andra ämnen

eller att under förmalningen någon del finsiktadt mjöl borttoges. Att berörda

åtgärder skulle kunna verka på antydda sätt är uppenbart, enär

frågan näppeligen kan praktiskt lösas annorledes, än att en viss utbytesprocent

fastställes såsom grund för restitutionen, vid hvilket förhållande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

7

det är nödvändigt, att i det till export afsedda mjölet råvaran ingår utan

fråntagande af någon beståndsdel och utan tillsats af något främmande

ämne. Enär emellertid sammanmalet rågmjöl kan till såväl utseende som

beskaffenhet vara af ganska olika slag, och det mången gång äfven för en

fackman kan vara svårt att bestämma, huruvida dylikt mjöl blifvit tillsatt

med andra ämnen, och nästan omöjligt att utröna, huruvida några procent

finsiktadt mjöl blifvit under förmalningen borttagna, synes det vara nödvändigt,

att kontroll vid tillverkningen utöfvas. För att en dylik kontroll

skulle vara fullt effektiv, torde erfordras, att en eller flera tekniskt bildade

personer under hela tiden, förmalningen försigginge, vore närvarande

och öfvervakade densamma. En sådan kontroll skulle emellertid komma

att förorsaka qvarnegarne mycket stora kostnader och äfven obehag samt

antagligen komma att omöjliggöra all export af sammanmalet mjöl under

restitutionsanspråk, och enär så omständliga kontrollåtgärder för skyddande

af statsverkets rätt ej heller torde vara nödvändiga, böra de icke ifrågasättas.

Det torde nemligen i detta fall vara för statsverket fullt betryggande,

derest dels en pålitlig och med den moderna qvarnindustrien förtrogen

person en eller annan gång under förmalningen besigtigade de

härvid använda maskiner och ledningar för att kontrollera det inga sidoledningar

förefunnes, dels mjölet genast efter förmalningen fyldes i säckar,

som af tillstädesvaranae tullbetjent försågos med tullplomber, hvilka skulle

vid mjölets utförsel vara orubbade. Härförutom skulle egaren eller föreståndaren

för qvarnen vid varans utförsel aflemna ett under edlig förpligtelse

afgifvet och af tvenne personer, som med förmalningen tagit befattning,

bestyrkt intyg, att varan blifvit framstäld uteslutande af råg samt

att efter rågens rensning ingenting af hvad namn och beskaffenhet som

helst blifvit fråntaget eller tillsatt. Då emellertid den tekniska kontrollant,

som enligt hvad ofvan anförts skulle erfordras, ej torde vara att tillgå

på hvilken tullplats som helst, torde rätt till den begärda restitutionen

göras beroende deraf, huruvida en sådan kontroll, som här ofvan omnämnts,

kunde på platsen anordnas. Ansökan om dylik rätt borde derjemte göras

hos generaltullstyrelsen, enär det torde vara nödvändigt, att styrelsen egde

befogenhet att bestämma de föreskrifter i öfrigt, som i hvarje särskildt

fall kunde erfordras, samt äfven att, under ofvan angifna förutsättning,

vägra restitutionsrätt. .

Såsom ofvan anförts, utgår i Norge restitution vid utförsel af sammanmalet

mjöl för en mot mjölets vigt svarande lika qvantitet omalen

spanmål, men då vid förmalningen ovilkorligen någon förlust måste upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillninasutskottets Betänkande N:o 28.

stå, torde det vara med billigheten öfverensstämmande, att afseende fästes

vid densamma. Synnerligen stor kan denna förlust ej blifva, enär vid

förmalningen af dylikt mjöl egentligen ingen annan afgång förekommer

än för damm och för de i råvaran befintliga främmande ämnen, hvilka

före förmalningen genom rensning borttages, och då vigtförlusten, som

väl kan uppgå till 5 procent, icke lärer kunna understiga 2 procent,

torde med all säkerhet ingen förlust för statsverket kunna uppstå, derest

utbytesförhållandet vid utförsel af sammanmalet rågmjöl fastställes så, att

100 kg. råg anses motsvara 98 kg. mjöl.

I fråga om sökandebolagets anhållan, att den ifrågasatta restitutionen

må medgifvas under iakttagande af liknande föreskrifter, som äro gällande

för finsiktadt mjöl samt gryn, och således beviljas, oafsedt huruvida det

till export afsedda mjölet blifvit framstäldt af inhemsk eller utländsk råvara;

endast exportören från utlandet infört en motsvarande qvantitet råg,

hafva embetsverken intet att erinra, och då embetsverken i öfrigt anse

deri gjorda framställningen vara synnerligen beaktansvärd och kunna,

derest den varder bifallen, blifva till gagn ej allenast för qvarnindustrien,

utan äfven för andra näringsgrenar, få embetsverken i underdånighet hemställa,

att Eders Kong! Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida

icke erforderliga åtgärder borde vidtagas, i syfte att rätt till tullrestitution

vid utförsel af sammanmalet rågmjöl kuude medgifvas. I sådant fall

torde till stycket 3 i § 9 tulltaxeunderrättelserna, hvilket stycke med sin

nuvarande lydelse då borde betecknas med A), i öfverensstämmelse med

hvad ofvan anförts, tilläggas en ny punkt B) af följande lydelse:

B) Vid utförsel sjöledes från tullplats af sammanmalet rågmjöl må

derjemte, efter derom hos generaltullstyrelsen gjord ansökning och i händelse

styrelsen finner sådan kontroll, som här nedan omförmäles, kunna

anordnas, åt idkare af qvarnrörelse medgifvas restitution af den tull, som

af honom blifvit erlagd för eji motsvarande, från utlandet införd qvantitet

råg, hvarvid iakttages, att 100 kg råg anses lemna 98 kg. mjöl, samt

i öfrigt under vilkor:

a) att den, som vill af dylik förmån komma i åtnjutande, skall vara

skyldig underkasta sig den besigtning af de till begagnande vid förmalningar

afsedda maskiner och ledningar, som generaltullstyrelsen kan finna

skäligt föreskrifva, äfvensom erforderlig kontroll å den färdiga varans

uppsamling i säckar, af hvilken anledning det skall åligga honom att för

hvarje gång, han vill tillverka dylikt för utförsel under restitution san språk

afsedt mjöl, hos tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån utförseln skall

ske, derom göra anmälan;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 9

b) att under hela tiden, förmalningen pågår, af tullförvaltningen beordrad

tullbetjening skall närvara för att med tullplomber förse de säckar,

i hvilka det färdiga mjölet fylles; skolande dessa plomber vid varans utförsel

befinnas i orubbadt skick;

c) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpligtelse afgifna och af två personer, som med förmalningen

tagit befattning, till rigtigheten bestyrkta försäkran derom, att

den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt

och utgör sammanmalet mjöl, som framstälts uteslutande af råg, äfvensom

att, efter det rågen undergått erforderlig rensning, ingenting, af hvad

namn och beskaffenhet som helst, blifvit fråntaget eller tillsatt;

d) att härutöfver hvad härofvan i punkten A) af detta stycke finnes

föreskrifvet, skall i tillämpliga delar iakttagas; samt

e) att det skall åligga vederbörande idkare af qvarnrörelse att vidkännas

alla de i och för restitutionsförmånens åtnjutande uppkommande

kostnader.»

Kongl. Mnj:t fann emellertid enligt beslut den 27 januari 1899 qvarnbolagets

ifrågavarande framställning icke föranleda vidare åtgärd.

Under hänvisning till qvarnbolagets omförmälda framställning äfvenvensom

hvad embetsverken i anledning deraf yttrat, föreslogs i en vid

sistlidet års riksdag af herr Åkerlund väckt motion, att Riksdagen måtte

medgifva rätt till tullrestitution vid utförsel af sammanmalet rågmjöl.

Motionen biet dock af bevillningsutskottet afstyrkt och af Riksdagen utslagen.

I de nu ifrågavarande, af herrar Wester och Åkerlund väckta motionerna

återupptages frågan; och hemställa motionärerna, att Riksdagen måtte

besluta, att vid utförsel sjöledes från tullplats af sammanmalet rågmjöl

må, efter derom hos generaltullstyrelsen gjord ansökan samt på de vilkor

och föreskrifter, som kommerskollegium och generaltullstyrelsen föreslagit,

åt idkare af qvarnrörelse medgifvas restitution af den tull, som af

honom blifvit erlagd för en motsvarande af honom från utlandet införd

qvantitet råg, med iakttagande deraf, att 100 kilogram skall anses lemna

98 kilogram mjöl; hvarjemte i fråga om tillämpningen af detta beslut

föreslås, åt herr Wester, att beslutet skall träda i kraft å dag under innevarande

år, som framdeles varder bestämd, samt af herr Åkerlund, att

Bill. till Biksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 A/d. 24 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

i Bevillningsutskottets < Betänkande vN:o !-28.

‘beslutet ,måtte -vinna tillämpning snarast möjligt och från och med den

dag, : Riksdagen behagar bestämma.

I motiveringen, hvilken i begge motionerna är af hufvudsakligen

lika lydelse, framhålles, att då vid export af ifinsiktadt mjöl restitution

. enligt . särskilda grunder medgåfves -af den tull, som vid varans import

i omalet tillstånd blifvit erlagd, borde såsom en naturlig följd restitution

erhållas vid export äfven af sammanmalet rågmjöl, allrahelst som det af

embetsverkens utredning framginge, att betryggande kontroll utan svårighet

kunde-.åstadkommas, samt en sådan restitution sedan länge vore medgifven

både i Norge och i Tyskland; hvarjemte framhållits, att afsättning

af sammanmalet rågmjöl skulle, - under förutsättning att restitution beviljades,

kunna erhållas särskild! i Finland.

il)å utskottet ansett nödigt att erhålla utredning om, bland annat,

vilkoren och sättet för medgifvande af den ifrågasatta restitutionen, under

förutsättning att statsverkets rätt dervid måtte vederbörligen blifva tillgodosedd,

har utskottet, under erinran om det af kommei’skollegium och

generaltullstyrelsen den dO .mars 1898 afgifna, här dfvan intagna underdåniga

utlåtande, anhållit om utverkande af Kongl. Maj:ts .befallning till

samma embetsverk att till utskottet inkomma med sådan utredning; och

hafva i anledning häraf embetsverken till utskottet inkommit med ett den

Tö mars 1901 dagtecknadt utlåtande, deri embetsverken anfört, att sedan

.förenämnda .utlåtande af den 10 mars 1898 afgifvits, icke något förekommit,

som kunde gifva anledning till andra bestämmelser för medgifvande

af den ifrågasatta restitutionen än dem, som finnas i sistnämnda utlåtande

.angifna, -och .att dill följd häraf embetsverken fortfarande ansåge, att,

derest Riksdagen beslöte att dylik restitution finge åtnjutas, densamma

torde med tillgodoseende af statsverkets rätt kunna medgifvas under de

vilkor och på sätt, som -i .utlåtande! af den 10 mars 1898 funnes närmare

omförmälda.

Rörande den i Tyskland gällande lagstiftningen om de förmåner,

som åtnjutas vid utförsel af spanmål eller produkter deraf, får utskottet

meddela ''följande upplysningar.

Hithörande bestämmelser innefattas i »Gesetz, betreffend die Abänderung

des Zollt-arifgesetzes vom 15 Juli 1879» af den 14 april 1894

iSamt i Regulativ för »Getreidemuhlen und Mälzereien» af den 15 mars 1900

och »Ållgemeine Ausfiihrungsbestimmungen zu § 7 Ziffer 1 und 3 des

Zolltarifgesertzes». Ifrågavarande författningar innehålla i hufvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

llc

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.''•

Vid utförsel från tyska riket''af hvete, råg, .hafre, skidfrukter, kbrn,

raps och roffrö ineddelas--under''förutsättning att den utfärda mäng
den

af hvarje särskilda slag''uppgår till minst 5 Öl)''kilogram netto — på''

begäran bevis, s. k. »Einfuhrscheine» hvilka berättiga'' innehafvare!] anUna

gen att inom sex månader från dagen för utställandet tullfritt1 införa t eft

mot bevisets tullvärde svarande mängd af samma sädesslag eller ock att

efter fyra månader från dagen för utställandet inom en derpå följande

tid af sex'' månader i stället för kontant betalning använda'' beviset" i afräkning.

vid erläggande af'' tullafgift,''för varor-af vissa slag,'' såvida icke1

denna afräkningsrätt genom rikskanslerens kungörelse för viss tid är; för-1

klarad . upphäfd.

Åt innehafvare af qvarnar och mälterier är till underlättande''af?

export af vid qvärnen eller mälteriet frainstäldä produkter den förmån!"

medgifven, att införseltull för en mot den utförda--varan '' svarande irtängd ''

till fabriken införd utländsk spanmål''eftergifvesv Inläggande på nederlag

under t tullmyndighetens lås likställes med utförsel. Såsom vilkorr för*''

denna förmån finnes stadgadt '' iakttagande af vissa föreskrifter" rörande”''

bokföring, kontroll,- lagerrum m. mm Vederbörande myndighet t kan be*"

stämma en minimiqvantitet för den utförda varan af 2,000" eller 10,000"

kilogram. I stället för denna tulleftergift kan på begäran erhållas »Einfuhrschein»

å en mot utförselvaran svarande mängd'' spanmål, så''vida ''till

utförselvaran användts minst 500 kilogram omalen spanmål.

För bestämmande af, huru mycket''omalen spanmål det utförda partiet

mjöl motsvarar'' eller, i händelse vid utförseln;»»Einfuhrschein» utfärdas,

på huru stor myckenhet spanmål detta skall '' lyda, komma olika

grunder till användning. I* fråga om mjöl af råg och hvete finnas faststälda

vissa klasser,- inom hvilka v utbytesprocen ten'' är en gång för alla

bestämd; likaså är utbytesprocentem för malt1 af korn eller hvete faststäld

till visst bestämdt belopp. I fråga om mjöl af hafre, korn,

majs, bohvete eller skidfrukter, malt af råg samt åtskilliga andra fabrikater

af spanmål eller skidfrukter. deribland sammanmalet mjöl af råg

eller hvete (Schrot), fastställes deremot utbytesprocenten för hvarje särskild

fabrik af vederbörande myndighet, eller, derest på innehafvarens

begäran fabriken ställes under fortvarande kontroll'' från tullverket, efter

det vid förmalningen utrönta verkliga utbytet.

Vid utförsel af mjölblandningar af olika sädesslag medgifves icke

någon af ofvan omförmäla förmåner.''

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

De i tyska riket gällande tullsatserna äro af två slag, en högre och

en lägre tullsats, af hvilka den senare är genom traktater bunden gent

emot de flesta främmande länder till år 1904. De fördragsenligt gällande

tullsatserna läggas till grund för bestämmandet af tullvärdet af

«Einfuhrscheine».

Då vid upprepade tillfällen af idkarne af qvarnindustrien framhållits,

att de i utlandet och särskildt i Finland skulle kunna vinna afsättning

för sin tillverkning af sammanmalet rågmjöl, i händelse tulInstitution

derför vore medgifven, samt de i frågan hörda embetsverken förklarat

sådan restitution kunna utan eftersättande af statsverkets rätt medgifvas

pa de af embetsverken föreslagna vilkor, har utskottet funnit sig böra

tillstyrka de gjorda framställningarna under nämnda vilkor.

Beträffande motionärernas yrkanden angående tiden för tillämpningen

af ett beslut i sådan rigtning, har utskottet dock ej funnit anledning att

frångå den allmänt gällande regeln, att förändringar i tullagstiftningen

skola träda i kraft från och med ingången af året näst efter det, hvarunder

de beslutits.

Utskottet hemställer alltså,

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid utförsel

sjöledes från tullplats af sammanmalet rågmjöl må,

efter derom hos generaltullstyrelsen gjord ansökning

och i händelse styrelsen finner sådan kontroll, som

här nedan omförmäles, kunna anordnas, åt idkare af

qvarnrörelse medgifvas restitution af den tull, som af

honom blifvit erlagd för en motsvarande, från utlandet

införd qvantitet råg, hvarvid iakttages, att 100

kilogram råg anses lemna 98 kilogram mjöl, samt i

öfrigt under vilkor:

a) att den, som vill af dylik förmån komma i

åtnjutande, skall vara skyldig underkasta sig den besigtning

af de till begagnande vid förmalningar afsedda

maskiner och ledningar, som generaltullstyrelsen

kan finna skäligt föreskrifva, äfvensom erforderlig

kontroll å den färdiga varans uppsamling i säckar, af

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

13

hvilken anledning det skall åligga honom att för

hvarje gång, han vill tillverka dylikt för utförsel under

restitutionsanspråk afsedt mjöl, hos tullförvaltningen

å den tullplats, hvarifrån utförseln skall ske, derom

göra anmälan;

b) att under hela tiden, förmalningen pågår, af

tullförvaltningen beordrad tullbetjening skall närvara

för att med tullplomber förse de säckar, i hvilka det

färdiga mjölet fy lies; skolande dessa plomber vid varans

utförsel befinnas i orubbadt skick;

c) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara

åtföljd af tillverkarens under edlig förpligtelse afgifna

och af två personer, som med förmalningen tagit befattning,

till rigtigheten bestyrkta försäkran derom, att

den till utförsel angifna varan är exportörens egen

förmalningsprodukt och utgör sammanmalet mjöl, som

framstälts uteslutande af råg, äfvensom att, efter det

rågen undergått erforderlig rensning, ingenting, af

hvad namn och beskaffenhet som helst, blifvit fråntaget

eller tillsatt;

d) att härutöfver hvad i § 9 mom. 3 tulltaxeunderrättelserna

enligt detta lagrums nuvarande lydelse

finnes föreskrifvet skall i tillämpliga delar iakttagas;

samt

e) att det skall åligga vederbörande idkare af

qvarnrörelse att vidkännas alla de i och för restitutionsförmånens

åtnjutande uppkommande kostnader; och

2:o) att herrar Westers och Åkerlunds förslag

angående tiden för tillämpningen af Riksdagens under

punkten l:o) här ofvan fattade beslut icke måtte af

Riksdagen bifallas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

Uti ofvan omförmälda kong,!. proposition, N:o 46, dagtecknad den

1 februari 1901, samt i en inom Andra Kammaren af herr H. Andersson

i Vestra Nöbbelöf väckt motion,,, N:o 81, hafva förslag framstälts om

beviljande af restitution af erlagd tull vid utförsel sjöledes af risgryn.

I den kongl. propositionen har Kong!, Maj:t föreslagit Riksdagen att

besluta, att § 9 mom. 3 i de -vid , tulltaxan den 24 oktober 1898 fogade

underrättelser om hvad vidt taxans, tillämpning: iakttagas bör skall erhålla

följande förändrade lydelse:

»3, Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmärs, medgifves

ock:

A) åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af följande

vid . qvarnqn framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl af hvete,

råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den tull, som

af honom .blifvit’erlagd .för en. motsvarande qvantitet från utlandet, införd

omalen spanmål af samma slag, hvarvid, iakttages, att 100 kilogram hvete

anses lemna 75 kilogram mjöl, 100. kilogram råg. eller korn 66 2/3 kilogram

mjöl och 100 kilogram hvete eller korn 66.2/3 kilogram gryn, samt

i öfrigt under vilkor:

a) att.afsigteni— — — — — — — under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram — -r — — — — — och beskaffenhet

i öfrig!;,

c) att den omalna .spanmål, — — — — — — — till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning. — — — — — — — utgående

tulljournal;

e) att utförseln,,--— — — —• — är medgifven;

f) atf det åligger — — — —^ — — — af generaltullstyrelsen fastställes

och,;

g) att för utbekommande — — — — — — — omalna spanmålsqvantiteter;

samt

B) åt innehafvare af risqvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad af

vid qvarnen framstälda risgryn restitution af den tull,..som blifvit erlagd

för en motsvarande qvantitet af qvarninnehafvaremunder det halfva kalenderår,

då utförseln eger rum, direkt från utlandet infördt eller från nederlag

uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda råvaran

och den förädlade produkten beräknas sålunda, att af råvaran 30 procent

anses lemna ett utbyte af 60 kilogram gryn på 100 kilogram ris samt

återstående 70 procent ett utbyte af 88 kilogram gryn på 100 kilogram

ris, i följd hvaraf tullrestitutionen skall utgå efter sistnämnda beräkningsgrund

i den mån exportvaran till myckenheten öfverstiger 18 procent af

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutsköttéts ‘Betänkande ''N:o 28.

inom det halfva kalenderåret införtulladt ris; skolande såsom vilkor i öfrigt

för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsigten att af det förtullade riset förmala gryn för export i

sammanhang med råvarans angifning till förtullning anmälés;

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt ruin,

så vida icke generaltullstyrelsen i särskild! fall annorlunda medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn på en gång utföras; skolande exportinlagan

vara åtföljd af tillverkarens under edlig förpligtelse afgifna. och

af två vittnen till rigtigheten bestyrkta ''försäkran derom, att den till utförsel

angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt;

d) att vederbörande tullkammare iskall, efter exportvarans undersökning

och nettovigtens utrönande samt säckarnes tullplombering och bevakning

under transporten ''till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jemte angifningsinlaga och öfriga intyg

bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium

för förtullningarna och exporterna, hvilket efter hvarje hälft kalenderårs

utgång afslutas utan öfverföringar från ett halfår till ett annat,

och till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; sanit

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution Vederbörande

ega att efter hvarje hälft kalenderårs utgång i till generaltullstyrelsen

stäld, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning derom

göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens

afräkningsdiariurn och qvitterade tullräkningar å de tulläfgifter,

som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna qvantlteter oskaladt ris.»

Herr Andersson hemställer, att Riksdagen ville besluta, att nyss Omförmälda

lagrum skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Förutom deri tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves

ock åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af följande

vid qvarnen framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl af hvete, råg

eller korn samt gryn af hvete, korn och oskaladt ris eller s. k. paddy,

restitution af den tull som af honom blifvit erlagd för en motsvarande

qvantitet från utlandet införd omalen sparnnål af samma slag, hvarvid

iakttages, att 100 kg. hvete anses lemna 75 kg. mjöl, 100 kg råg eller

korn 66 Va kg- mjöl, 100 kg. hvete-eller korn''66 s/3 kg. gryn, och 100 kg.

oskaladt ris eller s. k. paddy 65 kg. gryn samt i öfrigt under vilkor:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

a)-------------------

— — — — — — — — — — — —--— — — — — —))

Enligt det i den kongl. propositionen åberopade protokoll öfver finansärenden

för den 1 februari 1901 har chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t anfört följande:

»Med förmälan att i Sverige tre stora risqvarnar blifvit anlagda med

tanke på att en större del af deras tillverkningar skulle erhålla afsättning

i den utländska marknaden, att en dylik exportrörelse i Sveriges grannländer

Danmark och Tyskland erhållit en storartad omfattning, att en i

stor skala bedrifven rörelse för tillverkning af risgryn skulle befrämja

utvecklingen af den utomeuropeiska handeln med Sverige och bereda stat

och kommuner stora inkomster, samt att en dylik industri skulle medföra

en ytterligare fördel derigenom, att af det affall, som uppkomme vid fabrikationen

af risgryn eller risfodermjöl erhölles ett billigt foderämne af

den mest närande och kraftiga beskaffenhet, hafva i en till Eders Kongl.

Maj:t ingifven skrift aktiebolaget Göteborgs ris- och valsqvarn i Göteborg,

aktiebolaget svenska risqvarnen i Karlskrona samt Kalmar ångqvarnsaktiebolag

i Kalmar i underdånighet anhållit, att, på det egarne af risqvarnar

i Sverige icke skulle inom sitt eget land behöfva ligga under i täflan med

sina närboende tyska och danska konkurrenter, Eders Kongl. Maj:t måtte

till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att vid utförsel af risgryn

tullrestitution måtte medgifvas, helst i enlighet med den i Danmark faststälda

tariff, eller så, att för hvarje 60 ton risgryn, som utfördes, det

tullbelopp, som blifvit erlagdt för införda 100 ton paddy, återgäldades.

På grund af nådig remiss hafva kommerskollegium och generaltullstyrelsen

öfver berörda framställning gemensamt afgifvit underdånigt utlåtande,

dervid embetsverken tillika öfverlemnat från svenska och norska

generalkonsulaten i Köpenhamn och Hamburg infordrade yttranden, innefattande

utredning, huru i Danmark och Tyskland vid utförsel af risgryn

förfares i fråga om beräkningen af restitution af den för råvaran

erlagda tull.

I berörda underdåniga utlåtande redogöra embetsverken till eu början

för de bestämmelser i fråga om tullgodtgörelse vid utförsel af risgryn,

som gälla i de af sökandena särskildt omnämnda länderna Danmark och

Tyskland. Af denna redogörelse inheintas följande:

I Danmark finnes endast en risqvarn. Allt råris, som i och för

förädling införes till densamma, angifves till kreditupplag. Någon inbetalning

af tull vid införseln ifrågakoinmer således icke och följaktligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 17

icke heller någon restitution vid utförsel af risgryn, utan endast en afskrifning

från kreditupplaget efter en viss bestämd vigtreduktion af det

parti ris, som tillskrifvits upplaget och hvaraf risgrynen frambragts. Den

danska tulltaxan innehåller i fråga om tullbeskattningen af ris följande

bestämmelser:

»Ris i skaller (Nellon og Paddy) ............... 1 ® 1,2 sk. (2 Va öre).

Risengryn og Rismel....................................... 1 ® 2 sk. (4 VG öre).»

»For ris i skaller og afskallet ris sammenblandet, komine de foranstaaende

toldsatser til anvendelse forholdsvis efter biandingens beskaffenhed,

dog saaledes åt der efter forudgaaet undersögelse tillstaaes en paa

forholdene grundet vsegtreduktion paa det qvantum afskallet ris, som forefindes

i biandingen, hvilken reduktion dog ikke maa overstige 12 %.''»

Det ris, som i och för förädling införes, utgöres hufvudsakligast af

så kalladt cargoris, eller en blandning af oskaladt ris och ris med hinna,

men utan skal. I det skick, hvari råriset föres från Ostindien till Europa,

utgöres blandningen vanligen af 40—20 procent oskaladt och 60—80

procent skaladt ris. För att vid införsel i Danmark af en dylik blandning

kunna beräkna, i hvilken proportion sådan vara skall i kreditupplagskontot

tillskrifvas »Riis i skaller», gäller en af generaldirektoratet för skatteväsendet

den 21 maj 1864 utfärdad resolution, enligt hvilken uträkningen

sker genom jemförelse af den vigt, en tunna af blandningen befinnes

ega, med medelvigten af en tunna oskaladt ris (faststäld till 160 skålpund)

och en tunna skaladt ris (faststäld till 236 skålpund); hvarjemte för den

myckenhet skaladt ris, som förefinnes i blandningen, medgifves en vigtreduktion

af 11 y2 procent. Vid införsel af till exempel ett parti ris om

30,000 skålpund, innehållande en blandning af oskaladt och skaladt ris,

af hvilket parti en tunna befinnes väga 204 skålpund, skall partiet enligt

nämnda beräkningsgrund i kreditupplagsjournalen upptagas såsom 9,907

skålpund oskaladt ris å 1,2 skilling för skålpund och 20,093 skålpund

skaladt, orensadt ris, med afdrag å sistnämnda post af 11,5 procent, eller

2,311 skålpund, hvadan densamma uppföres med 17,782 skålpund å 2

skilling för skålpund. Vid utförsel af risgryn eger kreditupplagsinnehafvaren

att på grund af generaldirektoratets för skatteväsendet kungörelse

den 29 november 1879 erhålla afskrifning å sitt konto för oskaladt ris,

så att för utförda 60 skålpund gryn afskrifvas 100 skålpund å den i hans

konto uppförda myckenheten oskaladt ris. Utföres icke mera gryn, än

som motsvarar den såsom oskaladt ris bokförda delen af ett infördt parti

blandningsris, så utgör i Danmark utbytesprocenten, beräknad å denna de],

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 5 Sand. 1 Afd. 24 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

60 procent, men enär den återstående delen af partiet, med afdrag af

11,5 procent, deremot skall bokföras såsom risgryn med härför stadgad,

tull, kommer utbytesprocenten, beräknad å hela det införda partiet, att

ställas betydligt högre, beroende på myckenheten af deri ingående skaladt

ris.

Enligt de upplysningar, embetsverken erhållit, motsvarar den qvantitet

risgryn, som från Danmark utföres, omkring hälften af den införda råvaran;

och vid utförseln afskrifves från kreditupplaget alltid i första rummet hvad

som uppförts såsom oskaladt ris.

De i fråga om risindustrien i Tysldand gällande tullbestämmelserna

äro väsentligen olika Danmarks, med undantag deraf, att äfven i Tyskland

egare af risqvarn åtnjuter förmånen af att kunna disponera öfver infördt

råris utan att vid införseln behöfva erlägga stadgad tullafgift. I Tyskland

måste qvarnegaren emellertid ställa säkerhet för tullbeloppet, hvilket ej

erfordras i Danmark. Tullsatsen för oskaladt och skaladt ris, hvartill

äfven risgryn hänföres, är densamma i Tyskland och utgår med 4 riksmark

för 100 kilogram; dock skall, enligt det genom senatens i Hamburg

kungörelse den 24 augusti 1888 med vissa ändringar enligt kungörelser

den 25 juli 1894 och den 9 november 1898 faststälda och enligt meddelande

från generalkonsulatet i Hamburg för hela tyska riket gällande

tullregulativ för risqvarnarna, tullen för oskaladt och från skalet befriadt

ris, afsedt till skalning och polering å inom tullområdet liggande risqvarnar,

utgå med nedanstående procent å den för skaladt ris bestämda

införseltullen:

a) för ris i skal.............................................................................. 66 procent.

b) » blandningar af endast från skalet befriadt ris och

ris i skal..................................................................... 82 »

c) )> från förestående blandningar särskild^ blott från skalet

befriadt ris........................................................................... 85 »

d) » utan inblandning af oskaladt ris, blott från skalet be
friadt

ris .............................................................................. 88 »

e) » ris, som är försedt med allenast den sista fina hylsan

och är bestämdt endast till polering ........................... 96 »

Den under b) faststälda procentsatsen tillämpas, när minst 10 procent

af blandningens vigt utgöras af oskaladt ris; innehåller blandningen mindre

oskaladt ris, gäller den för c) bestämda procentsatsen. Vid tillämpning af

sistnämnda procentsats medgifves emellertid afdrag för vigten af från

paddyn under tullväsendets kontroll frånskilda skal. För blandningar af

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 19

sorter, å hvilka olika procentsatser skola tillämpas, utgår flen högre satsen,

såvida icke det slag, för hvilket denna är faststäld, utgör mindre än 10

procent. Kan genom handelsböcker och vederbörliga intyg styrkas, att

det verkliga utbytet af poleradt ris för de under b) c) d) och e) angifna

slag varit mindre än 82, 85 och 88 eller 96 procent, medgifves, att det

till respektive 18, 15, 12 eller 4 procent bestämda tullafdraget ökas till

högst respektive 28, 18, 15 eller 11 procent. Qvarnegarne äro derjemte

skyldige att föra ett öfverskådligt konto öfver ristillverkningen och att

låta tullmyndigheterna när som helst taga del af handelsböcker med mera.

Beräkning och betalning af införseltullen sker två gånger årligen, och

hvarje år skall inventering ega rum. Denna inventering kan dock, enligt

särskild! medgifvande, undantagsvis inskränkas till hvart annat år.

Införseln till Tyskland af råris är mycket stor och utgjorde under

år 1897 422,982,600 kilogram och under år 1898 280,874,400 kilogram.

Utförseln af risgryn, hvilken utförsel eger rum ej allenast till flera

europeiska länder, utan äfven till norra och södra Amerika, Vestindien

och Afrika, utgjorde under motsvarande år respektive 160,842,000 och

125,797,500 kilogram, hvaraf visar sig, att förädlingsindustrien af råris

i Tyskland bedrifves i mycket stor skala. Såsom förut blifvit nämndt,

utgöres den hufvudsakligaste införseln, åtminstone till norra Europa, af

cargoris, hvarmed i allmänhet förstås arracan-, bassein- och rangoonris.

Dessa rissorter stå hvarandra ganska nära, och proportionen mellan oskaladt

och skaladt ris är ungefär densamma för dessa slag af råris, hvilka

alla vid införseln i Tyskland hänföras till ofvannämnda punkt b). Ut
bytesprocenten

å det råris, som till största delen användes, utgör således

82, men kan nedsättas till 77 procent. Någon införsel af till punkterna

a) och c) hänförligt råris förekommer i allmänhet icke, men deremot införes

från Japan råris, som hänföres till punkt d), och från Patna och

Java ris, hänförligt till punkt e), ehuru i jemförelsevis mindre mängd.

Reklamationer, utvisande, att det bestämda utbytesbeloppet ej alltid kunnat

uppnås, förekomma allt emellanåt för råris, hänförligt till grupperna b)

och e); och klagomål öfver de faststälda höga utbytesprocenterna hafva

äfven blifvit anförda, men någon nedsättning af desamma har det oaktadt

icke beviljats.

Sedan embctsverken redogjort för de i Danmark och Tyskland gällande

tullbestämmelser i fråga om ris, lemna embetsverken följande öfversigt

af de i Sverige i omförmäla hänseende gällande bestämmelser.

Före år 1876, då artikeln risgryn var tullpligtig, men oskaladt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

ris eller paddy tullfritt, fans i tulltaxan särskild tullsats, utgörande hälften

af den för risgryn faststälda, upptagen för »Ris, oskalad, blandad

med mer eller mindre fullständigt afskalad ris», men sistnämnda rubrik

utgick ur tulltaxan, då vid 1876 års riksdag risgryn förklarades tullfria.

När sedermera vid 1888 års riksdag artikeln risgryn å nyo blef

tullpligtig och tull åsattes äfven oskaladt ris eller paddy, förnyades icke

bestämmelsen om särskild tull för blandningar af oskaladt och skaladt

ris, hvadan dylikt blandningsris för närvarande icke finnes särskildt omnämndt

i den svenska tulltaxan. För att få visshet om, hvilken tullsats

dylikt råris skulle komma att draga vid införsel till Sverige, hade ett

par industriidkare, hvilka haft för afsigt att, om paddytullen tillämpades,

anlägga risqvarnar här i riket, importerat några säckar blandningsris;

och genom Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref den 23 augusti 1895

i två likartade besvärsfrågor förklarades det råris, som importerats, och i

hvilket, enligt de två insända profven, förhållandet mellan oskaladt och

skaladt ris syntes något olika, hänförligt till »Ris, oskaladt eller paddy».

Tullen å råris, vare sig helt och hållet oskaladt eller utgörande en blandning

af oskaladt och skaladt ris, utgår således med 3,70 kronor för 100

kilogram, under det artikeln risgryn drager en tull af 6,50 kronor äfven

för 100 kilogram. Någon viss bestämd utbytesprocent eller något faststäldt

restitutionsbelopp vid utförsel af risgryn finnes för närvarande ej

upptaget i den svenska tullagstiftningen. Restitution af för råvaran erlagd

tull kan således medgifvas endast på grund af föreskrifterna i § 9

mom. 5 tulltaxeunderrättelserna.

Embetsverken omförmäla härefter, att vid ett förberedande sammanträde,

som af embetsverken hölls den 6 oktober 1900, representanter för

alla tre risqvarnarna i Sverige varit närvarande. Hufvudsakliga innehållet

af de yttranden, som dervid afgåfvos af bemälde representanter, angifves

i korthet vara följande.

Det hade upplysts i fråga om hvilka slags råris, som i allmänhet

infördes, att den hufvudsakliga importen till hela norra Europa, såsom

förut äfven blifvit nämndt, utgjordes af cargoris, som till 60 ä 80

procent vore befriadt från ytterskalen. Någon införsel af helt och hållet

oskaladt ris förekoinme icke, och importen af japan- och javaris, som

vore ungefär dubbelt så dyrt som cargoriset, vore obetydlig. Importen

häraf till Tyskland utgjorde icke en tusendedel af det importerade cargoriset

och för en sådan obetydlighet behöfde ej särskildt lagstiftas. I

fråga om myckenheten af de olika produkter, som uppstå vid förmal
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 21

ningen, hade meddelats, att några bestämda siffror i detta hänseende

näppeligen kunde uppgifvas, enär resultatet kunde blifva ganska olika.

Vid en qvarn hade, enligt utdrag ur kalkylboken, vid förmalningen erhållits

15 procent gryn af prima qvalitet, 45 procent af sekunda, som

vore tillsatt med de största brutna grynen, 15 procent små gryn, 10

procent fodermjöl, 13 procent agnar och 2 procent förlust. Sekunda

qvaliteten vore den lägsta, som kunde säljas i Sverige till menniskoföda.

Smågrynen eller de s. k. brucks användes till stärkelseberedning,

men enär det funnes blott två stärkelsefabriker i Sverige och dessa endast

kunde mottaga en begränsad myckenhet, måste smågrynen vanligen slås

i hop med mjölet och säljas till kreatursföda. I Tyskland deremot användes

smågrynen till så kalladt Berliner Weissbier, och i Danmark funnes

en hönsafvel i stor skala, för hvilken de brutna grynen äfven användes.

Till följd häraf kunde de svenska qvarnegarne för smågrynen ej på

långt när erhålla så god betalning som de tyska och danska. I Sverige

ville ingen köpa dessa gryn annat än till samma pris som kli och andra

fodersorter. Fodermjölet kunde enligt aflemnade intyg från flera bagare

ej användas till menniskoföda. Med anledning af sökandenas framställning

om erhållande af tullrestitution i enlighet med den i Danmark faststälda

tariffen, eller så, att vid utförsel af 60 ton risgryn restituerades

tullen för 100 ton paddy, hade anförts, att om man antoge, att en importerad

last låris innehölle 30 procent oskaladt och 70 procent skaladt

ris, så exporterade danskarne i förädladt skick dessa 30 procent och

åtnjöte derå restitution, beräknad efter ett utbyte af 60 procent gryn;

visade det sig sedan icke vara affär att exportera mera, exporterades

icke det skalade riset, men under goda tider och stigande konjunkturer

exporterades äfven af det sistnämnda slaget, ehuru utbytesprocenten härå

beräknades så högt som till 88,5 procent. Skulle nu i Sverige utbytet

af gryn bestämmas till 60 procent, så skulle härigenom de svenska qvarnegarne

icke erhålla någon fördel framför de danska, om exporten stannade

vid 30 procent af importen, utan endast om man kunde exportera

mera och dock finge åtnjuta 60 procent i utbyte. Om derför i Sverige

bestämdes ett utbyte af 60 procent gryn för utförsel af 30 procent af

importen, och det sedermera vid ökad utförsel blefve eu stigande skala,

kanske ganska skarpt stigande med hänsyn till skilnaden i förtullning

mot i Danmark, skulle en sådan anordning ej vara till någon obehörig

fördel för de svenska qvarnegarne framför de danska, hvilku, bland andra

fördelar, jemväl åtnjöte den att hafva kreditupplag och dessutom endast

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

hade en qvarn, som vore en ofantligt stor affär med egna ångbåtar på

Indien. Med afseende å berörda förhållanden blefve det förenadt med

mycken svårighet att konkurrera med danskarne, äfven om i Sverige

utbytesproeenten bestämdes till 60. En af representanterna hade framstäf

förslag, huruvida icke, enär vid bestämmandet af utbytesproeenten

hänsyn toges till vid förmalningen erhållna tullpligtiga produkter, genom

beviljande af tullfrihet för den minsta brucken eller genom medgifvande

af densammas införsel mot erläggande af den för paddy bestämda tull

nämnda procent kunde bestämmas till 60 eller högst 65. En annan af

representanterna ansåg det emellertid ej vara möjligt att göra den mindre

brucken tullfri och låta den öfriga vara tullpligtig. Hvad beträffade att

genom profmalning utröna utbytet af gryn å ett importeradt parti råris,

hade uppgifvits, att profmalningar vore olämpliga och odrägliga för båda

parterna, och att det vid en större fabrikation vore omöjligt att kontrollera

profvets korrekta utförande. Målningen verkstäldes nemligen

olika, beroende på de aftalade försäljningarna. Vid försäljning af en särskildt

hög qvalitet slipadés hårdare, hvarvid erhölles mera affall. Vid

försäljning af sekunda qvalitet behöfde grynen ej vara så ljusa och slipades

derför mindre, hvarigenom affallet äfven blefve mindre. Härigenom

blefve äfven utbytesproeenten sväfvande. Att vid verkstälda profmalningar

olika resultat uppstått, förklarades dermed, att lasten ena gången

varit mycket skalad, andra gången mindre god; ena gången hade den

varit mera gulaktig och måst slipas mera för att få qvalitet, andra gången

hade den varit mindre gul. Vidare hade erinrats, att en minskning

i det nuvarande tullskyddet för framställning af risgryn skulle lända till

stor skada för de svenska qvarnarna, som blifvit anlagda just på grund

deraf, att råvaran kunde införas mot en tull af 3,70 kronor per 100 kilogram,

under det den förädlade varan droge en tull af 6,6o kronor, hvilket

hade till följd, att de svenska qvarnegarne kunde behålla den inhemska

marknaden. En förändring i afseende å beräkningen af tullen å råris, i

likhet med hvad i Danmark funnes stadgadt, skulle vara en olycka för

de svenska qvarnarna. Slutligen hade omförmälts, att det skulle vara

bäst och lämpligast, om en viss bestämd genomsnittsprocent kunde fastställas,

och att, enär den minsta brucken här i landet endast med största

svårighet kunde säljas till menniskoföda, det vore rigtigast, om densamma

ej toges i betraktande vid bestämmandet af utbytesproeenten, hvilken i

så fall borde blifva högst 65 procent. Äfven med denna procent kunde

det emellertid blifva svårt för de svenska risqvarnarna att på den utländska

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 28.

23

marknaden täfla med danska och tyska konkurrenter, men möjligheten

härtill vore dock icke utesluten. Sattes utbytesprocenten högre än till 65,

omöjliggjordes konkurrensen med Danmark och Tyskland, och de svenska

qvarnegarne kunde ej tänka på att exportera sina tillverkningar.

Efter det berörda sammanträde hållits, hafva, enligt hvad embetsverken

meddela, i en till dem den 21 november 1900 ingifven skrift

aktiebolaget svenska risqvarnen i Karlskrona och Kalmar ångqvarnsaktiebolag

i Kalmar hemstält, det embetsverken måtte tillstyrka, att utbytet

bestämdes till 65 procent, för så vidt detta kunde ske, utan att tullfrihet

medgåfves för den så kallade småbrucken, men att i annat fall vid export

af 30 procent af en importerad last paddy utbytet beräknades till 60

procent och vid ytterligare utförsel bestämdes till ett högre tal.

För egen del hafva embetsverken anfört, att det ingalunda syntes

kunna förnekas, att en i något större omfattning bedrifven inhemsk

industri för förädling af råris skulle för vårt land medföra fördelar ej

allenast genom befrämjandet af handel och näringar, utan i synnerhet

derigenom, att det vid risförädlingen uppstående affallen som utgjorde

ett synnerligen närande och kraftigt samt tillika billigt foderämne för

kreatur, kunde erhållas inom landet. Konsumtionen af risgryn i Sverige

vore emellertid för närvarande ganska ringa, omkring 10,000 ä 12,000

ton årligen, och äfven om den skulle kunna ökas något, på grund deraf

att genom en utvecklad inhemsk risförädlingsindustri priset å risgryn

antagligen blefve billigare, syntes den inhemska afsättningen dock icke

kunna komma att motsvara hvad som redan nu kunde tillverkas af de

tre inom landet anlagda risqvarnarna, af hvilka den i Göteborg befintliga

ensam kunde producera mer, än som motsvarade landets nuvarande

behof. För att dessa qvarnar ej skulle nödgas allt för mycket inskränka

den afsedda tillverkningen och till följd deraf hållas i overksamhet

under längre eller kortare tid af året, hvarigenom den för vårt land

förväntade nyttan af en inhemsk risindustri skulle i afsevärd grad förminskas

och qvarnarnas fortfarande bestånd hotas, vore det önskvärdt,

att tillfälle bereddes den inhemska risindustrien att utom landet afsätta

åtminstone en del af sina tillverkningar; och detta kunde ingalunda vara

möjligt, med mindre restitution af för råvaran erlagd tull medgåfves

under vilkor, som ej vore för qvarnarna alltför betungande.

På grund af föreskriften i § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna

egde generaltullstyrelsen, såsom förut blifvit antydt, rätt att vid utförsel

af inom landet förädlade, utaf utländska tullpligtiga råämnen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

tillverkade varor medgifva restitution af vid införseln erlagd tullafgift.

Till följd häraf hade styrelsen vid två särskilda tillfällen medgifvit aktiebolaget

Göteborgs ris- och valsqvarn rätt att vid utförsel af risgryn

erhålla restitution af den för råvaran erlagda tull, sedan Eders Kongl.

Maj:t genom nådiga bref den 30 november 1899 och den 29 juni 1900

medgifvit, att dylik restitution finge åtnjutas, utan hinder deraf att

råvaran vid införseln blifvit upplagd på nederlag. För att bestämma

den grund, efter hvilken restitution finge åtnjutas, hade styrelsen för

hvarje gång låtit anställa profmalningar, som öfvervakats och kontrol- .

krats »af styrelsens tekniska biträde och öfverinspektoren vid packhusinspektionen

i Göteborg och hvarvid qvarnen stått under särskild tullbevakning,

så att icke något kunnat borttagas eller tillsättas. Vid

dessa tillfällen hade styrelsen derjemte, för att, så vidt möjligt, förhindra,

att någon oberättigad fördel skulle tillkomma qvarnegaren, ansett

sig vid bestämmandet af utbytesprocenten böra taga hänsyn äfven till

det ljusaste mjölet, ehuru detsamma antagligen icke kunde användas till

annat än kreatursfoder.

Något annat sätt att bestämma utbytet än genom profmalning

syntes, med tillämpning af nu gällande bestämmelser, icke förefinnas,

enär det skulle vara förenadt med alltför stora praktiska olägenheter

att sätta hela tillverkningen af för export afsedt risgryn under tullkontroll.

En dylik profmalning måste emellertid, vid det förhållande

att utbytesprocenten kunde vara mycket vexlande, företagas med hvarje

särskildt infördt parti råris. Detta medförde för qvarnegaren ganska

stora omkostnader och vållade längre eller kortare afbrott i det regelbundna

arbetet, eftersom qvarnen såväl före som efter profmalningen

måste rengöras, så att alla behållare, ledningar med mera blefve fullständigt

tomma. Dertill komme, att, enligt vid förberörda sammanträde

med qvarnegarne lemnad upplysning, profmalning ej kunde anses

fullt tillförlitlig. För att få ytterligare visshet härom hade generaltullstyrelsen

från såväl qvarnegarne som styrelsens tekniska biträde infordrat

särskilda yttranden angående dels de omständigheter, som kunde

tala mot den nuvarande anordningen med restitutions beviljande enligt

profmalningsresultat, dels huruvida sakkunniga personer, derest qvarnegaren

skulle önska utföra exportvaran i form af bättre eller sämre

qvalitet än den vid profmalningen framstälda, skulle på grund af profmalningsresultatet

kunna inom vissa gränser beräkna den utbytesprocent,

som uppstått vid förmalningen af exportprodukten; och hade af de i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

25

nämnda hänseenden afgifna yttranden uppenbarligen framgått, att en

profmalning i regel icke vore den grund, enligt hvilken restitutionsbeloppet

borde bestämmas.

Enär således nu gällande allmänna bestämmelser för beviljande

af restitution icke kunde anses lämpliga i fråga om risförädlingsindustrien,

syntes det, sedan numera i Sverige blifvit anlagda tre risqvarnar,

hvilkas tillverkning betydligt öfverstege landets behof, högeligen

önskvärd!, att, om möjligt, särskilda bestämmelser, i likhet med

hvad i afseende på utförsel af spanmål funnes stadgadt, meddelades i

fråga om sättet för beräkningen af den restitution, som vid utförsel af

risgryn kunde få åtnjutas. Detta syntes dock icke kunna ske, med

mindre än att en viss bestämd utbytesprocent för förmalning af råris

faststäldes. Att bestämma storleken af nämnda procent mötte emellertid

ganska stora svårigheter, i betraktande af de många olika faktorer,

som kunde inverka på förmalningen, samt med hänsyn dertill, att

procenten borde sättas så, att hvarken statsverkets eller qvarnegarens

rätt träddes för nära. Sattes å ena sidan procenten för låg, komme

statsverket att utbetala mera än som influtit för den förmalda qvantiteten

råris: sattes åter procenten för hög, blefve det omöjligt för de

svenska qvarnegarne att på den utländska marknaden täfla med mera

gynnade konkurrenter i grannländerna och exportera sina tillverkningar.

En för hvarje fall fullt rättvis utbytesprocent vore det icke möjligt att

fastställa, men med afseende å frågans betydelse ville det synas embetsverken

angeläget, att man bestämde ett utbyte, som komme det verkliga

så nära som möjligt och som fördenskull, utan att medföra någon större

risk för statsverket, möjliggjorde utförsel af risgryn.

Såväl vid sammanträdet med qvarnegarne som ock i ofvan omförmälda

den 21 november 1900 till embetsverken ingifna skrift hade hemstälts,

att utbytet måtte bestämmas till G5 procent. Detta procenttal

syntes också kunna anses motsvara det verkliga utbytet, för så vidt

afseende ej skulle fästas å de minsta grynen, hvilka, enligt hvad sökandena

uppgifva, ej kunde säljas till menniskoföda. Men äfven om så vore

förhållandet, vore detta dock ej tillräcklig anledning att vid bestämmandet

af utbytesprocenten underlåta att taga hänsyn till nämnda smågryn,

så länge desamma vore tullpligtiga i Sverige; och att, såsom äfven föreslagits,

medgifva tullfrihet för dylika gryn syntes ej vara lämpligt.

Dessa gryn kunde nemligen användas, förutom till stärkelsefabrikation,

äfven för tillverkning af bränvin; och vid sådant förhållande syntes det

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 24 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

ingalunda böra medgifvas, att desamma finge till riket tullfritt införas,

åtminstone icke med mindre än att deraf betingade särskilda föreskrifter

beträffande bränvinstillverkningen blefve meddelade. Härtill komme, att

det skulle möta ganska stora tulltekniska svårigheter att vid tullbehandlingen

särskilja risgryn af olika storlek. Enär myckenheten af de tullpligtiga

produkter, som erhölles vid förmalning af råris, i allmänhet

öfverstege det nu senast begärda procentbeloppet, ansåge sig embetsverken

icke kunna tillstyrka, att detta belopp, eller 65 procent, faststäldes

såsom en generel grund för utbytets beräknande. Då emellertid

sökandena förklarat, att någon export af risgryn icke kunde antagas blifva

möjlig, om en högre procent faststäldes, hade embetsverken tagit under

ompröfning, huruvida icke beräknandet af utbytet kunde ske utan att

fastslå en enda generel utbytesprocent för förädling af blandningsris.

De i Danmark och Tyskland gällande systemen för utbytesprocentens

bestämmande skulle för att kunna införas i Sverige ovilkorligen nödvändiggöra

en förändring i tullbehandlingssättet af råris och medföra en

rubbning i förhållandet mellan tullsatsen å råvaran och den förädlade

produkten. Detta ansåge sig embetsverken icke kunna tillstyrka, enär de

inhemska qvarnarna, såsom förut angifvits, blifvit anlagda hufvudsakligast

med hänsyn till det skydd, risindustrien för närvarande åtnjöte i Sverige,

och det för qvarnarnas fortfarande bestånd syntes vara angeläget, att

detta skydd hvarken borttoges eller i någon afsevärd grad förminskades.

Det i Danmark gällande sättet att vid införsel af ett parti blandningsris

bestämma förhållandet mellan i partiet ingående skaladt och oskaladt ris

genom att vä°-a en tunna af den införda varan kunde dessutom icke anses

fullt tillförlitligt, enär vigten af ett visst rymdmått blandningsris ej

uteslutande berodde af nämnda förhållande; och fastställandet af den i

Tyskland för förädling af blandningsris bestämda utbytesprocenten, eller

82 procent, hvilken dock i vissa fall kunde nedsättas till 77, skulle

omöjliggöra all export af risgryn. De tyska qvarnegarne hade nemligen,

liksom de danska, ganska många till gynnandet af exporten verkande

fördelar, hvilka icke kunde beredas de svenska.

Vid en jemförelse mellan bestämmelserna i Danmark och Tyskland

framginge det uppenbart, att de danska qvarnegarne hade en synnerligen

stor fördel framför de tyska deruti, att på en viss del af ett infördt

parti blandningsris beräknades i Danmark en ganska låg utbytesprocent,

hvilket antagligen vore den enda förklaringsgrunden till att de danska

qvarnegarne kunde på utländsk marknad afsätta en del af sina tillverk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

"Bevillningsutskottets Betänkande JN:o 28. 27

ningar och således derstädes till en viss grad täfla med den i ofantligt

stor skala bedrifna tyska risförädlingsindustrien. Kunde en liknande förmån

beredas de svenska qvarnegarne, skulle det antagligen blifva möjligt

äfven för dem att till utlandet exportera risgryn; och då de svenska

qvarnegarne på grund af mera afskildt läge och svårare kommunikationsförhållanden

näppeligen skulle kunna täflande uppträda på den stora

verldsmarknaden, syntes det vara till fyllest, om tillfälle kunde beredas

dem att exportera åtminstone någon del af tillverkningen och således

drifva densamma i något större skala än landets eget behof kräfde. Mera

syntes de svenska qvarnarna åtminstone för närvarande icke kunna ifrågasätta,

med hänsyn dertill att de blifvit anlagda närmast med anledning

af det tullskydd, risförädlingen åtnjöte i Sverige, och således måste anses

vara afsedda nästan uteslutande eller åtminstone hufvudsakligast för den

inhemska konsumtionen.

I betraktande deraf att det blandningsris, som för förädling infördes,

i allmänhet innehölle omkring 30 procent oskaladt ris, ett förhållande,

som af erfarenheten bekräftats, och då för dylikt ris i Danmark

vore faststäldt, att utbytet skulle beräknas motsvara 60 procent,

hvilket icke innebure, att någon exportpremie medgåfves, ansåge embetsverken,

att samma procenttal skulle kunna beräknas äfven i Sverige

vid utförsel af risgryn till den myckenhet, som kunde anses motsvara

den i råvaran ingående qvantiteten oskaladt ris, eller intill 30 procent

af ett infördt, vederbörligen förtulladt parti råris, men att, om större

myckenhet risgryn exporterades, utbytesprocenten borde sättas betydligt

högre, eller till 88 procent, såsom i det närmaste motsvarande den

i Danmark i så fall bestämda, eller 88,5 procent. Genom att på sådant

sätt fastställa två olika utbytesprocenter, bestämda på grund deraf att

i råvaran inginge dels oskaladt och dels skaladt ris, komme de svenska

qvarnegarne att med afseende på exporten blifva i hufvudsak likstälda

med de danska och kunde antagligen härigenom sättas i tillfälle att

utföra en del af sina tillverkningar. Någon afsevärd risk för statsverket

genom medgifvande af de nu nämnda utbytesprocenterna skulle

antagligen ej uppstå, då den lägre procenten finge beräknas endast på

en mindre del af ett infördt, vederligen förtulladt parti råris.

För att emellertid på sådant sätt kunna bestämma utbytet syntes

det nödvändigt, att vid beräkningen af detsamma hänsyn toges endast

till den qvantitet blandningsris, som för förädling förtullats under eu

viss bestämd tidsperiod, soin embetsverken ansåge lämpligast böra be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

stämmas till ett hälft kalenderår, samt följaktligen att det afräkningsdiarium

öfver förtullningarna och exporterna, som skulle af vederbörande

tullkammare föras, afslutades vid utgången af hvarje sådan tidsperiod,

utan att någon öfverföring från en period till en annan finge ega rum.

Derjemte syntes det vara för qvarnegarne synnerligen angeläget, att

restitutionen medgåfves, äfven om råvaran vid införseln upplades på

nederlag enär densamma i allmänhet infördes direkt från Indien i hela

O7

fartygslaster.

I öfrigt ansåge embetsverken, att för restitutionens beviljande i hufvudsak

samma vilkor borde uppställas, som funnes bestämda i § 9 mom.

3 i tulltaxeunderrättelserna angående tullrestitution vid utförsel af spanmål;

dock att några särskilda föreskrifter angående in- och utförsel vid

tullplats, som ej vore stapelstad, icke behof de upptagas, enär såväl insom

utförseln i detta fall borde få ske endast vid stapelstad, hvaremot

det borde tillåtas, att i särskildt fall, efter generaltullstyrelsens medgifvande,

utförseln kunde få ega rum från annan stapelstad än den, der

införseln skedde. Ej heller erfordrades någon bestämmelse derom, att

råvaran skulle hafva varit en viss tid före utförseln införd, enär hänsyn

behöfde tagas endast till den qvantitet, som under en viss bestämd tid

blifvit förtullad; och som risqvarnarnas antal säkerligen ej komme att

blifva större, än att generaltullstyrelsen kunde utöfva tillsyn derå, att

risförädling vid desamma verkligen bedrefves, syntes den i nyssnämnda

författningsrum stadgade bestämmelse, att restitutionsansökning skall vara

åtföljd af bevis, att sökanden sjelf idkar qvarnrörelse, icke heller erfordras.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hafva embetsverken

hemstält om vidtagande af erforderliga åtgärder i syfte att § 9 mom. 3

i tulltaxeunderrättelserna måtte erhålla förändrad lydelse.»

Herr Andersson anför i motiveringen till sin motion till en början

följande:

>1 motion vid förlidet års riksdag framstälde jag förslag derom, att

vid utförrel från vårt land af risgryn skulle beviljas restitution af erlagd

tull för den paddy, hvaraf de blifvit tillverkade, och skulle dervid utbytet

beräknas till 60 procent af den införda paddyn.

Detta förslag afstyrktes emellertid af bevillningsutskottet, men i afgifna

reservationer hade särskilda ledamöter hemstält om bifall till motionen

med den ändring, att utbytet skulle beräknas till 65 procent af råvaran,

hvilket förslag äfven bifölls i Andra Kammaren med 127 röster mot 42;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

hvaremot Första Kammaren- biföll utskottets förslag, hvilket också bifölls

vid gemensam votering med 188 röster mot 176.

Sedan dess har det emellertid ytterligare visat sig, att med den stora

utveckling risqvarnsindustrien i vårt land erhållit, är det blott en ringa

del af de risgryn, hvilka kunna tillverkas vid våra risqvarnar, som kunna

konsumeras inom vårt eget land; hvaraf följden också måste blifva den,

att antingen skall en del af den förädlade varan exporteras eller också

nödgas riskvarnarne, såsom nu varit förhållandet, under en stor del af

året stå overksamma.

Med de ogynsamma bestämmelser, som nu äro gällande i fråga om

export af risgryn, är det icke möjligt för våra risqvarnar att kunna bestå

i konkurrensen med risqvarnarna i våra grannländer, hvilka arbeta under

vida gynsammare omständigheter.

Under nuvarande förhållanden har generaltullstyrelsen ansett sig böra

vid beräkningen af utbytesprocenten äfven taga hänsyn till den så kallade

småbrucken, men då denna endast användes i vårt land till foderämne,

torde den äfven utan olägenhet kunna behandlas såsom öfriga foderämnen

och sålunda beredas tullfrihet, hvarigenom vi skulle kunna blifva i tillfälle

att till billigare pris förskaffa oss ett af de mest kraftiga och närande

foderämnen, hvilket i synnerhet till utfodring, vid bedrifvande af

hönsafvel, skulle blifva af stor betydelse samt utan jemförelse det allra

bästa foder.»

Sedan derefter i motionen införts vissa delar af det af kommerskollegium

och generaltullstyrelsen i frågan afgifna underdåniga utlåtande,

för hvilket chefen för finansdepartementet enligt det här ofvan intagna

statsrådsprotokoll redogjort, samt motionären dervid särskildt erinrat

om de af embetsverken föreslagna och i den kong!, propositionen upptagna

vilkoren för beviljandet af ifrågavarande restitution, fortsätter motionären

:

»Af dessa vilkor är det förstnämnda, att exporten af risgrynen skall

vara verkstäld under samma halfår, under hvilket tull blifvit erlagd för

en motsvarande qvantitet direkt från utlandet infördt eller från nederlaget

uttaget oskaladt ris, ur affärssynpunkt, både opraktiskt och olämpligt.

Råvaran till risqvarnarna hitkoinmer i regel under månaderna mars, april

och maj och måste inom en ej allt för lång tid förädlas, emedan qvaliteten

af risgrynen blifver sämre, om riset för länge får ligga oskaladt.

Den del af den importerade varan, som före juni månads utgång blifvit

förädlad och angifven till export, måste nu äfven försäljas under samma

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevilllningsutskottets Betänkande N:o 28.

tid, huru ogynsamma konjunkturerna än kunna vara, såvida qvarnegaren

skall kunna komma i åtnjutande af restitution af den erlagda tullafgiften;

och att den stora inskränkning i handlingsfriheten, som detta vilkor medför,

skall leda till oberäkneliga förluster och olägenheter för den häraf

beroende industrien, synes för hvarje affärsman ligga i öppen dag.

Den af embetsverken föreslagna olika utbytesprocenten, eller att densamma

skulle vid export beräknas till 60 procent å en del, eller de BO

procenten af den förtullade råvaran, men för den återstående delen, eller

70 procent, skulle utbytet beräknas till 88 procent, är ungefär lika med

de i Danmark, visserligen öfverklagade, men ännu gällande bestämmelser.

Dessa bestämmelser, tillämpade i vårt land, skola enligt min mening omöjliggöra

bedrifvandet af denna industri i någon större omfattning; men skola

deremot, gent emot den af reservanterna förra året föreslagna bestämmelsen,

att utbytesprocenten skulle beräknas lika eller till 65 procent, komma

att lända till en bestämd förlust för statsverket. Det är nemligen troligt,

att när qvarnegarne exporterat de 30 procent af den införda råvaran, för

hvilka de få beräkna utbytet till 60 procent, så nödgas de att upphöra

med vidare export och i stället låta qvarnarna stå overksamma, ty då de

icke nu utan förlust kunna exportera risgryn efter den betydligt lägre beräknade

utbytesprocent, som nu vid profmalningarna kommit dem till del,

skola de icke kunna exportera risgryn, derest beräkningen för utbytet bestämmes

så högt som till 88 procent.

Då embetsverken ansett, att genom ett likställande med gällande bestämmelser

i Danmark i fråga om utbytesprocenten skulle våra risqvarnar

kunna bestå i täflan på verldsmarknaden med sina danska konkurrenter

i fråga om export, så lära embetsverken hafva förbisett, att utom den

fördel denskarne hafva derigenom, att de med stora egna ångbåtar hafva

lättare att importera råvaran, äro de befriade från de stora nederlagsomkostnader,

som våra risqvarnar äro underkastade, och hvilka, enligt en af mig

förevisad räkning, uppgått för en last paddy till omkring 4,000 kronor.

När härtill lägges räntan på erlagd tullafgift, från hvilken de danska

qvarnarna äro befriade för det ris, som exporteras, så framgår tydligt,

att med denna höga utbytesprocent, som här är af embetsverken ifrågasatt,

är det alldeles omöjligt för våra qvarnar att bestå i konkurrensen

med de danska risqvarnarna.

Det synes derför, som om det förslag, hvilket reservanterna vid sistlidet

års riksdag framlade, eller att utbytesprocenten beräknades så, att

00 kg. paddy skulle erhållas 65 kg. gryn, komme att lända till fördel

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

för såväl staten, hvilken i så fall finge utgifva restitutionen efter beräkning

af en något högre utbytesprocent för att exportera risgryn samt

med betydligt enklare kontroll kunde öfvervaka exporten, som jemväl för

qvarnegarne, hvilka med en bestämd siffra för utbytesprocenten, och utan

den omnämnda tidsbestämmelsen, då export af den förädlade varan skulle

vara verkstad, kunde fullt tydligt beräkna affärsförhållandena samt lämpa

sina försäljningar efter konjunkturerna på verldsmarknaden.»

Det har blifvit upplyst, att vid förmalning af ris erhålles 60 procent

sådana gryn, som vanligen användas till menniskoföda. Återstoden utgöres

af smågryn eller s. k. bruck, fodermjöl, agnar och affall. Då emellertid

smågryn och fodermjöl ega ett ingalunda obetydligt värde och smågrynen

vid införsel till landet draga tull, skulle otvifvelaktigt den af motionären

föreslagna utbytesberäkningen eller 65 procent innebära en utförselpremie

åt risqvarnarne. Kongl. Maj:t har till undvikande häraf föreslagit,

att utbytet skulle beräknas till 60 procent å s/i0 råvaran och till 88

procent å återstående 7/10, så att, om t. ex. 100 kilogram oskaladt ris

förädlas för export, denna qvantitet skulle anses lemna 60 procent å 30

kilogram eller 18 kilogram och 88 procent å 70 kilogram, eller 61,6

kilogram, således tillsammans 79,6 kilogram. Men äfven detta förslag

innebär tydligen, att en utförselpremie beviljas för det fall, att exporten

inskränkes till 30 procent eller till och med något mera af den införda

råvaran; och beträffande denna del af råvaran blifver premien ännu större

än enligt motionärens förslag. Den kongl. propositionen öfverensstämmer

väl med hvad som i Danmark i förevarande hänseende finnes stadgadt,

men härvid är att märka, hvad embetsverken i sitt i frågan afgifna underdåniga

utlåtande också omförmält, att i Danmark vid införsel af ris detta

angifves till kreditupplag och derstädes uppföres till en del å importörens

konto för oskaladt ris och till återstående delen å hans konto för skaladt

ris, samt att vid utförseln afskrifning, med beräkning af 60 procent utbyte,

sker å förstnämnda konto, i följd hvaraf importören för den del, som

ej utföres, dock minskad med 11 ''/2 procent, får vidkännas den för skaladt

ris bestämda högre tullsatsen, oaktadt den införda varan utgör en blandning

af skaladt och oskaladt ris. Af denna omständighet motväges således i väsentlig

grad den låga utbytesberäkningen. Här i landet förefinnes emellertid ej

någon sådan motvigt, och det är derför klart, att den af Kongl. Maj:t

föreslagna utbytesberäkningen skulle bereda vår qvarnindustri en långt större

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

fördel på statens bekostnad, än hvad i Danmark är medgifvet. Såsom synes

af embetsverkens redogörelse, är i Tyskland utbytesberäkningen betydligt

högre. Den af Kong! Maj:t föreslagna utbytesberäkningen utgör, såsom ofvan

nämnts, vid utförsel af hela den införda qvantiteten 79,6 procent, och då

enligt utskottets åsigt ett medgifvande af en lägre utbytesprocent, låt vara

af en mindre del af den införda qvantiteten, skulle med här i landet gällande

tullagstiftning innebära en premie på statens bekostnad, men beviljande

af någon sådan premie icke torde här i landet böra ifragasättas, finner

sig utskottet icke kunna förorda ett medgifvande af tullrestitution med

beräkning af ett lägre utbyte än det nyssnämnda eller 79,6 procent; men

då, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst, innehafvarne af de svenska

risqvarnarne förklarat, att någon utförsel af risgryn under sådant vilkor

icke utan förlust kan ega rum, och att det för qvarnegarne ställer sig

förmånligare att vid utförsel af risgryn begagna sig af det sätt, som i

§ 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna nu finnes föreskrifvet, har utskottet

funnit någon ändring i nu bestående förhållanden icke böra vidtagas, utan

hemställer,

Bio) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

angående restitution af erlagd tull vid utförsel af risgryn,

icke måtte af Riksdagen bifallas; samt

4:o) att herr Anderssons motion, angående restitution

af erlagd tull vid utförsel af risgryn, icke heller

måtte af Riksdagen bifallas.

Lydelsen af § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna är naturligtvis

beroende på de beslut, Riksdagen kan komma att fatta i de här ofvan

omförmälda restitutionsfrågorna, och bör detta moment uppställas olika, allt

efter som endera eller begge af dessa frågor komma att bifallas eller

afslås. Häraf följer, att något definitivt förslag till förändrad lydelse af

nämnda lagrum i dess helhet icke kan uppgöras, förrän Riksdagen fattat

beslut i saken, men vill utskottet derefter till Riksdagen inkomma med

det förslag i berörda afseende, som af Riksdagens beslut betingas; hvilket

utskottet

5:o) får för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 16 april 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AVALLI.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

33

Reservationer:

vid punkten l:o:

af herr Bergendahl, som anfört:

»Sistlidne Riksdags bevillningsutskott anförde uti dess betänkanden

n:o 8 såsom motiv för afslag å herr Åkerlunds då väckta motion af

samma innebörd som nu föreliggande motioner följande:

»Om än genom den föreslagna restitutionen af erlagd tullafgift vid

utförsel af sammanmalet rågmjöl någon fördel möjligen skulle kunna beredas

den svenska qvarnindustrien, då den bedrifves på orter, hvarifrån

utförsel kan ega rum, anser sig dock utskottet med anledning af de

olägenheter, som rubbningar i nu gällande tullagstiftning rörande spanmål

kunna medföra, icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande förslag.»

Härom förenade sig enhälligt utskottet, och bifölls utskottets hemställan

om afslag af båda kamrarne. Då sedan dess, enligt mitt förmenande,

inga förändrade förhållanden inträffat och ej heller sådana, vare

sig af motionärerna eller utskottet angifvits, fasthåller jag den ståndpunkt,

jag till frågan förut intagit. Redan genom den nuvarande proportionen

å tullsatserna mellan malen och omalen spanmål har qvarnindustrien

erhållit ett mer än tillräckligt skydd. Skäl förefinnes alltså ej att ytterligare

öka detta, som ensidigt skulle gynna de större vid kusten belägna

bolagsqvarnarne, hvilket skulle blifva följden och tydligt framgår af det

betänkandet åtföljda gemensamma uttalandet af kongl. kommerskollegium

och kongl. generaltullstyrelsen.

Skulle nu föreslagna restitution beviljas dessa kustqvarnar, blefve

gifvetvis närmaste följden en än hårdare konkurrens emellan dem och

inuti landet belägna mindre handelsqvarnar, hvilka då skulle komma att

föra en tynande tillvaro till skada för den mindre landtbrukaren, som

nu vid hemortsqvarnen på lämpligaste sätt kan afsätta sin spanmål.

Jag tillåter mig derför hemställa, att herrar Westers och Åkerlunds

ifrågavarande motioner icke måtte vinna Riksdagens bifall.»;

Bill. till Riksd. Blot. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 24 Häft. (N:o 28.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

af herrar friherre Klingspor och Weinberg, hvilka instämt i herr

Bergendahls yttrande;

af herr Lithander, som anfört :

»Då spanmålstullar år 1888 infördes, afsågs dermed som bekant att

åt jordbruket bereda ett behöfligt skydd mot den tryckande verkan, som

importen af utländsk . säd medförde. Man ville nemligen tillse, att afsättningen

af omalen spanmål på landets egen marknad icke skulle beröfvas

den svenske jordbrukaren, hvilket understundom förut kunde sägas

hafva skett, då vår marknad mättades med importerad vara.

På samma gång blef det naturligtvis äfven nödvändigt att genom

motsvarande lämpligt tullskydd tillbakahålla mjölimporten. Ty värr framdrefs

härvid af qvarnindustriens män och organ en så hög mjöltull, att

åtminstone alla saltsjöqvarnar, hvilka haft de lättaste och största importmöjligheterna,

funnit det med sin fördel förenligt att nästan uteslutande

förmala utländsk säd. Qvarnarna inuti landet deremot hafva, såsom

meningen från början varit, i öfverensstämmelse med det svenska landtbrukets

intressen förmalt den svenska säden och sålunda varit det svenska

jordbruket till gagn.

För en industrigren, vid hvilken fraktkostnaden inverkar så mycket,

som fallet är vid qvarnindustrien, der är det ju en gifven fördel, att

qvarnen är belägen vid saltsjöhamn, hvarest den utländska råvaran, d. v. s.

spanmålen, med minsta möjliga kostnad levereras från fartyget direkt in

i qvarnen. En annan fördel för saltsjöqvarnarna framför qvarnarna inuti

landet är att hafva obehindrad sjökommunikation till landets alla ytterhamnar

och dermed transporten för sig öppen till största möjliga antal

afnämare inom riket af den förmalda spanmålen. Då härtill lägges det

relativt allt för stora tullskyddet af kronor 6,so per 100 kilogram, diverse

andra förmåner oräknade, förklaras tillräckligt, hurusom qvarnarna vid

saltsjöhamnarne utan svårighet kunna basera sin verksamhet på förmalning

af uteslutande utländsk säd.

Den utveckling, som här antydts, har under tidens lopp måst medföra

en bestämd divergens mellan de stora saltsjöqvarnarnas och de små

qvarnarnas inuti landet intressen och utsigter. Och i betraktande af

ofvan antydda omständigheter, särskildt den, att det är qvarnarna inuti

landet, som förmala den inhemska spanmålen, bör ingen tvekan kunna

uppstå, hvilkendera parten är mest värd våra jordbrukares sympatier och

vår ekonomiska lagstiftnings hägn.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

35

Nu bär ett förslag framkommit om rättighet att erhålla restitution

vid export af sammalet rågmjöl. Förslaget är till utseendet ganska

oskyldigt och torde icke innefatta stora summor. Men det kommer att

hafva den verkan att bereda de stora saltsjöqvarnarna möjlighet att ytterligare

utvidga sin rörelse med utländsk spanmål. Hittills hafva de måst

afpassa sin import efter sannolikheten af att kunna afyttra den inom

landet. Beviljas åter restitution å sammalet rågmjöl, behöfva de ej längre

hålla importen inom vissa gränser, utan kunna i spekulationssyfte taga in

hur mycket utländsk spanmål som helst till den svenska jordbruksmarknadens

tryck och förfång. Det stode dem nemligen alltid fritt att förmala

och utan vidare tullkostnad mot restitution exportera öfverskottet.

Då jag anser, att motionärernas förslag står i strid med det ursprungliga

ändamål, för hvilket jordbruksskyddet blef infördt;

att qvarnindustrien inuti landet härigenom skulle komma att ännu

mera än hittills lida af konkurrensen med saltsjöqvarnarnas import; samt

att skilnaden mellan sammalet och siktadt mjöl kan vara svår att

för tullverket bestämma vid beräkning af rigtig utbytesprocent;

så synes mig, att utskottet bort hemställa om afslag å motionen.»;

samt af herrar G. Jansson, 0. Versson, Tillberg och Hedgren.

vid punkterna 3:o) och l:o):

af herr Cavalli, som ansett, att utskottets yttrande i fråga om restitution

af erlagd tull vid utförsel af risgryn bort lyda sålunda:

»Det har blifvit upplyst, att vid förmalning af ris erhålles 60 procent

sådana gryn, som vanligen användas till menniskoföda. Återstoden utgöres

af smågryn eller s. k. bruck, fodermjöl, agnar och affall. Då

emellertid smågryn och fodermjöl ega ett ingalunda obetydligt värde och

smågrynen vid införsel till landet draga tull, skulle otvifvelaktigt den af

motionären föreslagna utbytesberäkningen eller 65 procent innebära en

utförselpremie åt risqvarnarna. Kong!. Maj:t har till undvikande häraf

föreslagit, att utbytet skulle beräknas till 60 procent å 3/lc af råvaran

och till S8 procent å återstående 7/10> så att, om t. ex. 100 kilogram

oskaladt ris förädlas för export, denna qvantitet skulle anses lemna 60

procent å 30 kilogram eller 18 kilogram och 88 procent å 70 kilogram,

eller 61,6 kilogram, således tillsammans 79,6 kilogram. Men äfven detta

förslag innebär tydligen, att en utförselpremie beviljas för det fall, att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

exporten inskränkes till 30 procent eller till och med något mera af den

införda råvaran; och beträffande denna del af råvaran blifver premien ännu

större än enligt motionärens förslag. Den kongl. propositionen öfverensstämmer

väl med hvad som i Danmark i förevarande hänseende finnes

stadgadt, men härvid är att märka, hvad embetsverken i sitt i frågan afgifna

underdåniga utlåtande också omförmält, att i Danmark vid införsel

af ris detta angifves till kreditupplag och derstädes uppföres till en del

å importörens konto för oskaladt ris och till återstående delen a hans

konto för skaladt ris, samt att vid utförseln afskrifning, med. beräkning

af 60 procent utbyte, sker å förstnämnda konto, i följd hvaraf importören

för den del, som ej utföres, dock minskad med 111/2 procent, far vidkännas

den för skaladt ris bestämda högre tullsatsen, oaktadt den införda

varan utgör en blandning af skaladt och oskaladt ris. Af denna omständighet

motväges således i väsentlig grad den låga utbytesberäkningen.

Här i landet förefinnes emellertid ej någon sådan motvigt, och det är

derför klart, att den af Kongl. Maj:t föreslagna utbytesberäkningen skulle (

bereda vår qvarnindustri en långt större fördel på statens bekostnad, än

hvad i Danmark är medgifvet. Såsom synes af embetsverkens redogörelse,

är i Tyskland utbytesberäkningen betydligt högre. Utskottet kan på

ofvan anförda skäl icke tillstyrka en utbytesberäkning, vare sig af 65

procent eller på sätt i den kongl. propositionen föreslås. Den af Kongl.

Maj:t föreslagna utbytesberäkningen utgör, såsom ofvan nämnts, vid utförsel

af hela den införda qvantiteten 79,6 procent. Om än detta procenttal

måste anses bäst motsvara det verkliga utbytet, kan dock å andra

sidan, enligt hvad utskottet inhemtat, med en sådan utbytesberäkning

någon utförsel af risgryn icke utan förlust för qvarnegarne ega rum.

Utskottet har derför velat förorda en något lägre utbytesberäkning, som

utan äfventyrande af statsverkets rätt skulle kunna bereda qvarnegarne

en möjlighet att å utländsk marknad afyttra öfverskottet af sin tillverkning;

och har utskottet i detta hänseende funnit ett utbyte af 7 0 procent, beräknadt

för hela qvantiteten, kunna utan fara medgifvas.

Vid sådant förhållande torde den i den kongl. propositionen gifna

föreskrift, att restitution må beviljas endast af den tull, som erlagts

för en mot den utförda varan svarande qvantitet af qvarninnehafvaren

under det halfva kalenderår, då utförseln eger rum, direkt från utlandet

infördt eller från nederlag uttaget oskaladt ris, äfvensom de häraf beroende

stadgandena om afräkningsdiariets afslutande och tiden för restitutionens

sökande böra bortfalla, hvaremot i stället torde böra, i likhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

med hvad angående restitution vid utförsel af finsiktadt mjöl är bestämdt,

föreskrifvas, att det oskalade ris, för hvilket restitution må beviljas,

skall vara inom viss tid, hvilken utskottet anser lämpligen böra bestämmas

till tolf månader, före utförseln förtulladt.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet, ^

3:o att Riksdagen måtte besluta, att åt innehafvare

af risqvarn må vid utförsel sjöledes från stapelstad

af vid qvarnen framstälda risgryn medgifvas restitution

af den tull, som blifvit erlagd för en motsvarande

qvantitet af qvarninnehafvaren direkt från

utlandet infördt eller från nederlag uttaget oskaladt

ris, hvarvid förhållandet mellan den införda ravaran

och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100

kilogram oskaladt ris anses lemna 70 kilogram gryn,

samt att såsom vilkor i öfrigt för restitutionens erhållande

skall gälla:

a) att afsigten att af det förtullade^ riset förmala

gryn för export i sammanhang med ravarans angifning

till förtullning anmäles;

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, der

införseln egt rum, så vida icke generaltullstyrelsen i

särskilt fall annorlunda medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn på en gång

utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpligtelse afgifna och af tva

vittnen till rigtigheten bestyrkta försäkran derom, att

den till utförsel angifna varan är exportörens egen

förmalningsprodukt;

d) att det oskalade ris, för hvilket restitution af

tullmedlen beviljas, skall vara inom de näst före utförseln

förflutna tolf månaderna förtulladt;

e) att vederbörande tullkammare skall, efter exportvarans

undersökning och nettovigtens utrönande samt

säckarnes tullplombering och bevakning under transporten

till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jemte angifningsinlaga

och öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;
Bih.

till Riksd. Prof 1901. 5 Sami. 1 Afd. 24 Häft. (N:o 28). 6

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

f) . att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna

paragraf finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för

hvilka tullrestitution är medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att

föra ett afräkningsdiarium för förtullningarna och

exporterna, till hvilket formulär af generaltullstyrelsen

fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande

restitution vederbörande ega att i till generaltullstyrelsen

stäld, genom vederbörande tullkammare dit insänd

ansökning derom göra hemställan; börande dylik

ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens

afräkningsdiarium och qvitterade tullräkningar å de

tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna

qvantiteter oskaladt ris.»;

af herrar G. Jansson, Lundström och Fetri, hvilka velat förorda medgifvande

af restitution vid utförsel af risgryn, under vilkor att förhållandet

mellan den införda råvaran och den förädlade produkten beräknas

sålunda, att 100 kilogram oskaladt ris anses lemna 75-kilogram gryn;

samt af herrar 0. Persson och Uedgren.

Herr Bergendahl har begärt få antecknadt, att han icke inom utskottet

deltagit i den slutliga behandlingen af frågan om restitution af

erlagd tull vid utförsel af risgryn, samt herr J. Bromée, att han af arbete

i särskilda utskottet n:o 1 varit förhindrad att deltaga i någondera af

förevarande frågors behandling inom utskottet.

r v • •-* ** ■ ... • ....

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:47 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna. a1 i texten