Sök i Ratio Lex

Memorial, angående ändringar i bankoreglementet och i riksbankens aflöningsstat m. m.

1901-05-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1901:11, Memorial, angående ändringar i bankoreglementet och i riksbankens aflöningsstat m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets Memorial N:o ll.

1

N:o //.

Ank. till Biksd. kansli den 10 maj 1901, kl. 3 e. m.

Memorial, angående ändringar i bankoreglementet och i riksbankens

aflöningsstat m. m.

Sedan vid 1899 års Riksdag beslutits, att ett nytt afdelningskontor

af riksbanken skulle under år 1900 eller början af år 1901 inrättas i

Halmstad för Hallands län, som enligt hittills gällande distriktsindeluing

för riksbankens lånerörelse tillhört afdelningskontoret i Göteborg, har

herr P. Törnqvist uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 41,

hemstält, att Wiske och Fjäre härad af Hallands län måtte fortfarande

tillhöra sistnämnda afdelningskontors låneområde.

Bankoutskottet, till hvars behandling förevarande motion blifvit

öfverlemnad, har deröfver infordrat utlåtande från fullmägtige i riksbanken;

ecb hafva fullmägtige, efter inhemtande af yttranden i ärendet

från dels Konungens befallningshafvande i Hallands län och dels styrelserna

för riksbankskontoren i Jönköping och Vexiö, af hvilka den förra

styrelsen åberopat skriftliga uttalanden i ämnet af vederbörande domhafvande,

länsmän och enskilda betygsgifvare, uti en den 25 nästlidne

april dagtecknad skrifvelse, i enlighet med fullmägtiges åsigt om hvad

som i förevarande fall, efter pröfning af hvad i säken anförts, syntes

vara lämpligats, föreslagit:

att Fjäre härad af Hallands län fortfarande måtte hänföras till

Göteborgskontorets låneområde, men deremot Yiske härad och öfriga

delar af länet komma att tillhöra det blifvande kontoret i Halmstad;

Bih. till Biksd. Prot. 1901. 6 Sami. 1 A/d. 11 Käft. (N:o 11.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutsicottets Memorial N:o ll.

att af Sunnerbo härad i Kronobergs län, södra och sydvest^ länsmansdistrikterna,

omfattande socknarna Traryd, Markaryd, Hinneryd,

Odensjö, Lidhult, del af Femsjö, Wrå, Annerstad, Torpa samt Nöttja,

måtte i lånehänseende öfverflyttas från afdelningskontoret i Vexiö till

afdelningskontoret i Halmstad;

att af Vestbo härad inom Jönköpings län första (sydvestra), andra

(sydöstra) samt tredje (nordvestra) länsmansdistrikten i stället för att,

såsom nu, höra till Jönköpingskontoret måtte tilläggas det nya kontoret

i Halmstad;

samt slutligen, att det i nordvestra Skåne invid Hallands gräns

belägna Bjäre härad, som för närvarande vore en del af Malmökontorets

distrikt, men efter öppnande af det beslutade kontoret i Kristianstad

skulle tillhöra detta, måtte, då sådant med hänsyn till den för häradets

invånare något beqvämare samfärdseln med Halmstad syntes lämpligen

böra ske, i stället hänföras till Halmstadskontoret, i händelse af bifall

hvartill bestämmelserna om såväl det nuvarande kontorets i Malmö

distrikt, som området för det blifvande kontoret i Kristianstad komme

att undergå motsvarande ändring.

I sammanhang härmed hafva fullmägtige meddelat, att afdelningskontoret

i Halmstad kommer att öppnas den 15 juli detta år.

Enär af hvad i ärendet förekommit framgår, att befolkningen i

Fjäre härad står i liflig affärsförbindelse med Göteborg och derför

måste hafva fördel af att vid sina besök i sagda stad vara i tillfälle att

personligen vända sig till afdelningskontoret derstädes för erhållande

af råd och upplysningar i låneärenden, har utskottet funnit ifrågavarande

härads bibehållande under Göteborgskontoret lämpligt. Hvad angår

Viske härad, som synes hafva sin hufvudsakliga utförsel till Varberg,

anser utskottet sådana skäl ej hafva blifvit förebragta, som betinga ett

undantag från den allmänna regeln att riksbankens lånedistrikt sammanfalla

med länen, hvarför utskottet ej kunnat förorda motionärens

förslag om jemväl detta härads bibehållande under Göteborgskontoret.

Beträffande slutligen de områden, hvilka fullmägtige föreslagit

skola öfverflyttas till det nya afdelningskontoret i Halmstad, finner

utskottet detta förslag vara väl grundad^ då derigenom befolkningen

inom ifrågavarande orter till följd af deras läge och beqväma kommunikationer

med Halmstad måste tillskyndas större fördelar i förevarande

afseende än om nu gällande distriktsindelning i dessa delar bibehålies

oförändrad.

På grund häraf får utskottet, i öfverensstämmelse med hvad bankofullmägtige

föreslagit, hemställa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 11.

3

l:o.

att Riksdagen må medgifva,

a) att Fjäre härad af Hallands län må fortfarande

tillhöra afdelningskontorets i Göteborg lånedistrikt;

b) att från Vexiökontorets distrikt afskiljas södra

och sydvestra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad

af Kronobergs län och dessa tilläggas Halmstadskontorets

distrikt;

c) att till sistnämnda kontor jemväl må öfverflyttas

första (sydvestra), andra (sydöstra), och tredje

(nordvestra) länsmansdistrikten af Vestbo härad inom

Jönköpings län, hvilka områden nu tillhöra Jönköpingskontorets

distrikt; samt

d) att Bjäre härad af Kristianstads län likaledes må

ingå i Halmstadskontorets distrikt.

Vid bifall härtill vill utskottet vid sammanfattningen af bankoreglementet

vidtaga de ändringar i § 21 mom. 1 i reglementet, som

af Riksdagens beslut föranledas.

Bankofullmägtige hafva uti en under den 18 nästlidne april till

utskottet afbiten skrifvelse beträffande det i aflöningsstaten å gemensam

stat och till den fördelning, som fullmägtige ega bestämma, för

samtliga riksbanskontoren i orterna, med undantag af kontoren i Göteborg

och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat

anvisade belopp, motsvarande i medeltal 2,500 kronor för hvarje

af de i grupper indelade kontoren, hemstält om sådan förhöjning, att

ifrågavarande anslag må från och med år 1901 beräknas efter 3,000

kronor i medeltal per år för hvart af sistnämnda kontor samt till stöd

för denna framställning anfört:

Fullmägtige gjorde vid 1900 års riksdag framställning om ökning

af det då anvisare medelbeloppet 2,000 kronor till 3,000, men utskottet

ansåg en tillökning till 2,500 kronor vara tillräcklig, särskilt med afseende

derå, att under de närmaste åren till 1903 års utgång förestode

inrättandet af sex gruppkontor, hvilka säkerligen ej kunde öppnas förr

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 11.

än någon del af det år, hvarunder de trädde i verksamhet, gått till

ända, i följd hvaraf de icke skulle behöfva taga i anspråk hela det för

dem beräknade beloppet, så att en del af detta kunde komma de äldre

kontoren till godo. Riksdagen beviljade derefter anslaget i enlighet

med utskottets förslag.

Hvad 1900 års utskott sålunda framhållit är helt visst fortfarande

gällande. A andra sidan bör det dock ej lemnas ur räkningen att,

om de ordinarie tjenstemännen erhålla något tillägg till sin aflöning,

en liknande fördel synes böra, om ock på annat sätt, beredas de extra

ordinarie. Härtill kommer, att, i den mån de enskilda bankerna afstå

från sin sedelutgifningsrätt, arbetet vid riksbankskontoren antagligen

blir ökadt. Men äfven utan afseende på dessa nu anförda omständigheter,

synes giltig anledning föreligga att öka det nu till extra biträde

m. m. anslagna beloppet. Göromålen hafva nemligen redan nu en bestämd

tendens till ökning, och särskildt är detta fallet med inkasseringsuppdragen,

likasom med vexlingen. Dessutom äro fullmägtige

betänkta på att, för vinnande af säkrare kännedom om kontorens verksamhet

i större omfattning än hittills, från dessa infordra regelbundna,

mera specificerade uppgifter om utlåningen, särskildt vexeldiskonteringen.

»Enligt de uppgifter, som från de särskilda kontoren infordrats,

sysselsättas de e. o. tjenstemännen, af hvilka vid kontor med endast

kamrer och kassör en del hafva åligganden, som närma sig ordinarie

tjenstemäns, för det mesta 5 1/2 å 6, i många fall 7 timmar om dagen,

i följd hvaraf tillfällena till förtjenst genom arbete utom kontoret måste

blifva obetydliga, om ens några. Aflöningen vexlar helt naturligt och

är högre för de äldre, lägre för de yngre. Men då man besinnar, att

för närvarande, enligt senast uppgjorda förteckning, vid de 15 i grupper

indelade afdelningskontoren äro, oberäknadt de på ombudsmansafdelniDgen

tjenstgörande, anstälda tillsammans 47 extra biträden, af

hvilka

från år 1895 ......................................... 3

» » 1896 ..................... 8

» » 1897 .............................................................. 7

» » 1898 .................................................... 9

» » 1899 ................................. 10

» » 1900...................i............................................9

» » 1901 ......................................................... 1 47^

af dem dock två nu tjenstgörande å hufvudkontoret, kan det lätt fattas,

s. 5 Kontrollera mot PDF

BankuutsJcottets Memorial N:o 11.

5

att deras aflöning måste blifva knapp, eftersom anslaget i sin helhet

utgör kronor 37,500, hvarifrån till ordinarie utgår närmare 1,200, medan

å andra sidan de extra ordinarie hafva något derutöfver stigande inkomster,

om och när verkställande direktörernas platser under semester

skötas af ordinarie, som derunder afstå sin aflöning i succession åt de

extra. Om i det hela taget de äldre kunna någorlunda väl tillgodoses

— — t. ex. med 1,200 å 1,300 på 5:e året--så kan detta ej ske

utan afknappning för de yngre, så att till exempel de på 2:a året anstälda

i medeltal ej kommit öfver 800 kronor, men väl i flere fall derunder.

Naturligt är, att om ytterligare arbetskraft erfordras, det måste

blifva svårare att gifva de extra tjenstemännen skälig ersättning för

arbetet.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt få fullmägtige hemställa,

att det nu ifrågavarande anslaget må från och med 1901 beräknas

efter 3,000 kronor i medeltal per år för hvart af de i grupper indelade

kontoren.»

Med hänsyn till hvad fullmägtige sålunda andragit, har utskottet

icke velat motsätta sig den nu begärda förhöjningen och får derför

hemställa,

2:o

att Riksdagen ville medgifva, att å gemensam

stat från och med år 1901 och till den fördelning,

som fullmägtige ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren

i orterna, med undantag af kontoren i

Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen

och semestervikariat må uppföras ett belopp,

motsvarande i medeltal 3,000 kronor för hvarje af de

i grupper indelade kontoren. I

I enlighet med utskottets uttalande i sitt till Riksdagen aflätna

memorial n:o 3, angående verkstäld granskning af riksbankens styrelse

och förvaltning, har utskottet haft under öfvervägande den af Riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottcls Memorial N:o 11.

dagens år 1900 församlade revisorer väckta frågan beträffande siffergranskningen

vid revisionen af riksbankens kontor i orterna samt dervid

jemväl förehaft från banko fullmägtige i ämnet infordradt yttrande

af följande lydelse:

Fullmägtige få härmed afgifva infordradt yttrande i fråga om det

af sistlidna års statsrevisorer väckta spörsmålet beträffande siffergranskningen

vid revisionen af kontoren i orterna.

Såsom revisorerna framhållit, iakttages för närvarande vid kontoren

olika förfaringssätt i afseende å anställande af biträde vid siffergranskningen.

Detta beror antagligen derpå, att förhållandena gestalta

sig något olika vid de olika kontoren. På de ställen, der rörelsen är

mindre betydande, torde särskild siffergranskare icke vara oundgängligen

behöflig. Huruvida åter såsom sådan bör få tjenstgöra någon vid

kontoret anstäld person, torde säkrast kunna pröfvas å ort och ställe af

vederbörande revisorer sjelfva. Vid vissa af riksbankens kontor finnas,

såsom kändt är, fast anstälda revisorer, som hafva att förrätta granskning

af kamraternas åtgärder, och detta i vida större omfattning, än

som föranledes af siffergranskning, utan att, fullmägtige veterligen,

olägenheter häraf uppkommit. Den nu ifrågavarande siffergranskningens

mera mekaniska karakter torde lemna tillräcklig garanti, för att

den förrättas så, som sig bör, utan några bihänsyn, och att den såsom

granskare använde skulle komma att få göra med siffror, för hvilkas

vigtighet han sjelf i någon mindre mån kan hafva haft att svara, torde

höra till undantagsfall, som lätt kunna uppmärksammas, innan revisorerna

bestämma sitt val af den person, som skall erhålla förtroendet.

Hvad beträffar användandet af utom stående personer är visserligen

tystnadspligt ålagd äfven dessa, men för dem synes, åtminstone

om de tillhöra annan bankanstalt, knappt böra lemnas tillfälle att blifva

förtrogna med riksbankens rörelse och förhållande till kunderna.

För de extra ordinarie tjenstemännen vid kontoren innebär för

öfrigt möjligheten att få tjenstgöra såsom siffergranskare jemväl en önskvärd

möjlighet till extra förtjenst genom arbete, som dertill bereder

någon ökad öfning i bankgöromål.

Vid öfvervägande af alla de omständigheter, som i saken föreligga,

synes det derför fullmägtige icke vara af behofvet påkalladt att

vidtaga någon ändring i nuvarande bestämmelser, hvilka lemna vederbörande

revisorer frihet att förfara så, som de sjelfva finna lämpligast.

Efter hvad fullmägtige sålunda anfört anser utskottet revisorernas

ifrågavarande framställning för närvarande icke böra till någon Riks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

llan/coutskottets Memorial N:o 11.

7

dagens åtgärd föranleda, utan har utskottet endast velat hvad i detta

ärende förekommit för Riksdagen omförmäla.

Stockholm den 10 maj 1901.

På bankoutskottets vägnar:

J. JOHANSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.