Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4

1901-03-26 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1901:4, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

X:« 4.

Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1901, kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt

motion angående ändrad lydelse af § 68 riksdagsordningen.

Till konstitutionsutskottet har blifvit från Andra Kammaren hänvisad

en af herr J. Byström inom kammaren väckt motion, n:o 164, deruti

motionären anhållit, att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag till

ändrad lydelse af § 68 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling:

»Riksdagsordningen.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag

förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva

tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af domare och embetsman samt att inför

den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och

göromål beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning

tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller

Bill. till Riksd. Prot. 1901. 3 Sami. 4 Käft. (N:o 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 4.

annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter

behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden

ytterligare såväl i regeringsformen som genom särskild instruktion

utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera

kammaren inom sig utser tjugofyra. Till valman må ej utses någon, som

tiar sådan befattning, alt lian anses vara bland dem, öfver hvilka det åligger

justitieombudsmannen att hafva tillsyn. Sålunda utsedde valmän, hvilka

böra till valförrättningen sammanträda samma dag, då de blifvit utsedde,

och ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäldt, medelst

slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma

under omröstning. Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man,

är han behörigen vald. Äro åter rösterna så delade mellan flera, att

sådan pluralitet för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med

slutna sedlar till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller,

om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad

o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen

hafva erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver

alla dem, som vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande

den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och

på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman

erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima

Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå,

samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af

svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,

afsäger sig förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast

i embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle

justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det

erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas eller med

döden afgå, utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig man i hans

ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och

fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

Tillika har motionären anhållit, att, i händelse den formulering, som

blifvit af honom föreslagen, ej skulle anses gifva ett lämpligt uttryck för

den mening, som uti motionen framstälts, konstitutionsutskottet ville åstadkomma

en bättre sådan.

Med föreliggande förslag åsyftas alltså, att till valmän för utseende af

Riksdagens justitieombudsman och dennes eventuelle efterträdare icke skulle

kunna väljas personer, som innehafva sådan befattning, att de kunna anses

vara bland dem, öfver hvilka justitieombudsmannen skall hafva tillsyn.

Såsom skäl för sitt förslag anför motionären, att, då Riksdagen,

som i de flesta fall vid val af sådana valmän utsett personer, som icke

varit embetsmän, redan på sätt och vis erkänt den i motionen framhållna

principen, och denna sålunda i praktiken i allmänhet ansetts rigtig, det

syntes lämpligt, att samma princip också funne sitt uttryck i lagen.

På sätt motionären sålunda sjelf medgifvit, hafva Riksdagens kamrar

vid val af elektorer för utseende af justitieombudsman och dennes eventuelle

efterträdare i regel plägat tillse, att dertill icke väljes någon embets-

eller tjensteman. Då den af motionären framhållna principen, hvilken

utskottet för öfrigt anser vara fullkomligt rigtig, alltså vid val af

desse elektorer i praxis vunnit erkännande, skulle redan af denna anledning

den af motionären föreslagna grundlagsändringen kunna betraktas

såsom obehöflig. Men härtill kommer, att en sådan ändring, skulle

kunna föra med sig ganska betänkliga svårigheter. Då i motionen

föreslås, att till valman enligt § 68 riksdagsordningen ej må utses

någon, som har sådan befattning, att han anses vara bland dem,

öfver hvilka det åligger justitieombudsmannen att hafva tillsyn, så uppkommer

först och främst den i vissa fall ingalunda lätt besvarade frågan,

hvilka till följd af en sådan bestämmelse skulle komma att blifva till

elektorer valbare eller icke valbare. Enligt § 96 regeringsformen och

§ 68 riksdagsordningen åligger det justitieombudsmannen att hafva tillsyn

öfver lagarnes efterlefnad af »domare och embetsmän»; på flere ställen

i den uti dessa grundlagsparagrafer åberopade instruktionen för rikets

ständers justitieombudsman, utfärdad den 1 mars 1830, begagnas uttrycket

»domare, embets- och tjenstemän». Om ock i de flesta fall med viss
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

het kan afgöra?, huruvida dessa uttryck äro tillämpliga eller ej, kan

deremot beträffande innehafvare af vissa offentliga uppdrag och befattningar,

t. ex. ordförande i kommunalstämma, ordförande i kommunalnämnd, ordförande

i fattigvårdsstyrelse m. fl., tvekan i detta afseende uppstå med

hänsyn till bestämmelsen i 25 kapitlet 22 § strafflagen, derom, att hvad om

brott af statens embetsman i nämnda kapitel är stadgadt skall gälla äfven

om brott af dem, som äro satte att förvalta menigheters angelägenheter,

och med hänsyn till det sätt, hvarpå denna bestämmelse blifvit i praxis

tillämpad.

Redan genom att från valbarhet till elektorer för utseende af justitieombudsman

utesluta alla dem, som obestridligen sta under dennes »tillsyn»,

till hvilken kategori äfven höra t. ex. ledamöter af städernas magistrater,

af domkapitel, af egodelningsrätter och af häradsnämnder samt

lärare vid statens undervisningsanstalter, skulle en högst afsevärd inskränkning

i de valbares antal orsakas; och om jemväl kommunens ofvan omförmälde

förtroendemän skulle såsom stälde under justitieombudsmannens

oranskningsmyndighet uteslutas från valbarhet, kunde det till och med

mången gång blifva svårt, att fylla det grundlagsenliga antalet valmän.

Vid granskning af motionärens förslag har utskottet jemväl funnit,

att äfven från en annan synpunkt ett väsentligt hinder möter mot att i

grundlagen gifva uttryck åt den af honom förordade principen. För ett

följdrigtigt genomförande af denna princip, hvilken ju måste anses innebära,

att icke heller vid utseende af justitieombudsmannens eventuelle efterträdare

finge deltaga någon, som står under justitieombudsmannens tillsyn

eller kan af honom åtalas, skulle nemligen fordras en ändring jemväl

af sista momentet i § 68 riksdagsordningen. Der föreskrifves, bland

annat, att, om mellan riksdagame justitieombudsmannens utsedde efterträdare

afsäger sig det erhållna förtroendet eller insättes i justitieombudsmansembetet

— hvilket i detta fall skall verkställas af de af Riksdagen

valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret eller

om denne justitieombudsmannens suppleant afgår med döden, nämnde fullmägtige

skola med Riksdagens rätt utvälja en annan behörig man i hans

ställe. Enligt de för fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret gällande

ansvarighetslagar äfvensom berörda för justitieombudsmannen faststälda

instruktion äro de emellertid i denna sin befattning eventuelt underkastade

justitieombudsmannens åtal. Dessutom finnes intet, som hindrar,

att till fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret utses statens embetseller

tjensteman, hvilka ju äfven i sådan egenskap äro stälde under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

justitieombudsmannens tillsyn. Men att upphäfva berörda bestämmelse i

§ 68 riksdagsordningen allenast för att genom grundlagsbud tillgodose

den af motionären framhållna grundsatsen kan utskottet ingalunda anse

tillrådligt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfört får utskottet hemställa,

att herr Byströms ifrågavarande motion ej måtte

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1901.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

Herr Friherre Wrangel von Brehmer har begärt få här antecknadt,

att han ej deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 3 Sami.

4 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.