Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändrad, lydelse af § 41 riksdagsordningen.
1901-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1901:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till ändrad, lydelse af § 41 riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 7.
1
Y:o 7.
Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1901, kl. 10 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion med
förslag till ändrad, lydelse af § 41 riksdagsordningen.
Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 160, har herr M. Dahn föreslagit, att Riksdagen måtte för
sin del besluta ett tillägg till § 41 riksdagsordningen, så att paragrafen
måtte komma att få följande lydelse, att hvila för vidare grundlagsenlig
behandling:
»41 § riksdagsordningen.
Bankoutskottot, tillhörer att undersöka riksbankens styrelse och
tillstånd samt att hos kamrarne föreslå och i mål, för hvilka utskottet
fått sig sådan magt af Riksdagen uppdragen, gifva föreskrifter om riksbankens
förvaltning;
äfvensom föreslå ändringar i och tillägg till lag och reglemente för
hanken, när utskottet finner sådant nödigt eller nyttigt.»
Efter en erinran om bankoutskottets i nämnda grund lags paragraf
stadgade befogenhet att föreslå och i vissa fall gifva »föreskrifter om
riksbankens förvaltning», har motionären till stöd för sitt förslag anfört
följande. Så länge bankoreglementet varit hufvudriormen för riksbanBih.
till'' Riksd. Prat. 1901. S Sami. 7 Käft. (Nås 7~ S.)
2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
kens styrelse, hade man ej befunnit sig i ovisshet derom, att bankoutskottet
på grund af sagda paragraf egde motionsrätt i bankfrågor.
Någon rubbning i afseende å »lagen om rikets ständers bank» sattes
ju ej i fråga, utom när vid något tillfälle riksbankens grundfond ansågs
böra ökas. Men numera, sedan banklagen af 1897 tillkommit såsom
hufvudgrund för bankens verksamhet, kunde man vara tveksam
om, huruvida bankoutskottet, oaktadt ändringar i eller tillägg till banklagen
af Riksdagen hänvisades till banko- och ej till lagutskottet —
för att dock sedermera behandlas i sammansatt banko- och lagutskott
— fortfarande egde sådan på gammal konstitutionel häfd grundad
motionsrätt. Det förefölle dock, som om lagen för riksbanken vore af
den säregna beskaffenhet, att bapkoutskottet, livilket af Riksdagen satts
såsom högsta myndighet och vårdare af riksbankens intressen, borde
ega rätt att taga initiativ i frågor, som rörde riksbankslagen.
Vid behandlingen af herr Dahns motion har utskottet icke förbisett,
att, efter de genomgripande förändringar med afseende å Sveriges riksbank,
bvilka vidtogos år 1897, vissa beaktansvärda skäl skulle kunna
anföras till stöd för den uppfattningen, att nu gällande bestämmelser
om sätt och tid för väckande af förslag rörande riksbanken borde underkastas
någon jemkning i den rigtning motionären föreslagit. I sådant
afseende skulle framför allt kunna åberopas, att det till följd af riksbankens
nya ställning såsom ensam sedelutgifvande centralbank, med
hvilken ställning följa omfattade uppgifter af stor ekonomisk bärvidd,
vore tänkbart, att under en riksdag efter motionstidens utgång kunde
uppkomma förhållanden med afseende å riksbanken, hvilka skulle oförtöfvadt
påkalla ändringar jemväl i lagen för riksbanken. Men utskottet
har dock icke funnit denna visserligen ganska vigtiga omständighet
nödvändiggöra ändringar i grundlagen. Ty öfverhufvud torde bestämmelserna
i lagen för riksbanken vara af den natur, att denna lag icke
gerna bör blifva föremål för brådstörtade förändringar. För öfrigt erbjuda
riksdagsordningens nuvarande bestämmelser redan utvägar för den händelse
verkligt behof af ändring i lagen för riksbanken skulle yppa sig.
Dels lärer det nemligen vara att förvänta, att Ivongl. Maj:t i sådana utomordentliga
fall, der riksbankens behof eller den allmänna ekonomiska ställningen
i landet skulle påfordra ett dyiikt hastigt ingripande medelst ändrin*
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
3
gar i banklagstiftningen, icke skall underlåta att för Riksdagen framlägga
erforderliga förslag härtill, och dels torde bestämmelsen i § 55 riksdagsordningen
derom, att äfven efter motionstidens utgång fråga, som
omedelbarligen föranledes af någon under Riksdagen inträffad händelse,
må kunna af riksdagsman väckas, erbjuda eu utväg att eljest i sådana
undantagsfall, hvarom nu är fråga, bringa ärendet under Riksdagens
behandling. Beträffande ändringsförslag af mindre betydenhet kan ett
uppskof till nästföljande riksdag i regel icke vara förenadt med några
olägenheter.
Mot det af herr Dalin framlagda förslaget kunna för öfrigt göras
väsentliga anmärkningar, af hvilka utskottet ej vill underlåta att påpeka
följande. Enligt nämnda förslag skulle det tillhöra bankoutskottet, bland
annat, att föreslå ändringar i och tillägg till lagen för riksbanken,
när utskottet funne sådant nödigt eller nyttigt. Då dylika ändringar
eller tillägg ifrågasättas, lärer väl framdeles likasom hittills lagutskottet
komma att inbjudas att jemlikt § 47 riksdagsordningen sammanträda
med bankoutskottet genom deputerade för den väckta frågans handläggning.
Skulle nu bankoutskottet erhålla eu sådan rätt att väcka
förslag i frågor om lag för riksbanken, som i motionen åsyftas, så
uppkommer det spörsmålet, huruvida, när bankoutskottet fattat beslut
om ett sådant förslag och detta till sammansatt banko- och lagutskott
öfverlemnats, det sammansatta utskottet skulle hafva till åliggande att
bereda detta förslag på samma sätt som kongl. propositioner och motioner
af enskilde riksdagsmän samt att deröfver meddela utlåtande till
Riksdagen, eller om det sammansatta utskottet, derest det funne sig
icke kunna bifalla förslaget, skulle vara befogadt att låta det förfalla
utan att deröfver till Riksdagen afgifva betänkande. I livilketdera
fallet som helst skulle den ifrågasatta bestämmelsen kunna medföra
ganska betänkliga konsekvenser. I förra fallet skulle det sammansatta
utskottet vara skyldigt framlägga för Riksdagen ett bankoutskottets
förslag, äfven om detsamma på grund af den åstadkomna utredningen
befunnes vara oantagligt och till äfventyrs bankoutskottet efter denna
utredning ingalunda önskade, att det skulle såsom dess förslag till Riksdagen
öfverlemnas. 1 det senare fallet åter kunde en ringa majoritet
inom det sammansatta utskottet undertrycka ett förslag, som fortfarande
af ett betydligt flertal inom bankoutskottet vidhölles. Slutligen kan
den betänkligheten framhållas, att genom motionärens förslag icke klargöres,
huruvida de! sammansatta utskottet, om det vid beredningen af
banklagsfrågor skulle finna andra ändringar i lagen för riksbanken af
trängande behof påkallade än sådana, som kunna på grund af vederbör
-
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
ligen väckta förslag till handläggning upptagas, skulle sjelf kunna framställa
förslag eller om det måste för ändamålet hänvända sig till bankoutskottet.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion icke må föranleda någon
. Riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 maj 1901.
På utskottets vägnar:
G. RUDEBECK.
Reservationer:
af herr Dahn, som ansett, att utskottet bort afgifva förslag i motionens
syfte;
af herr Bann, som instämt med herr Dahn;
af herrar Johnsson och
véring.
Waldenström mot vissa delar af utskottets moti
.
.. .1; : > • •. ■; v . iir as
im.i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.