Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 50

1901-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1901:50, Lagutskottets Utlåtande N:o 50

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

1

tf:0 50.

Ant. till Riksd. kansli den 13 maj 1901, kl. 11 £. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrade bestämmelser

i fråga om rösträtt vid prestval

Lagutskotttet har till behandling fått emottaga en af herr J. P.

Jansson i Saxhyttan inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 67, af

följande lydelse:

»I fråga om rösträtt vid prestval gäller, som bekant, § 26 mom. 1

uti lagen om presterliga tjensters tillsättande den 26 oktober 1883, hvilket

mom. har följande lydelse:

»Rösträtt vid prestval tillkommer en hvar, som i församling, der sådant

val skall anställas, eger rättighet att i kyrkostämmas öfverläggningar och

beslut deltaga; och gäller vid valet, i afseende på röstberäkning samt rösträttens

utöfning och öfverlåtande på annan person, hvad för kyrkostämma

är stadgadt, dock med den jemkning i församling å landet, att rösträtt, som

tillkommer någon för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet, icke

må åtnjutas för mera än en femtedel af det röstetal, hvilket eljest bort tillkomma

honom enligt den för omröstning å kyrkostämma gällande röstgrund,

och att icke heller någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet

än en femtedel och för andra beskattningsföremål än en femtiondedel

af församlingens hela röstetal å kyrkostämma. Uppkommer vid den

beräkning af rösträtt ensamt bråktal, åtnjutes derför en röst; uppkommer,

jemte helt tal, bråktal, skall bråktalet bortfalla.»

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 7 Sami. 40 Haft. (N;o 50).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

Vid 1893 års riksdag väckte undertecknad förslag om sådan ändring

i omskrika lagrum, att i fråga om jordbruksfastighet ingen måtte få utöfva

rösträtt för mera än en tjugondedel af församlingens hela röstetal, och godkändes

detta förslag af Andra Kammaren, men afslogs af Första Kammaren,

och vid derpå nästföljande riksdag, då motionen af mig förnyades, blef

resultatet enahanda som förut.

Ehuru Första Kammaren således tvenne gånger sagt nej, tvekar jag

dock icke att å nyo draga denna fråga inför Riksdagens ompröfning och

anser mig, på grund af det beslut som af sistlidet års Riksdag fattades

i fråga om den kommunala rösträtten, berättigad hysa förhoppning om bifall

till mitt förslag. Ty då den kommunala rösträtten blifvit begränsad, så att

ingen eger rätt att i kommunala angelägenheter utöfva rösträtt för högre

röstetal än en tiondedel af kommunens hela fyrktal, lärer det väl blifva

svårt att finna några giltiga skäl för bibehållande af nu gällande stadganden

i fråga om rösträtt vid prestval, helst som väl måste medgifvas, att det är

med rättvisan mest öfverensstämmande, att en menniskas personliga värde,

och ej penningen eller förmögenheten, får intaga främsta rummet vid sådant

val, der det ju är fråga om att utse »själasörjare».

En ändring i nämnda syfte är ock på många håll högeligen efterlängtad,

och erfarenheten gifver vid handen, hurusom rätt ofta vid dylika

val några få personer blifva de bestämmande gent emot ett mångdubbelt större

antal, hos hvilka helt naturligt missnöje till följd deraf uppstår; och detta

kan enligt min förmening icke vara gagneligt hvarken för prestmannen, för

församlingen och ej heller för kyrkan i dess helhet.

Då jag denna gång föreslår en begränsning icke blott för jordbruksfastighet

till en tjugondedel, utan jemväl för andra beska ttningsf örem ål till

en tvåhundradedel af församlingens hela röstetal, gör jag detta i den tanken,

att Riksdagen helst vill bibehålla den i omberörda lagrum fastslagna proportion

mellan de olika rösträttsgrunderna.

På grund häraf tillåter jag mig vördsamt föreslå, att Riksdagen ville

för sin del antaga följande ändrade lydelse af § 26 mom. 1 uti lagen om

presterliga tjensters tillsättande den 26 oktober 1883:

Rösträtt vid prestval tillkommer — — — — — —---—

och att ej heller någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet

än en tjugondedel och för andra beskattningsföremål än en

tvåhundradedel af församlingens hela röstetal — — — — — — — —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

3

skall bråktalet bortfalla.» — — — — — — — — — — — — —

Enligt det lagrum, hvari ändring af motionären blifvit ifrågasatt, tillkommer

rösträtt vid prestval en hvar, som i församling, der sådant val

skall anställas, eger att i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga,

och i afseende å röstberäkningen gäller likaledes, med vissa jemkningar,

hvad för kyrkostämma är stadgadt. Rösträtten och röstberäkningen å kyrkostämma

äro i sin ordning — utom beträffande främmande religionsbekännare

och dem, som till utträde ur svenska kyrkan sig anmält — enligt kyrkostämmoförordningens

4 och 6 §§ för landet desamma som å kommunalstämma

och för stad lika med hvad gäller för allmän rådstuga. Bestämmelserna

angående den kommunala rösträtten äro således ytterst grundläggande

äfven för rösträtten vid prestval. Vid sådant förhållande är det efter utskottets

uppfattning stäldt utom allt tvifvel, att den i lagen den 9 november

1900 genomförda begränsningen af den kommunala rösträtten på landet

också skall ega tillämpning vid prestval. Denna omständighet gör, att

innebörden af 26 § 1 mom. af lagen angående tillsättning af presterliga

tjenster, utan att momentet undergått någon formel ändring, numera hvad

landet vidkommer är en annan än före utfärdandet af förstnämnda lag. I

stället för att församlingens hela röstetal å kyrkostämma då var lika med

fyrktalet inom församlingen med afdrag af de fyrkar, som tillhörde främmande

religionsbekännare och dem, som anmält sig till utträde ur svenska

kyrkan, kan församlingens röstetal å kyrkostämma numera blifva väsentligen

reduceradt genom ettdera af de för enskilda medlemmars rösträtt

uppstälda maxima, antingen det absoluta, som motsvarar fem tusen fyrkar,

eller det relativa, som utgör en tiondedel af kommunens hela fyrktal. Derigenom

komma ock de för prestval å landet stadgade särskilda begränsningarne,

att ej någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet

än en femtedel och för andra beskattningsföremål än en femtiondedel

af församlingens hela röstetal å kyrkostämma, att verka betydligt mera

inskränkande på de högsta röstetalen än förut varit fallet.

Ett exempel torde närmare belysa de förändringar angående rösträtten

vid prestval, som förorsakats genom begränsningen af den kommunala

rösträtten på landet.

Antag, att uti en församling hela antalet fyrkar utgör 16,000, så

fördelade, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

A har 120 jordbruksfyrk och 160 fyrk för andra beskattningsföremål

B » 96

C » 138

D » 15»»» »

E » 180 »

F » 540 » » 4,000 » » » »

G » 4,800 » » 1,020 » » » »

H » 11 »

samt hvardera af öfriga 984 församlingsmedlemmar 5 fyrkar, så kommer,

med tillämpning af de nya reglerna om den kommunala rösträttens begränsning,

hela röstetalet å kyrkostämma att blifva mycket lägre än förr

varit händelsen. Såväl F som G få nemligen sina röstetal reducerade till

1,600 röster för hvardera, och detta minskar församlingens hela röstetal

med 4,540—1,600+5,820—1,600 r= 7,160 röster eller till 8,840 röster.

Röstmaximum vid prestval inom nämnda församling är då för jordbruksfastighet

884% = 1,768 röster och för andra beskattningsföremål tiondedelen

deraf eller 176.8 röster d. v. s. 176 röster.

Röstlängden för prestval inom församlingen har under angifna förutsättningar

följande utseende:

antal jord-

antal

antal röster

antal röster

Summa

bruksfyrk

andra fyrk

för

för

röster

A

120

160

jordbruksfyrk andra fyrk

120 32 =

152

B

96

—

96

- -

96

C

138

—

138

----

138

D

—

15

—

3 =

3

E

180

—

180

— —

180

F

540

4,000

540

176 =

716

G

4,800

1,020

1,768

176 =

1,944

H

11

—

11

— —

11

Hvardera af öfrige

984 församlingsmedlemmar

5—5

_ __

4,920

Innan den kommunala rösträttsbegränsningen å landet genomfördes,

var i ofvan anförda exempel maximum för rösträtt vid prestval för jordbruksfastighet

l6000/5 = 3,200 och för andra beskattningsföremål 1600%0 = 320.

Detta innebar, att F hade 540 röster af förstnämnda art och 320

af sistnämnda och att motsvarande siffror för G utgjorde 3,200 och 204.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

Genom den kommunala rösträttens begränsning hafva alltså i anförda

exempel F och G fått sina röstetal vid prestval nedsatta från 860 och

3,404 röster till resp. 716 och 1,9-44.

Att under sådana omständigheter, då begränsning af rösträtten vidi

prestval så nyligen som år 1900 vidtagits, ytterligare inskränka densamma

för de högre röstetalen, kan efter utskottets mening ej anses lämpligt.

Det torde åtminstone vara skäl att afvakta erfarenheten om den redan

genomförda reformens verkningar.

Dessutom är att bemärka, att den af motionären ifrågasatta begränsningen

just med hänsyn till den kommunala rösträttens å landet begränsning

— hvars inverkan på rösträtt vid prestval motionären synes hafva

förbisett, — går vida längre än motionären får antagas hafva af sett.

I ofvan anförda exempel skulle således röstmaximum vid prestval

komma att blifva för jordbruksfastighet 442 och för andra beskattningsföremål

44 röster i stället för resp. 1,768 och 176 rösta- med tillämpning

af 1900 års kommunala rösträttsreform eller resp. 3,200 oeh 320 röster - dessförinnan. F och G skulle genom antagande af motionärens förslag

få sina röstetal reducerade till 486 röster, hvilket jemfördt med deras

nuvarande röstetal, 716 och 1,944 röster, och än mer i förhållande till

dem före den kommunala rösträttens begränsning tillkommande röstetal,

resp. 860 och 3,404 röster, måste anses såsom en öfver höfvan stor inskränkning

af deras inflytande på utgången af prestval inom församlingen.

Med stöd af det anförda får utskottet alltså hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 maj 1901.

På lagutskottets vägnar:

Carl B. Hasselrot.

Reservation

af herrar N. Nilsson, F. Andersson, Jansson och Lindhagen, hvilka beträffande

grunderna för utskottets hemställan anfört:

Bih. till Biksd. Prof. 1901. 7 samt. 40 Höft. (N:o 50).

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande N:o 50.

»En ändring i bestämmelserna om rösträtt vid prestval å landet i det

af motionären angifna syftet anse vi vara af förhållandena påkallad, och

då såsom en fastslagen grundsats gäller, att en i större mån lika rösträtt

bör förefinnas vid prestval än i kommunala angelägenheter, så synes den

omständigheten att den kommunala rösträtten på landet nyligen begränsats

utgöra en ytterligare anledning för en sådan framställning som motionärens.

Vid nyssnämnda begränsning förbisågs emellertid, att den påkallade

en revision af ordalydelsen i 26 § af lagen angående tillsättning af presterliga

tjenster. Särskilt är här att beakta, hurusom det i detta lagrum

förekommande ordet »röstetal» förr var liktydigt med »fyrktal» men nu

ibland kan hafva en annan betydelse. Vill man anse, att härigenom skett

en ändring äfven i sak, hvilket nog ej varit meningen, så kommer författningen

derigenom att understundom blifva mycket svårtillämplig.

Innan man inlåter sig på den af motionären väckta frågan, bör derför

enligt vår uppfattning föreligga full klarhet om hvad de nuvarande

bestämmelserna om rösträtt vid prestval i verkligheten innefatta. Något

förslag till ändrad lydelse af 26 § i sådant syfte har dock hvarken genom

någon kongl. proposition eller motionsvis blifvit väckt vid denna riksdag.

På grund häraf instämma vi i utskottets slutliga hemställan.»

Herrar Zetterstrand, Lcman och Redelius hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, Svenska ''tryckeribolaget Ekinah & Co, 19öh

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.