Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 7 och 35 i förordningen om Jcyrlcostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. ,flM. ... ’ -''.,n .f, ... * < ...fä

1901-04-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1901:46, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 7 och 35 i förordningen om Jcyrlcostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. ,flM. ... ’ -''.,n .f, ... * < ...fä

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

1

■ * f

(1»ti

i!j>lf/V«ti

IT:o 46.

;''.lj >f-V £»T i n Ii? • 7 * it ''»;>'' : : f J; VTlfo 1''.) ■ i*

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1901, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 7

och 35 i förordningen om Jcyrlcostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862.

,flM. ... ’ -''.,n .f, ... * < ...fä

Genom en den 15 nästlidne mars aflåten proposition, n:o 78, hvilken

af båda kamrarne blifvit till lagutskottets behandling hänvisad, har Kongl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen att

antaga följande förslag till

iflf Lag

angående ändrad lydelse af §§ 7 och 35 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

X] il.. • ?,J’i.-..i . i., V:i I

'' ! i ■ ''.tf ‘i*’*}! i ii " ; '' 1 . '' ‘ • f i,''

Der stads- och landsförsamlingar äro i kyrkligt afseende förenade,

ega de att på kyrkostämma samfäldt öfverlägga och besluta i gemensamma

angelägenheter; och skall dervid, då omröstning i någon fråga erfordras,

för hvardera församlingen följas dess uti den föreliggande frågan eljest

Bill. till Biksd. Prot. PJ01. 7 Sami. 37 Hälft. (N:o 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande, N:o 46.

gällande röstlängd, på sätt i § 6 sägs, hvarefter de för hvarje mening afgifna

rösterna på sådant sätt sammanräknas, att landsförsamlingens medlemmar

bibehållas vid sina röstetal enligt den använda fyrktalslängden

och dertill läggas de från stadsförsamlingen afgifna röster, mångfaldigade

med det tal, som angifver dessa rösters värde, då hvardera församlingen

tillerkännes rösträtt, svarande mot det församlingen senast påförda hela

antal bevillningskronor. Uträkningen af nämnda tal sker enligt bifogade

formel; och skall, om dervid bråktal uppkommer, detsamma bortfalla.

Är fråga om byggande eller underhåll af kyrka eller annan gemensam

byggnad, i kostnaden för hvilken socknemän å landet, enligt allmän

lag eller särskild författning, deltaga för fastighet efter hela, men för

öfrig» beskattningsföremål blott efter viss del af derå belöpande fyrktal,

skall, vid beräkningen af hvardera församlingens röstsumma, läggas till

grund i staden hela och å landet för fastighet hela, men för öfriga beskattningsföremål

en mot nämnda del af fyrktalet svarande del af hela

antalet bevillningskronor.

Besluta förenade stads- och landsförsamlingar annan röstgrund än nu

är sagdt, skall detta beslut, der det varder af Konungen stadfäst, lända

till efterrättelse.

Hvad sålunda är stadgadt galle ock, der församlingar, om hvilka här

är fråga, endast delvis äro med hvarandra förenade.

§ 35.

> . ■ | ; . i . -J , r • i s i t

De afgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,

för hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt, utgå efter den

för rösträtt å kyrkostämma bestämda grund, med iakttagande deraf att

afgifter, hvarom för stads- eller landsförsamlingar, eller delar deraf, gemensam

kyrkostämma beslutar, först skola hvardera församlingen påföras efter

förhållandet, i hvarje förekommande fall, mellan hvarderas sammanlagda

röstetal vid gemensam kyrkostämma. Personliga eller matlagsafgifter få

icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver, af kyrkostämma beslutas.

I fråga om afgifter och personliga tjenstbarheter, hvilka enligt gällande

författningar åligga medlemmar af en kyrkoförsamling, oaktadt de i

kyrkostämma icke ega rösträtt, gör denna förordning icke ändring.

Befina lag skall träda i kraft den 1 januari 19#2.

tpftb) msvini imf* stil -UVd

\

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

Den i sista punkten af första stycket i lagförslagets § 7 åberopade,

vid förslaget fogade formeln är af följande lydelse:

: • . . iht»I i i >.i‘ : ! IN k i ., ; i ."., iouo å-;...hull.v

ni!., Formel

för uträkningen af det tål, hvarmed vid sammanräkningen af afgifna röster

inom förenade städs- och landsförsamlingar stadsförsamlingens medlemmars

röster skola mångfaldigas:

A = summan bevillningskronor i stadsförsamlingen,

B — » » »landsförsamlingen,

a = röstsumman enligt stadsförsamlingens röstlängd,

6 = » » landsförsamlingens fyrktalslängd,

x = det sökta talet,

:• .,-5li /:> ''■ „ _ : ,f.h 11

, ■ BXa v: ill, I

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse till

Konungen den 19 april 1899, deri Riksdagen på anförda skäl anhöll,

det täcktes KongL Maj:t, efter verkstäld utredning, låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af § 7 i kongl. förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

att derigenom erhö lies en i lag bestämd grund för rösträtten i de fall,

då stads- och landsförsamlingar eller delar deraf vore i kyrkligt afseende

förenade.

Lagförslaget, sådant det nu föreligger, utgår i fråga om röstberäkningen

från den principen, att vid gemensam kyrkostämma stadsförsamlingen och

landsförsamlingen hvar i förhållande till den påförda bevillningens storlek

skola hafva inflytande på dervid förekommande ärendens afgörande. Den reduktion,

som på grund af gällande bestämmelser angående inskränkning af den

kommunala rösträtten, inom den ena eller andra församlingen till äfventyra

drabbar de högre röstetalen efter bevillning, minskar sålunda på intet

sätt röstvärdet för den ena församlingen i förhållande till den andra i gemensamma

kyrkostämman deltagande församlingens röstvärde, utan har blott

den påföljden, att röstvärdet för röstetalen enligt röstlängden stegras

i förhållande till den reduktion, som egt rum. Några exempel torde

lämpligast klargöra den nu angifna principens innebörd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lngutskottets Utlåtande N:o 46.

Exempel I. , > ,

Stadsförsamlingens hela antal bevillningskronor

3,600, så fördelade

bland församlingens medlemmar, att

reduktion af enskilda röstetal ej behöfver

ega rum.

Stadsförsamlingens hela antal

röster är då 3,600.

Landsförsamlingens hela antal

bevillningskronor 1,600; fyrktalet

alltså 16,000, så fördeladt, att någon

reduktion af enskilda röstetal ej behöfver

ega rum.

Landsförsamlingens hela antal

röster är då 16,000.

I fall, sadana som det nu anförda, då någon reduktion af röstetalen

ej förekommer, blifver talet, hvarmed stadsförsamlingens vid gemensam

kyrkostämma afgifna röster skola mångfaldigas, alltid 10, hvilket innebär

rättvisa, eftersom landsförsamlingens röstetal beräknas efter 10: dels bevillningskronor,

men stadsförsamlingens efter hela bevillningskronor.

I nu förevarande exempel har formeln, som för talets utfinnande

skall begagnas, följande utseende: x = 3>600X 16,000 _ 16,000 _ , _

1,600X3,600 1,600

Exempel II.

Stadsförsamlingens hela antal bevillningskronor

2,200, så fördelade,

att reduktion måste

ega

rum be-

träffande följande fyra medlemmars

röstetal:

A. bevillning 700,

röster 44,

B. » 450,

44,

C. » 135,

D

44,

D. » 80,

5>

44.

Andra röstegande

tillsammans ...............

»

835

Stadsförsamlingens

hela röstetal är då...

1,011

Landsförsamlingens hela antal bevillningskronor

2,200, så fördelade,

att reduktion af följande medlemmars

fyrktal måste ega rum:

A. bevillning 400, fyrktal 4,000,

röster 2,200;

B. bevillning 300, fyrktal 3,000.

röster 2,200;

C. bevillning 250, fyrktal 2,500,

röster 2,200.

Andra röstegande

tillsammans ............ j> 12,500.

La ndsförsamlingens

hela antal röster är då » 19,100.

x= 2,200X 19,100 _ 19,100 _

2,200X1,011 XöTT

Formeln lyder:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

5

Att talet, hvarmed stadsförsamlingens röster skola mångfaldigas, i

förevarande exempel blir så stort, beror på den jemförelsevis stora reduktion

af röstetal inom stadsförsamlingen, som måst vidtagas. Genom bråk
-

talets bortfallande ur 18,8 erhåller i

vid den gemensamma kyrkostämman.

Exempel III.

Stadskommunens hela antal bevillningskronor

6,000, så fördelade,

ätt någon reduktion af röstetalen ej

behöfver ega rum.

Stadsförsamlingens hela röstetal är

då 6,000.

allt fall landsförsamlingen öfvervigt

Landskommunens hela antal bevillningskronor

9,700, så fördelade,

att reduktion af följande fyrktal

måste ega rum:

A fyrktal 45,000, röster 5,000,

B* » 30,000, " » 5,000.

Andra röstegande tillsammans röster

22,000.

Landsförsamlingens hela röstetal

är då 32,000.

^ , 6,000 X 32,000 320 „

Formeln lyder: x = -g^öTxW ~W= 3’3 = 3''

Den stora reduktion af landsförsamlingens röstetal, som egt rum,

verkar här, att talet, hvarmed stadsförsamlingens röster skola mångfaldigas,

blifver litet.

Exempel IV.

Stadsförsamlingens hela antal bevillningskronor

40,000, så fördelade,

att reduktion af följande röstetal

måste ega rum:

A bevillning 5,000, röster 100,

B » 4,000, » 100.

Andra röstegande tillsammans

röster............... 31,000.

Landsförsamlingens hela antal bevillningskronor

900, fyrktal alltså

9,000, utan reduktion.

Landsförsamlingens hela röstetal

är då 9,000.

Stadsförsamlingens hela

röstetal är då .................. 31,200.

Formeln lyder: x =

40,000 X 9,000 4,000

900 X 31,200 ~ 312

= 12,8 = 12.

Röstvärdet af stadsförsamlingens röster vid gemensam kyrkostämma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

blifver alltså 374,400 emot 9,000 för landsförsamlingen; hvithet ju äfven

står i rätt proportion till hvardera^ andel i bevillningen.

licens)'' * ni i. iv teum eu: , uv-i''1. ..''(ubuc.»^ ruo/n fn cm it

Utskottet bar vid granskning af det i propositionen innefattade lagförslag

ej funnit anledning till någon erinran. Den föreslagna grunden

för röstberäkningen vid stads- och landsförsamlings gemensamma kyrkostämma

synes utskottet innebära en verkligt rättvis fördelning af rösträtten

emellan de olika församlingarna. Utskottet får alltså hemställa,

att ifrågavarande proposition må af Riksdagen

bifallas.

,000.1. -j'' 00* OOvh/i A •. X; lO * X. ''■ r;:u:; ir.

Stockholm den 30 april 1001.

r; iifinnvi;.'' ■ X i: i •>! ,.,rj r".;* ;1.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

(•kV, 000.?!'' X <«f»r.i)

Vi; ‘ t ■■>*«•»;

.ii.v.jwVi i,t Öl /liden c <• c lull

!isi-tf *_•;i. ;i■ ■ >i • kil< <\itufriute}• f X t*.1 Vt! .Joll;!'' •? ,‘ri.ij!

Herrar Zetferstrand, Leman och Lindhagen hafva begärt få anteeknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

U-.rÄrA .iHil; i i{,»i-. "iuIOv ,‘>hu!‘>lnO» .•:od,0! jotun&jgnrnlliv

. * so»J >11: ; • r; j U * »•1•; J>:/1 >*•..- % i i t«i ii, inh . i.o
;).

. i :!•••( ’l . ifttil > t:-1: i 1

.i)0o,(? ets ,Oti • ,000,0 y uinllivud A

.1 ii) f ,000. !• « t f

.Oi,no i!■ ........*)W>r •••■.(naniiuft

i.iod Åa-*\-<dlii: ewölshisiid

.Öl":. '' ''•......PU -Öl

Öl.0, i 000,0 000.0 4

.21 ■-v-1 ----- „ ■ >. n.ib/i ifbiuW-l

i,, OOSi-if. X 00<i

laiKitätd'' ‘4r/:l in v Tåiii Miuyinlnu-.-iöXfiiOa 11: tobÄy isn!)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:87 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 7 och 35 i förordningen om kyrkostämma samt s. 1 i texten