Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändrad, lydelse af § 41 riksdagsordningen.

1901-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1901:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändrad, lydelse af § 41 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 7.

1

Y:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1901, kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion med

förslag till ändrad, lydelse af § 41 riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 160, har herr M. Dahn föreslagit, att Riksdagen måtte för

sin del besluta ett tillägg till § 41 riksdagsordningen, så att paragrafen

måtte komma att få följande lydelse, att hvila för vidare grundlagsenlig

behandling:

»41 § riksdagsordningen.

Bankoutskottot, tillhörer att undersöka riksbankens styrelse och

tillstånd samt att hos kamrarne föreslå och i mål, för hvilka utskottet

fått sig sådan magt af Riksdagen uppdragen, gifva föreskrifter om riksbankens

förvaltning;

äfvensom föreslå ändringar i och tillägg till lag och reglemente för

hanken, när utskottet finner sådant nödigt eller nyttigt.»

Efter en erinran om bankoutskottets i nämnda grund lags paragraf

stadgade befogenhet att föreslå och i vissa fall gifva »föreskrifter om

riksbankens förvaltning», har motionären till stöd för sitt förslag anfört

följande. Så länge bankoreglementet varit hufvudriormen för riksbanBih.

till'' Riksd. Prat. 1901. S Sami. 7 Käft. (Nås 7~ S.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

kens styrelse, hade man ej befunnit sig i ovisshet derom, att bankoutskottet

på grund af sagda paragraf egde motionsrätt i bankfrågor.

Någon rubbning i afseende å »lagen om rikets ständers bank» sattes

ju ej i fråga, utom när vid något tillfälle riksbankens grundfond ansågs

böra ökas. Men numera, sedan banklagen af 1897 tillkommit såsom

hufvudgrund för bankens verksamhet, kunde man vara tveksam

om, huruvida bankoutskottet, oaktadt ändringar i eller tillägg till banklagen

af Riksdagen hänvisades till banko- och ej till lagutskottet —

för att dock sedermera behandlas i sammansatt banko- och lagutskott

— fortfarande egde sådan på gammal konstitutionel häfd grundad

motionsrätt. Det förefölle dock, som om lagen för riksbanken vore af

den säregna beskaffenhet, att bapkoutskottet, livilket af Riksdagen satts

såsom högsta myndighet och vårdare af riksbankens intressen, borde

ega rätt att taga initiativ i frågor, som rörde riksbankslagen.

Vid behandlingen af herr Dahns motion har utskottet icke förbisett,

att, efter de genomgripande förändringar med afseende å Sveriges riksbank,

bvilka vidtogos år 1897, vissa beaktansvärda skäl skulle kunna

anföras till stöd för den uppfattningen, att nu gällande bestämmelser

om sätt och tid för väckande af förslag rörande riksbanken borde underkastas

någon jemkning i den rigtning motionären föreslagit. I sådant

afseende skulle framför allt kunna åberopas, att det till följd af riksbankens

nya ställning såsom ensam sedelutgifvande centralbank, med

hvilken ställning följa omfattade uppgifter af stor ekonomisk bärvidd,

vore tänkbart, att under en riksdag efter motionstidens utgång kunde

uppkomma förhållanden med afseende å riksbanken, hvilka skulle oförtöfvadt

påkalla ändringar jemväl i lagen för riksbanken. Men utskottet

har dock icke funnit denna visserligen ganska vigtiga omständighet

nödvändiggöra ändringar i grundlagen. Ty öfverhufvud torde bestämmelserna

i lagen för riksbanken vara af den natur, att denna lag icke

gerna bör blifva föremål för brådstörtade förändringar. För öfrigt erbjuda

riksdagsordningens nuvarande bestämmelser redan utvägar för den händelse

verkligt behof af ändring i lagen för riksbanken skulle yppa sig.

Dels lärer det nemligen vara att förvänta, att Ivongl. Maj:t i sådana utomordentliga

fall, der riksbankens behof eller den allmänna ekonomiska ställningen

i landet skulle påfordra ett dyiikt hastigt ingripande medelst ändrin*

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

gar i banklagstiftningen, icke skall underlåta att för Riksdagen framlägga

erforderliga förslag härtill, och dels torde bestämmelsen i § 55 riksdagsordningen

derom, att äfven efter motionstidens utgång fråga, som

omedelbarligen föranledes af någon under Riksdagen inträffad händelse,

må kunna af riksdagsman väckas, erbjuda eu utväg att eljest i sådana

undantagsfall, hvarom nu är fråga, bringa ärendet under Riksdagens

behandling. Beträffande ändringsförslag af mindre betydenhet kan ett

uppskof till nästföljande riksdag i regel icke vara förenadt med några

olägenheter.

Mot det af herr Dalin framlagda förslaget kunna för öfrigt göras

väsentliga anmärkningar, af hvilka utskottet ej vill underlåta att påpeka

följande. Enligt nämnda förslag skulle det tillhöra bankoutskottet, bland

annat, att föreslå ändringar i och tillägg till lagen för riksbanken,

när utskottet funne sådant nödigt eller nyttigt. Då dylika ändringar

eller tillägg ifrågasättas, lärer väl framdeles likasom hittills lagutskottet

komma att inbjudas att jemlikt § 47 riksdagsordningen sammanträda

med bankoutskottet genom deputerade för den väckta frågans handläggning.

Skulle nu bankoutskottet erhålla eu sådan rätt att väcka

förslag i frågor om lag för riksbanken, som i motionen åsyftas, så

uppkommer det spörsmålet, huruvida, när bankoutskottet fattat beslut

om ett sådant förslag och detta till sammansatt banko- och lagutskott

öfverlemnats, det sammansatta utskottet skulle hafva till åliggande att

bereda detta förslag på samma sätt som kongl. propositioner och motioner

af enskilde riksdagsmän samt att deröfver meddela utlåtande till

Riksdagen, eller om det sammansatta utskottet, derest det funne sig

icke kunna bifalla förslaget, skulle vara befogadt att låta det förfalla

utan att deröfver till Riksdagen afgifva betänkande. I livilketdera

fallet som helst skulle den ifrågasatta bestämmelsen kunna medföra

ganska betänkliga konsekvenser. I förra fallet skulle det sammansatta

utskottet vara skyldigt framlägga för Riksdagen ett bankoutskottets

förslag, äfven om detsamma på grund af den åstadkomna utredningen

befunnes vara oantagligt och till äfventyrs bankoutskottet efter denna

utredning ingalunda önskade, att det skulle såsom dess förslag till Riksdagen

öfverlemnas. 1 det senare fallet åter kunde en ringa majoritet

inom det sammansatta utskottet undertrycka ett förslag, som fortfarande

af ett betydligt flertal inom bankoutskottet vidhölles. Slutligen kan

den betänkligheten framhållas, att genom motionärens förslag icke klargöres,

huruvida de! sammansatta utskottet, om det vid beredningen af

banklagsfrågor skulle finna andra ändringar i lagen för riksbanken af

trängande behof påkallade än sådana, som kunna på grund af vederbör
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

ligen väckta förslag till handläggning upptagas, skulle sjelf kunna framställa

förslag eller om det måste för ändamålet hänvända sig till bankoutskottet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke må föranleda någon

. Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1901.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

Reservationer:

af herr Dahn, som ansett, att utskottet bort afgifva förslag i motionens

syfte;

af herr Bann, som instämt med herr Dahn;

af herrar Johnsson och

véring.

Waldenström mot vissa delar af utskottets moti
.

.. .1; : > • •. ■; v . iir as

im.i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.