Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändring af § 16 riksdagsordningen.

1901-03-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1901:1, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändring af § 16 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ant. till Riksd. kansli den 4 mars 1901, kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion med

förslag till ändring af § 16 riksdagsordningen.

Enligt § 16 riksdagsordningen skola å landet samt i valkretsar,

bestående af två eller flera städer, val af riksdagsman i Andra Kammaren

ske medelbart genom elektorer, dock med rätt för kommuner, som hafva

att gemensamt välja riksdagsman, att begagna det omedelbara valsättet,

derest af de röstberättigade så beslutas. Förslag om införande i riksdagsordningen

af bestämmelser derom, att vid dessa val det omedelbara valsättet

skulle vara regel och det medelbara undantag, beroende på särskildt

fattadt beslut, har vid innevarande riksdag blifvit framlagdt uti

en af herr O. Anderson i Hasselbol inom Andra Kammaren väckt, till

konstitutionsutskottet hänvisad motion, n:o 31, deri motionären hemstält,

att Riksdagen behagade antaga nedanstående förslag till ändrad lydelse af

§ 16 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

»Riksdagsordningen.

§ 16.

Valen till riksdagsman förrättas omedelbart, och afgifvas rösterna,

särskild! för hvarje kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller

magistrat; och skola för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande

åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för

kommunerna å landet till domhafvanden och för städerna, der två eller

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 3 Sami. 1 Haft. (N:o 1). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

flera städer äro till eu valkrets förenade, till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger.

Stad, som har att ensam sända flere riksdagsmän, må, på sätt som

för val till stadsfullmägtige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock

begagna det medelbara valsättet, derest de röstberättigade så besluta.

Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes medelst

beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat, varder

sådant meddeladt Konungens befallningshafvande, som från öfnga till

valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades röster och

utfärdar kungörelse om utgången efter thy som de flesta afgifna rösterna

varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än

en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid det val, som näst efter en månad från

kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för eu tid af minst fem år,

hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om dess införande

fattas.

Vid de medelbara valen väljes riksdagsman medelst elektorer.

Å landet utses för hvarje kommun inför kommunalstämmans ordförande

en elektor,, och derutöfver, efter folkmängden, eu för hvarje fullt tal af

ett tusen. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför domhafvanden

i den domsaga, till hvilken valkretsen hörer, eller, om två

domsagor äro förenade till en valkrets, inför domhafvanden i den af dessa

domsagor, hvilken den största folkmängden eger.

I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje stad och derutöfver, efter folkmängden,

eu för hvarje fullt tal af femhundra. Desse elektorer sammanträda till

riksdagsmannaval inför magistraten i den stad inom valkretsen, som största

folkmängden eger.

I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat

eller dess ordförande.»

Det exemplar af motionen, hvilket blifvit tryckt och utdeladt till

Riksdagens ledamöter, företer ej obetydliga skiljaktigheter mot det till

utskottet öfverlemnade originalexemplaret, ur hvilket här ofvan införda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

3

förslag till lagtext är hemtadt. Särskilt må påpekas, att uti förstnämnda

exemplar i näst sista stycket af den föreslagna grundlagstexten

en uteslutning i första punkten egt ruin, hvarigenom åt denna punkt

gifvits ett uppenbarligen ej åsyftadt, väsentligen förändradt innehåll.

Äfven vill utskottet fästa uppmärksamheten derpå, att uti det i motionen

framlagda förslaget ej blifvit fullständigt iakttagna de år 1900 uti ifrågavarande

paragraf införda ändringar.

Till stöd för sin hemställan erinrar motionären till en början

derom, att såsom skäl för förut väckta förslag i ämnet framhållits, hurusom

enligt vunnen erfarenhet det omedelbara valsättet väckte och underhölle

större intresse för valen samt, såsom förenadt med mindre besvär,

af valmännen omfattades mer och mer allmänt äfvensom innebure större

garanti för att valets utgång komme att stå i öfverensstämmelse med

flertalets mening. Vidare åberopar han, att vid valen till Andra Kammaren

år 1899 alla valen i städerna försiggått omedelbart, under det att af 150

valkretsar på landet 135 haft omedelbara och blott 15 medelbara val,

äfvensom att på landsbygden 37,6 procent af valmännen deltagit vid de

omedelbara, men endast 12 procent af valmännen vid de medelbara valen.

Slutligen tillägger motionären följande:

»Det anförda borde vara fullt tillräckliga skäl för en ändring till

det valsätt, som valmännen i så öfverväldigande grad förklarat sig vilja

hafva. Men dertill kommer den nya valkretsindelningen i såväl städer

som på landet hvart tionde år, och den första efter den nya lagens

antagande år 1906, då mer än 20 valkretsar, som vilja hafva omedelbart

valsätt, blifva berörda af omregleringen och underkastade nya omröstningar,

så borde ensamt det förhållandet äfven vara tillräckligt skäl för

ändring af § i fråga, så mycket mera som valstatistiken visar, att valkretsamo

för de medelbara valen minskats flera perioder efter hvarandra

med fem fpr hvarje valperiod och deraf följer ett berättigad!; antagande,

att ytterst få, om ens några, valkretsar skulle besväras med omröstning

för att få behålla medelbart valsätt.»

''1 • < •• f ; ; f •. *. *, t; . y • / * ■ j , ,

Den utaf motionären berörda frågan har vid två föregående tillfällen,

nemligen vid riksmötena åren 1896 och jÖ99, varit föremål för

Riksdagens pröfning. År 1896 kom densamma under dess behandling

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

i följd af en reservation, fogad vid konstitutionsutskottets utlåtande (n:o

1) öfver en till utskottet hänvisad motion om införande af bestämmelse

rörande uteslutande användning af det omedelbara valsättet vid val åt

riksdagsman i Andra Kammaren, hvilken motion utskottet afstyikt. X

berörda reservation framlades af herr Yablin, med hvilken sju af utskottets

öfrige ledamöter från Andra Kammaren instämt, ett förslag till ändrad

lydelse af § 16 riksdagsordningen, med hvilket förslag det af herr

Anderson nu framstälda nästan ordagrant öfverensstämmer. Kärande

reservanters hemställan, hvilken vann Andra Ivammarens godkännande,

men föll i Första Itammaren, upptogs på nytt i en vid 1899 års riksdag

inom Andra Kammaren väckt motion, hvilken, af konstitutionsutskottet

afstyrkt, blef af Första Kammaren afslagen, men bifölls i medkammaren.

Då en direkt inskränkning af det medelbara valsättets fakultativa

användning icke heller nu blifvit ifrågasatt, har utskottet saknat anledning

att ingå på spörsmålet om de båda valsättens principiella företräden

vid jemförelse med hvarandra. Den fråga, som vid öfvervägande af det

väckta förslaget i första hand kommer i betraktande, är den, i hvad mån

en lagändring i motionens syfte skulle inverka på bestående förhallanden.

De valkretsar, som direkt skulle komma att beröras af ändringen, vore

de valkretsar på landsbygden, hvilka ännu bibehålla det medelbara valsättet.

Dessa skulle nemligen — om de fortfarande anse detta valsätt

vara för sig det lämpligaste, hvilket, att döma af vissa under sista tiden

fattade beslut i dylikt afseende, ej synes oantagligt — nödgas att före

det val till Andra Kammaren, hvilket infölle näst efter det lagändringen

trädt i kraft, föranstalta om beslut angående det medelbara valsättets

fortfarande användning. Å andra sidan skulle lagändringen, dock först

vid näst inträffande omreglering af valkretsarne, hafva den verkan, att i

de valkretsar, hvilka då blefve föremål för ändrad kretsindelning, det

icke skulle erfordras särskilda beslut om fortsatt tillämpning af det

omedelbara valsättet. Huru många dessa senare valkretsar komma att

blifva, kan naturligtvis icke med visshet förutsägas eller beräknas. Dock

torde det med stor sannolikhet kunna antagas, att de valkretsar på landet,

hvilka vid de hvart tionde år återkommande omregleringarna skola

underkastas ny indelning, för hvarje gång blifva ett ytterst ringa fåtal,

likasom att af*de nu till ett antal af tjugnen uppgående valkretsar, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

5

bestå af två eller flera städer, endast en del kommer att af hvarje omreglering

beröras. Då fördelarna och olägenheterna af den ifrågasatta

lagändringen sålunda ställas mot hvarandra, synes det utskottet, som om

de senare fortfarande fullt motväga de förra.

Härtill kommer ett vigtigt skäl af formel art, hvilket utskottet

finner kraftigt tala mot att ifrågavarande grundlagsändringsförslag nu

antages. Då nemligen Riksdagen den 10 maj 1900 till Kongl. Haj:t

aflåtit underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes

»låta verkställa en i möjligaste mån fullständig och allsidig utredning

rörande de förutsättningar och vilkor, under hvilka valrätten till

Riksdagens Andra Kammare må kunna utsträckas, samt för Riksdagen

framlägga förslag, hvartill denna utredning kan föranleda», så håller utskottet

före, att, vid pröfning af det i denna Riksdagens underdåniga

skrifvelse öfverlemnade ärende och vid uppgörande af derutaf påkalladt

förslag till- ändrad lydelse af § 14 riksdagsordningen, under öfvervägande

jemväl kommer frågan, om och i hvad mån förändring i bestämmelserna

rörande valsättet må blifva af nöden, beroende på de grunder, på hvilka

förslaget må komma att hvila. Utskottet anser sig hafva desto större

anledning till ett sådant antagande, som under behandlingen af förslaget

om aflåtande af omförmälda skrifvelse inom Riksdagen, särskild! af konstitutionsutskottet

i dess utlåtande i ämnet, n:o 8, frågan om valsättet

angafs såsom ett bland de spörsmål, åt hvilka uppmärksamhet borde

skänkas vid den allsidiga utredning, som af Riksdagen begärdes.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då enligt utskottets

uppfattning det icke kan sägas föreligga något trängande behof af den

föreslagna ändringen, hvilken för öfrigt måste anses vara af ganska ringa

praktisk betydelse, får utskottet hemställa,

att herr Andersons förevarande motion icke måtte

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1901.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitution stil''skottets Utlåtande N:o 1.

Reservationer:

af herr friherre Barnekotc, beträffande vissa delar af utskottets

motivering;

samt af herrar Dalm, Johnsson, Dar in, Lityeholm pell Wavrinsky,

hvilka anfört:

»Yisserligen har sistlidet års Riksdag, såsom utskottet erinrar,

aflåtit skrifvelse till Kongl. Maj:t om en allsidig utredning rörande valrätten

till Riksdagens Andra Kammare, vid hvilken utredning äfven

valsättet torde komma under öfvervägande; men för att ejj genom eu

framställning om afslag å herr Andersons motion försvaga^ betydelsen

af Andra Kammarens vid riksdagarne 1896 och 1899 uttalade mening

i den föreliggande frågan, till hvilken mening vi ansluta oss, få vi

hemställa,

att Riksdagen behagade antaga nedanstående

förslag till ändring af § 16 riksdagsordningen att

hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

Riksdagsordningen.

§ 16-

1. Valen till riksdagsman förrättas omedelbart, och afgifvas rösterna,

särskilt för hvarje kommun, inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat; och skola för rösternas sammanräknande och fullmagts

utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet till domhafvanden och för städerna, der två

eller flere städer äro till en valkrets förenade, till magistraten i den stad,

som största folkmängden egen. Vid dessa protokolls affattande böra till

ledning tjena formulär, som af Konungen fastställas.

2. Stad, som har att ensam sända flere riksdagsmän, må, på sätt

som för val till stadsfullmägtige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

7

3. Kommuner, som hafva attgemensamt väLja riksdagsman, ega dock

begagna det medelbara valsättet, derest af de röstberättigade så beslutas.

Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes medelst

beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat, varder

sådant meddeladt Konungens befallningshafvande, som från öfriga till

valkretsen börande kommuner infordrar de röstberättigades röster och

utfärdar kungörelse om utgången efter thy som de flesta afgifna rösterna

varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än

en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid det val, som näst efter en månad från

kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för en tid af minst fem år,

hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om dess införande

fattas.

4. Vid de medelbara valen väljes riksdagsman medelst elektorer.

A landet utses för hvarje kommun inför kommunalstämmans ordförande

en elektor, och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af

ett tusen. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför doinhafvanden

i den domsaga, till hvilken valkretsen hörer, eller, om två

domsagor äro förenade till en valkrets, inför domhafvanden i den af

dessa domsagor, hvilken den största folkmängden eger.

5. I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra. Desse elektorer sammanträda till

riksdagsmannaval inför magistraten i den stad inom valkretsen, som största

folkmängden eger.

6. I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad

särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med

riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.»

Herr Andersson i Öhrstorp har anhållit få här antecknadt, att

han icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Herr Boethius har velat tillkännagifva, att lian ej öfver varit justeringen

af utskottets utlåtande i ärendet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.