Bevillningsutskottets Memorial N:o 31
1901-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1901:31, Bevillningsutskottets Memorial N:o 31
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Memorial N:o 31.
3
N:o 31,
Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1901, kl. 3 e. m.
Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut
rörande bevillningsutskottets betänkande n:o 25, angående
tillägg till 17 § i bevillning sförordningen.
17 § i kongl. förordningen angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst den 3 december 1897 är af följande lydelse:
»Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på
två eller flere orter, skola särskildt angifva, huru, enligt den skattskyldiges
åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de
orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och skall i fråga om
inkomst af bankrörelse skattskyldig, som drifver sådan rörelse, vid
uppgifterna foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter,
upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads
slut».
I anledning af eu af herr J. Johnsson väckt motion hade bevillningsutskottet
i sitt betänkande, n:o 25, hemstält, att Riksdagen måtte besluta,
att berörda paragraf skall erhålla följande förändrade lydelse:
»Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på
två eller flere orter, skola särskildt angifva, huru, enligt den skattskyldiges
4
Bevillningsutskottets Memorial N:o 31.
åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de
orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas; och skall, i fråga om inkomst
af bankrörelse, skattskyldig, som drifver sådan rörelse, vid uppgifterna
foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter, upptagande
balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads slut, hvarjemte,
derest dessa rapporter icke utvisa storleken af hela den in- och utlåning,
som af de särskilda afdelnings- och kommissionskontoren under månaden
förmedlats, fullständig upplysning skall meddelas angående sagda lånerörelses
omfång vid hvarje särskilt kontor■„»
Vid behandlingen af denna fråga hafva kamrarne, enligt utskottet
tillhandakomna protokollsutdrag, stannat i olika beslut, i det
att Första Kammaren afslagit, men Andra Kammaren bifallit utskottets
hemställan.
Till belysning af frågan, huruvida dessa kamrarnes olika beslut kunna
blifva föremål för gemensam omröstning, får utskottet erinra, att vid 1897
års riksdag dåvarande bevillningsutskott — efter det kamrarne stannat i
olika beslut rörande 14 § i utskottets förslag till ny bevillningsförordning,
hvilken paragraf innehöll bestämmelser om införande af s. k. obligatorisk
sjelf deklaration för vissa skattskyldige — i sitt memorial n:o 21 för Riksdagen
anmält, att utskottet funnit frågan hafva förfallit, hvarvid utskottet
till stöd härför åberopade särskilt ett år 1883 fattadt beslut att icke genom
gemensam votering afgöra en fråga om behandlingen af skattskyldigs
uppgift till bevillningsberedningen samt hänvisade till ett prejudikat vid
1865—1866 års riksdag, då eu utskottshemställan om föreskrift att ordförande
i bevillningsberedning på landet skulle vara »helst inom distriktet
boende» ansetts afgjord genom tre stånds sammanstämmande beslut såsom
varande af reglementarisk natur.
Utskottet, som finner nu förevarande fråga vara af likartad beskaffenhet
med den, som förelåg vid 1897 års riksdag, delar dåvarande bevillningsutskotts
uppfattning, att dylika frågor icke kunna genom gemensam
votering afgöras; och får utskottet till stöd för denna uppfattning ytterligare
erinra, att det stadgande, hvars förändring är ifrågasatt, i bevillningsförordningen
hänföres icke under någon af de tre första rubrikerna »Bevillning
af fast egendom», »Bevillning för inkomst af kapital och arbete»
och »drunder för inkomsternas beräknande», utan under rubriken »Om
taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering», hvilken
sistnämnda rubrik omfattar stadganden af reglementarisk natur.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 31. 5
Då enligt utskottets åsigt sammanjemkning af kamrarnes ifrågavarande
beslut icke heller kan ega runa, finner utskottet frågan hafva för denna
riksdag förfallit; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
anmäla.
Stockholm den 23 april 1901.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALLI.
Reservation
af herr G. Jansson, hvilken inom utskottet yrkat, att utskottet
skulle för frågans afgörande genom gemensam omröstning uppsätta och
för Riksdagen framlägga förslag till voteringsproposition.
Bill. till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd, 26 kraft.
''2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.