Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Memorial N:o 31

1901-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:31, Bevillningsutskottets Memorial N:o 31

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 31.

3

N:o 31,

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1901, kl. 3 e. m.

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut

rörande bevillningsutskottets betänkande n:o 25, angående

tillägg till 17 § i bevillning sförordningen.

17 § i kongl. förordningen angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst den 3 december 1897 är af följande lydelse:

»Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på

två eller flere orter, skola särskildt angifva, huru, enligt den skattskyldiges

åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de

orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och skall i fråga om

inkomst af bankrörelse skattskyldig, som drifver sådan rörelse, vid

uppgifterna foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter,

upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads

slut».

I anledning af eu af herr J. Johnsson väckt motion hade bevillningsutskottet

i sitt betänkande, n:o 25, hemstält, att Riksdagen måtte besluta,

att berörda paragraf skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på

två eller flere orter, skola särskildt angifva, huru, enligt den skattskyldiges

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 31.

åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de

orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas; och skall, i fråga om inkomst

af bankrörelse, skattskyldig, som drifver sådan rörelse, vid uppgifterna

foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter, upptagande

balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads slut, hvarjemte,

derest dessa rapporter icke utvisa storleken af hela den in- och utlåning,

som af de särskilda afdelnings- och kommissionskontoren under månaden

förmedlats, fullständig upplysning skall meddelas angående sagda lånerörelses

omfång vid hvarje särskilt kontor■„»

Vid behandlingen af denna fråga hafva kamrarne, enligt utskottet

tillhandakomna protokollsutdrag, stannat i olika beslut, i det

att Första Kammaren afslagit, men Andra Kammaren bifallit utskottets

hemställan.

Till belysning af frågan, huruvida dessa kamrarnes olika beslut kunna

blifva föremål för gemensam omröstning, får utskottet erinra, att vid 1897

års riksdag dåvarande bevillningsutskott — efter det kamrarne stannat i

olika beslut rörande 14 § i utskottets förslag till ny bevillningsförordning,

hvilken paragraf innehöll bestämmelser om införande af s. k. obligatorisk

sjelf deklaration för vissa skattskyldige — i sitt memorial n:o 21 för Riksdagen

anmält, att utskottet funnit frågan hafva förfallit, hvarvid utskottet

till stöd härför åberopade särskilt ett år 1883 fattadt beslut att icke genom

gemensam votering afgöra en fråga om behandlingen af skattskyldigs

uppgift till bevillningsberedningen samt hänvisade till ett prejudikat vid

1865—1866 års riksdag, då eu utskottshemställan om föreskrift att ordförande

i bevillningsberedning på landet skulle vara »helst inom distriktet

boende» ansetts afgjord genom tre stånds sammanstämmande beslut såsom

varande af reglementarisk natur.

Utskottet, som finner nu förevarande fråga vara af likartad beskaffenhet

med den, som förelåg vid 1897 års riksdag, delar dåvarande bevillningsutskotts

uppfattning, att dylika frågor icke kunna genom gemensam

votering afgöras; och får utskottet till stöd för denna uppfattning ytterligare

erinra, att det stadgande, hvars förändring är ifrågasatt, i bevillningsförordningen

hänföres icke under någon af de tre första rubrikerna »Bevillning

af fast egendom», »Bevillning för inkomst af kapital och arbete»

och »drunder för inkomsternas beräknande», utan under rubriken »Om

taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering», hvilken

sistnämnda rubrik omfattar stadganden af reglementarisk natur.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 31. 5

Då enligt utskottets åsigt sammanjemkning af kamrarnes ifrågavarande

beslut icke heller kan ega runa, finner utskottet frågan hafva för denna

riksdag förfallit; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 23 april 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Reservation

af herr G. Jansson, hvilken inom utskottet yrkat, att utskottet

skulle för frågans afgörande genom gemensam omröstning uppsätta och

för Riksdagen framlägga förslag till voteringsproposition.

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd, 26 kraft.

''2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.