Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion angående höjning af tullen å elektriska maskiner eller delar deraf.

1901-04-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:33, Betänkande, i anledning af väckt motion angående höjning af tullen å elektriska maskiner eller delar deraf.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

1

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 29 april 1901, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion angående höjning af

tullen å elektriska maskiner eller delar deraf.

(l:a A.)

Elektriska maskiner hänföras vid tullbehandling- till tulltaxerubriken

»Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej specifierade» samt

draga följaktligen en tull af 10 procent af värdet.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 79, föreslår nu

herr A. Kempe, att elektriska maskiner eller delar deraf måtte beläggas

med en tull af 20 procent af värdet.

Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»Den svenska elektriska industrien, hvilken födts och utvecklats

under de tvenne sista årtiondena, har härunder haft att glädja sig åt

hvad man kallar »goda tider», det vill säga en särdeles liflighet och

företagsamhet inom affärslifvet. Under dessa gynsamma förhållanden

har denna industri knappast haft någon mera djupgående känning af

den utländska konkurrensen. Då nu emellertid ett bakslag inom verldshandeln

inträffat, har den främmande elektriska storindustrien ej kunnat

finna tillräcklig afsättning för sin i jettedimensioner tilltagna tillverkning,

hvarigenom maskinlagren ökats i hög grad. För att finna en

nödfallsafsättning för dessa kasta derför i synnerhet de tyska och

schweiziska bolagen de lagrade maskinerna till underpris ut i marknaden.

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Md. 28 Höft. (N:o 33.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

Att äfven vårt land på senare tid börjat öfversvämmas af detta

utländska fabrikat, framgår bland annat af kommerskollegii underdåniga

berättelser, enligt hvilka införselvärdet af elektriska maskiner utgjort:

för år 1896 kronor 315,685,

„ „ 1897 „ 761,458,

„ „ 1898 „ 892,750,

„ „ 1899 „ 1,737,464.

För år 1900 äro ännu inga siffror tillgängliga, men säkert är, att införseln

derunder stigit i oroväckande grad. Medan sålunda dessa siffror

med all önskvärd tydlighet visa, att beliofvet af elektriska maskiner

inom den svenska marknaden är fullt tillräckligt att sysselsätta den

inhemska tillverkningen, så ådagalägga de också det allt hårdare tryck,

den utländska fabrikationen utöfvar på den inhemska. Under nuvarande

förhållanden, hvilkas art jag sökt antyda, är konkurrensen icke

längre sund — de utländska fabrikaten hafva i många fall utestängt

de inhemska vid uppgörelse af leveranser till och med till staten. Våra

inhemska elektriska verkstäder börja tryckas i så hög grad häraf, att

endast ett ökadt tullskydd synes kunna lemna tillräckliga garantier för

att de skola kunna hålla stånd och ej nödgas nedlägga den vigtigaste

delen af sin fabrikation, nemligen maskintillverkningen. Ett sådant

eventuelt nedläggande skulle beröra icke blott en ganska betydande

personal vid de verkstäder i Stockholm, Göteborg och Vesterås, der

den svenska elektriska industrien hittills hufvudsakligen varit förlagd,

utan medelbart ock dessa samhällen, i synnerhet det sistnämnda, och i

betydande grad den jern- och metallindustri, som förser våra elektriska

verkstäder med material.

Den största faran synes mig ligga deruti, att vår svenska elektriska

industri, som genom svensk uppfinningsförmåga och arbetsskicklighet

redan vunnit så vackra resultat, skulle genom utländsk öfverproduktions

inkastande i vårt land nödgas inskränka sig till en verksamhet af

samma slag som de s. k. svenska filialerna af de utländska elektriska

bolagen, hvilka blott ha till uppgift att leverera och uppsätta sina respektive

bolags utländska fabrikat. Om också en sådan inskränkning

skulle vara af öfvergående art, så är den ytterst farlig under det öfvergångsstadium,

hvari såväl våra kommunikationer som vår industri snart

inträder i och med tillgodogörandet af den hittills obegagnade kraften

i våra vattenfall. Har den inhemska elektriska industrien måst vika

tillbaka för den utländska, just då vi nalkas denna brytningstid, är

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33. 3

fara värdt, att vi sedan blifva fullständigt beroende af utlandet på detta

område.

I samband med uttalandet af nödvändigheten af ökadt- tullskydd

för svenskt elektriskt maskineri bör framhållas önskvärdheten åt att

tullsatserna beräknas efter maskinvigt och ej efter värde, hvilken norm

följes af samtliga nordeuropeiska stater utom Sverige-Norge. Då emellertid

detta med närvarande anordningar å våra tullkammare icke ännu

lär låta sig göra, vill jag inskränka mig till att föreslå en tilläggstull

af 10 procent å värdet af den införda varan utöfver den förutbestämda

af 10 procent. Att en sådan förhöjning icke är orimlig, torde bland

annat framgå af en jemförelse med tullen å jernvägsvagnar. Denna

utgår nemligen med 15 procent af värdet, under det att elektriska

maskiner blott draga 10 procent, oaktadt de utgöra en ojemförligt

finare arbetsprodukt både med afseende på det ingeniörsarbete, som de

representera, som ock med afseende på sjelfva utförandet, hvilket betingar

särskildt intelligent och yrkesskicklig arbetarekår.»

Sedermera har motionären i en till bevillningsutskottet ingifven

skrift upptagit frågan, huruvida icke en ändring i tullsatsen för berörda

varor borde ega rum jemväl i det hänseendet, att varornas vigt i stället

för värdet skulle läggas till grund för beräkningen af tullafgiften, och

har motionären i sådant syfte framstält ett förslag till vigttullar, hvilka

ansetts motsvara omkring 20 procent af värdet, på följande sätt:

för maskinvigt under 50 kg. 150 kronor för 100 kg.

*11

n

från

50

till

200

kg.

80

11

11

11

11

n

ii

11

200

11

1,000

11

40

11

11

11

11

11

ii

11

1,000

11

10,000

11

25

11

11

11

11

ii

ii

öfver

10,000

11

15

11

11

11

11

Då utskottet ansett nödigt att från generaltullstyrelsen erhålla

förslag till den förändring i tulltaxan, som, under förutsättning att

värdetullen å elektriska maskiner eller delar deraf skulle anses böra

utbytas mot vigttull, från tullteknisk synpunkt vore rigtig och lämplig,

har utskottet i vederbörlig ordning utverkat Kongl. Maj:ts befallning

till nämnda styrelse att afgifva sådant förslag.

I anledning häraf har generaltullstyrelsen infordrat utlåtande i

ämnet från packhusinspektionen i Stockholm; och har inspektionen i

skrifvelse af den 15 mars 1901 i sådant afseende yttrat följande. Med

afseende på svårigheten att kunna uppdraga en bestämd gräns mellan

elektriska maskiner och fysiska instrumenter, hvilka senare vore belagda

med en tull af tio procent af värdet, torde, om elektriska maskiner och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

fysiska instrument er skulle draga sinsemellan olika tull, det ur tullteknisk

synpunkt vara alldeles nödvändigt att i tulltaxan särskildt upptaga,

hvad slags elektriska maskiner som skulle blifva föremål för den

ifrågasatta högre tullbeskattningen, vare sig denna blefve vigt- eller

värdetull; och då inspektionen hade skäl antaga, att motionen egentligen

afsåge dynamomaskiner, elektrometer er och transformatorer, borde enligt

inspektionens förmenande, om vigttull bestämdes, i tulltaxan införas

följande nya rubrik:

»Elektriska maskinerna dynamomaskiner, elektromotorer och trans
-

formatorer :

hela eller i delar, som tillsammans utgöra hel maskin:

för maskin vigt af till och

med 50

kg.

150

kr.

för

100 kg.

11 11

deröfver „ „

„ 200

11

80

11

11

11

11

n 11

11 11 11

„ 1,000

11

40

11

11

11

11

ii n

11 11 11

„ 10,000

11

25

11

11

11

ii ii

öfver............

........ 10,000

11

15

11

11

11

11

delar, som

tillsammans icke utgöra hel maskin

1 .....

100

kr.

20

kr.»

Om deremot den i motionen föreslagna högre värdetullen beslutades,

ansåg inspektionen den nya tulltaxernibriken böra erhålla lydelsen:

»Elektriska maskinerna dynamomaskiner, elektromotorer och transformatorer

eller delar deraf ................................. 100 kronor 20 kronor.»

Men äfven om de nya tullsatserna skulle inskränkas till nämnda

tre slags maskiner, hyste inspektionen stora betänkligheter i fråga om

tillämpningen. Det blefve nemligen för tulltjenstemannen gifvetvis

mången gång svårt eller rent af omöjligt att bestämma, huruvida till

tullbehandling angifna maskindelar tillhörde någon af nämnda maskiner

eller om de tillsammans utgjorde hel maskin, äfvensom att, när flere

maskiner af olika vigt inkomme i delar och på en och samma inlaga

angåfves till tullbehandling, kunna afgöra, hvilka delar som tillhörde

den ena eller den andra maskinen. Dessutom och om vigttull infördes,

försenades tullbehandlingen i hög grad genom varornas upp- och återinpackning,

hvarvid maskindelarne äfven lätt kunde skadas. På hvarje

förtullningsplats måste också anskaffas för ändamålet erforderliga dyrbara

vågar, ehuru dessa på många ställen nog sällan skulle få någon

användning. På grund af hvad sålunda anförts ansåge inspektionen

de föreslagna såväl värde- som vigttullarna olämpliga ur tullteknisk

synpunkt, men om någon af dem skulle införas, gåfve inspektionen för

sin del obetingadt företräde åt värdetullen.

Med öfverlemnande af packhusinspektionens sålunda afgifna ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33. 5

låtande bar generaltullstyrelsen i en den 18 mars 1901 dagtecknad

skrifvelse anmält, att styrelsen för sin del icke funne något att erinra

vid de förslag, inspektionen under den af densamma angifna förutsättning

i ärendet framstält; hvarjemte styrelsen omförmält, att hvad

packhusinspektionen i berörda utlåtande anfört dels rörande nödvändigheten

att, för såvidt elektriska maskiner skulle åsättas en annan

tull än den för andra maskiner och fysiska instrumenter bestämda,

uttryckligen angifva, hvilka maskiner skulle ur tullteknisk synpunkt

betraktas såsom elektriska, dels ock beträffande de svårigheter vid tullbehandlingen

af maskiner och delar deraf, som genom bifall till någon

af de föreslagna åtgärderna skulle uppkomma, blifvit, bekräftadt af sakkunniga

personer, hvilkas mening styrelsen varit i tillfälle inhemta.

Derefter bär i anledning af packhusinspektionens utlåtande till

bevillningsutskottet inkommit ytterligare en skrift från motionären,

deri han, med förmälan, att den af packhusinspektionen föreslagna

specificeringen: dyn am o m a s kin er, elektromotorer och transformatorer,

vore lämplig, yttrat, att i och med denna specificering all svårighet att

uppdraga gränsen mellan elektriska maskiner och fysiska instrumenter

bortfölle, samt vidare mot packhusinspektionens utlåtande erinrat, bland

annat, att elektriska maskiner till största delen inkomme kompletta och

endast mycket stora maskiner i delar; att hvarje sådan del borde draga

den tullsats, som svarade mot dess vigt; samt att den af packhusinspektionen

föreslagna värdetullen för delar, som tillsammans icke utgöra

hel maskin, vore stridande mot principen af vigttull och skulle föranleda

ett kringgående af bestämmelserna om en sådan och att till följd

häraf inspektionens förslag till tulltaxerubrik med tillämpning af vigttullar

borde undergå den häraf betingade ändring.

Öfver införseln af elektriska maskiner saknas statistiska uppgifter

för tiden före år 1894, enär desamma dittills varit sammanförda

med öfriga maskiner, men från och med sagda år utvisas införseln af

följande tabell:

år 1894 ............................ värde kronor 222,215: —

„ 1895 ........................... „ „ 293,176: —

„ 1896 ...................... „ „ 315,685: —

„ 1897........................ „ ., 761,458: —

„ 1898 ..................... „ „ 892,750: —

„ 1899 ............................. „ „ 1,737,464: —

Elektriska maskiner hafva under senare tiden vunnit användning

på många områden och komma säkerligen att erfordras i allt större

utsträckning, särskildt vid tillgodogörandet af vårt lands rikliga vatten
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

krafter, en fråga, hvilken för närvarande synes vara föremål för ett

allmännare lifligt intresse. För många industrigrenar är det af stor betydelse

att för skäligt pris ega tillgång till sådana maskiner af olika

slag, och behofvet af dessa maskiner, särskild! mindre elektriska motorer,

blitver allt större i den mån dessa, såsom numera plägar ske, komma

till användning för att, i stället för de förut brukliga axelledningarna, vid

mekaniska anläggningar öfverföra kraft till derinom befintliga olika

maskiner. Om det än kan ifrågasättas, huruvida nu gällande tullsats är

tillräckligt hög för att uppmuntra till anläggning af nya fabriker inom

landet för tillverkning af elektriska maskiner i större omfattning, än

nu eger rum, har utskottet likväl på ofvan anförda skäl ansett försigtiglieten

bjuda att bibehålla berörda tullsats, helst som det ingalunda kan

med någon säkerhet antagas, att den inhemska tillverkningen kan för

närvarande fylla det stora behofvet af dylika maskiner inom landet.

Äfven om utskottet icke i allmänhet kan anse de s. k. tulltekniska

skälen böra tillerkännas bestämmande inflytande vid fastställande af

tullsatser, kan utskottet dock icke underlåta att tillmäta hvad af tullmyndigheterna

i detta afseende blifvit i förevarande fall anfördt en

större betydelse än eljest, enär olika tullsatser, gällande å ena sidan

för elektriska maskiner och delar deraf samt å andra sidan för öfriga

slags maskiner och delar af dessa likasom för fysiska instrumenter,

onekligen komme att medföra svårigheter vid tullbehandlingen, hvilka,

om de än icke kunde sägas vara oöfvervinneliga, dock måste anses särskilt

afsevärda åtminstone på tullplatser, der tillgång till sakkunnigt

biträde icke finnes.

Någon förändring i tullsatsen för ifrågavarande artiklar kan sålunda,

enligt utskottets förmenande, åtminstone icke under nuvarande

förhållanden anses böra ske; och utskottet anser sig förty böra hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag å herr Kempes

motion, besluta, att nu gällande tullsats för elektriska

maskiner eller delar deraf skall bibehållas oförändrad.

Stockholm den 29 april 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVAL!!.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

7

Reservationer:

af herr af Burén, som anfört:

»Jag har icke kommit till annat slut än det, hvartill utskottet

kommit, men med anledning af hvad motionären anfört, ’att de utländska

fabrikaten hafva i många fall utestängt de inhemska vid uppgörelse

af leveranser till och med till staten’, har jag ansett, att utskottet

bort anmärka och ogilla ett sådant förhållande samt uttala den

meningen, att åtminstone staten borde genom exemplets magt lära vårt

folk att förbruka hvad vi sjelfva producera och att sålunda vid anskaffning

af fabrikater för statens räkning företrädesvis gynna det svenska

arbetet, äfven om, genom köp från utlandet, tillfälliga prisnedsättningar

och andra förmåner kunde betingas, i all synnerhet som i de flesta fall

den inhemska fabrikationen ej kan påvisas vara till qvaliteten sämre, utan

tvärtom bättre. Det svenska arbetet får ej uppoffras för det utländska»;

.* ''?!•• i,''t''. r.- A-rtV ''.öi) 4 i-M -,fA. . VA • •

samt af herr G. Jansson mot utskottets motivering.

Herr J. Bromée har begärt få antecknadt, att han af arbete i särskilda

utskottet n:o 1 varit förhindrad att deltaga i ärendets behandling

inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.