Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utfärdande af lagbestämmelser mot spioneri.

1901-02-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1901:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion om utfärdande af lagbestämmelser mot spioneri.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

1

X:o 21.

Ank. till Eiksd. kansli den 26 februari 1901, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utfärdande af lagbestämmelser

mot spioneri.

Från Första Kammaren har lagutskottet fått till behandling emottaga

en af herr Ljungberg inom nämnda kammare väckt motion, n:o 13,

af följande lydelse:

»Om någon regeringens pligt är oafvislig och oomtvistlig, så är

det den att sörja för statens säkerhet emot främmande inkräktare.

Länge har man dock här i landet gått temligen sorglöst till väga

i detta hänseende.

På »lustresor», som anordnats till våra vigtigaste fästningar, har

det stått främlingar, likasom våra egna landsmän, fritt att taga del af

allt, som kunnat intressera dem, och lödningar i hamninlopp och vid

kusttrakter, både på Gotland och vid Karlskrona m. fl. städer, hafva

fått opåtaldt verkställas.

I senare åren har dock omsider någon uppmärksamhet egnats åt

dylika maritima forskningar i obekanta syften, forskningar, som andra,

vida mägtigare stater aldrig tillåta; och det förmäles t. ex., att sedan

man iakttagit, att ett ryskt ångfartyg, alltid med samma officerare,

under ett par år gjort sig hemmastadt i hamninloppet till Karlskrona,

har öfverkommendanten derstädes vidtagit sådana bevakningsåtgärder,

att dylika undersökningar, som bland annat lära haft till ändamål att

taga kännedom om de hemliga stationerna för dervarande minor,

afstanna!

Bih till Rikad. Prof. 1901. 7 Sami. 16 Höft. (N:o 21.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

Till lands har emellertid detta forskningsnit af främlingar under

de senaste åren tagit en mera vidsträckt och olycksbådande utsträckning.

Eu del af dessa spionerier skall hafva börjat på våren 1899 i

Norrland, der okända personer från ett grannland egnat synnerlig uppmärksamhet

åt alla flodöfvergångar, kusttrakter och militärvägar; och

det har icke verkat lugnande, om det också icke tillagts någon särskild betydelse,

att, på olika tider, högre militärpersoner från samma land berest

nämnda provins.

Största uppmärksamheten hafva likväl de från olika landsorter

meddelade berättelserna om vissa s. k. såghlare tilldragit sig.

Från Skåne till Stockholm och Norrland, men framför allt i Södertörn

samt i öster- och Vestergötland, hafva dessa hjelpsamma menniskor,

som rest ända från Nowgorod och Petersburg endast för att förbättra

svenska landtmännens sågverktyg, nitiskt begagnat hvarje ledig

stund till att utvidga sina kunskaper om våra kusttrakter och kommunikationer

m. m.

Ensamt från Nowgorod lära förlidet år 25 s. k. sågfilare afrest

till Sverige.

I den aflägsna provinsen Skåne hade ett par af dessa resande varit

rätt öppenhjertiga och erkänt, att de voro ryska underofficerare; men

som de hade pass, så skola myndigheterna deraf ha dragit den slutsats,

att de icke kunde vara spioner!

I dagarne före den i fjol utförda försöksmobiliseringen befans en

såsom svensk bonddräng förklädd person stryka omkring en stad i

Östergötland, der ett regemente är förlagdt. Han bar en såg, men

medförde icke den för yrket vanliga attiraljen, och han hade i ett torp

i skogen ett möte med flera kamrater, till hvilket äfven en välklädd

herre infann sig.

Under förlidne oktober månad sågos två främlingar, som utgåfvo

sig för sågfilare, genomströfva Södertörn och studera förhållandena der.

De medförde, likasom deras kamrater, af generalstaben utgifna kartor.

En svensk officer, som förstår ryska och finska, observerade dem och

fann, att deras samtal sins emellan rörde vägar, gårdar samt vissa strategiska

punkter och landningsplatser, samt att den ene af dem var

officer vid ryska generalstaben och den andre qvartermästare vid en

finsk bataljon.

''* granskapet, af Karlsborg och Vaberget hafva, på olika tider, i

de äetiaste åren sågfilare strukit omkring och studerat väg- och terrängsystemet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

På Gotland har ett tiotal ryssar sedan våren 1899 uppehållit sig

flera månader, och ehuru deras förtjenst såsom sågfilare varit ringa,

ha de haft råd att dricka finare viner och på velociped fara till Fårösund

och andra platser.

Under sina forskningsresor hafva ryssarne utan tvifvel haft stor

nytta af kartor, som egentligen varit utarbetade för svenska generalstabens

räkning, och hvilka, förunderligt nog, nu spridas och säljas

öfverallt, hvilket förr var förbjudet.

Jag har anfört dessa från olika håll lemnade uppgifter för att

visa, det de farhågor, hvilka föranleda mitt yrkande här nedan, icke

sakna grund; och jag vill tillägga, att man redan börjat i andra länder

egna dessa betänkliga företeelser sin uppmärksamhet.

Så lästes t. ex. i februari 1899 i den ansedda engelska tidningen

»Manchester Guardian», som har djupa försänkningar i politiska kretsar,

att sågfilarne utan tvifvel äro politiska spioner, samt att ett af skälen,

hvarför czaren ej vill lyssna till sina finska undersåtars petitioner, är,

att han har den alldeles origtiga uppfattning, att den konstitutionella

rörelsen i storfurstendömet beror på eu svensk konspiration för att

skilja Finland från det ryska riket. Spionerna skulle ha till uppgift

att för de ryska myndigheternas räkning fabricera bevis på en svensk

konspiration, hvilka sedan skulle föreläggas czaren.

Det är visserligen icke omöjligt, att vi för denna ogrundade misstanke

och de omtalade spionerierna hafva att tacka de bekanta norska

skrifverierna mot Sverige i ryska tidningar; ty sådana utlåtelser som

att Sverige »vill göra föreställningar till förmån för Finland och sedan

inskrida» samt att »ett folk, som sagt nej till ett annat folks kraf på

sjelfständighet, har dömt sig sjelft till döden», hvarför »eröfraren kan

utan samvetsqval träda in och taga det», tillhöra det slag af utsäde,

som på god jord kan lättligen bära frukt. Men härmed må vara huru

som helst; säkert är, att en nation i vår ställning måste vara på sin

vakt, samt att, innan det befinnes vara för sent, kraftiga åtgärder måste

vidtagas för att i alla afseenden, och icke minst mot närgångna spionerier,

betrygga vårt land och vår sjelfständighet.

Otvifvelaktigt skulle eu fullständig spionerilag vara af behofvet

påkallad för Sverige, såsom för så många andra stater, såsom t. ex.

de i senare åren utfärdade för Frankrike al den 18 april 1886 (»Loi qui

établit des pénalités contre 1’espionage»), för Tyskland af den 3 juli 1893

(»Gesetz gegen den Verrat, militärischer Geheimnisse»), för England

(»Official Secrets act»), för Italien (uti »Godice penale italiano») o. s. v.,

och f^r att visa, huru man i ett annat land uppfattat och lagstiftat i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

denna angelägenhet, tillåter jag mig att, i öfversättning, ur den nyssnämnda

franska lagen af 1886 (intagen i »Bulletin des lois de la Republique

FranQaise» för samma år) meddela några paragrafer. I 5:e art.

stadgas :

»Med fängelse från ett till två år och med böter från 1,000 till

5,000 francs straffas

1) hvar och en, som, med tillhjelp af förklädnad eller falskt namn

eller . fördölj ande af sitt stånd (qualité), sitt yrke eller sin nationalitet,

har inträngt i en befästad plats, en postering, ett kronofartyg eller ett

militäriskt eller maritimt etablissement;

2) hvar och en, som, förklädd eller under falskt namn, eller döljande

sitt stånd, sitt yrke eller sin nationalitet, har upptagit (levé) planer,

efterforskat kommunikationsvägar eller insamlat underrättelser rörande

landets försvar eller statens yttre säkerhet.»

Men om man icke nu anser nödigt att utfärda en särskild spionerilag,

torde, då det synes alldeles nödvändigt, att landet åtminstone befrias

från de mest‘närgångna spejare, som nu länge hemsökt detsamma,

några särskilda lagstadganden i detta syfte böra ofördröjligen utfärdas.

Det lider intet tvifvel, att, om hos den stora allmänheten en vaken

nationalanda funnes, de omtalade »sågfilarne» snart skulle ha tröttnat

med sina besigtningar, i det att ingen då skulle lemna dem husrum, än

mindre den arbetsförtjenst, som de begära; men i vårt land, der nationalandan

är svag och hvarje yttring af fosterlandssinne förhånas af de

flesta pressorganen, är enighet i nämnda afseende icke tänkbar. Det

skulle äfven kunna sägas, att, då folkrätten medgifver hvarje suverän

stat en,, i fall som det förevarande, obegränsad utvisningsrätt, något

hinder icke möter för svenska regeringen att utan vidare ur landet aflägsna

misstänkta individer redan på den grund, att de der väcka oro

och missnöje. På 1760-talet, då landet hade en mindre skuggrädd

regering, lärer man äfven ha gjort processen kort med de spioner, som

då under namn af sågverksarbetare öfversvämmade Norrland; och sedan

dåvarande utrikesministern hos ryske ministern beklagat sig öfver denna

invasion, lära de ryska spejarne ha genast försvunnit. Det vill äfven

synas, som 9 och 10 §§ af kongl. instruktionen för landshöfdingarne af

10 november 1855 lemnade dessa tillräcklig magt att för dylika stämplingar

skydda orternas befolkning; men otvifvelaktigt skulle det för vår

regering vara en fördel och skänka henne ökad styrka, om hon hade att

åberopa bestämda lagbud till stöd för åtgärder, som eljest kunna anses

vara förestafvade af godtycke.

t

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 21. 5

Jag får derför vördsamt hemställa, att antingen ett 2:dra moment

måtte införas i 12:te § af 8 kap. strafflagen, i hvilket moment stadgas,

att utländsk man, som, med eller utan förklädnad, befinnes göra efterforskningar

beträffande rikets försvarsanstalter eller strategiska punkter,

transportförhållanden och landstigningsplatser m. m. dylikt eller syssla

med annat spioneri i för landets säkerhet vådligt syfte, skall genast afiägsnas

ur riket, jemte det att svensk eller norsk man, som en sådan spejare

understödjer eller på något sätt tillhandagår, skall straffas enligt

9 § af nämnda lag,

eller ock att Riksdagen måtte uti skrifvelse till Kongl. Maj :t begära,

att redan vid denna riksdag förslag till en särskild spionerilag

måtte Riksdagen föreläggas, en lag, hvaruti äfven utlemnandet af sådana

handlingar, som böra hemliga hållas, eller upptagandet i bild eller skrift

af planer och vyer rörande svenska försvarsanstalter belägges med

straff.!»

Med allt erkännande af det beaktansvärda syfte, som ligger till

grund för ifrågavarande motion, kan utskottet likvisst ej tillstyrka bifall

till någotdera af de i motionen framlagda förslag.

Såsom motionären sjelf erinrat, gifves redan under nuvarande

förhållanden ett verksamt och lämpligt medel mot spioneri uti den af

alla länder erkända rätten för en stat att utvisa utländska undersåtar,

som kunna misstänkas i olofliga syften uppehålla sig inom statsområdet;

och då Kongl. Maj:t, som får antagas hafva sin uppmärksamhet rigtad

på föreliggande angelägenhet, ej ansett nödigt att till Riksdagen inkomma

med något förslag i ämnet, anser utskottet Riksdagen sakna

anledning att på enskild motionärs framställning deri vidtaga någon

särskild åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Ljungbergs förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 februari 1901.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Vill. till Riksd. Prot. 1901. 7 Sami. 16 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.