Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Eongl. May.ts proposition, N:o 33, angående ändrad ordning för upptagande i riksstaten af inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst.

1901-02-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:4, Betänkande, i anledning af Eongl. May.ts proposition, N:o 33, angående ändrad ordning för upptagande i riksstaten af inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

1

IT:© 4„

Ank. till Riksd. kansli den 15 februari 1901, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af Eongl. May.ts proposition, N:o 33,

angående ändrad ordning för upptagande i riksstaten af

inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst.

(2:a A.)

De olägenheter, som medföljt den allmänna bevillningens upptagande

i riksstaten på sådant sätt, att berörda statsinkomst inflöt till statsverket

först under året näst efter det, till bestridande af hvars utgifter den påräknats,

hafva länge varit beaktade, och förslag till afhjelpande af dessa

olägenheter framlades af Kongl. Maj:t vid så väl 1899 som 1900 års

riksdag. Frågan vann sin lösning först sistnämnda år, då Riksdagen lemnade

sitt bifall till de af Kongl. Maj:t föreslagna ändringar af 1 och 7

§§ i kongl. förordningen angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst den 3 december 1897, hvilken förordning, med deri sålunda vidtagna

ändringar, skulle lända till efterrättelse till dess annorlunda af Riksdagen

förordnades. På grund af berörda ändringar skulle den allmänna

bevillning för år 1901, som af 1900 års riksdag beviljades, utgå med

allenast hälften af det belopp, hvarmed sådan bevillning förut utgått.

Den förändring i sättet för den allmänna bevillningens upptagande i

riksstaten, som dermed förbereddes, kunde likväl, på sätt i den kongl.

propositionen till 1900 ars Riksdag framhölls, icke genomföras utan att

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 5 Sami. 1 Afd. 4 Käft. (N:is 4 och 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

jemväl innevarande års riksdag åtoge sig bevillning för 1901 till lika

stort belopp som det af 1900 års riksdag beviljade; och är det för att

kunna slutligt genomföra det länge eftersträfvade önskemålet, att allmänna

bevillningen kunde beräknas såsom tillgång för det år, under hvilket den

verkligen inflöte, som Kongl. Maj:t nu framlagt sin till bevillningsutskottet

hänvisade proposition n:o 33, hvari Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,

dels att utöfver den. bevillning af fast egendom samt af inkomst till

belopp af 3,000,000 kronor, som 1900 års Riksdag för år 1901 åtagit

sig till uppförande i riksstaten för sistnämnda år, ytterligare åtaga sig

bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 3,500,000

kronor för år 1901 till uppförande i riksstaten för år 1902;

dels ock att besluta, att 1 och 7 §§ af nådiga förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst den 3 december 1897, sådana

dessa §§ lyda enligt nådiga kungörelsen den 1 juni 1900, skola erhålla

följande förändrade lydelse, att lända till efterrättelse från och med

den 20 juni innevarande år, nemligen:

»1 §.

»För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla ett hundra

kronor, samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje

fulla ett hundra kronor af uppskattningsvärdet.

§ 7.

»För all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall, med

de undantag, som i 11 § omförmälas, bevillning erläggas med en för

hundra af inkomstbeloppet.»

Genom antagandet af detta Kongl. Maj:ts förslag, sa vidt det afser

ändrad lydelse af §§ 1 och 7 i bevillningsförordningen, skulle redan under

innevarande år bestämmelserna för utgörandet af bevillningen af fast

egendom samt af inkomst i sagda förordning återföras till hvad de voro

före 1900 års Riksdags beslut, och detta utan att derigenom den år 1902

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

8

till statsverket inflytande bevillningssumman blefve till sin storlek annorlunda

förändrad än hvad som skulle hafva blifvit fallet, derest den förra

året af Riksdagen beslutade förändringen icke vidtagits. Icke heller komme

förändringen att medföra rubbning i förut tillämpade förfaringssätt vid

taxering och uppbörd.

Deremot skulle ett Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts proposition i

förevarande del göra det möjligt att redan år 1902 uttaxera den bevillning,

som samma års Riksdag må komma att åtaga sig för bestridandet

af statsverkets utgifter under år 1903, och derigenom skulle denna bevillning

komma att till statsverket inflyta år 1903, eller samma år, för

hvilket den påräknats och blifvit i riksstaten upptagen.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer

utskottet,

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att 1 och 7 §§

af kongl. förordningen angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst den 8 december 1897, sådana

dessa §§ lyda enligt kongl. kungörelsen den 1

juni 1900, skola erhålla den i kongl. propositionen

angifna, här ofvan intagna förändrade lydelse, att

lända till efterrättelse från och med den 20 juni innevarande

år.

Öfver hvad Kongl. Maj:t i ifrågavarande proposition föreslagit beträffande

bevillningssummans storlek kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande; hvilket utskottet får

2:o) för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 15 februari 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AVALL I.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:23 Riksdagens Skrifvelse N:o 23 a1 i texten