Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 9

1901-04-30 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1901:9, Bankoutskottets Memorial N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

N:0 9.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1901, kl. 3e. in.

Memorial, angående beviljande af dyrtidstillägg åt riksbankens

tjensteman och betjente.

För beredande af dyrtidstillägg åt riksbankens tjensteman ocli betjente

hafva bankofnllmägtige till utskottet inkommit med en den 17 januari

innevarande år dagtecknad skrifvelse, deri anförts följande:

»Den prisstegring å lifsförnödenheter, som under de senast förflutna

åren egt rum, bar, såsom bekant är, på flera båll föranledt framställningar

om beviljande af tillfälliga tillägg till förut faststälda aflöningar och äfven

i åtskilliga fall medfört åsyftadt resultat. Särskildt hafva Stockholms stadsfullmägtige

funnit sig föranlåtna att år 1899 i staten för 1900 upptaga

dyrtidstillägg efter vissa angifna grunder med i regeln 15 % af aflöningsförmånerna,

men 10 % för dem, som åtnjutit bostadsförmån, dock ej högre

än 450 kronor (resp. 300). Beslutet härom förnyades år 1900 för 1901

års stat.

Den af Kongl. Maj:t till 1900 års riksdag aflåtna propositionen om

dyrtidstillägg i vissa fall och till visst belopp å en del löner vann ej framgång,

men detta år har framställning i liknande syfte, dock af större omfattning

och åtföljd af en för ändamålet särskildt åvägabragt utredning

blifvit till Kiksdagen öfvcrlemnad.

JUh. till Biksd, Blot. 1901. C Sami, / Afd. 9 Höft. (N:o 9).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 * Bankoutskottets Memorial N:o 9.

Af den ifrågavarande utredningen framgår, dels att prisstegringen visar

sig afsevärd, äfven om man utgår från jemförelse mellan en tidsperiod börjande

efter midten af 1870-talet och slutande vid midten af 1890-talet,

men afgjordt större vid sammanställning af prisen 1886—1895 och de

nu senast i allmänhet rådande, dels ock att ökningen gält icke blott liufvudstaden

utan i minst lika hög grad landsorten, hvarvid ock särskildt

uppmärksamheten blifvit fäst dervid, att prisen under 1870-talet i hufvudstaden

varit starkare uppdrifna än å landsbygden.

För tjensteman och betjente vid riksbankens hufvudkontor faststäldes

lönereglering senast år 1892, i afseende hvarå likväl bör märkas, att den

egentligen för lista eller lägsta gradens tjenstemän inuebar .någon mera

beaktansvärd förbättring. Att från 1892 till innevarande år lefnadskostnaderna

i Stockholm betydligt stegrats, särskildt genom höjda pris å hyror,

tjenstefolkslöner och bränsle, är allmänt kändt och i den nyss omförmälda

utredningen till fullo ådagalagdt. Vid sådant förhållande, och då de högre

prisen faktiskt ännu fortfara, hafva fullmägtige ansett det vara sin pligt

att icke längre dröja med att hos bankoutskottet göra framställning om

utverkande hos Riksdagen för riksbankens hufvudkontor af den tillfälliga

förbättring i aflöningen, som kan anses någorlunda motsvara det föreliggande

behofvet.

Men äfven vid riksbankens afdelningskontor i landsorten har ställningen

för tjenstemän och betjente gifvetvis måst röna inverkan af lifsvilkorens

fördyrande. Ofvan är angifvet, att förhållandena i landsorten enligt den

förut åberopade officiella utredning, som åtföljer Kongl. Maj:ts proposition

i ämnet till Riksdagen, icke äro gynsammare för de till vissa bestämda inkomster

hänvisade löntagarne än fallet är i Stockholm. Regleringen af löneförhållandena

vid afdelningskontoren skedde vid 1897 års riksdag och således

före den allmänna prishöjning, som karakteriserar åren 1898—0900.

Att den måste ske och i sjelfva verket skedde med hänsyn till den 1892

för hufvudkontoret fastställa staten, behöfver knappt erinras. För Göteborgs-

och Malmö-kontoren stäldes i sjelfva verket aflöuingsförhållandena i

tillämpliga delar lika med hufvudkontoret, och vid de öfriga kontoren blefvo

aflöningarna faststälda efter en i det hela lägre skala.

Jemväl för afdelningskontorens tjenstemanna- och betjent-personal är

således ett tillägg i aflöningen, afsedt att underlätta deras ekonomiska ställning

under den sedan några år tillbaka fortgående fördyringen af hvad

till deras bergning med nödvändighet fordras, af behofvet påkalladt.

X fråga om storleken af det tillägg, som bör ifrågakomma för lönta
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

llankoutskoitets Memorial N:o 9.

3

»garne vid riksbankens hufvudkontor och afdelningskontor samt vilkoren

för dess åtnjutande finna fullmägtige alla skäl tala för anslutning till hvad

i Kongl. Maj:ts proposition är föreslaget för statens tjenstemän och betjente,

helst aflöningen för riksbankens tjenstemannapersonal i allmänhet taget nu

torde ställa sig lägre än för statens motsvarande embets- och tjenstemän.

Jemväl beträffande riksbankens pappersbruk Tumba synas liknande skäl

vara för handen till framläggande af ett förslag om dyrtidstillägg åt förvaltaren,

verkmästaren, pappersmästaren, kontorsbiträdet, läkaren och vaktmästaren

De personliga lönetillägg, som på den senaste tiden kommit de

tre förstnämnda till godo, äro i sjelfva verket att anse som eqvivalenter för

ålderstillägg, till hvilka tjenstemännen vid bruket icke äro enligt staten berättigade.

Hvad åter angår skolläraren, utgå hans aflöningsförmåner enligt

grunder, som senast år 1900 blifvit definitivt bestämda. Beträffande bokhållaren

lär särskild framställning icke vara af behofvet påkallad, enär befattningen

för närvarande bestrides på förordnande mot lägre aflöning, än

som i staten är uppförd för ordinarie innehafvare, och den ifrågavarande

aflöningen således kan af fullmägtige höjas med ett belopp, som motsvarar

dyrtidstillägget.

Med tillämpning af de af Kongl. Maj:t för dyrtidstillägg till statens

tjenstemän föreslagna grunder skulle enligt uppgjorda beräkningar kostnaden

för sådant utgöra:

för tjenstemän och betjente vid riksbankens hufvudkontor

_____________________________________________________________kronor 40,335: —

för tjenstemän och betjente vid samtliga afdelnings
köntoren

____________________________________________________________________ 29,267: 50

samt för förvaltaren, verkmästaren, pappersmästaren,

kontorsbiträdet, läkaren och vaktmästaren vid

Tumba bruk .............................;__________________________________ » 1,555: —

Efter lemnande af denna utredning och med stöd af hvad ofvan blifvit

anfördt om behofvet af någon förhöjning af de till riksbankens tjenstemän

och betjente i stat anvisade aflöningsförmåner hafva fullmägtige velat

hos utskottet hemställa om framställning till Riksdagen derom, att i öfverensstämmelse

med do af Kongl. Maj:t framlagda förslag till grunder för

dyrtidstillägg åt statens tjenstemän, måtte i stället för det i slutet af aflöningsstaten

befintliga öfvergångsstadgande, som numera är obehöflig!, införas

följande bestämmelser:

För samtliga vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor å stat upptagna

befattningar, med undantag för skolläraretjensten och bokhållarebe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 • Bankoutskottets Memorial N:o 9.

fattningen vid Tumba bruk, må från och med 1901 års början såsom dyr-,

tidstillägg beräknas och utgå följande belopp:

l:o) der aflöning en utgöres endast afl penningar:

femton (15) procent af aflöningen, dock icke i något fall högre

belopp än 750 kronor;

2:o) der aflöningen består dels afl penningar och dels afl bostadseller

b o ställsförmåner in natura:

tio (10) procent å aflöningen, dock icke i något fall högre''belopp

än 500 kronor,

under iakttagande härvid, att till aflöning räknas såväl lön och tjenstgöringspenningar

som ålderstillägg och i stat uppfördt arfvode, samt att dyrtidstillägget

anses tillhöra lönen.

I händelse af bifall till denna framställning, och då dervid torde få

anses såsom en följd, att den ersättning, som vid semester utgar till dem,

hvilka derunder förordnas att bestrida tjenst i den lediges ställe, jemväl

proportionsvis förhöjes, samt då dertill kommer, att de vid hufvudkontoret

från anslaget till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar

åt extra ordinarie tjenstemän utgående arfvodena till för närvarande 4 amanuenser,

jemväl torde, i likhet med hvad i Kongl. Maj:ts proposition är beräknadt,

böra något höjas hafva fullmägtige tillika velat hemställa, att

nämnda anslag vid hufvudkontoret, nu utgörande 40,000 kronor, måtte ökas

med ett belopp af 3,000 kronor eller till 43,000 kronor.»

Såsom bankofullmägtige här ofvan anfört, har Kongl. Maj:t i den till

Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof gjort

framställning om beviljande af ett extra anslag för beredande af dyrtidstillägg

för innevarande år åt en del statens tjenstemän och betjente i öfverensstämmelse

med de hufvudsakliga grunder, som af fullmägtige aberopats. Utskottet har

beträffande riksbankens tjenstemän och betjente ansett sig icke höra motsätta

sig ett dyrtidstillägg för innevarande år, men vill med afseende å

grunderna för ett dylikt dyrtidstilläggs utgående framhålla, dels att, da

den inträdda prisstegringen förnämligast afsett bostadshyror och förmanen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 9

o

af fri bostad in natura derför måste anses såsom en så afsevärd fördel, att

de tjensteman och betjente, hvilka deraf äro i åtnjutande, tydligen redan

äro framför sina i öfrigt jemnstälde kamrater så gynnade, att de måste

från de senare särställas, dyrtidstillägget endast bör tillkomma de tjensteman

och betjente, i hvilkas löneförmåner bostad in natura icke ingår, dels

att ett dyrtidstillägg af tio procent å de kontanta löneförmånerna bör anses

vara efter förhållandena lämpligen afvägdt, och dels att från erhållande af

dyrtidstillägg skola undantagas ej mindre de tjenstemän, hvilkas aflöningsförmåner

för innevarande år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor, än

äfven de tjenstemän och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete

år 1900 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp

än 7,000 kronor.

Då den Kongl. Maj:ts ofvannämnda proposition bilagda utredning angående

prisförhållandena för bostadshyror och lifsförnödenheter, till hvilken

utredning utskottet tillåter sig hänvisa, angifver en så afsevärd prisstegring,

att till följd af derigenom ökade lefnadskostnader ekonomiska svårigheter

otvifvelaktigt uppstått för ett flertal löntagare, finner utskottet en tillfällig

förbättring af dessas löneförmåner vara af behofvet påkallad och anser

sig derför hafva giltiga skäl att biträda bankofullmägtigcs nu gjorda framställning

om beredande af ett dyrtidstillägg jemväl åt den grupp af tjenstemän

och betjente, som lyda under riksbanken.

Med afseende å de grunder, efter hvilka ett sådant dyrtidstillägg skall

utgå, anser utskottet det ej böra ifrågakomma, att dessa för riksbankens

tjenstemän och betjente ställas förmånligare än för öfriga statstjenare, och

får utskottet derför föreslå, att ofvan angifna grunder tillämpas för nu

ifrågavarande tjenstemän och betjente.

Enligt beräkningar, som utskottet från bankofullmägtige infordrat,

skulle ifrågasatta dyrtidstillägg för riksbanken medföra följande kostnad:

enl. fulhnägti- enl. utskottets

ges förslag: förslag:

för tjenstemän och betjente vid riksbankens huf
-

vudkontor ___________ 40,335: — 24,770: —

för tjenstemän och betjente vid samtliga afdel
ningskontoren________________

29,267: 50 18,445: —

för tjenstemän och betjente vid Tumba bruk 1,555: — 330: —

Summa kronor 71,157: 50 43,545: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o t).

Beviljas dyrtidstillägg enligt utskottets nu angifna förslag, torde,

såsom fulimägtige i of vanberörda skrifvelse anfört, jemväl det för hufvudkontoret

uppförda anslaget till extra arbeten och semestervikariat samt till

flitpenningar åt extra ordinarie tjensteman proportionsvis höjas, hvilken

förhöjning utskottet anser lämpligen kunna bestämmas till 2,000 kronor,

så att ifrågavarande anslag komité att i staten uppföras med 42,000 kronor

i stället för nu utgående 40,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte besluta:

l:o)

att, med uteslutande af det i afiöniugsstaten för

Sveriges riksbank befintliga öfvergångsstadgande, der

införa följande bestämmelser:

För samtliga å riksbankens stat upptagna befattningar,

med undantag för skolläraretjensten och bokhållarebefattningen

vid Tumba bruk, må för år 1901

såsom dyrtidstillägg beräknas och utgå ett belopp af

tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta

aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 500 kronor, under iakttagande härvid, att till

aflöning räknas såväl lön och tjenstgöringspenningar

som ålderstillägg och i stat uppfördt arfvode, samt att

dyrtidstillägg anses tillhöra lönen.

Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning

ingå bostads- eller boställsförmån in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner för

innevarande år uppgå till högre belopp än 7,000

kronor;

c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete år 1900 af vederbörande

taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än

7,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

7

2:o)

att anslaget till extra arbeten och semestervikariat

samt till flitpenningar åt extra ordinarie tjensteman

vid hufvudkontoret må för år 1901 höjas från 40,000

kronor till 42,000 kronor.

Stockholm den 30 april 1901.

På bankoutskottets vägnar:

J. JOHANSSON.

Reservationer:

vid punkten l:o) b):

af herr Östberg, som yrkat, att densamma måtte erhålla följande lydelse:

»de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst eller tjenst

hos riksbanken för innevarande år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor»,

och af grefve Hamilton;

samt vid förslaget i dess helhet af herrar A. Hansson i Solberga,

Jansson, Henricsson, C. E. Johansson i Berga, Persson och C. F. Petersson

i Dänningelanda, hvilka yrkat afslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.