Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

1901-04-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1901:6, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Kiksd. kansli den 30 april 1901, kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt

motion om ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75

riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 171, har herr D. Holmgren hemstält, att Riksdagen måtte,

såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling, antaga följande förslag

till ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

»60 §.

Kär ärende — — — derom tillåtas. Omröstningen skall ske Öppet

och medelst namnupprop. Befinnes i mål, der blott enkel pluralitet erfordras,

de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en dertill

af sedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvar för

sig slutna och hoprullade, och afgöres dä omröstningens utgång genom

den sedel, som en af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen

ur rösturnan upptager.

Bih. till lliksd. Prot. 1901. 3 Sami. G Höft. (N:o 6J.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

65 §.

När i fråga — — — Riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

af de afgifna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge Andra Kammarens

talman i en dertill af sedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en af Andra Kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

Vid alla val, hvilka alltid skola ske med slutna sedlar, iakttages —

— — erfordras.»

Derjemte har motionären anhållit, att, för den händelse den af honom

föreslagna formuleringen af berörda paragrafer i riksdagsordningen ej skulle

anses fullt lämplig eller utgöra ett adeqvat uttryck för hans i motionen

framstälda mening, utskottet ville vidtaga de förändringar i formuleringen,

hvartill förhållandena kunde föranleda.

I motionen framhåller herr Holmgren till en början, att senast vid

1899 års riksdag inom Andra Kammaren väckts motion om sådana ändringar

i riksdagsordningen, hvarigenom det nu stadgade voteringssättet medelst

slutna sedlar vid ärendens afgörande inom Riksdagens kamrar utbyttes mot

öppen omröstning medelst namnupprop, att denna motion visserligen blifvit

då såsom vid föregående tillfällen af konstitutionsutskottet afstyrkt och af

kamrarne afslagen, men att emellertid i Andra Kammaren afgifvits 80

röster för motionen mot 84, som varit för utskottets hemställan om afslag.

Med påvisande, att en ringa majoritet sålunda vid nämnda riksdag vållade

förslagets fall i Andra Kammaren, anför motionären vidare, bland annat,

att det öppna omröstningssättet, hvilket blifvit antaget i nästan alla konstitutionelt

styrda länder i verlden, hvilade på en teoretiskt rigtig princip

samt egde åtskilliga företräden framför det slutna omröstningssättet, hvilket

senare omröstningssätt åter medförde praktiska olägenheter dels för riksdagsarbetet,

dels för den enskilde riksdagsmannen och dels för valmännen, hvilka

olägenheter komme att afhjelpas genom införande af öppen omröstning.

För riksdagsarbetet medförde den slutna omröstningens omständliga och

tidsödande procedur en ej ringa olägenhet, jemförd med det öppna omröst
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

ningssättets snabbhet. Den öppna omröstningen erbjöde dessutom den enklaste

utväg att uttala den mening, man hyste, och skulle just derigenom

säkerligen och i många fall vara ett sätt att högst betydligt förkorta debatterna.

För den enskilde riksdagsmannen medförde den slutna omröstningen

den olägenheten, att den heröfvade honom all möjlighet att styrka, huru

han röstat, och att han sålunda, äfven om han under debatten tillkännagifvit

sin anslutning till en viss mening eller efter voteringen reserverat

sig mot det fattade beslutet, ändock kunde, derest ej af särskilda orsaker

hans ståndpunkt i en viss fråga kunde anses absolut viss, blifva utsatt för

misstanken att hafva röstat annorlunda, än han verkligen gjort. Slutligen

innebure det slutna omröstningssättet för valmännen en beaktansvärd olägenhet,

hvilken endast genom införandet af öppen omröstning kunde undanrödjas.

Den öppna omröstningen vore nemligen det enda fullt tillförlitliga

medel, hvarigenom valmännen kunde erhålla fullständig kännedom om en

representants ståndpunkt för att med ledning af hans verksamhet inom

Riksdagen bedöma, huruvida de borde förnya hans mandat eller ej; och

då det utan all gensägelse vore valmännens rätt att erhålla kännedom om

sin representants sätt att fullgöra sitt förtroendeuppdrag, så utgjorde bibehållandet

af det slutna omröstningssättet, hvarigenom denna rätts fulla tillgodoseende

hindrades, rent af en rättskränkning mot valmännen.

Beträffande hvad motionären härutöfver anfört till stöd för sitt förslag,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen, deri han jemväl till bemötande

upptagit åtskilliga mot införande af öppen omröstning gjorda invändningar.

Då förslaget om införande af öppet omröstningssätt inom Riksdagens

kamrar sålunda, efter att hafva vid fjorton föregående riksmöten under vårt

närvarande representationsskick blifvit förkastadt, nu för femtonde gången å

nyo framlägges, skulle utskottet kunna inskränka sig till att såsom skäl för sin

åsigt om olämpligheten af detta omröstningssätt åberopa hvad i sådant afseende

blifvit tillförene anfördt. Utskottet vill emellertid gent emot motionären

särskildt framhålla några synpunkter, hvilka utskottet funnit vara af

vigt vid frågans bedömande.

Till en början får utskottet, som hyser tvifvelsmål, huruvida, på sätt

motionären antager, någon afsevärd tidsbesparing vore att förvänta genom

införande af det öppna omröstningssättet, uttala såsom sin mening, att i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvarje fall denna synpunkt icke i och för sig får tillmätas någon afgörande

betydelse i förevarande fråga.

Motionären har vidare med all kraft velat betona, hurusom det öppna

omröstningssättet skulle bereda den enskilde riksdagsmannen betydande

fördelar framför det slutna. Utskottet, som först och främst icke kan

finna, att riksdagsordningens bestämmelser om proceduren inom Riksdagens

kamrar få göras beroende af hvad som må anses vara till den enskilde

riksdagsmannens fördel eller icke, anser emellertid, i olikhet med motionären,

att det slutna omröstningssättet i vissa fall kan vara för representanten

vida mera önskvärdt än det öppna. Om en representant i någon mera

ömtålig fråga kan tänkas genom påtryckningar blifva frestad att svigta i sin

pligt att fritt och sjelfständigt fatta sitt beslut och rösta i öfverensstämmelse

dermed, är det utan tvifvel vid omröstning med sluten sedel för honom

lättare än vid öppen votering att, oberörd af påtryckning, låta sitt votum

bestämmas uteslutande af den egna, på sjelfständig pröfning grundade öfvertygelsen

om hvad i hvarje fall är rigtigast, klokast eller lämpligast. Genom

det öppna omröstningssättet skulle derför, enligt hvad utskottet håller

före, i vissa fall läggas ett band på den enskilde riksdagsmannens beslutandefrihet

och till äfventyrs ett obehörigt partitryck befordras. Äfven må framhållas,

hurusom det är tänkbart, att en utskottsledamot, som i en föreliggande

fråga inom utskottet uttalat sig för en mening, vid ärendets behandling

i kammaren på grund af förebragta goda skäl finner sig föranlåten

att öfvergifva denna mening, eller att uti en fråga, deri gemensam omröstning

eger rum, de omständigheter, som hos den enskilde riksdagsmannen

orsakat en dylik ändring i tänkesättet, inträdt efter frågans behandling i

kamrarne, men före den gemensamma voteringen, hvarvid möjligheten att

angifva skäl för den ändrade åsigten är utesluten.

Beträffande den förmenta förmån, som det öppna omröstningssättet

skulle medföra i afseende å representantens och valmännens ömsesidiga förhållande

till hvarandra, anser sig utskottet böra framhålla den af flera

föregående års konstitutionsutskott uttalade åsigten, att ett uppdrag, så

omfattande som representantens, måste gifvas af förtroende till och kännedom

om representantens karakter och tänkesätt i allmänhet, icke allenast på

grund af den visshet, man kunde ega om hans röst i en eller annan fråga.

X)å motionären i detta hänseende sökt göra gällande, hurusom genom det

öppna omröstningssättet tillfälle skulle beredas representanten att i hvarje

fall styrka, huru han röstat, samt vidare påstått, att den öppna omröstningen

vore det enda tillförlitliga medel för valmännen att utröna represen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

5

tantens ståndpunkt i förhållande till en viss fråga, kan häremot med skäl

invändas, att anspråk hos valmännen på bevis om tillförlitligheten af representantens

uppgift icke kan förutsättas, då de gifvit honom förtroendet

att vara representant i Riksdagen.

Hvad vidare angår det af motionären åberopade föredömet från andra

länder, så må i detta afseende blott påpekas, hurusom motionären synes

hafva förbisett, att i många af de stater, der det öppna omröstningssättet

är användt inom folkrepresentationen, de politiska och särskildt de parlamentariska

förhållandena äro helt olika mot hos oss.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att herr Holmgrens ifrågavarande motion ej må

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 april 1901.

På utskottets vägnar:

Gr. RUDEBECK.

Reservationer

af herrar friherre Bamelcow, Dahn, Johnsson, Andersson och Wavrinsky,

hvilka ansett, att utskottet bort tillstyrka den föreslagna grundlagsändringen;

samt

af herr Boethius med afseende å vissa delar af motiveringen.

Herrar Olsson i Ättersta och Pettersson hafva begärt få här antecknadt,

att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Bil,sd. Prof. 1901. 3 Samt. 6 Höft.

•>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.