Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af vackt motion om höjning af bränvinstillverkningsskatten.

1901-02-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1901:7, Betänkande, i anledning af vackt motion om höjning af bränvinstillverkningsskatten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänlcande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Eiksd. kansli den 19 februari 1901, kl. le. a

Betänkande, i anledning af vackt motion om höjning af

bränvinstillverkningsskatten.

(2:a A.)

I en inom Första Kammaren vackt, otill bevillningsutskottet öfverlemnad

motion, n:o 26, hemställer herr K. Åkerberg, »att Riksdagen ville för

sin del besluta den ändring i kongl. förordningen af den 13 juli 1887,

angående vilkoren för tillverkning af bränvin, att tillverkningsskatten från

och med den 1 oktober 1901 höjes med två öre pr liter 50-procentigt

bränvin».

Under åberopande af de af finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

uppgjorda beräkningar, utvisande, att den till förtäring disponibla

qvantiteten bränvin sedan år 1895 stigit år efter år så, att den för hvarje

invånare i riket för år 1899 var nära 23 procent större än för år 1895,

föreslår motionären, att för hämmande af ytterligare ökning af bränvinskonsumtionen

tillverkningsskatten för bränvin höjes från 50 öre pr liter

50-procentig vara, hvarmed den för närvarande utgår, till 60 öre; men,

fortsätter motionären, »en sa stor skatteförhöjning — motsvarande cirka

hälften af den obeskattade varans värde —- på en gång vore mindre tillrådlig,

emedan den största delen af det vid skatteförhöjningen befintliga

branvinet hinner utlösas mot den billigare skatten, och således spekulationen

kan göia en oskälig vinst på statskassans bekostnad. Häremot finnes det

medlet, att den tillämnade skatteförhöjningen fördelades på flera år sålunda,

att skatten vid hvarje tillverkningsårs början (1 oktober) höjdes med ett

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 5 Samt. 1 Afd. 6 Höft. (N:o 7) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

så ringa belopp, att tillverkare af och handlande med bränvin icke kunde

häraf, med hänsyn till råmaterialens för bränvinstillverkningen prisfluktuationer

samt omkostnader i räntor och magasinering in. m., lockas att spekulera

från ena tillverkningsåret till det andra.»

Skatten å tillverkning af bränvin, som före 1855 års lagstiftning utgått

efter pannerymden med olika afgifter allt efter redskapens beräknade

större eller mindre afverkningsförmåga, faststäldes genom förordningen den

18 januari 1855 till 16 skillingar banko (50 öre) för hvarje tillverkad

kanna sexgradigt bränvin, men redan år 1857 beslöto Rikets Ständer —•

som förklarade sig anse »grundsatsen att, genom en för all bränvinstillverkning

lika, men tid efter annan småningom ökad beskattning, höja priset

på sjelfva varan samt derigenom minska både förbrukning och tillverkning

höra strängt bibehållas» — att tillverkningsafgiften skulle utgå med 60

öre för hvarje kanna bränvin af 50 procent styrka vid 15 graders värme

efter Celsii termometer. Med afseende å nödvändigheten af ökade inkomster

för fyllande af uppkomna statsbehof, blef, med anledning af Kong!

Maj:ts proposition, tillverkningsafgiften vid 1867 års riksdag höjd till 70

öre samt på grund af Riksdagens år 1871 fattade beslut, i sammanhang med

borttagandet af skyldigheten att erlägga densamma i förskott, ytterligare

höjd till 80 öre för hvarje kanna. Vid 1879 års riksdag, till hvilken

Kongl. Maj:t i proposition liemstält, att tillverkningsafgiften å bränvin, i

anledning af befarad statsbrist, måtte höjas till 1 krona 20 öre för hvarje

kanna, höjdes tillverkningsskatten till 1 krona pr kanna, hvarefter genom

1882 års förordning, jemte det att det metriska systemets mått- och vigtbestämmelser

infördes i bränvinslagstiftningen, afgiften bestämdes till 40

öre pr liter eller 1 krona 4,68 öre pr kanna.

Vid 1883 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t i proposition, att, enär

ökade inkomster erfordrades för statsverkets behof, tillverkningsskatten å

bränvin måtte från och med 1884 förhöjas med 2 öre, och efter hvad 1883

års bevillningsutskott omförmäler, ansåg Kongl. Maj:t, att genom ytterligare

successiv höjning under följande 10 år skatten skulle kunna utan olägenhet

ökas med 10 öre, eller från 40 till 50 öre pr liter. Vid 1888 års

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

riksdag hemstälde Kong! Maj:t i proposition, likaledes i syfte att bereda

statsverket ökade inkomster, om höjning af tillverkningsafgiften till 45 öre.

Begge sistomförmälda kongl. propositioner blefvo af Riksdagen afslagna,

men i stället beslöt 1888 års Riksdag, med anledning af väckt motion och

i syfte att motverka bränvinsbruket, att tillverkningsafgiften skulle från

och med samma år utgå med 50 öre pr liter.

Ifrågavarande skatt har sedan dess icke till sitt belopp ändrats, ehuru

vid 1894 och 1895 års riksdagar enskilde motionärer, i syfte att anskaffa

ökade statsinkomster, och under erinran hurusom sådan skatt vore gagnelig

i sedligt och socialt hänseende, föreslagit dess höjande till 60, respektive

75 öre pr liter.

Syftemålet med en förhöjning af tillverkningsskatten å bränvin torde

vara antingen att befrämja nykterheten eller ock att bereda statsverket

ökade inkomster. Det förra af nämnda syften skulle, enligt utskottets mening,

säkerligen icke vara att vinna genom den ringa skattehöjning, som

af motionären föreslagits att inträda under innevarande år, och icke heller

skulle densamma hafva afsevärd betydelse i fråga om ökning af statsinkomsterna

under detta år. Att, på sätt motionären antydt, höja skatten

successivt med ett mindre belopp hvarje år synes ej vara lämpligt, då

derigenom yrkesidkarne städse skulle vara underkastade förändringar, hvilket

icke stode väl tillsamman med den stabilitet i lagstiftning, på hvilken

hvarje loflig näring eger berättigadt anspråk, så mycket mindre som i händelse

af behof en ytterligare och större ökning af skatten i allt fall kan

komma att ega rum.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr Åkerbergs ifrågavarande motion om höjning

af bränvinstillverkningsskatten icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 18 februari 1901.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 7.

Reservation

af herr G. Jansson mot utskottets motivering.

Herr Bergendahl har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

behandlingen inom utskottet af detta ärende.

Stockholm 1901

Iduns Kung!. Hofboktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.