Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4
1901-03-26 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1901:4, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.
X:« 4.
Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1901, kl. 5 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt
motion angående ändrad lydelse af § 68 riksdagsordningen.
Till konstitutionsutskottet har blifvit från Andra Kammaren hänvisad
en af herr J. Byström inom kammaren väckt motion, n:o 164, deruti
motionären anhållit, att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag till
ändrad lydelse af § 68 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling:
»Riksdagsordningen.
§ 68.
Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag
förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva
tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af domare och embetsman samt att inför
den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och
göromål beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning
tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller
Bill. till Riksd. Prot. 1901. 3 Sami. 4 Käft. (N:o 4.) 1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 4.
annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter
behörigen fullgöra.
Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden
ytterligare såväl i regeringsformen som genom särskild instruktion
utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera
kammaren inom sig utser tjugofyra. Till valman må ej utses någon, som
tiar sådan befattning, alt lian anses vara bland dem, öfver hvilka det åligger
justitieombudsmannen att hafva tillsyn. Sålunda utsedde valmän, hvilka
böra till valförrättningen sammanträda samma dag, då de blifvit utsedde,
och ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäldt, medelst
slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma
under omröstning. Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man,
är han behörigen vald. Äro åter rösterna så delade mellan flera, att
sådan pluralitet för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med
slutna sedlar till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller,
om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad
o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen
hafva erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver
alla dem, som vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande
den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.
Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och
på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman
erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima
Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå,
samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af
svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.
I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,
afsäger sig förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast
i embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle
justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det
erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas eller med
döden afgå, utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig man i hans
ställe.
Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt
härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och
fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.»
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.
3
Tillika har motionären anhållit, att, i händelse den formulering, som
blifvit af honom föreslagen, ej skulle anses gifva ett lämpligt uttryck för
den mening, som uti motionen framstälts, konstitutionsutskottet ville åstadkomma
en bättre sådan.
Med föreliggande förslag åsyftas alltså, att till valmän för utseende af
Riksdagens justitieombudsman och dennes eventuelle efterträdare icke skulle
kunna väljas personer, som innehafva sådan befattning, att de kunna anses
vara bland dem, öfver hvilka justitieombudsmannen skall hafva tillsyn.
Såsom skäl för sitt förslag anför motionären, att, då Riksdagen,
som i de flesta fall vid val af sådana valmän utsett personer, som icke
varit embetsmän, redan på sätt och vis erkänt den i motionen framhållna
principen, och denna sålunda i praktiken i allmänhet ansetts rigtig, det
syntes lämpligt, att samma princip också funne sitt uttryck i lagen.
På sätt motionären sålunda sjelf medgifvit, hafva Riksdagens kamrar
vid val af elektorer för utseende af justitieombudsman och dennes eventuelle
efterträdare i regel plägat tillse, att dertill icke väljes någon embets-
eller tjensteman. Då den af motionären framhållna principen, hvilken
utskottet för öfrigt anser vara fullkomligt rigtig, alltså vid val af
desse elektorer i praxis vunnit erkännande, skulle redan af denna anledning
den af motionären föreslagna grundlagsändringen kunna betraktas
såsom obehöflig. Men härtill kommer, att en sådan ändring, skulle
kunna föra med sig ganska betänkliga svårigheter. Då i motionen
föreslås, att till valman enligt § 68 riksdagsordningen ej må utses
någon, som har sådan befattning, att han anses vara bland dem,
öfver hvilka det åligger justitieombudsmannen att hafva tillsyn, så uppkommer
först och främst den i vissa fall ingalunda lätt besvarade frågan,
hvilka till följd af en sådan bestämmelse skulle komma att blifva till
elektorer valbare eller icke valbare. Enligt § 96 regeringsformen och
§ 68 riksdagsordningen åligger det justitieombudsmannen att hafva tillsyn
öfver lagarnes efterlefnad af »domare och embetsmän»; på flere ställen
i den uti dessa grundlagsparagrafer åberopade instruktionen för rikets
ständers justitieombudsman, utfärdad den 1 mars 1830, begagnas uttrycket
»domare, embets- och tjenstemän». Om ock i de flesta fall med viss
-
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.
het kan afgöra?, huruvida dessa uttryck äro tillämpliga eller ej, kan
deremot beträffande innehafvare af vissa offentliga uppdrag och befattningar,
t. ex. ordförande i kommunalstämma, ordförande i kommunalnämnd, ordförande
i fattigvårdsstyrelse m. fl., tvekan i detta afseende uppstå med
hänsyn till bestämmelsen i 25 kapitlet 22 § strafflagen, derom, att hvad om
brott af statens embetsman i nämnda kapitel är stadgadt skall gälla äfven
om brott af dem, som äro satte att förvalta menigheters angelägenheter,
och med hänsyn till det sätt, hvarpå denna bestämmelse blifvit i praxis
tillämpad.
Redan genom att från valbarhet till elektorer för utseende af justitieombudsman
utesluta alla dem, som obestridligen sta under dennes »tillsyn»,
till hvilken kategori äfven höra t. ex. ledamöter af städernas magistrater,
af domkapitel, af egodelningsrätter och af häradsnämnder samt
lärare vid statens undervisningsanstalter, skulle en högst afsevärd inskränkning
i de valbares antal orsakas; och om jemväl kommunens ofvan omförmälde
förtroendemän skulle såsom stälde under justitieombudsmannens
oranskningsmyndighet uteslutas från valbarhet, kunde det till och med
mången gång blifva svårt, att fylla det grundlagsenliga antalet valmän.
Vid granskning af motionärens förslag har utskottet jemväl funnit,
att äfven från en annan synpunkt ett väsentligt hinder möter mot att i
grundlagen gifva uttryck åt den af honom förordade principen. För ett
följdrigtigt genomförande af denna princip, hvilken ju måste anses innebära,
att icke heller vid utseende af justitieombudsmannens eventuelle efterträdare
finge deltaga någon, som står under justitieombudsmannens tillsyn
eller kan af honom åtalas, skulle nemligen fordras en ändring jemväl
af sista momentet i § 68 riksdagsordningen. Der föreskrifves, bland
annat, att, om mellan riksdagame justitieombudsmannens utsedde efterträdare
afsäger sig det erhållna förtroendet eller insättes i justitieombudsmansembetet
— hvilket i detta fall skall verkställas af de af Riksdagen
valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret eller
om denne justitieombudsmannens suppleant afgår med döden, nämnde fullmägtige
skola med Riksdagens rätt utvälja en annan behörig man i hans
ställe. Enligt de för fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret gällande
ansvarighetslagar äfvensom berörda för justitieombudsmannen faststälda
instruktion äro de emellertid i denna sin befattning eventuelt underkastade
justitieombudsmannens åtal. Dessutom finnes intet, som hindrar,
att till fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret utses statens embetseller
tjensteman, hvilka ju äfven i sådan egenskap äro stälde under
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.
5
justitieombudsmannens tillsyn. Men att upphäfva berörda bestämmelse i
§ 68 riksdagsordningen allenast för att genom grundlagsbud tillgodose
den af motionären framhållna grundsatsen kan utskottet ingalunda anse
tillrådligt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfört får utskottet hemställa,
att herr Byströms ifrågavarande motion ej måtte
föranleda någon Riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 mars 1901.
På utskottets vägnar:
G. RUDEBECK.
Herr Friherre Wrangel von Brehmer har begärt få här antecknadt,
att han ej deltagit i ärendets behandling inom utskottet.
Bill. till Riksd. Prof. 1901. 3 Sami.
4 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.