Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående sådan ändring i gällande grunder för valrätt till Andra Kammaren, att flyttning från en kommun till en annan ej må medföra förlust af valrätt till nämnda kammare.

1901-03-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1901:2, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående sådan ändring i gällande grunder för valrätt till Andra Kammaren, att flyttning från en kommun till en annan ej må medföra förlust af valrätt till nämnda kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2-

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 12 mars 1901, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i fråga om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående sådan ändring i gällande grunder för valrätt

till Andra Kammaren, att flyttning från en kommun

till en annan ej må medföra förlust af valrätt till nämnda

kammare.

Med anledning af en vid nästlidet års riksdag inom Andra Kammaren

af herr David Bergström väckt motion, n:o 154, angående ändrad lydelse af

§§17 och 19 riksdagsordningen, föreslog samma Riksdags konstitutionsutskott

uti _ afgifvet utlåtande, n:o 7, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägga förslag till

sådan ändring i gällande bestämmelser rörande grunderna för valrätt till

Andra Kammaren, att enbart den omständigheten, att en valberättigad person

flyttar från en kommun till en annan, ej må beröfva honom valrätt till

Andra Kammaren.

Konstitutionsutskottet anförde såsom skäl för skrifvelseförslaget bland

annat följande: »Att en persons valrätt och valbarhet till Riksdagens Andra

Kammare kunna göras om intet enbart på grund af den omständigheten, att

personen i fråga flyttar från en kommun till en annan, måste enligt utskottets

uppfattning anses innebära en afsevärd oegentlighet, hvilken blifver särskilt

påfallande i sådana händelser, der flyttningen egt rum mellan två inom samma

valkrets belägna kommuner; och, såsom motionären erinrat, saknas ej exempel

på att en persons valrätt och dermed ock hans valbarhet af sistberörda anledning

för en tid upphört. Äfven om det må med skäl antagas, att sådana

Hih. till Iliksd. Prof. IDOL .? Sami, 2 Höft. (N:n 2). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

fall icke kunna blifva synnerligen talrika, är enligt utskottets åsigt eu lagändring

i motionens syfte likväl särdeles önskvärd, då det icke synes vara

med rätt och billighet öfverensstämmande, att ett förhållande af så pass

underordnad betydelse som en förändring i afseende å boningsorten skall få

inverka på utöfningen af de vigtigaste medborgerliga rättigheter.»

Under framhållande derjemte, dels att vid en reform i berörda hänseende

skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke för en person, som flyttat

från en kommun till en annan, valrätten inom den senare kommunen skulle

kunna inträda tidigare, än nu är fallet, dels ock att det vidare maste tagas

i noggrant öfvervägande, huruvida icke i sammanhang med reformen kunde

erfordras jemkningar i författningar, hvilka läge utom utskottets egentliga

verksamhetsområde, samt att Kongl. Maj:t vore bäst i tillfälle att egna frågan

den närmare utredning, hvilken i följd häraf torde vara erforderlig, fann

utskottet det vara rigtigast att i hufvudsak tillstyrka bifall till ett i motionen

alternativt framstäldt yrkande om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran

om utredning och förslag i ämnet.

Konstitutionsutskottets hemställan blef af Första Kammaren, efter anstäld

votering, med 51 röster mot 49 afslagen, hvaremot Andra Kammaren

utan diskussion biföll utskottets skrifvelseförslag.

Vid innevarande riksdag har af samme motionär å nyo upptagits frågan

om det s. k. flyttningsstreckets borttagande. Uti en inom Andra Kammaren

framlagd motion, n:o 159, hvilken blifvit till konstitutionsutskottet hänvisad,

har han nemligen framstält ett yrkande, som fullkomligt öfverensstämmer med

det af 1900 års konstitutionsutskott tillstyrkta förslaget om skrifvelse till

Kongl. Maj:t.

Såsom skäl för sin hemställan anför motionären detsamma, som åberopades

till stöd för berörda vid nästlidet års riksdag af honom väckta förslag.

Hans motivering är af följande lydelse: »Det är en gängse regel, att en medborgare,

för att vara politiskt röstberättigad å en ort, måste sedan viss i lagen

föreskrifven tid haft fast bostad derstädes. Sa kräfves det i de flesta länder såsom

vilkor för politisk rösträtt att vara bosatt inom valkretsen vid tiden för vallängdens

årliga uppgörande. I vissa länder fordras det, att inflyttningen skall ha

skett sex månader före vallängdens upprättande. Danmarks grund- och vallagar

säga senast ett år före valdagen. I några länder, såsom i Tyska riket och Schweiz,

afslutas vallängderna några få dagar före valet, hvadan inflyttningen till valkretsen

der kan ha skett helt nyligen. Ja, i Schweiz ega äfven de, som

tillfälligtvis vistas i en valkrets, att der utöfva politisk rösträtt på samma

vilkor som de bofasta männen, nemligen att vara uppförda i vallängden, och

denna afslutas icke förr än tre dagar före valet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

3

Inom vissa andra länder, och bland dem Sverige, är ett ganska strängt

flyttningsstreck uppdraget, och detta gäller icke allenast valkretsen, utan det

fordras att sedan viss tid vara bosatt just inom den kommun i valkretsen,

der den politiska rösträtten skall utöfvas. Man må nu vara hur stor vän

af politiska gränsstreck som helst, så lär det dock bli svårt att uppvisa någon

rimlig grund för en dylik bestämmelse, hvilken kan från politisk rösträtt

för längre eller kortare tid utesluta en person, som råkar byta om bostad

inom en valkrets, der lian förut är politiskt röstberättigad.

Det svenska flyttningsstrecket är emellertid ännu strängare än någonstädes

annars. I Sverige kräfves det nemligen icke allenast att vara bosatt,

d. v. s. lagligt mantalsskrifven, inom den kommun, der den politiska rösträtten

skall utöfvas, utan äfven att der ega kommunal rösträtt. Och det är

en lång omgång i regeln för en nyinflyttad person, innan han hinner dit.

Medan t. ex. i Preussen en nyinflyttad person sex månader efter inflyttningen

kan bli politiskt röstberättigad inom kommunen, får hos oss flertalet

af de inflyttade vänta i 1—2 års tid, innan de kunna få kommunal och

politisk rösträtt.

Det kan nu icke förnekas, att det ligger en orättvisa i att alldeles

beröfva en medborgare hans politiska rättigheter för en tid, derför att han

flyttar från en ort till en annan, och denna orättvisa minskas icke deraf, att

det är de små inkomsttagarne, som mest af alla drabbas af flyttningsstrecket.

Då riksdagsordningens bestämmelser om valbarhet till Andra Kammaren grunda

sig på bestämmelserna om valrätten, medför flyttningssti-ecket äfven en ytterligare

skärpning af det bostadsband, hvarigenom valbarheten till nämnda

kammare blifvit begränsad. Det gifves ju exempel på att riksdagsmän, som

i många år åtnjutit valkretsens förtroende, för en tid förlorat sin valbarhet

derstädes endast och allenast derigenom, att de flyttat till en annan kommun

i samma valkrets. Ingen lär bestrida det barocka häri, och det vore gifvetvis

önskligt att åstadkomma eu rättelse äfven på detta område.»

Utskottet har vid behandling af nu förevarande motion icke ansett

sig hafva skäl att frångå den uppfattning uti ifrågavarande ämne, hvilken

uttalades af konstitutionsutskottet vid 1900 års riksdag, såväl derom,

att den ifrågasatta reformen är af rättvisa och billighet påkallad, som ock

derutinnan, att då i sammanhang med densamma jemkningar i vissa författningar,

Indika icke ega grundlags natur, till äfventyrs kunna blifva erforderliga,

Kong!. Magt är bäst i tillfälle egna frågan härför behöflig närmare utredning.

Efter nästlidet års riksdags beslut i föreliggande fråga har visser
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

ligen tillkommit en omständighet, hvarom utskottet anser sig böra i detta

sammanhang erinra, nemligen den, att häda kamrarne förenat sig om en

underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om »fullständig och allsidig

utredning» i fråga om utsträckning af valrätten till Riksdagens Andra

Kammare samt om framläggande af förslag i denna fråga; och då, enligt

utskottets åsigt, de erforderliga bestämmelserna om den persons valrätt, som

flyttat från en kommun till en annan, lämpligen borde få sin plats i den

paragraf i riksdagsordningen, som närmast handlar om valrätten till Andra

Kammaren, nemligen § 14, skulle ju möjligen kunna ifrågasättas, huruvida

icke Riksdagen borde hos Kongl. Maj:t anhålla, att förslag i nu förevarande

fråga måtte blifva utarbetadt i sammanhang med den begärda utredningen uti

rösträttsfrågan. Men denna omständighet har utskottet icke kunnat anse vara

af någon afgörande betydelse vid behandlingen af det nu väckta förslaget.

Utskottet har nemligen funnit de uti herr Bergströms motion påvisade olägenheterna

deraf, att valrätt och valbarhet till Riksdagens Andra Kammare

under nu gällande lagstiftning kunna för en afsevärd tid upphöra allenast

på grund af den valberättigades eller valbares ombyte af boningsort, vara af

så väsentlig betydenhet, att åtgärder för deras undanrödjande så snart som

möjligt böra vidtagas.

Med anledning af herr Bergströms ifrågavarande motion och på grund

af hvad här ofvan blifvit anfördt, får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen mätte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t, om möjligt för nästkommande

Riksdag, framlägga förslag till sådan ändring i gällande

bestämmelser rörande grunderna för valrätt till Andra

Kammaren, att enbart den omständigheten, att en valberättigad

person flyttar från en kommun till en annan,

ej må belefva honom valrätt till Andra Kammaren.

Stockholm den 11 mars 1901.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBEOK.

Reservationer:

af herrar Rudebeck, Behm, Säve, Blomberg, friherre Wrangel von Brehmer

och friherre Alströmer, hvilka ansett, att utskottets hemställan bort, med ute
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

5

slutande af orden »om möjligt för nästkommande Riksdag», hafva följande

lydelse:

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser rörande

grunderna för valrätt till Andra Kammaren, att enbart

den omständigheten, att en valberättigad person flyttar

från en kommun till en annan, ej må beröfva honom valrätt

till Andra Kammaren»;

af herrar Dalin och Johnsson, hvilka yrkat, att utskottets motivering

och hemställan skulle erhålla denna lydelse:

»Utskottet har vid behandling af den föreliggande motionen icke ansett

sig hafva skäl att frångå den uppfattning uti ifrågavarande ämne, hvilken

uttalades af konstitutionsutskottet vid 1900 års riksdag derom, att den ifrågasatta

reformen är af rättvisa och billighet påkallad. Utskottet har nemligen

funnit de uti motionen påvisade olägenheterna deraf, att valrätt och valbarhet

till Riksdagens Andra Kammare under nu gällande lagstiftning kunna för

en afsevärd tid upphöra allenast på grund af den valberättigades eller valbares

ombyte af boningsort, vara af så väsentlig betydenhet, att åtgärder

för deras undanrödjande så snart som möjligt böra vidtagas. Då emellertid,

såsom redan nästlidet års konstitutionsutskott erinrat, i sammanhang med

den ifrågasatta reformen jemkningar i vissa författningar, hvilka icke ega

grundlags natur, till äfventyrs kunna blifva erforderliga, samt Kongl. Maj:t

är bäst i tillfälle egna frågan härför behöflig närmare utredning, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, om möjligt för nästkommande

Riksdag, framlägga förslag till sådan ändring

i gällande bestämmelser rörande grunderna för valrätt till

Andra Kammaren, att enbart den omständigheten, att en

valberättigad person flyttar från en kommun till en annan,

ej må beröfva honom valrätt till Andra Kammaren.»

Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få här antecknadt, att han ej

deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1901. 3 Sami. 2 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:33 Skrifvelse till Konungen, angående sådan ändring i gällande grunder för valrätt till Andra Kammaren, att flyttning från en kommun till en annan ej må medföra fö s. 4 i texten