Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 17

1901-02-21 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1901:17, Lagutskottets Utlåtande N:o 17

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

I

iV:o 11.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1901, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad, lydelse af 1 §

i förordningen angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof den 14 april 1866.

Lagutskottet har till behandling fått emottaga en inom Andra

Kammaren af herr O. W. Redelius väckt motion, n:o 91, af följande

lydelse:

»Att skoldistrikt, som sökt tillstånd att genom expropriation förvärfva

erforderligt jordområde att derå uppföra skolhus, fått afslag på

sin ansökan hos Kongl. Maj:t, lärer hafva berott derpå, att skolhusbyggnad

icke ansetts hänförlig till sådan »allmän byggnad», som afses

i 1 § af lagen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof. Om nu skolhusbyggnad icke kan anses vara

»allmän byggnad» i denna lagens mening, då kan enskild jordegare eller

ett byalag omöjliggöra skolhusbyggnads uppförande å lämplig plats

inom en skolrote eller ett distrikt. I syfte att undanrödja sådant hinder

för skolväsendets ändamålsenliga ordnande, får jag hemställa, att

Riksdagen för sin del behagade besluta, att 1 § af lagen om jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

Der Konungen pröfvar nödigt, att jord eller lägenhet, som enskild

man, menighet eller inrättning tillhörer, begagnas skall, antingen till

Bill. till Riksd. Prof,. 1901. 7 Sami. 13 ffäft. (N:n 17.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

rikets försvar, till allmän väg, bro, hamn eller lastningsplats, till torg

eller gata i stad, till uttappning eller sänkning af sjö, till strömrensning,

farled eller annan vattenledning, till skolhus, till allmän byggnad

eller till dylikt allmänt behof, vare egare pligtig etc. (lika som förut)

---»

o I likhet med motionären anser utskottet skolhus böra hänföras

till sådan allmän byggnad, som afses i 1 § af gällande expropriationsförordning,

och att alltså, der Konungen pröfvar nödigt, att jord eller

lägenhet, som tillhörer enskild man, menighet eller inrättning, skall

användas för uppförande af skolhus, egaren skall vara pligtig att mot

ersättning afstå hvad för ändamålet fordras. I öfverensstämmelse med

denna uppfattning har ock vid åtskilliga tillfällen ifrågavarande lagrum

af Kongl. Maj:t tolkats. . Enligt upplysningar, som meddelats utskottet,

har sålunda Kongl. Maj:t under de senaste åtta åren på särskilda ansökningar

medgifvit rätt till expropriation af jord för skolhus i följande

fall, nemligen: den 5 maj 1893 för skolhus i Hyringa socken, den 1

september samma år för sådan byggnad i Vestra Hargs församling,

den 2 mars 1894 för ett skolhus i Fjelie församling, den 10 december

1897 expropriation af jord från frälsésäteriet Nysätraby n:o 5 till plats

för skolhusbyggnad, den 3 februari 1899 för småskola i Gällstads församling

samt den 10 mars samma år för skolhus m. m. i Fösa socken.

Att i de af motionären åsyftade fall ansökningar om expropriation

af jordområde för uppförande derå af skolhus icke af Kongl. Maj:t

bifallits, lärer sålunda ej, såsom motionären förmenat, berott derpå, att

Kongl. Maj:t ansett sig sakna befogenhet att medgifva den sökta expropriationsrätten,

utan torde hafva haft sin grund deri, att Kongl. Maj:t

i dessa fall icke funnit behofvet åt jordområdets afstående vara behörigen

styrkt.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1901.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.