Sök i Ratio Lex

Bunkoutskottets Memorial N:o 3

1901-02-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1901:3, Bunkoutskottets Memorial N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bunkoutskottets Memorial N:o 3.

1

N:o 3.

Ant. till Riksd. kansli den 1 februari 1901, kl. 2 e. ra.

Memorial, om verkstäld granskning af riksbankens styrelse och

förvaltning.

Till följd af den bankoutskottet enligt § 4 i dess instruktion åliggande

skyldighet att undersöka oeh granska riksbankens tillstånd samt

huru densamma styrd och förvaltad blifvit, har utskottet tagit del af

dels fullmägtiges i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden

från och med den 15 januari 1900, intill hvilken dag ansvarsfrihet

blifvit för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad,

''och till början af innevarande års riksdag, dels af de af vederbörande

revisorer afgifna berättelser om verkstäld granskning af riksbankens

såväl hufvudkontors som de särskilda afdelningskontorens i Göteborg,

Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,

Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och

Östersund förvaltning under år 1899 äfvensom beträffande afdelningskontoret

i Gefle den tid af år 1898 eller från och med den 20 december,

nämnda kontor hållits öppet, dels ock af fullmägtiges med utskottets

memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlemnade berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning år 1900 äfvensom af de utaf

styrelserna för riksbankens i verksamhet varande kontor i afseende å

dessa kontors förvaltning under samma år lemnade redogörelser; och

får utskottet, efter nu fullbordad granskning, härmed till Riksdagen

afgifva berättelse i ämnet.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 3 Sami. 1 Afd. 3 Höft. (N:o 3)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bunkoutskottets Memorial N:o 3.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- ock

utlåningsrörelsen äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvudoch

afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att fölen

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lemnats i de berättelser, hvilka afgifvits af

Riksdagens revisorer och riksbankens fullmägtige liksom i utskottets

förut till Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Några siffergrupper af allmännare intresse anser sig utskottet dock

böra meddela här nedan.

Metalliska kassan, i hvilken, sedan med ingången af år 1899 lagen

för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 trädt i kraft, endast guld,

men icke silfvermynt, får inberäknas, har under sistförflutna året varit

lägst den 30 juni, då den utgjorde kronor 29,785,364: 80, och högst

den 30 november, då den uppgick till kronor 37,012,982: 86. Den 31

december 1900 var metalliska kassan kronor 36,854,697: 77.

Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet, hvilka vid

ingången af år 1900 utgjorde 16,679,187: 80, stego den 28 februari till

högsta beloppet under året eller kronor 23,028,635: 32, hvarefter en

successiv nedgång inträdde, så att riksbanken under tiden från och med

den 9 till och med den 30 juni å denna räkning hade skuld, som var

störst den 23 juni eller kronor 3,323,319: 52. Från och med juli månad

uppstod å nyo behållning, som den 31 december uppgick till kronor

14,034,001: 87.

Sedelutgifningsrätten, som vid början af år 1900 uppgick till kronor

124,916,395: 25, var vid samma års slut kronor 150,404,358: 87. De

utelöpande sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 75,189,484: 33

och 71,991,608: 02 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten kronor

49,726,910: 92 och 78,412,750: 85.

Omfattningen af riksbankens utlåning srörelse under år 1900 framgår

af följande siffror vid årets slut, fördelade efter utlåningens särskilda

hufvudgrupper:

diskonterade vexlar.............................................................. kr. 62,142,250: 64

utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, obligationer,

aktier, inteckningar m. m..................... » 25,061,255: 50

utlåning mot pant af varor................................................ » 634,460: —

afbetalningslån .............................................:..........i.-.............. » 10,3*43,394: 86

kassakreditiv ........................................................ » 6,778,942: 58

Summa kr. 104,960,303: 58

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

3

Såsom denna redogörelse utvisar, faller jemväl i år största utlåningsbeloppet

på vexeldiskonteringen; och bland de diskonterade vexlande

äro fortfarande största antalet sådana, som rediskonterats af enskilda

bankinrättningar, åt hvilka rediskonteringskredit beviljats. Under

det att riksbankens hela inrikes vexelportfölj den 31 december 1900

innehöll kronor 59,581,512: 24, var nemligen deraf rediskonteradt belopp

kronor 32,147,232: 85 eller 54 procent af hela vexelportföljen.

Motsvarande procenttal var vid samma tid föregående år 51.

Huru ifrågavarande rediskonteringskredit från dess första erbjudande

från bankofullmägtige år 1893 anlitats af enskilda bankinstitut,

framgår af följande uppgifter:

vid

1893

års

slut

hade

åt

6

banker beviljats rediskonteringskredit å tillhopa kr. 5,000,000

1894

»

»

8

2>

» 6,800,000

1895

»

»

14

» »

2

2>

» 11,900,000

»

1896

»

»

»

22

»

» 2>

7>

» 18,550,000

1897

»

»

31

»

»

» 33,875,000

1898

»

»

>

»

35

»

» »

»

» 35,925,000

»

1899

»

»

»

37

» »

s 37,025,000

1900

»

»

36

»

» »

»

» 37,035,000

För innevarande år uppgår det belopp, som för ^diskontering stälts

till förfogande af vederbörande bankanstalter, hvilkas antal Ökats till

40, till sammanlagdt 46,510,000 kronor eller närmare 10 millioner mer

än vid början af år 1900.

Å sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1900 har riksbanken

intjenat en vinst af kronor 4,178,942: 77.

Till denna vinst hafva riksbankens kontor i orterna lemnat följande

bidrag:

kontoret

i

Göteborg ....

...................... kr.

757,793:

98

eller 4,96 procent*

b

b

Malmö.........

...................... »

579,202:

63

B 4,43 B

b

B

Falun ..........

....................... B

45,831:

24

B 3,66 B

b

B

Godo............

...................... B

113,705:

75

B 3,85 B

b

b

Hernösand .

....................... B

487,984:

27

B 4,86 B

b

B

Jönköping .

...................... B

94,320:

55

B 4,08 B

Transport kr.

2,078,838:

42

* Procentsiffrorna hänföra sig till medelbeloppet af de åt vederbörande kontor under

året för lånerörelsen anvisade och använda förlagsmedel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

Transport kr. 2,078,838: 42

kontoret i Kalmar................................

B

32,791: 57

eller

2,76

procent

)) » Karlskrona ......................

B

69,283: 76

B

3,70

B

» b Karlstad.............................

B

100,094: 82

B

4,55

B

» » Linköping.........................

B

140,039: 71

B

4,88

B

» b Luleå....................................

B

200,011: 77

B

4,84

B

b b Mariestad.........................

B

28,541: 97

B

2,66

B

» » Umeå..................................

B

76,249: 01

B

4,55

B

b b Vexiö .................................

B

34,257: 55

B

2,17

B

b b Visby .................................

B

62,009: 33

B

3,99

B

)) B Örebro...............................

B

340,819: 77

B

4,70

B

» » Östersund..........................

B

97,210: 48

B

4,23

B

kr.

3,260,148: 16

Skilnaden mellan detta belopp

och banko vinsten i dess helhet är

B

918,794: 61

kr.

4,178,942: 77;

och utvisar således nämnda skilnad det belopp, hvarmed hufvudkontoret,

dock äfven på annan rörelse än lånerörelse, bidragit till årets vinstsumma.

Den under år 1899 af'' riksbanken började clearingsrörelsen har

under år 1900 visat eu mycket stor omsättning, i det att beloppet af

de till afdelningen för denna rörelse inlemnade valutor uppgått till

sammanlagdt 4,238,902,069 kronor och summan af de å vederbörande

bankers särskilda konton på grund af clearingen debiterade och krediterade

belopp till 743,357,778 kronor 72 öre.

Uti clearingsrörelsen deltaga, utom riksbanken, 11 bankinrättningar,

hvilka äro förmedlare för 61 andra penninganstalter.

I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30 november

1900 afgifna berättelse angående riksbanken hafva revisorerna

uti berättelsens § 25 yttrat sig i fråga om emottagandet till förvar i

riksbanken af s. k. slutna deposita samt dervid såsom sin åsigt uttalat,

att riksbanken borde helt och hållet upphöra med ifrågavarande art af

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

5

depositionsrörelse och i anledning deraf hemstält om vidtagande af

erforderliga åtgärder till upphäfvande af de bestämmelser i gällande

bankoreglemente och banklagen, på grund af hvilka omförmälda slags

deposita kunna i riksbanken emottagas.

Uti ett med anledning af denna hemställan af utskottet från bankofullmägtige

infordradt utlåtande hafva dessa, efter erinran om de i lagen

för Sveriges riksbank och gällande bankoreglemente i ämnet förekommande

stadganden, yttrat sig sålunda:

»I den kungliga propositionen till 1897 års Riksdag var föreslaget

att borttaga rörelsen med slutna deposita från riksbankens verksamhet,

men i det särskilda utskott, som hade att behandla banklagen, fann

förslaget härom icke tillslutning.

Utskottet yttrade:

Slutligen har utskottet funnit giltig anledning saknas att fråntaga

riksbanken den befogenhet, som den hittills egt, att till förvar mottaga

s. k. slutna deposita. Rörelsen har visserligen varit af ringa omfång

och föga inbringande, men dess betydelse torde mindre ligga j den

omfattning, i hvilken allmänheten begagnar sig af en sådan rättighet,

än i det gagn, som deraf kan beredas åt offentliga myndigheter och

allmänna inrättningar. Det är med hänsyn härtill, som utskottet, med

anledning af herr F. A. Boströms motion i ämnet, funnit sig höra föreslå

ett tillägg, hvarigenom en möjlighet öppnas för riksbanken att till förvar

mottaga gods under försegling, medan på Riksdagen må bero att stadga,

om och i hvilken omfattning denna rättighet också skall göras till en

skyldighet.’

Hvad utskottet föreslagit blef af Riksdagen bifallet och bestämmelsen

i lagen intagen.

Utan tvifvel eger utskottets uppfattning af förhållandena fullt fog

för sig, och då dertill kommer, att rörelsen icke vållat några olägenheter

för riksbanken, men deremot, enligt hvad erfarenheten gifver vid

handen, bereder allmänheten vissa fördelar, som icke med säkerhet

kunna erhållas å andra håll, anse fullmägtige, ehuru från riksbankens

sida något särskildt intresse att fortfara med ifrågavarande rörelse ej

finnes, dock tillräckliga skäl ej föreligga att vidtaga någon ändring i

hvad nu är stadgadt.

Hvad slutligen ändringen af föreskrifterna i sjellva lagen beträffar,

torde formel befogenhet att vid innevarande års riksdag åstadkomma

densamma icke längre stå öppen.»

Ehuru utskottet delar den af revisorerna uttalade uppfattningen, att

ifrågavarande art af riksbankens rörelse borde upphöra, anser utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

likväl, på grund al hvad i ärendet förekommit och då någon motion ej

föreligger om ändring i lagen för Sveriges riksbank uti nu ifrågavarande

hänseende, någon hemställan i ärendet från utskottets sida icke för närvarande

kunna ifrågakomma.

I den af Riksdagens revisorer afgifna berättelsen har utskottet

vidare fäst sin uppmärksamhet vid revisorernas i berättelsens § 49

förekommande uttalande angående utseende af siffergränskare vid revisionerna

af afdelningskontoren, deruti revisorerna påpekat de olika

förfaringssätt, som, enligt af de vid revisionerna af afdelningskontoren

förda protokoll framginge, vid de olika kontoren tillämpades, i det att

i öfvervägande antal fall till förrättande af siffergranskningen utsåges

en kontoret tillhörande person, under det att vid åtskilliga kontor dertill

antagits någon utomstående och i några fall biträde dertill ej syntes

hafva anlitats, samt, med erinran, att i gällande instruktion för Riksdagens

revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna uti förevarande

hänseende ej funnes annan bestämmelse, än att revisorerna

egde antaga biträde vid siffergranskningen, uttalat sin tvekan, huruvida

det kunde anses fullt lämpligt att använda en vid vederbörande afdelningskontor

anstäld person till granskning af arbete, han till äfventyrs

sjelf kunde hafva handlagt, samt huruvida ej rigtigare vore, att, när

revisorerna funne biträde vid siffergranskningen erforderligt, dertill utsåges

någon, som ej inom kontoret i fråga innehade anställning.

Delande den af revisorerna sålunda uttalade uppfattning, ämnar utskottet

framdeles taga denna fråga i öfvervägande och derefter för

Riksdagen framlägga förslag till ändrade bestämmelser i ämnet.

I öfrigt har utskottet i förevarande berättelse ej funnit några uttalanden,

som påkalla särskildt yrkande från utskottets sida.

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkstälts, omfattar icke

bankofullmägtiges gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret fattade

beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års Riksdags

beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen

och dess verk; hvilken granskning liksom föregående riksdagar

verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år

1899 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin derom afgifna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

7

berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen

omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna för sin

del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmägtige beviljas. De revisorer,

som, valde af Riksdagen, granskat afdelningskontorens i Göteborg, Malmö,

Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Knrlstad,

Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund

förvaltning år 1899, hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet

för kontorens styrelser; och enär utskottet vid den af utskottet

nu verkstälda undersökning af riksbanken ej haft något att anmärka,

utan funnit, att fullmägtige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag,

får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmägtige i riksbanken beviljas

dels för förvaltningen under år 1898 af bankens

afdelningskontor i Gefle, dels för förvaltningen under

år 1899 af bankens såväl hufvudkontor som afdelningskontor

i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand,

Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Linköping,

Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och

Östersund, dels och för de beslut och åtgärder, som

finnas antecknade till fullmägtiges protokoll från och

med den 15 januari 1900 till samma dag innevarande år.

Stockholm den 1 februari 1901.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.