Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 33

1901-03-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1901:33, Lagutskottets Utlåtande N:o 33

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 18 mars 1901, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse

af § 9 i förordningen om kyrkostämma m. m. den 21

mars 1862.

Andra kammaren har till behandling af lagutskottet hänvisat en

af herr 0. W. Redelius inom nämnda kammare afgifven motion,

n:o 90, af följande lydelse:

»Då grunderna för rösträtts utöfvande å kyrkostämma icke äro

alldeles desamma, som gälla för rösträtts utöfvande å kommunalstämma,

men tydlig föreskrift saknas i kyrkostämmoförordningen om granskning

af röstlängd å kyrkostämma, kan inträffa, att ingen å kyrkostämma

granskad röstlängd föreligger till begagnande, då omröstning skall ega

rum å kyrkostämma. Under sådant förhållande måste vid omröstningstillfället

bestämmas, hvilka personer få deltaga i omröstningen. Enär

dylikt förfarande, enligt min åsigt, är högst olämpligt, samt erfarenheten

visat, att allvarsamma olägenheter kunna uppstå af sådant förfaringssätt,

får jag hemställa, att Riksdagen måtte för sin del besluta,

att 9 § af förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd den

21 mars 1862 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande lS:o 33.

Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den första

inom maj månads utgång för besluts fattande om föregående årets

räkenskaper och förvaltning; den andra i oktober för bestämmande af

utgifts- och inkomststat för kyrka och skola, enligt hvad i 36 § sägs;

och den tredje inom utgången af december för debiteringslängdens

och röstlängdens granskning samt för anställande af val till de under

kyrkostämman börande befattningar, bvilka vid årets slut blifva lediga,

äfvensom för val af revisorer.»

Föreliggande motion åsyftar, såsom af jemförelse med nuvarande

lydelsen af kyrkostämmoförordningens § 9 framgår, att särskild röstlängd

för kyrkostämma skulle årligen upprättas och vid sista ordinarie

kyrkostämman undergå granskning. En sådan ändring kan utskottet

ej finna lämplig. Såsom förhållandena nu äro, skall vid omröstning å

kyrkostämma begagnas, å landet den för kommunalstämman upprättade,

behörigen granskade röstlängden och i stad den röstlängd,

söm gäller för allmänna rådstugan, dock med den i § 4 af kyrkostämmoförordningen

stadgade modifikationen, att främmande religionsbekännare

och de, som. till utträde ur svenska kyrkan sig anmält, ej

få i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga.

För omröstningen å kyrkostämma erfordras sålunda ej annan

justering af den kommunala röstlängden än den, som kan finnas påkallad

af de kommunalt röstberättigades ställning till svenska kyrkan.

Utskottet betviflar, att en sådan partiel justering vid omröstningstillfället

kan, såsom motionären påstått, föranleda allvarsamma olägenheter;

tvärtom synes det utskottet vara både principielt rigtigt och

praktiskt lämpligt, att den obehörighet att deltaga i kyrkstämmas

öfverläggningar och beslut, som bärflyter af den kommunalt röstberättigades

kyrkliga ståndpunkt, pröfvas vid hvarje särskildt tillfälle,

då kyrkostämma hålles. Genom att, såsom af motionären ifrågasatts,

i särskild röstlängd fastslå, bvilka under ett år skulle å kyrkostämma

ega rösträtt, skulle den oegentligheten inträda, att i öfverläggningarne

och besluten kunde komma att deltaga personer, som, efter det röstlängden

för året granskats, öfvergått till främmande religionssamfund

eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

På grund af det ofvan anförda får utskottet alltså hemställa,

att herr Redelius’ förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1901.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herrar Leman och Redelius hafva begärt få antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.