Statsutskottets Memorial N:o 1
1901-01-23 · 46 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 40 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:1, Statsutskottets Memorial N:o 1
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Riksd. kansli den 23 januari 1901, kl. 12 midd.
åfVt
Memorial med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser
dels af fullmägtige i riksgäldskontor et angående ■ riksgäldskontor
ds ställning och förvaltning j samt\ dels af
fullmägtige i riksbanken och\ riksgäldskontoret angående
/'' det dem lemnade uppdrag i fråga] om. uppförande å
Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och
riksbanken.
-■■■■. . •
Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmägtige i nkse-äldskontoret
enligt 8 73 af det för detta verk senast utfardade reglemente
till Riksdafen afgifna berättelse angående riksgälds kontorets
Sining och förvaltning för den tid som förflutit, sedan ^magRge
berättelse till senaste Riksdag afgafs, som äfven eu af fullmagt ge i
riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet af^ifv
berättelse angående utförandet af det fullmägtige meddelade uppdrag
i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdag?
och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom aflemna
samma berättelse; och komma utlåtanden häröfver att framdeles under
riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.
Stockholm den 23 januari 1901.
På statsutskottets vägnar: ;. .r.
CHR. LUNDEBERG.
Bih. till Rikds. Prof. Idol. 4 Sami 1 Afd. 1 Höft. (N:o 1.)
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Fuilmägtiges i riksgäidskontoret berättelse till 1901 års Riksdag.
■ iv.-.'', • •, . .....-
• ->å • t \, v*» •. -. ... - . ■
. "t . \ ;v- . r • _ : .. . ;
J3 § ai'' ^ vid sistlidne års riksdag för riksgäidskontoret
utfående reglemente åligger det fullmägtige i detta verk att till innevarande
ars Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit, sedan
fuilmägtiges berättelse till 1900 års Riksdag afgafs; hvilket fullmägtige
härmed gå att fullgöra. ° ö
fn IM?” ^g^dskontorets hufvudbok för år 1900 ännu ej kunnat
til! fullo afslutas fa fullmägtige erinra, att en del i denna berättelse
förändring11^6 k°mma att vid bokslutet undergå någon
Riksgåldskontorets skulder.
'' (1900 års reglemente §§ 2.—4.)
Enligt riksgäldskontor^ hufvudbok för år 1899 utgjordes korn
torets skulder.vid samma års slut af:
°^Qta o kapitalbeloppet af 1880, 1886, 1887, 1888, 1890, 1894 och
1899 ars fonderade lån ............kronor 817,489,122- 22
depositioner ............. ...... .............................. „ ’l51 014: -
i sammanhang med Vestkustbanans inköp af
staten öfvertagna kommun- och obligations
iån
.................................... kronor 2,004,291: 24
jemte å kommunlånen upplupna,
icke förfallna
ri;rit;r ....................... «_1M40: «» „ 2,113,331:80
samt diverse skulder.................................................. „ 52,896,739: 7o
Summa skuldeTVid 1899 års slut kronor 372,650,207: 7 2.''
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o l
•Den fonderade skulden bär, på sätt här nedan
kommer att närmare visas, sinder år 1900 genom ... . n
försäljning af obligationer ökats med ..........■......... kr.
men genom amortering minskats med u...,.......-■■■..... », ,
i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under året • ■
ökats med ............................................................. -kr., .20,409,611: 11
Då den ''fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,
uppgick till.....................rf...,<.....,..............!!
samt under året ökats med nyssnämnda belopp..... r 1}
utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1900 ars ^ ^ g3
slut» ......-tv*................................•••• •••• * ^. i,
Depositionerna, oll^r s.. k- gamla 5-procentlånet
(ouppsägbara skulder till Södertelge stads
kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm) samt
Göta kanals reparationsfond, hafva under året icke _
undergått någon förändring och utgöra .................. „ 151.U1 : -
De äf staten ‘i sammanhang med Vestkustbanans
förvärfvande öfvertagna kommun- och obligationslån
hafva under år 1900 mitiskata:
kommunlånen från kr. SS®,291: 2-4
genom amortering ’
ined::.................. „ • 22,M4: 5 2 kf. 827,346: 72
obligationslånet .
från .................... kr. 1,244,000:
genom amortering
med..................... „ ______21,000: 1,223,000: -
Härtill kommer å nämnda kommunlån
vid 1900 års slut upplupen,
icke förfallen ränta, hvilken tills
vidare utbalanseras med samma be
lono
som motsvarande räntepost vid e '' ■
nästföregående års slut....................... o 19,040:J>6 „ k 2,069,387: 2 8
Till följd af förvärf vand et åt staten af bandoler
Örebro—Frövi hafva, på sätt här nedan närmare
förmärs, Tiksgäldskontorets skulder under år iy00
ökats med den enligt härom afslutadt kontrakt mot
4 procent itänt-a hos staten innestående köpeskillings- g Q00 ooq. _
andel; .;• >................................................... Transl^t"¥rT^343;Tr9rf34jTr.
4
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kr. 343,119,134: 61
Diverse, skulder hafva, på sätt bilagan till denna
berättelse i detalj utvisar, under året minskats
med 4,464,730 kronor 72 öre till..............................
Till följd häraf uppgingo riksgäldskontorets
48,432,008: 9 8
391,551,143:|69
372,650,207: 72,
samtliga skulder vid 1900 års slut (de inom linien
förda icke inräknade) till en summa af.................. kr.
Då skulderna vid årets början, såsom förut blifvit
omförmäldt, utgjorde............................
hafva, alltså riksgäldskontorets skulder under~år~~
1900 ökats med ......................................................... kr. 18 900,935:87.
För bedömandet af riksgäldskontorets ställning bör från beloppet af
kontorets skulder vid 1900 års slut ......................... kr. 391 551 243- 59
dragas beloppet af kontorets vid samma tid egande
fordringar och öfriga tillgångar ...........................
151,497,505: 67,
240,053,637: 92.
231,005,376: 54,
hvarefter återstår en skuld af ..................... kr
Motsvarande belopp utgjorde vid årets början „
utvisande dessa siffror, att det belopp, hvarmedjnksgäldskontorets
skulder öfverstiga dess tillgångar,^
under år 1900 ökats med ........................................1 kr. 9 048 261-38
Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder, som vid 1899
års slut utgjorde 30,254,314 kronor 4 öre, hafva icke undergått någon
förändring under år 1900. & &
1900 års rånte- och
hafva utgjort:
för 1880 års lån
11
11
11
11
11
11
1886
1887
1888
1890
1894
1899
11
11
11
11
11
11
amorteringsanslag för de fonderade lånen
kronor 5,058,132: 75.
„ 2,318,168:89.
„ 1,756,782: —
„ 753,333: 33.
„ 1,509,253: 33.
„ 672,300: —-
_„_1,260,000: —
kronor 13,327,970: 3 0.
Statsutskottets Memorial N:o 1. 5
Transport kronor 13,327,970: 3 0,
hvartill bör läggas anslag till extra amortering-
af statsskulden enligt 1899 års reglemente
g 3 ....... kronor 132,000: —
och § 4 "ZII....................... >„ 237,100: - „ 369,100: -
Summa anslag år 1900 till ränta och amortering
af statsskulden.................................................. kronor 13,697,070:30.
j it; ."N-ff :f . . ''V;''..:5 •
Genom dels fastsätta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda
amorteringsplaner, dels försäljning af obligationer har riksgaldskontorets
kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1900 undergått följande
förändringar:
Kronor.
Kronor.
1880 års till 3 V2 procent af stämplade lån,
hvaraf utfärdats tre emissioner, hvar
och en å 39,930,000 kronor, motsvarande
2,200,000 pund sterling eller
55,440,000 francs eller 44,880,000
riksmark, har amorterats med............... 1,633,500:
och derigenom minskats till .................—.•••• ........ 97,029,900.
1886 års 3% procent lån å 72,000,000
kronor eller 81,000,000 riksmark, hvaraf
emitterats sammanlagdt 60,742,666
kronor 67 öre, har amorterats med ... 287,111: n. . ^
och derigenom nedgått till ............................................... 57,886,666: 6 6.
1887 års 36/10 procent lån, hvaraf vid 1900
års början var emitteradt ett belopp af
48,799,500 kronor, har under året icke
undergått någon förändring, utan utgör
fortfarande . ......................................................................... 48,799,500: -
1888 års 3 procent lån å ursprungligen
26,666,666 kronor 67 öre, motsvarande
30,000,000 riksmark eller 1,470,000 pund
sterling eller 37,020,000 francs, hvaraf
vid årets början åerstod 25,111,111
kronor 11 öre, utgöres fortfarande af
samma belopp ....................................................................- . ,,25;11^111:.1
Transport kronor 1,920,611: ii. 228,827,177:77.
6
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Kronor. Kronor.
Transport kronor 1,920,611: ii. 228,827,177: 77.
1890 ars 31/2 procent lån å ursprungligen
35,555,555 kronor 56 öre, motsvarande
40,000,000 riksmark eller 1,960,000
pund sterling eller 49,360,000 francs,
kar amorterats med ................................ 369 777-78
och derigenom minskats till .............................’............ 32 371 555. - 6
1894 års 3procent lån å 36,000,000kronor,
motsvarande 50,000,000 francs eller
1.980.000 pund sterling eller 40,400,000
''riksmark, hvaraf hälften emitterats, utnött».
oförändfadt af ... .............................1 ■, . d®|o00''00O-^
1899 års 3V8 procent lån å 72,000,000 ’
kronor, motsvarande 100,000,000 francs
eller 3,960,000 pund sterling eller
80.800.000 riksmark, hvaraf hälften
emitterats, utgöres oförändradt af ................................. 36 000 000-_
1900 ars lån mot obligationer, förskrifna
med 3V2 procent ränta, men försedda
med påstämpling, ätt räntan till och med
15/s 1910 utgår efter 4 procent, har
upplagts å 36,320,000 kronor, motsvarande
2,000,000 pund sterling eller
40.800.000 riksmark eller 50,400,000
francs, hvaraf under år 1900 försålts
obligationer å ......................................22,700.000: —.
Riksgäldskontorets kapitalskuld för
de fonderade lånen, hvaraf sålunda under
år 1900 amorterats ............................... 2,290,388: s9,
uppgick alltså vid samma, års slut, som ofvan nämnts, till 337*898,733: 33.
Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen höra dook
af dragas dels dessa låns amorteringsfonders behållningar vid 1900 års
slut, utgörande ..........................kronor 3*478,305:71,
dels ock fondens för extra amortering1 ,af stats
skulden
behållning vid samma »tid;.;..a<J. , 999*059:14,
eller tillsammans ........................J.u..sn..me..ahu>..‘kronor 4,477.,å64::85.
Förutom ofvan omförmälda amortering hafva undör å-r 1900''Vederbörligen.
.-afförts de ''dbligartiéner, hfilkas belopp, 40,500 riksmark, vid
Statsutskottets Memorial N:o 1. 7
verkställ utlottning enligt faststäld amorteringsplan fallit å den vid
amorteringstiden icke xttlemnade andel af 1886 . års lån. Vid innevarande
års början återstående beloppet af osålda, icke utlottade, obligationer
af nämnda lån uppgick till 11,769,500 riksmark. ■ •
De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till
1899 års slut amorterats med följande belopp, nemligen:*; >
1880 års lån ................................................. kronor “
1886 „ „ .............................................. « fSS _
„ l,o55,555: 5ö.
IS ;; ;; zwm-*
eller tillhopa ..d.m.......................................................... kronor 29,812:,030: 5 6.
Om härtill lägges beloppet af den amortering,
som egt rum a de numera konverterade
eller slutbetalda lånen af åren 1855, 1858, 1860,
1861, 1864, 1866, 1868, 1870, 1872,1875,1876''
och 1878, hvilken amortering utgjort ..........-■■■■••_„ 40,421,669: 07,
befinnes, att hela den hittills a den fonderade .
statsskulden verkstälda amortering uppgår till... kronor 69,733,699: 63.
Ut<?.ip här ofvan specificerade skulder å 337,898,733 kronor 33
öre hade riksgäldskontor^ vid 1.900 års slut följande.räntebärande skulder:
det s. ki 5-procentlånet ..... kronor 10,125: —
Göta kanals mot 5 procent ränta innestaende s.
reparationsfond .................. „ 140,889.
kommun- och obligationslån, för hvilka staten i
sammanhang med inköp af Festkustbanan öfvertagit
betalningsansvaret, nemligen:
kommunlån med 5 procent ränta .......................... „ 695,399: 6 5
d:o „ 4,7 „ „ » 131,947:07
obligationslån „ 4 „ „ ......•-................n 1,223,000.
samt den, enligt kontraktet om förvärfvande åt
staten af bandelen Örebro—From, mot 4 procent
ränta innestaende köpeskillingsandel__n__3,000,000.
Summa kronor 5,201,360: 7 2.
Vid 1899 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden
en behållning af.................................................... ... kronor 594,695: 7 7
Transport, kronor 594,695: 7 7
8
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kronor 594,695: 7 7.
Under år 1900 utgjorde fondens inkomster:
anslag enligt
1899 års reglemente
§ 3 ...... kronor 132,000: —
anslag enligt
1899 års regle
mente
§ 4 ........ „ 237,100:— 369,100:
behållning
vid 1900 års
räntor och kapitalvinst ......................... 35,263: 3 7
till följd hvaraf fondens
slut uppgick till ............
Häraf utgjorde upplupna, icke förfallna räntor
hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till.........
placerad på följande sätt:
svenska statens obligationer af år 1880
ränta .........................................
..............Mpi* •••.
d:o d:o af år 1886 med 3l/g procent ränta å nominel
267,000 riksmark, bokförda till ...
d:o d:o af år 1888 med 3 procent ränta å nomi
nelt
613,000 riksmark, bokförda till........
d:o d:o af år 1890 med 3y2 procent ränta å nominelt
240,500 riksmark, bokförda till ...
d:o d:o af år 1894 med 3 procent ränta å nomi
nelt
13,500 francs, bokförda till ..............
samt innestående å giroräkning i riksbanken ..........
kronor 404,363: 37
kronor 999,059: 14.
„ 10,154: 2 0
kronor 988,904: 94,
med 3yg procent
kronor 21,417: —
ii
ii
ii
230,642: 95
523,933: 99
203,897: 5 2
-U- rX‘\ *: • •>
8,650: so
362: 6 8
kronor 988,904: 9 4.
Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.
(1900 års reglemente § 5).
Vid slutet af år 1899. utgjorde dessa fordringar och tillgångar
(de inom linien förda oberäknade)........................ kronor 141,644,831: 18
Under år 1900 hafva de ökats med .......... „ 9,852,674:49
och utgjorde således vid samma års slut ........... kronor 151,4977505: 6 7.
Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmäg
-
9
Statsutskottets Memorial N:o 1.
tige såsom vanligt fogat vid denna berättelse för hvarje särskild post
utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmägtige
beträffande detaljerna häraf hänvisa till samma räkenskapsutdrag.
Jemlikt beslut af 1878 års Riksdag hade riksgäldskontoret under
åren 1878 och 1879 öfvertagit af Bergslagernas jernv ägs aktiebolag ar
1874 utfärdade 5 procent obligationer å 6,753,600 kronor, hvaraf emellertid
ett belopp af 765,000 kronor under åren 1879—1891 af bolaget
utlottades och inlöstes. Återstående beloppet, 5,988,600 kronor, a
ifrågavarande riksgäldskontoret tillhöriga obligationer. har, efter skedd
uppsägning, blifvit under innevarande januari månad infriadt.
Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret till
kanal- och jernväg sanläggningars utförande samt till byggnader utgifna lån
hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret
guldits å följande lån, nemligen:
Till Dalslands kanalaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 800,000 kronor, skulle vid slutet af
hvardera året 1899 och 1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
40,000 kronor, tillsammans................................................ kronor 80,000:
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1899 års annuitet „ 2,519: 3 5
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ...... kronor 77,480: 6 5
Under år 1900 inbetaides å 1897—1899 års annuiteter 55,000
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 92,480:65.
Till Kinda kanalaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 437,500 kronor, skulle vid slutet af
hvartdera af åren 1890—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
21,875 kronor, tillsammans ............................................ kronor 240,625:
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1890 års annuitet „ 21,200: 0 8
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 219,424: 9 2.
Bill. till Rihsd. Frot. V)01. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Under år 1900 inbetaides å 1889 och 1890 års annuiteter 21,875
kronor.
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 219,424: 9 2.
Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag.
. detta lån, ursprungligen 1,865,000 kronor, skulle vid 1900 års
slut inbetalts en annuitet af 5 procent eller............... kronor 93 250:_
hvaraf hittills inbetalts........................................................ ^ 40 000-_
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör . kronor 53,250: —•
Under 1900 inbetaides å 1899 och 1900 års annuiteter jemte
öfverränta kronor 99,210: 3 6.
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 58,250.
Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 1,750,000 kronor, skulle vid slutet af
hvardera af åren 1897—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
87,500 kronor, tillsammans ........................................... kronor 350,000: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1897—1899
års annuiteter .............................................................. „ 209,384:17
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 140 615: 83
Under år 1900 inbetaides å 1897—1899 års
annuiteter jemte öfverränta......................................... 97 Q09: 67
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna ’ fordran
kronor 144,464:01.
Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 785,000 kronor, skulle vid slutet af
ar 1886 inbetalts en annuitet af
5 7* procent eller ....................... kronor 43,175: —
och åren 1887—1900 en annuitet
af 5 procent eller 39,250
kronor, tillsammans.................. „ 549,500: — kronor 592,675: —
Transport kronor 592,675: —
11
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kronor 592,675: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1886 och 1887
annniteter.................................................................... »_39^07^
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 553,167: 50
jemte till 1900 års sint upplupen öfverränta............ . n 228,674: 42
eller tillsammans.............................................................
Under år 1900 inbetaides i afräkning å förfallen öfverränta
10,000 kronor.
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 513,917:5 0
jemte öfverränta.................. „ 212,978: 55 kronor 726,896: 0 5.
Tiil Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 750,000 kronor, hvaraf utbetalts endast
kronor 746,197:9 4, skulle under år 1388 inbetalts 4 Va procent ränta å
lyftade belopp........ kronor 33,578:91
kapitalaftalbening
och ränta år 1889 ,, 35,661: 66 69,240: 57
annuiteter den 1 januari 1890—den 1
januari 1901 å 5 procent eller kronor
37,309: 9 0 tillsammans
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1888 års ränta
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör
jemte öfverränta
. 447,718: 8 0 kronor 516,959: 3 7
„ 17,000: —
kronor 499,959: 3 7
„ 181,583: 32
eller tillsammans..........................................■;............... kronor 681,542. 6 9.
Under år 1900 inbetaides i afräkning å förfallen öfverränta 5,000
kronor.
Den 1 januari 1900 utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 462,649: 4 7
jemte öfverränta........................... „ 163,456: 03 kronor 626,105:50.
Till Siljans jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 950,000 kronor, skulle den 1 januari
hvartdera af åren 1898—1901 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
47,500 kronor, tillsammans........................................... kronor 190,000^-—
Transport kronor 190,000: —
12
Statsutskottets Memorial N:o 1.
i -i.i . Transport kronor 190,000: —
hvaraf hittills mbetalts a 1898—1900 års annuiteter „ 91,178: i o
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor
9Q 1 n AA * T_ _ j _ VJI i w ^ ^ ^ Ö
Den 29 maj 1900 inbetaides kronor 15,000- — ?
och den 2 januari 1901 _■......... „ 20,000; - tronor 35i000; _
.. 1 afrakning a 1899 och 1900 års ränteinbetalningar jemte öfver
krono^S
579^59^ 1900 UtgJ°rde riksgäldskontorets förfallna fordran
Till Svartelfs jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 341,000 kronor, skulle den 1 januari
^7 nrneia af are-n 1892-1901 mbetalts en annuitet af 5 procent eller
I i.llill) IrVAnrkT» +1 II an -»TT» 1 .
17,050 kronor, tillsammans ......................................
hvilket belopp jemte öfverränta
eller tillsammans......................................
utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Den 1 januari 1900 utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran kronor 153,450:_
......... „ 34,248:11.
kronor 170,500:
41,918: 13
jemte öfverränta............
kronor 212,418: 13
kronor 187,698: 11.
Till Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag.
• V X n detta lan’ ursprungligen 305,000 kronor, skulle den 1 juli 1900 ''
inbetalts en annuitet af 5 procent eller........................ kronor 1 5 250-_
hvaraf hittills inbetalts i afräkning............................... ^ 4,620- 8 7
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ...... kronor 10,629: 13
. Under år 1900 inbetaides å 1899 och 1900 års
anuiteter jemte öfverränta ....... ...................................... kronor 5,384:92.
.. Vld 1899 ars slut utgjorde riksgäldskontorets
ioriallna fordran .................................... kronor 377: 01.
jemte öfverränta .................... .. n/ ,
........ »_• °5- kronor 377: 06.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
13
Till Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 2,350,000 kronor, skulle den 1 oktober
hvartdera af åren 1897—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
117,500 kronor, tillsammans ................................■_........ kronor 470,000:
hvaraf hittills inbetalts å 1897—1899 års annuiteter ,, 250,704. 4 7
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 219,295: 53.
Under år 1900 inbetaides å 1898 och 1899
års annuiteter jemte öfverränta .............................. « 117,500:
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran........................... kronor 210,601: 7 4
jemte öfverränta.......................... _29: 25 kronor 210,630: 9 9.
Till Hessleholm—Markaryds jernvägsaktiebolag,
som öfvertagit betalningsskyldigheten för det till anläggning af jernväg
mellan Yittsjö och Hessleholm utgifna lån.
Å detta lån, ursprungligen 404,000 kronor, skulle den 1 oktober
hvartera £ året 1899 och 1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
20,200 kronor, tillsammans............................................... kronor 40,400:
hvaraf hittills inbetalts ..................................................... n_62
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ...... kronor 40,197: 3 8
jemte otverranta...................................................... »_
eller tillsammans .................................................................. kronor 41,694. 13.
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets
förfallna fordran ............................. kronor 19,997: 3 8
jemte öfverränta ............................. ii_247: 19 „ 20,244: 5 7.
Till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag.
Å detta lån, ursprungligen 1,800,000 kronor,
1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller ..........
hvilket belopp jemte öfverränta.....................................
eller tillsammans ..............................................................
utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
skulle den 1 oktober
.. kronor 90,000: —
„ 1,112: 50
.. kronor 91,112: 50
14
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Till seminarium för bildande af lärarinnor i Stockholm.
Å detta lån, ursprungligen 59,000 kronor, skulle den 2 januari
1901 inbetalts en annuitet af 5 procent eller............... kronor 2,950:_
hvilket belopp utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.
Till Skara domkapitel,
för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i
nämnda stad.
Å detta lån, ursprungligen 40,000 kronor, skulle den S9/x och den
Vs hvartdera af åren 1896—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller
2,000 kronor, tillsammans .............................................. kronor 10,000:_
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1896 års annuitet „ 1,515: 75,
så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 8,484: 25.
'' Under år 1900 inbetaides i ytterligare afräkning å 1896 års
annuitet 1,500 kronor.
Vid 1899 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 7,984: 2 5.
Vid jemförelse mellan förestående icke inbetalda förfallna annuiteter
och räntor, uppgående den 1 januari 1901 till...... kronor 2,184,776:4 6,
och samma dag 1900 obetalda förfallna annuiteter
och räntor.................................................................... „ 2,031,872: 33,
visar sig, att riksgäldskontorets obetalda förfallna
fordringar under år 1900, med tillägg af den
1 januari 1901 förfallna obetalda annuiteter,
ökats med..................................................................... kronor 152,904: 13.
I dessa resterande belopp ingå icke debiterade obetalda öfverräntor,
som vid 1900 års slut uppgingo till............ kronor 454,785: 12.
15
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Riksgäldskontorets inom linien balanserade tillgångar hafva under
år 1900 icke undergått någon förändring. De utgöra fortfarande
30,195,000 kronor.
Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.
(1900 års reglemente §§ 6—19.)
Till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg beviljade Riksdagen
år 1879 en summa af 4,000,000 kronor. Häraf hafva i vederbörlig
ordning lyftats 3,999,269 kronor 69 öre, hvaremot återstoden,
730 kronor 31 öre, ännu innestår i riksgäldskontoret.
Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge for en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag till
Kongl. Mai:ts förfogande e] mindre nämnda belopp an äfven ior bestridande
af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans
horet 7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med ratt tor
Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sadant nödigt.
Såsom köpeskilling för jernvägen utbetalades under ar 1891 åt
det för sådant ändamål anvisade anslaget 6,500,000 kronor; Af det
för bestridande af omkostnaderna vid köpet afsedda anslaget a 2o0,000
kronor har under åren 1892—1898 i riksgäldskontoret lyftats dels enligt
Kongl. Maj:ts dispositioner och dels på grund af särskild^ medgifvande
af 1898 års Riksdag tillsammans 200,015 kronor 49 öre, hvaremot återstoden
49,984 kronor 51 öre ännu innestår i riksgäldskontoret.
Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har
1899 års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från riksgäldskontor
anvisat 4,000,000 kronor.
Under tiden januari—april 1900 har riksgäldskontoret till jernvagsstyrelsen
i särskilda poster utbetalt det sålunda anvisade anslaget.
För samma ändamål har 1900 års Riksdag för ar 1901 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 10,100,000 kronor.
Af detta anslag har riksgäldskontoret under innevarande januari
månad till jernvägsstyrelsen utbetalt tillsammans 5 150,000 kronor
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1899 års
Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor. ,
Häraf har riksgäldskontoret till jernvägsstyrelsen i särskilda poster
16
Statsutskottets Memorial N:o 1.
utbetalt under år 1900 1,000,000 kronor och under innevarande januari
månad 500,000 kronor, eller tillsammans 1,500,000 kronor, hvaremot
återstoden, 500,000 kronor, ännu i riksgäldskontoret innestå.
... För samma ändamål har 1900 års Riksdag för innevarande år beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat likaledes 2,000,000
kronor.
Af sistnämnda anslag har ännu ej något belopp blifvit lyftadt.
Riksdagen har år 1899 ej mindre bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i ett vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 6 mars 1899 fogadt förslagskontrakt angående förvärfvande
för svenska statens räkning af b andelen Örebro—Fr övi af Örebro_Köpings
jernväg fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetals.
ar?t utbetala godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår
vid Frövi, än äfven för år 1900 anvisat
till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kronor 237,500:
„ inköp af rullande materiel för linien Spånga—
Frövi—Örebro ...................................
,, fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och
Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ......... „
. eller tillsammans kronor 1,037,500 —
att utgå af riksgäldskontoret.
Nämnda anslag å tillsammans 1,037,500 kronor hafva under tiden
januari juni 1900 enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalts till jernvägsstyrelsen.
300.000
500.000
Sedan ofvanberörda förslagskontrakt angående förvärfvande åt
staten af bandelen Örebro—Frövi blifvit enligt kongl. bref af den 26
maj 1899 samt skrifvelser från jernvägsstyrelsen af den 6 september
och den 9 oktober samma år godkändt såväl af Kongl. Maj:t som ock
af saljaren Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag, har riksgäldskontoret
1 enlighet med kontraktets bestämmelser under januari och juni 1900
till nämnda bolag utbetalt
dels för anläggning genom bolagets försorg af en
spårförbindelse vid Frövi............................................. kronor 98 200:_
dels ock i afräkning å den till 3,160,000 kronor
bestämda köpeskillingen ............................................ ^ 160,000_
T kronor 258,200:—.
Jemhkt kontraktet skall återstående delen af köpeskillingen, eller
3,000,000 kronor, mot 4 procent årlig ränta, som gäldas den 20
december hvarje år, innestå hos svenska staten till och med den 20
Statsutskottets Memorial N:o 1.
17
december 1907, hvarefter sagda belopp, å hvilket svenska staten under
inga förhållanden har skyldighet att gälda ränta för längre tid än till
utgången af år 1907, i riksgäldskontorets kassa utbetalas till bolaget
mot det att bolaget med behörigt bevis styrker, att den inteckning,
som faststälts till säkerhet för ett af bolaget enligt kontrakt med Skandinaviska
kreditaktiebolaget af den 19 november 1897 upptaget obligationslån
å 6,000,000 kronor, blifvit dödad i hvad den inköpta bandelen
angår.
Å berörda köpeskillingsandel, som, enligt hvad ofvan meddelats,
upptagits bland riksgäldskontorets • skulder, har kontoret den 20 sistlidne
december erlagt ett års ränta räknad från den 1 januari 1900,
då tillträdet af den inköpta bandelen enligt kontraktet skedde.
Nästlidna års Riksdag har till statsbanan mellan Krylbo och Örebro
för år 1901 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat:
för kompletteringsarbeten å bandelen Krylbo—Frövi kronor 1,670,000:
„ vexel- och säkerhetsanordningar vid stationer
och mötesplatser................................................... » 117,000:
eller tillsammans kronor 1,787,000: —
Sistnämnda belopp, 1,787,000 kronor, har under innevarande
januari månad utbetalts till jernvägsstyrelsen.
Till låneunderstöd för enskilda, jernvägar beviljade 1896 års Riksdag
7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1897
med 1,500,000 kronor årligen.‘ Af denna fond har Kongl. Maj:t tilldelat,:.
Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag .................. kronor 214,000:
(Detta till bolaget utbetalda statslån har sedermera
af Kongl. Maj:t, med anledning af bolaget
medgifven befrielse från utförandet af
en i kostnadsförslaget upptagen anläggning,
nedsatts med 750^ kronor, som bolaget har
att till riksgäldskontoret återbetala.)
Markaryd—Veinge jernvägsaktiebolag..................... „ 563,000
Östra Blekinge jernvägsaktiebolag ........................... „ 537,500
Sala—Gysinge—Gefle jernvägsaktiebolag............... „ 1,545,500
Gotlands jernvägsaktiebolag för anläggning af
jernväg mellan Vestkinda och Tingstäde
kronor 120,000: —
hvilket belopp Kongl. Maj:t dock sedermera
nedsatt till ................................ n 119,000: —
Transport kronor 2,979,000: —
Bih. till Rihsd. Prof, 1901. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 3
18 Statsutskottets Memorial N:o 1.
Transport kronor 2,979,000: —
östra Gentralbanans jern vägsaktiebolag.................. „ 1,710,000:
Slite—Roma jernvägsaktiebolag................................. 340 000:
Aktiebolag för anläggning af jernväg mellan
Holtsljunga och Limmared ................................. „ 505,000:
kronor 5,534,000: —
Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:
till Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag............ kronor 214,000:_
„ Markaryd—-Veinge jernvägsaktiebolag ............ „ 56l’000: —
„ östra Blekinge jernvägsaktiebolag.................... „ 537,500:_
„ Sala—Gysinge—Gefle jernvägsaktiebolag ...... „ 1,030,000: —
„ Gotlands jernvägsaktiebolag................................. ?? 80 000:_
„ östra Centralbanans jernvägsaktiebolag............ ” 1,138,000:_
„ Slite—Roma jernvägsaktiebolag........................ v 226,600:_
kronor 3,787,100:—.
Härförutom har 1900 års Riksdag beviljat och ställ till Kongl. Maj:ts
förfogande ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom län åt
Boras Alfvesta jernvägsaktiebolag för utförande af jernvägsanläggning
mellan Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901
och andra hälften under år 1902; och har af berörda belopp den del,
2,397,500 kronor, soin skall under år 1901 utgå, blifvit af Riksdagen
å riksgäldskontoret anvisad, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
Någon anvisning å detta anslag har ännu ej skett.
Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade
odling slånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885—
1888 af riksgäldskontoret inbetalts till statskontoret med 2,675,355
kronor 91 öre. Härjemte hafva, jemlikt 1888 års Riksdags beslut,
anvisats löljande fyllnadsbelopp, nemligen:
för år 1889........................................................................ kronor 365,406: 34
« » 1890 ...................................................................... „ 97,730: 12
” » 1891........................................................................ „ 643,777: 79
„ „ 1892 ........................................................................ 609,796: 99
„ „ 1893 .................................................................... „ 661,595: 47
kronor 2,378,306: 71.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
19
Häraf har statskontoret lyft beloppen för åren 1889—1892, tillhopa
1,716,711 kronor 24 öre, samt 150,000 kronor af beloppet för år
1893, och sålunda för odlingslånefonden inalles 4,542,067 kronor 15 öre.
Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar
o-odtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade
före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och for de
belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3 U procent
för år. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till
statskontoret under åren 1892 och 1893, är bestämd till 4 procent för
år, men räntan å de under åren 1894, 1895 och 1896 öfverlemnade
beloppen till 3 */< procent för år. Till följd häraf skall statskontoret
6rlagg4 procents ranta i............................................. honor 3,056 764: 32
0Ch3”''‘ ” ” ”........................................... faL. : : ^
Af de enligt 1893 års Riksdags beslut anvisade fyllnadsbeloppen
för åren 1894, 1895 och 1896, utgörande 32,446 kronor 1 öre 63,301
kronor 73 öre och 116,604 kronor 47 öre, har ännu icke något blifvit lytt.
För fortsatt utveckling af statens telefonväsende hade fullmagtige
vid 1900 års början, enligt beslut af 1891—1899 års Riksdagar, tillhandahållit,
telegrafstyrelsen lånebelopp å tillsammans 8,250,000 kronor,
hvaraf 4,750,000 kronor mot 4 procent ränta och 3,500,000 kronor
mot 33U procent ränta. . ,
Sedan 1900 års Riksdag bemyndigat fullmagtige att för enahanda
ändamål tillhandahålla telegrafstyrelsen ytterligare lånemedel å 1,000,000
kronor, har styrelsen i riksgäldskontoret lyft:
1900
V
M
i juni...........
, oktober...
„ december
... kronor 500,000: —
300,000: —
200,000: —
kronor
1,000,000: —.
hvarå den årliga räntan enligt fullmägtiges bestämmande utgår med
4 procent.
20
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Af de erhållna lånen har telegrafstyrelsen hittills återbetalt:
af 1891
års
lånebelopp
„ 1892
99
„ 1893
V
99
„ 1894
99
99
„ 1895
99
99
„ 1896
99
99
„ 1897
9?
99
„ 1898
V
>>
>r 750,000
—
650,000
—
550,000
—
337,500
—
262,500
—
187,500
—
150,000
—
50,000
—
kronor
2,937,500
—
Telegrafstyrelsens skuld till riksgäld skontoret för ifrågavarande
lån uppgår alltså för närvarande till 6,312,500 kronor.
Kassaförstärkning åt statskontoret.
(1900 års reglemente § 20.)
Sådan kassaförstärkning har icke ifrågakomma under den tid,
denna berättelse omfattar.
Af statskontoret till riksgäldskontoret öfverlemnade kassabehållningar.
(1900 års reglemente § 39.)
•i ftdlmägtiges berättelse till 1900 års Riksdag afgafs, innehade
riksgäldskontoret från statskontoret till förvaltning öfverlemnade belopp
å tillsammans ................................................... kronor 43,000,000: —.
Under år 1900 har statskontoret för förvaltning
ytterligare öfverlemnat:
i februari ..................... kronor 3,000,000: —
i mars ........................... „ 2,000,000: —
1 april ........................... „ 3,000,000: —
1 maj ............................. „ 2,000,000: —
1 december .................. .. 4,000,000:- „ 14,000,000:-
kronor 57,000,000: —
Statsutskottets Memorial N:o 1.
21
hvaraf emellertid återbetalts:
1900 i januari .................... kronor 4,000,000
i juni.......................5? 2,000,000
i juli ........................... „ 4,000,000
i september ............... ?> 2,000,000
1901 i januari .......... v 4,000,000
så att för närvarande innestå...........................
: -''i ...
kronor 16,000,000: —
kronor 41,000,000: —
Af dessa medel äro 13,000,000 kronor bos riksgäldskontoret deponerade
på en månads uppsägning, 8,000,000 kronor på tre och 20,000,000
kronor på fyra månaders uppsägning.
På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
(1900 års reglemente §§ 21—24.)
Någon lyftning af berörda kreditiv bar under den tid, denna berättelse
omfattar, icke egt rum. *
Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.
(1900 års reglemente § 40.)
Till bestridande af riksdags- och revisionskostnader samt aflönino-ar
äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade
statslånen bar riksgäldskontoret under år 1900 fått från statskontoret
em°ttaga: ■ . .. kronor 7,000,000: -
....................................................... „ 3,846,800: —
i januari ..
i februari
kronor 10,846,800
I afräkning å 1901 års anslag för nämnda ändamål har statskontoret
under innevarande månad levererat 8,000,000 kronor.
22
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Riksdagskostnader.
(1900 års reglemente § 25.)
Enligt till 1900 års slut sig sträckande redovisning öfver kostnaderna
för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:
arlvoden och resekostnadsersättning till Andra Kam
-
marens ledamöter .................................................. kronor 291,244: —
arlvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt
betjening
... ............................................................ „ 144,212:58
tryckpapper, trycknings- och häftningskostnader ... , 167,205- 6 9
diverse utgifter .................................................................... 36 568;,.
Summa kronor 639,230: 4 2
Riksgäldskontorets inkomster och kassaråkning.
(1900 års reglemente §§ 36—48.)
De under år 1900 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna
medel, behållningen vid årets början, 10,517,470 kronor 15 öre oberäknad,
hafva uppgått till................................................ kronor 52,921,137:70.
Samma räknings utgifter under året hafva
utSiort .............................................................................. „ 52,371,360:16.
utvisande dessa summor en omsättning å
riksgäldskontorets kassaräkning under år 1900 af kronor 105,292,497: 86.
För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.
De hufvudsakligaste miomst-posterna hafva utgjorts af:
kapital- och ränteinbetalningar å till vissa be
.
, stä“da ändamål utgifna lån ........................... kronor 4,603,128:86.
inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte
ränta derå ....... ................................................ „ 6,614,122:64.
återbetalning af i riksbanken å särskild deposi
tionsräkning
insatta medel .............................. 6 000 000:_
af statskontoret levereradt anslag till riksdagskostnader,
annuiteter m. m............................ 10 846 800:_
till förvaltning från statskontoret öfverlemnade
kassabehållningar ................................................ „ 14,000,000: —
Statsutskottets Memorial N:o 1.
23
Riksgäldskontorets utlåning.
(1900 års reglemente § 46).
Såsom i den af fullmägtige till nästlidna års Riksdag afgifna berättelsen
omförmäldes, voro af de under riksgäldskontorets förvaltning
stående medel vid 1900 års början 6,000,000 kronor insatta å särskild
depositionsräkning i riksbanken. Efter skedda uppsägningar har denna
summa blifvit under år 1900 till riksgäldskontoret återbetald Deremot
har riksgäldskontoret under året af sina i utlandet placerade valutor
till riksbanken på viss tid öfverlemnat 8,000,000 riksmark, hvarför
banken å särskild depositionsräkning godtskrifvit kontoret med 7,120,000
I öfrigt hafva, i den mån behållningarna och riksgäldskontorets
utgifter sådant medgift, kontorets tillgångar genom utlåning samt
uppköp af obligationer gjorts räntebärande; och hafva i sådant hänseende
från riksgäldskontorets kassaräkning under år 1900 utlemnats
tillsammans 5,700,000 kronor. . ,
Vid 1900 års slut utestående tills vidare förräntade medel utgjorde
i kapital:
riksgäldskontorets medel:
inom landet mot reverser och depositionsbevis kronor 14,287,000:
i utländska valutor ..................................................... » 25,066,666. 6 7.
mot uppköpta obligationer ..................
639,115: 22.
Summa kronor 39,992,781: 89.
liqvidations- och amortissementsfondernas medel:
........... kronor 300,000: —
273,662:91.
.............. „ 2,115,052: 0 7.
Summa kronor 2,688,714: 9 8.
inom landet mot reverser
hos utländsk bank .............
mot uppköpta obligationer
24
Statsutskottets Memorial N:o 1.
lönn ^enT genorn. riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år
J-900 uppkomna vinst utgör:
for riksgäldskontor^ ..................... .............................. kronor 1,713,546: 9 2.
ii uqvidations- och amortissementsfonderna ...... „ 109,044: 3 7.
Summa kronor 1,822,591: 29.
Riksgäldskontorets upplåning.
u i-xPar f,rund ,af 44 § 1 det för riksgäldskontor gällande reglemente
besloto fullmagtige den 28 juni 1900 att utfärda den 15 augusti samma
ar daterade svenska statsränteobiigationer i kronor, pund sterling, riksmark
och francs samt träffade förstnämnda dag aftal med aktiebolaget
btockholms Handelsbank och bankirfirman M. M. Warburg & Oo i
Hamburg om försäljning af nominel! 2,000,000 pund sterling, motsvarande
36,320,000 kronor eller 40,800,000 riksmark eller 50,400 000
francs af dessa obligationer, förskrifna med 3 V2 procent årlig ränta
men försedda med påstämpimg att räntan till och med den 15 augusti
1910 utgar efter 4 procent för år. Riksdagens senast församlade revisorer
hafva i sin berättelse om riksgäldskontoret lemnat en utförlig
redogörelse för denna lånetransaktion samt dervid äfven meddelat, huruf°m
~ ?edaa hälfte,ni eller en million pund sterling, af ifrågavarande
i.an b“”lt af namnda låneformedlare placerad och redovisad — deras
forberorda, till viss tid begränsade försäljningsuppdrag den 25 sistlidne
oktober af fullmagtige förnyats för låneåterstoden, dock med förbehåll
att uppdraget skulle upphöra, så vidt försäljningen ej uppginge till
minst _ ZzO OOOpund under tiden intill 1900 års utgång samt derefter
till minst 250,000 pund for hvarje följande kalendermånad. Med erinran
härom fa fullmägtige nu tillkännagifva, att låneförmedlarne ej mindre
T r 81f, 1 november och december månader lemnat redovisning
för forsalda obligationer af lånet å tillsammans 250,000 pund sterling
an äfven* under innevarande månad gjort anmälan om verkstad placering
af ytterligare 250,000 pund sterling deraf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N)o 1. 2o
Angående det fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksbanken
lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-
och riksbankshus få fullmägtige åberopa den särskilda berättelse,
fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret deröfver afgifva.
_ é,• -
Stockholm den 18 januari 1901.
,''™;r ALB. ANDERSON.
o f CT
EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND. 1 JOHANSSON.
W. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. MAGNUS UNGER.
, H. Séderholm.
: v*. ‘•z\'' "
■*......—--;v"
..11 (ii, u ‘.''v i
trWiiUh'':b., * • • • :: t; v‘•**•«••/• ••■» v‘‘‘
Bih. till Riksd. Vrot. IDOL 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
i
26
Statsutskottets Memorial N:o 1.
''•■''jr
Riksgäldskontorets balanserade tillgångar
Den 1 Januari
Kronor öre
1,754,825 4 5
1,010,735 6 3
580,444
594,695
63!
77!
319 87''
1,006 3 6
131,123,007129
4,542,067 16
15,109,245 3 6
6,000,000—1
25,000,000 —
j
5,434,771! 5 71
15,212,268 5 2
3,689,614; 2 4
55,62l!4 7!
13,57158
115,647(4 1
22,888(7 6
Den 31 December
469,709
79
785,651
70
558,774
34
43,871,147
81.
6,300,000
Kapital.
448,049: 4 6
772,318: 4 1
498,662: 5 7
44,350,306: 78
6,675,000: —
4,542,067: 16
14,926,115: 22
7,120,000: —
25,000,000: —
Debet.
Tillgångar:
Fordringar för utgifna lån:
'' ! Byggnadslån .......................................................
Tomtregleringslån................................................
Lån för kanal- och slussanläggningar ............
» »» jern vägsanläggningar............................
,, till kong! telegrafstyrelsen .......................
Fordran af odlingslånefonden............................
Tills vidare förräntade medel............................
Hos Sveriges riksbank i särskild depositions
räkning
.....................................................
Lån till Sveriges riksbank ................................
= 102,636,596: ib. = --
Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade
Hos banker och bankirhus i utlandet till förräntning innestående
medel.................................................
För annuitetsliqvider uppköpta valutor ..................
Fordran hos Nordtyska Banken i Hamburg
Dito hos Banque de Paris & des Pays Bas i Paris....................
Dito hos herrar C. I. Hambro & Son i London .........................
Dito hos Crédit Lyonnais i Paris...
= 207,729: 21 =
De konverterade lånens liqvidations- och amortisse
mentsfond.
............................................................... 1,754,825: 4 6 |
De tonderade lånens liqvidations- och amortisse
mentsfonder.
....................................................
Fonden för amortering af 1894 års lån................
Fonden för extra amortering af statsskulden ....
= 3,940,701: 4 8 =
Fordran af liqvidations- oeh amortissementsfonderna ................
Oredovisade medel, afsedda till inlösen af obligationer och
kuponger af Skåne—Hallands jemvägsaktiebolags obligationslån
....................
Kronor öre
104,332,519
5,134,771
25,167,824
1,007,361
8,290
1,010,735: 6 3
712,744: 6 3
999,059: 14
4,477,364
68
5 7 j
08
90
36
86
Transport 140,428,132 3 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 1.
21
och skulder vid 1900 års början och slut.
Den 1 Januari
Kronor öre
Den 31 December
Kredit.
Skulder:
Kronor öre
98,663,400 —
58,173,777 77
48,799,500 —
25,111,111 11
32,741,333 3 4
18,000,000—1
36.000,000 —
10,125—‘
140,889 —
850,291 2 4
1,244,000!—''
19,040 r,r,
97,029,900
57,886,666
66
48,799,500
—
25,111,111
11
32,371,555
66
18,000,000
—
36,000,000
—
22,700,000
—
Fonderade lån:
1880 års lån .................
1886 „ „ .................
1887 „ „ .................
1888 ,, „ ................
1890 „ „ .................
1894 „ „ .................
1899 „ „ .................
1900 „ „ .................
= 317,489,122:2 2 =
Icke fonderade lån: 10_
Gamla 5-procent lånet........................................ j n aao
Göta kanals reparationsfond ............................ 140,»»*:
= 151,014 =
1 sammanhang med Vestkustbanans inköp af staten öfre) tågna
kommun- och obligationslån:
Kommunlån ................................ 827,346: 7 2
Malmö—Billesholms jern vägs -
aktiebolags obligationslån 1,223,000: 2,050,346:7 2
Kantor utbalanseras oförändrade .................... 19,040: sfi
== 2,113,331: 80
Återstående, den 1907
delen Örel.ro Frö v i af •Örebro
I : Diverse skulder:
1,286,014 68 Å anslagen till riksdags- ochrevisionskostuader,allonmgar, annuiteter
och räntor, återbäring (approximativt) 1,048,911.3 2
50,000,000—, Af kongl. statskontoret till riksgäldskontorets 1
j , förvaltning öfverlemnade kassabehållningar 4o,000,000. — j
i 769,252! 6 8 För undsättningar vidjmissväxter eller felslagna j
skördar afsedda medel ..................-.............- _
371,808,736''3 8
337,898,733
151,014
33
förfallande köpeskillingen för hanKöpings
jernväg...................
2.069.387 28
3.000.0» Ml
Transport 47,316,903: 16 |343,119,i34|6i
opaginerad Kontrollera mot PDF
2S
Statsutskottets Memorial N:o I
Den 1 Januari
Kronor
öre
131,123,007
29
4,172
30
181
44
10,517,470
1 C
231,005,376
54
.luta t\''}u i si OOCf [?i/
Den 31 December
Kronor , öre
32
t •/ -j , -■ , . Transport 140.428,132
1 riksgäldskontor ris kassa kontant mnestäende medel:
Förskott till riksdagskostnader ............................... 375. 54 j
„ „ kontorsexpenser .............................. j 250- 12
= 4,353: 71 — .......—5-:—
.; ! ■ j ■, 4
Behållning å riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken
Kapitalräkningen:
Skulder utöfver tillgångar .......................................
Inom linien balanserade tillgångar:
105,000: — Brandförsäkringsvärdet af Riks
-
• „ bagens hus........................... 105,000: -
90^00: — Bokförmgsvärdet af Riksgäldskontorets
hus............................ 90 000: -
30,000,000: — Allmänna hypoteksbankensgrund
_''
fond............................................ 30,000,000: — J
30,195,000: Kronor 30,195,000: —
2,125 6 6
11,067,247 69
I
240,053,637;9 2
[
372,650,207 72:
it> • t d jii,
t ;vd i
y ''.»V» -ffiOvfcj
• XbiilK ; f IC i
; :'' V
-
Summa kronpr391,551,143^9
''"b,: - ",/f ■;
■ hr. t''.i.vsuia
i 1 * - i-t rf-y.
I.''. :■-»
Statsutskottets Memorial N:o 1.
29
Den 1 Januari
Kronor
öre
371,808,735
38
779,623
14
8,280
—
1,006
•• ; 1;
26
730
31
49,984
51
Transport 47,316,903: 16
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter
...............
Den 31 December
Kronor öre
343,119,134
.........i. „«..»«<*>•.
55,564: si
8,280: —
61
1,072
776
730: 31 i
49,984: bi
372,650,207(72
tillfälliga lån...............................................<••■■■
Utelöpande förfallna obligationer och kuponger
af Skåne—Hallands jernvägsaktieholags obligationslån
.............................
A anvisade medel för inköp af Hallsberg
Motala—Mjölby jernväg .......................... ......
Återstoden af vid 1890 års riksdag anvisade
medel för inköp af jemvägen mellan Luleå
och norska gränsen .....................
Återstoden af vid 1899 års riksdag anvisade
medel, 2,000,000 kronor, till fortsättning af
statsbanan från Göteborg till Skee ............ 1,000,000: —
Å 1900 års anslag till Riksdagens bibliotek 546: 4 9
Till liqvidations- och amortissementsfondema — — —
iia’ 52,896,739: 70 =
Inom linien balanserade skulder:
150,000: — Konung Carl XIII:s hemgifts
kapital.
.............................. 150,000:
100,777:16 Lappmarks ecklesiastikfond .... 100,777:16
30,000,000: — Af riksgäldskontoret utfärdade,
till allmänna hypoteksbanken
aflemnade 3 V, procent obliga
v
i ni •• tioner ..............................30,000,000:
Af lånet på 100 år till Trollhätte
slussverk:
kapital .................... 1,250: —
ränta........................ 2,286:88 3,536:8 8
48,432,008
98,
1,250: —
2,286: 8 8
30,254,314: 04.
Kronor 30,254,314: 0 4
Summa kronor 391,551,143 59
30
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Till statsutskottet.
Under år 1900 har, liksom under föregående år, det närmaste
handhafvande1 af de ärenden, som ega samband med utförandet af det
fnllmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt lemnade
uppdraget i fråga om uppförandet å Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och dess verk, varit öfverlemnadt åt en särskild
komité. Ledamöter i komitén hafva från och med den 29 mars 1900
då val anstäldes för tiden intill fullmägtiges första gemensamma sammanträde
efter de val som vid 1901 års lagtima riksdag skola förrättas af
en del bland fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret, varit
och aro: af fullmägtige i riksbanken: herrar Törnebladh och Jonsson
med hen von rnesen såsom suppleant samt af fullmägtige i riksgäldskontoret:
herrar Sederholm och Odelberg med herr Ostberg'' såsom
suppleant. ö
, , ^ed „ ovannämnda inom fullmägtiges krets utsedda ledamöter
halva fortfarande för behandling af tekniska frågor varit adjungeradegenerallöjtnanten
friherre B. A. Leijonhufvud, professor F. G. 4 Dahl
än?neraldlTektÖren L'' BerS’ hvilka samtliga omvaldes den 29 mars
1900 för tiden intill nyssnämnda fullmägtiges sammanträde.
... ^ beslut, som blifvit af fullmägtige vid gemensamma sammanVfyen
i ärendet fattade, framgå af protokollen den 29 mars, 28 mai
1900 samt denna dag. J
Öfver de med afseende på byggnadsarbetets utförande vidtagna
åtgärder under liden från den 15 januari 1900 har riksdagshuskomitén
i en till fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret stöld berättelse
lemnat redogörelse; och anhålla fullmägtige att få åberopa denna med
afseende på deri .meddelade uppgifter angående ifrågavarande åtgärder.
Öfver byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillgångar
vid 1900 års början och slut få fullmägtige meddela följande summariska
uppgift:
Statsutskottets Memorial N o 1.
31
Den 31 december
1900.
Kronor.
167,125
79
| 3,762,386
52
| 60,477
26
3,989,989
57
Den 1 januari
1900.
Kronor
92,972
4 0
4,258,153
14,747
17
116,220
33
4,482,09219 o
92,972*40 Innestaende å upp- och afskrifningsräkmng i
Sundsvalls enskilda bank ........................
Förräntade medel:
kapital............................... 3,753,703:
17 ränta................................__8,683: 52.
3 3 Behållning å de till riksdagshuskomitén anordnade
eller eljest influtna medel efter afdrag
af utgifterna.............................................
Någon försäljning af fonden tillhöriga obligationer har under år
1900 icke ifrågakommit.
Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och nksbankshusen
å Helgeandsholmen under år 1900 varit, framgår af komiténs berättelse.
Stockholm den 14 januari 1901.
Fullmägtige i riksbanken:
PEHR EHRENHEIM.
R. TÖRNEBLADH. SIXTEN von FRIESEN. OLOF JONSSON.
ROB. ALMSTRÖM. ALB. UGGLA.
Fullmägtige i riksgäldskontor!:
ALB. ANDERSON.
EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON.
W. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. MAGNUS UNDER.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utförda byggnadsarbeten:
a) riksdagshuset.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
■ . <-r
. - , ^ | rU f -K
Till herrar fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret. >V ''*
Riksdagshuskomitén får härmed till herrar fullmägtige afgifva
berättelse angående de åtgärder, som till utförande af Riksdagens
beskt i fråga om uppförande på Helgeandsholmen af riksdags-föch
nksbankshus vidtagits efter den 15 januari 1900, då berättelse senast
atgals. . T f * l i
H6—b
-
Såsom i senaste berättelse omförmälts, hade vid 1899 års slut
iasadmurarna omkring riksdagshuset uppförts till en höjd i medeltal
a 10 meter öfver gatuplanet. Innermurarna omkring kamrarnas samlingssalar
hade dock uppförts till större höjd. b
Under år 1900 hafva murningsarbetena, med undantag för en
kortare tid pa sommaren, då arbetsinställelse egde rum bland entreprenörernas
arbetare, oafbrutet fortgått. Yttre stenbeklädnaden bär bedrifvits
med större kraft an under närmast föregående år. I stenbeklädnadsleveranserna
hafva, för olika partier, deltagit Norrtelge mekaniska
stenhuggenaktiebolag, aktiebolaget Lindströms stenhuggerier på Gotland
samt det aktiebolaget Finspongs styckebruk tillhöriga Grafversfors
stenhuggeri. Sålunda har det förstnämnda bolaget ombesörjt den del
åt yttre stenbekladnaden, som enligt planen skall utföras i röd granit,
Lindströms bolag bär utfört de stenarbeten, som skola verkställas i
kalksten såsom vissa fönsteromfattningar, guirlander under fönstren
och kapitaler på pilastrarne. Grafversfors stenhuggeri, som åtagit sig
att leverera byggnadens stora bekröningslist, har fullbordat ijelfva
uggniogen af stenen och påbörjat uppsättningen, hvilken är i det
narmaste afslutad på södra fasaden.
33
Statsutskottets Memorial N:o 1.
Tegelmurningen har fortgått i jembredd med yttre stenbeklädnaden
och, hvad de inre murarna angår, delvis uppnått taklagshöjd, så att
ett antal takstolar på senhösten kunnat resas. De kamrarnes samlingssalar
närmast omgifvande murarna hafva uppdraga till lull höjd oc
jernkonstruktionen för taken till båda salarna är fullbordad . Öfver
Andra Kammarens samlingssal är derjemte taktäckningen till tullo
utförd och består af dels koppar, dels glas och dels galvanisera!! jernplåt.
Hvad Första Kammarens samlingssal angår, har hittills icke
medhunnits mer än resning af takstolarne.
Midtpartiet på riksdagshusets hufvudfasad mot Norrbro upptages
af ett ornament i stora dimensioner, afbildande svenska riksvapnet
med lejonornament på sidorna. Den, för utförandet af detta ornament
i granit, erforderliga modellen i naturlig storlek af gips har vid tillverkningen
erbjudit stora svårigheter och leveransen af densamma har
ock fördröjts långt öfver beräknad tid. Sedan den emellertid omsider
levererats, vidtog''omedelbart ornamentets utförande i sten, hvilket, pa
entreprenad öfvertaget, af firman Ericsson & Kjellström, verkstälts sa,
att af ornamentets 83 särskilda delar 80 nu äro uppsatta, hvadan a
hela detta omfattande arbete hufvudsakligen endast återstår renhuggningen
i sjelfva fogarna.
Enligt byggnadsplanen hör till riksdagshusets yttre dekorering
anbringandet på taket öfver hufvudiasaden af en figurgrupp. I sylte
att förslag till en sådan måtte erhållas, har under året anordnats en
pristäflan. Till prisdomare jemte komiténs adjungerade ledamot professor
F. G. A. Dahl samt arkitekt År. Johansson blefvo utsedda professorerna
John Börjesson, I. G. Clason och J. Kronberg, hvilka, sedan täflmgstiden
tilländagått och derunder inkommit 26 särskilda förslag, den di
augusti 1900 afgåfvo sitt utlåtande. Genom detta .fördelades de utsatta
tre prisen mellan tre svenska skulptörer, men intet af de inkomna
förslagen ansågs vara af beskaffenhet att böra omedelbart laggas till
grund för utförandet af det åsyftade ornamentet. Frågan om anskaffande
af ett antagligt förslag härtill är derför under behandling, hvarvid de
prisbelönta förslagen tjena till ledning. _ .
Hvad slutligen angår riksdagshusets inredning, har under sistförflutna
år inläggningen af jernbalkar fortsatts samt hvalfslagning ör
trossbottnar, dels af beton,'' dels af vanligt tegel utförts. Marmorbeklädnaden
i inre vestibulen i bottenvåningen bär under aret tuli
bordats.
Bill. till Jtiksd. Vrot. 1901. 4 Somt. 1 Afd. 1 Hdft. 5
34 Statsutskottets Memorial N:o 1.
huset. Enligt hvad sistförflutna år meddelats, hade under år 1899 större
delen af grundläggningsarbetet för riksbanken fullbordats och under
ar 1900 hafva ifrågavarande arbeten afslutats. Med afseende härpå
har komitén funnit sig böra i korta drag erinra om en del af de
betydande tekniska svårigheter, som vid detta omfattande grundläggningsaibete
förekommit och som måste öfvervinuas.
Grundläggningsplanen omfattar en yta af 4,600 qvadratmeter och
undei grunden består öfverst af ett lager fin sand, delvis 6. k. flytsand,
dernäst af ett fast lager grus, ofta med inbäddade, starkt vattenforande
kullerstensgångar, vidare ett lager hård, till och med för iernskodda,
med hejareslag neddrifna pålar ogenomtränglig pinnmo, samt
slutligen berg. ’
På sydvestra delen af denna grund finnes en lerkörtel af ända
.1 Clrka 40 fots djup. Denna lerkörtel skulle, såsom liggande vid
sjelfva strömfåran i rinnande vatten, under vanliga förhållanden hafva
vållat större svårigheter för grundläggningen, om den ej varit på alla
sidor omgifven af ofvannämnda sand- och gruslager. Lerkörtelns
befintlighet ^och läge hafva _ emellertid kraft vidtagandet af särskilda
försigtighetsåtgärder, för hvilka dock en närmare teknisk redogörelse
här icke torde behöfva lemnas.
Mera betydande hinder hafva emellertid beredts af den närmast
vattenytan befintliga flytsanden. Under öfverläggningarna om den
grundläggningsmetod, som i detta fall borde följas, framhöllo komiténs
tekniska rådgifvare med styrka, hurusom erfarenheten gifvit vid handen,
hvilka svårigheter rörligheten i flytsandslager med sådan belägenhet
som dessa kunde förorsaka, och med afseende härpå fann man det vara
nödvändigt att medelst profpumpning utröna, hvilka olägenheter genom
den än mer omfattande utpumpning, som måste företagas för grundläggningen
af byggnaden i dess helhet, kunde komma att uppstå.
Profpum pinligen gaf till resultat, att, redan när vattenytan sänktes
cirka en meter under Mälarens nivå, flytsandslagret rubbades ur sitt
läge och åstadkom större eller mindre sänkningar i undergrunden på
ända till 120 meters afstånd från pumpningsstället. Så t. ex. iakttogos
efter allenast ungefär 14 dagars pumpning på qvarstående hus å Helgeandsholmen
betydliga grundsättningar, förorsakande remnor, hvilka från
grundplanet sträckte sig ända upp till taklisten. En längre fortsatt
pumpning skulle naturligtvis hafva ledt till ännu större rubbningar i
flytsandslagren. Vid den länspumpning, som i stor utsträckning måste
verkställas för husgrundens åstadkommande för riksbankshuset, blef
det sålunda en bjudande nödvändighet att vidtaga särskilda anordningar.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
35
Bland dessa må framhållas grundytans indelning i icke mindre an nio
särskilda spåntregioner, inom hvilka grundläggningen for riksbankshuset
hvart efter annat verkstälts. Dessa sålunda afskeda grundläggning - områden försågos, hvart för sig, med särskilda, af^ruPla,nk^^^n
spåntväggar, hvartill ytterligare kommit en sammanhängande spant\agg,
l%andeStgätt’ framför riksbanksbyggnadens yttre grundmur mellan den
och vidgande kaj. Genom dessa anordningar har riksbankshusets
hela grund? oafsedt de särskilda spåntsegmenten, försetts med en yttre
omslutande'' språtvägg, liggande mellan nksbantens °gt
kaimuren Såsom redan i berättelsen for 1899 anförts, bär den tor
grindläggningen för riksbankshuset tillämpade grundläggmngsmetoden
lll alla delar gillats af de särskildt tillkallade sakkunnige, som närande
gDen undersökning beträffande betonmurs förhållande i olika grundvatten
(med och utan kolsyrehalt), som af verkställande ingenioren
föranstaltats med anledning af några å pundlaggmngsfragan jpplcorn
spörsmål, är numera afslutad och har lemna! vardenkt resultat. Handlingarna,
hvilka äro af så stor vidlyftighet, att de icke lämpligen kunna
i denna berättelse intagas, hållas emellertid hos komfféns verkställande
ingeniör tillgängliga för dem, som kunna önska taga närmare kännedom
om de^ „ a för r^sbankshuset under år 1900 utförda arbeten in arkas
alla till källaren hörande inre granitmurar i bruk samt en del åt de
befintliga cementmurarna. Nedre delen af den finhuggna yttre soc e n
på riksSbankshuset är i det närmaste fullbordad äfvensom en del af slutskiftet.
Om gynsam väderlek inträffar, torde under vintern detta arbete
kunna fortsättas och afslutas.
Den riksbankshuset i norr, vester och söder omgifvande kajen,
för hvilken pålningen till större delen utförts år 1899, har ytterligare
på V af hela sin längd blifvit uppförd till en höjd något öfver Målårens
medelvattenyta De pålkistor, som stöta intill Drottninggatans förlängning
och ligga invid de blifvande landfästena, hafva blifvit fardigtimrade
ochnedsänkta på sina platser, hvarjemte ipålmngen for kajmuren derstädes
är påbörjad.
På sätt i närmast föregående berättelse förmälts, hafva åtgärder
vidtagits för uppgörande af förslag till bro öfver Störa Norrström t tre
spann med öfverbyggnad alternativt . granit eller . jern Af dess»
förslag har det ena, som afser en i jern konstruerad bro, blifvit tull
c) Kajer.
d) Brobyggnaderna.
Entreprenad
och leveransaftal
under
år 1900.
Eomiténs inkomster
och
utgifter år
1900.
36 Statsutskottets Memorial N.-o 1-
utarbetadt samt till komitén öfverlemnadt; och med det snaraste är
äfven förslaget till stenbro att förvänta. Kong!, väg och vatn
Ä88Ä-?’
h08 hvil,ke.n ful]mägtige i riksbanken och i riksgäldsbetrSdp?
• °T UtredniBS af hithörande förhållanden, särlkildt
dena ^ ln,veri£n’ e? trespannsbro kunde hafva på vattenförhållan
.
. D’ ar hoi vinnande af sådan utredning uppdragit åt proessorn
vid kongl tekniska högskolan P. W. Almqvist att 1 ärendet
oc?fär aU lfinde’ tnketp^r k°rt tld Sedan kommit komitén till hända
och ar af det innehåll, Bilaga A till denna berättelse utvisar.
™ u!d nedannamnda firmor har under år 1900 afslutits aftal i fråga
AvrV 6r .Iev®rfnB.er för byggnadsarbetena på Helgeandsholmen:
för hvtff i Ägshte?3 °emeD,«"le™‘’ »“ “ d»l benarbete.
tra]va ^''lrma1n. Hedberg, om taktäckning på riksdagshuset med
falar medlopp™ pUt''™* " kuPoltäckni“S "verkamrarnessamlings
kamraSrsarfngaaSa6;;’
°“ ''eTOranS 0(*"Prolog af glastak öfver
bankshu™ Å‘ J°han8SOn’ om en del af sockelsättningen på riks
Firmorna
Erik Ohlsson, Andersson & Lindroth m. fl., om leverans
åt travaror; ’
Hillevikens aktiebolag, om leverans af tegel;
Firman Tesch & C:o, om leverans af jernbalkar;
Firman H. G. Söderberg, om leverans af stenkol
huggeriar“etonCarl
^ VerkBtä"ande af 4tskilIiga mindre sten
Slutligen
bär komitén beslutit att hos fullmägtige göra framställning
om godkännande af vilkorligt uppgjorda aftal med dels Norr.
elje mekaniska stenhuggenaktiebolag och dels firman Ericsson &
bankshuBet °m eVGranS och uPPsättning af stenbeklädnaden till riks
Riksdagshuskomitén
har under år 1900 haft följande tillgångar
frtlT8
f?r b®9* .............................................. kronor 116,iiofll
tran byggnadsfonden .................................................. ; 600 000: —
influten köpesumma för sålda materialier ^570'' 50
. transport kronor 716,790: 8 3
Statsutskottets Memorial N:o 1.
37
transport kronor 716,790: 83
influtna hyror från bazarbyggnaden vid Norrbro:
a) inbetalda för år 1900 kronor 23,200:
b) „ „ „ 1901 „ 6,750: -
influten hyra för en smedja vid Stora Katrinebeig
ränta för år 1899 å upp- och afskrifningsräkning,
godtgjord den 15 januari 1900 ......................
diverse tillfälliga inkomster ............................
.in
n
ii
ii
29,950: —
250: —
1,914: 73
199: 60
kronor 749,105: 16.
Utgifterna hafva under år 1900, inberäkna^ utgifna förskott till
visea leverantörer och entreprenörer, uppgått till- kronor 688,627: 90
hvadan behållningen till år 1901 utgör kronor 60,477:
Under förbehåll af de jemkningar, som vid slutlig granskning af
räkenskaperna för år 1900 kunna blifva af nöden, meddelas, följande
uppgift å de hufvudposter, på hvilka utgifterna fordelas.
Byggnads- och grundläggningsarbeten, pålning m. in.
Uppförande af riksdagshusets stomme till omkring 4 våningars
höjd, grundläggning för riksbankshuset, pålning för detta hus samt vidliiande
kaj jemte landfästen för broar, timring och sänkning af kistor,
arbetskostnader, inköp af lokomobil och ångpannor, palar och annat
virke, tegel, kalk och cement, jernbalkar och smide ^mt .stenk°l tor
kranar och pumpar m. ..................................... kronor 366,127: 7 5 )
jernkonstruktioner och tak
-
täckning ............................. kronor
transporter, bogseringar och
pråmhyra.................... «
värme- och afloppsledningar ,,
omkostnader för bazarbyggnaden
......................... n
ritkontoret (deraf till inred- „
ning af nytt ritkontor
983: 17) ............................ „
27,971: —
8,350: —
2,046: 30
1,350: 73
43,901: 71
i.,,
transport kronor 366,127: 7 5.
*)■ Då bokslut ännu icke hunnit verkställas, kan här ej lemnas specifik uppgift
å dem af här angifna kostnader, som afse utgifter för verkstälda arbeten samt utgifter for
behåll varande materialier.
38
Statsutskottets Memorial N:o 1.
förskott å leveranser och entreprenader
till riksdagsbyggnaderna.
.................... kronor 206,445: —
Administration :
arfvoden ................................. kronor 21,912:fö4
rrvviin <4nf ”« lj__*___ 3 047 ^
134: 25
166: 32
transport kronor 366,127: 75
„ 290,064: 74
77
77
77
förrådsförvaltning ...............
resekostnader .....................
belysning ..............................
skrif- och ritmaterialier,
post- och telefonafgifter,
trycksaker m. m...........
Diverse utgifter;
assuranser .............................. kronor
olycksfallsförsäkring............
läkarearfvode m. m...............
sjuk- och begrafningshjelp
reparationer ........................... ”
renhållning..............................
reparationer och tillsyn af
brandskåpet........................
annonser och tidningar......
materialprof och undersökning
af cement och
kalkgrus m. m................
77
7.i
77
77
77
1,049: 7 7
2,227: 60
750: —
667: 50
150: —
70: 5 9
252: 70
81: 50
836: 65
1,088: io
26,310: 77
ii 6,124: 64
Kronor 688,627: 90.
Stockholm den 12 januari 1901.
Pa riksdagshuskomiténs vägnar:
R. TÖRNEBLADH.
—--- C. R. Troilius.
r- • *L?e k°“itfnS leöamöter, som utsetts bland herrar fullmägtige, hafva lika
litet for ar 1900 sora for föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i komiténs arbeten.
Statsutskottets Memorial N:o 1.
39
Bil. A.
Till fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor^.
I skrifvelse af den 29 januari innevarande år har kongl. vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, på fullmägtiges hemställan, uppdragit åt
undertecknad att med afseende på den brobyggnad öfver norra grenen
af Norrström, i Drottninggatans förlängning, som fullmägtige halva att
utföra i sammanhang med riksbyggnaderna å Helgeandsholmen, söka
utreda,*huruvida samma bro skulle kunna byggas i tre spann samt holmens
norra strand och vattendragets botten i sammanhang dermed sa ordnas,
att man för vattenafloppet från Mälaren erhölle samma resultat som om
bron byggdes i ett enda spann, och hafva för detta ändamål till mitt
förfogande blifvit stälda alla handlingar, hörande till den undersökning
af vattenafloppets natur, som för begge grenarne af Norrström under
åren 1893 och 1894 utförts af lektorn vid tekniska hogskolan Axel
Sutthoff. Med återställande af nämnda handlingar får jag nu om denna
sak lemna följande utlåtande. , ,.r
Möjligheten att vid en brobyggnad i tre spann, hvilken kraiver
uppförande af två i strömmen belägna bropelare, vid oförandradt vattenstånd
erhålla lika stor framrinnande vattenmängd, som om bron byggdes
i ett enda spann utan pelare, måste naturligtvis bero derpå, att man i
förra fallet vidtager vissa åtgärder till förändring af vattendragets
tvärprofil, eller af dess botten och sidor, hvilka icke ifrågasattas i det
senare fallet och hvilka hafva till ändamål att ersätta den förlust i
vattenutrymme, som de begge bropelarne förorsaka. Dessa_ åtgärder
kunna vara af två olika slag, hvilka användas hvar för sig eller i
förening med hvarandra allt efter lokala omständigheter. Om det befinnes
möjligt att genom utvidgning af vattendragets bredd, vare sig
dess bottenbredd eller dess bredd i vattenytan eller begge delarne,
åstadkomma en så stor tillökning i tvärprofilens vattenarea pa det
ställe, der bron bygges, att denna tillökning vid hvarje vattenstånd
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ ‘ Stålsutskottets Memorial N:o 1.
fullt motsvarar den ^ del af samma vattenarea, som inkräktas af bropelarna,
så kan också vid hvarje vattenstånd en lika stor vattenmassa
framrinna genom de tre broöppningarne som i det ursprungliga vattenok
br1ons Aggande, utan att vattnets hastighet för detta ändamål
behöfver höjas. I detta fall behöfver man derför endast sörja för
att den vid brostället företagna utvidgningen åt begge sidor om bron
behörigen tillspetsas eller afjemnas, så att den förstorade tvärprofilen
småningom och utan tvära afsatser öfvergå!'' till och förenar sig med
den oförändrade profilen ofvanför och nedanför bron på något afstånd
från densamma. Skulle det deremot icke visa sig möjligt att vid brostället
åstadkomma en så stor utvidgning af sektionsarean som den nu
beskna]a, så kommer denna area att efter brons byggande blifva mindre,
aij k bonit vant, och den framrinnande vattenmängden kan derför
icke bibehållas vid oförändrad storlek, utan att dess hastighet ökas,
ot åter kräfver eu starkare lutning* af vattenytan i broöppningarna,
a?_ ^vac^ derstädes förut förekommit. Om denna starkare lutning äfven
\id högsta vattenstånd får framkallas genom en höjning af vattenytan
ofvanför bron, så inställer den sig af sig sjelf till erforderlig‘storlek
genom den uppdämmande verkan, som bropelarna i detta fall komma
att utöfva, Men vill man undvika höjning af vattenytan ofvanför bron,
så , blir det nödvändigt att genom en passande utvidgning eller fördjupning
af vattendraget på en längre sträcka hedanför bron åstadkomma
en sådan sänkning af vattenytan derstädes, att man på detta
sätt framkallar den behöfliga lutningen af vattenytan i broöppningarna.
. 1 ^
Granskar man nu i dessa hänseenden den samling af tvärprofiler
öfver Norrströms norra gren, som är visad på de till lektor Sutthoffs
undersökning hörande plancherna n:is 2 och 3, så finner man, att den
med litt. Q betecknade profilen, hvilken är lagd i brons blifvande midthme,
vid uppmätning . enligt ritningens skala utvisar en vattenarea
emellan de med röda linier betecknade framsidorna af landfästena, som
vid en vattenhöjd af 4 meter öfver slusströskeln
uppgår till ......................... 256,5 qvadratmeter
vid en vattenhöjd af 5 meter till................ 308 17
samt vid en vattenhöjd af 5,5 meter till....... 334,^ ”
Profilens djupaste del ligger nära 4 meter under slusströskeln, men
detta djup förekommer endast på en kortare sträcka i närheten af det
södra landfästet, och på norra sidan om denna sträcka visar vattendragets.
botten en nästan jemn stigning mot den norra kajen med en
medellutning af 1,6. Åt denna sida kan derför en rätt betydlig ut
-
41
Statsutskottets Memorial N:o 1.
vidgning af bottenbredden utan svårighet erhållas, fullt tillräcklig att
ersätta den del af vattenarean, som kan komma att borttagas åt de
begge blifvande bropelarne. Lägger man t. ex. vattendragets nya
botten, såsom bilagda ritnings profil Q utvisar, på en konstant höjd
af 3 meter under slusströskeln, med en bredd af 17 meter på hvardera
sidan om den blifvande brons midt och med sidolutningar af 1,2, som
uppstiga till den höjd af 1 meter öfver slusströskeln, hvaröfver landfästenas
grundläggningar icke få gå, så erhåller man emellan lan r
fästena en sektionsarea, som vid en vattenhöjd af 4 meter ötver sluss
tröskeln
uppgår till ..................................................... 323,0 qvadratmeter
vid en vattenhöjd af 5 meter till.............................. 374,07 „
samt vid en vattenhöjd af 5,5 meter till.............. 400,6 ,, •
För två bropelare af den storlek, som figuren visar, hvilken och torde
vara för brobyggnaden fullt tillräcklig, har man att härifrån afdraga
vid en vattenhöjd af 4 meter en area af................ 50,0 qvadratmeter
vid en vattenhöjd af 5 meter ....................................... 52,6 7 „
samt vid en vattenhöjd af 5,5 meter ...................... 54,0 „
och de återstående sektionsareorna blifva således vid samma vattenhöjder
respektive 273,0, 322,0 och 346,5 qvadratmeter samt öfverskjuta
följaktligen de nuvarande med respektive 16,5, 13,83 och 12,5 qvadrat
-
inGt6r
J Dessa öfverskott utvisa, att eu fullt tillräcklig sektionsarea, som
är fullt betryggande mot hvarje höjning af vattenyfan ofvanför bron,
utan svårighet kan erhållas i broöppningen, äfven om bron bygges i
tre spann. Vill man emellertid af någon anledning icke genast uttaga
hela denna sektionsarea, så torde en större eller mindre inskränkning
af densamma på lämpligaste sätt åstadkommas, såsom figuren antyder,
genom en minskning af bottenbredden vid norra landfästet.
Afspetsningen af den sålunda utvidgade tvärprofilen synes pa
nedre sidan om bron kunna utföras på det sätt, som de följande profilerna
P, O, N och M å bilagda ritning utvisa. Då utstånden emellan
dessa profiler icke äro större än 12 meter, så ligger profilen P i brons
omedelbara närhet, strax utanför bropelarnas ändar, och måste derför
erhålla samma storlek som profilen Q. För profilen O erhaller man
vid 4 meters vattenhöjd eu storlek af 234 qvadratmeter, hvilken ö v erskjuter
den nuvarande sektionsarean vid samma vattenstånd med 27
qvadratmeter, och denna utvidgning torde också vara fullt tillräcklig
för den verkan, som bropelarno kunna utöfva pa vattenloppct i denna
profil, då don uppgår till mer än hälften af pelarnes egna sammnrnBih.
till lhksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 6
42 Statsutskottets Memorial N:o 1.
lägda sektionsareor vid denna vattenhöjd. Vid profilen N uppkommer
en förstoring af 6 å 7 qvadratmeter, men den nästföljande profilen M,
. J verkan af bropelarne kan anses hafva upphört, kan bibehållas
vid oförändrad storlek, och den å ritningen visade ändringen af profilens
form afser derför endast borttagning af den branta sidolutniniren på
södra sidan. ° r
1)611 ÖfJiga, delen af 8trömmen ända ned till Norrbro kan bibehållas
alldeles orörd, då vattenafloppet genom denna del icke påverkas af den
nya brons byggnadssätt, _ vare sig. i ett eber i tre spann, och härigenom
förekommes också hvarje sänkning af Mälarens vattenstånd genom
denna bros uppförande.
På öfre sidan om bron torde afspetsningen af tvärprofilens utvidgning
kunna utföras på en ganska kort sträcka och utan synnerlig
sammandragning af bottenbredden, då man antagligen derstädes snart
trattar en sektion af samma storlek som broöppningens.
Det har sålunda visat sig, att såväl brobyggnaden sjelf som
vattenafloppet från densamma låta ordna sig på tillfredsställande sätt
utan antaglig inverkan på Mälarens vattenstånd, om Helgeandsholmens
norra strand, utanför den blifvande kajmuren, bibehålies i sitt nuvarande
skick eller ordnas i enlighet med det i lektor Sutthoffs betänkande med
litt. B betecknade alternativet. Möjligheten häraf beror derpå, att så
länge den smalaste och grundaste delen af strömmen bibehålies oförän
råd och sålunda hindrar hvarje sänkning af lågvattenytan, så är
man oförhindrad att i broöppningen för säkerhets skull uttaga en sektionsarea,
som är mer än tillräcklig för högvattnets afledande, och man
undviker sålunda med säkerhet äfven hvarje anledning till böjning af
hög-vattenytan. Ifrågasätter man deremot någon betydligare ändring
af den nyssnämnda delen af strömmen, hvarigenom afbördningsförmågan
derstädes skulle väsentligen ökas, så måste man, för upprätthållande af
status quo i Mälarens vattenstånd, icke blott undvika att i broöppningen
uttaga något öfverskott af sektionsarea utöfver den nuvarande, utan
denna sektionsarea skulle till och med på något sätt behöfva minskas
för att hindra den sänkning af lågvattenytan, som den ökade afbördningslörmågan
eljest skulle föra med sig.
Men redan den förra af dessa begge åtgärder stöter, huru enkel
den än kan synas vara, på en rätt allvarlig svårighet. Vi hafva nemligen
i det föregående funnit, att med den storlek å den nya sektionsarean
i profilen Q, som är visad å bilagda ritning, erhåller man ett
öfverskott, som vid en vattenhöjd af 4,0 meter uppgår till 16 Va qvadratmeter,
men vid en vattenhöjd af 5,5 meter endast till 12 Va qvadrat
-
Statsutskottets Memorial N:o 1. 43
meter, och det ligger tydligen i sakens natur, att det förra öfverskottet
alltid ’ måste vara större än det senare, enär p edar ne alltid borttaga en
större del af vattenarean vid högvatten än vid lågvatten. För att vid
alla vattenstånd noggrant bibehålla denna sektionsarea vid sm nuvarande
storlek, måste således den å ritningen föreslagna nya profilens
area vid lågvatten minskas med 16 7, qvadratmeter, men vid högvatten
med endast 12 V, qvadratmeter, hvithet åter förutsätter tillvaro af en
rörlig damlucka af 4 qvadratmeters storlek, som kan stängas vid lågvatten
och öppnas vid högvatten, eller ock af ett högre beläget sidoaflopp,
som icke verkar, förrän vattenytan öfverskridit höjden 4,0
och hvilket vid höjden 5,5 uppnår en storlek af 4 qvadratmeter.
Ifrågasätter man härjemte att genom en ytterligare minskning af sektionsarean
i broöppningen förebygga den sänkning af lågvattenytan,
som utvidgningen eller upprensningen af den smalare delen af strömmen
skulle förorsaka, så måste det betraktas såsom praktiskt nödvändigt att
för säkerhets skull göra denna minskning i viss män större, an hvad
den egentligen skulle behöfva vara, emedan den nätt och jemnt behöfliga
storleken af densamma hvarken kan med full säkerhet beräknas
eller ens med full noggrannhet utan öfverdrifna kostnader utföras.
Men då denna förminskning härigenom kan komma att ofördelaktigt
inverka på högvattenytans ställning, så tvingas man åter af säkerhetsskäl
att göra någon del af densamma i form af rörliga damluckor
eller att upphäfva dess verkan på högvattnet genom ett högre beläget
sidoaflopp, och anordningen af vattenafloppet blir sålunda. allt mer
komplicerad. Det är också af dessa anledningar, som hvarje förslag
till större förändring af vattenloppet genom. Norrström alltid vant och
alltid måste vara åtföljdt af något förslag till regleringsdam. °
Vill man derför''tills vidare undvika en dambyggnad, sa tar man
icke ifrågasätta större förändring i strömmens nuvarande tillstånd eller
större utgifning vid holmens norra strand, än att dess verkan pa
Mälarens lågvattenyta kan tagas med i köpet och tolereras såsom praktiskt
oskadlig. Lyckligtvis eger man numera i lektor Sutthofts omsorgsfullt
utförda undersökning ett säkert medel att bedöma hvilken verkan,
som i detta afseende kan utöfvas äfven af ganska små profilförandnngar,
hvilket utan denna undersökning skulle vara förenadt med mycken
osäkerhet och stora svårigheter. Efter en ganska fullständig och noggrann
granskning af alla till denna vidlyftiga undersökning hörande
räkningar och öfriga slutledningar, måste jag anse det vara pa afgörande
sätt ådagalagdt, att den verkan, som alternativet A) skuffo
utöfva på Mälarens lågvattenyta, inskränker sig till en sänkning, som
44
Statsutskottets Memorial IN .-o 1.
med säkerhet icke öfverstiger 2 centimeter, men hvars sannolika värde
utgor endast 1 centimeter Äfven detta alternativ, hvilket såsom bekant
inne bar, att hela den utanför kaj muren framskjutande delen af holmen
skulle sankas under lågvattenytan, och hvilket sålunda förutsätter den
största utkräfning, som för strandens reglering gerna kan ifrågakomma,
skulle val derför med fog kunna betraktas såsom oskadligt och utan
vidare kunna utföras Men då det emellertid af flera skäl torde vara
ömkligt att i afseende pa ändring af Mälarens vattenstånd framställa
sa små fordringar som möjligt, så ligger det nära till hands att undersöka,
om icke något medelförslag emellan alternativen A och B möi.
lgen skulle kunna uppställas, som med ännu mindre rubbning af bestående
vattenförhållanden kunde vara ur estetisk synpunkt antagligt.
or närmare utredning af denna fråga måste man först närmare
granska^ skilnaden emellan alternativen A och B. Denna skilnad består
såsom bekant deruti att det framskjutande hörnet af holmen enligt
alternativet B skulle fa eu höjd af omkring % meter öfver högvatteSytan
samt forses med en passande strandskoning, under det samma
horn enligt alternativ A skulle sänkas under lågvattenytan och således
icke behöfva någon skoning. Men det är tydligt, att bortgräfningen
den del af detta horn, som ligger öfver högvattenytan, icke kan
utöfva någon verkan på vattenstånden, vare sig på högvattenståndet
eller pa lagvattenstandet. All den verkan, som i detta hänseende utofyas
af alternativet A, måste derför härröra från bortgräfningen af
det jordlager, som börjar vid högvattenytan och sträcker sig till djup
un er lagvattenytan, till hvilket afgräfningen enligt detta alternativ
skall ga. Men detta jordlager kan ytterligare delas i två öfver livarandra
liggande delar, nemligen en del, som ligger emellan hög- och
lagvattenytorna, och en del, som ligger under lågvattenytan. Bortgräfningen
af den forra delen inverkar icke på lågvattenståndet, men väl
pa hogvattenstandet och på sådant sätt, att de högre vattenstånden i
allmänhet blifva af något kortare varaktighet. Den verkan, som denna
del af gräfning©]! utöfvar, borde väl derför snarast anses nyttig, men
kan åtminstone i alla händelse!'' betraktas såsom oskadlig Derefter
fJet Under lågvattenytan belägna jordlagret, med
tjocklek af /4 till /, meter, och det är sålunda endast från bort
vattånyfan
hlrtr ““ de“ förU‘ °mtalade “"kningen af Eg
.
Målårens vattenstånd har under de senaste 40 åren endast några
iå gånger hojt sig till mer än 5,0 in. öfver slusströskeln och alltid
nät under 5,5 m. Inom den del af strömmen, der det ifrågavarande
Statsutskottets Memorial N:o 1.
45
utskjutande hörnet är beläget, står vattenytan, åtminstone vid de högre
vattenstånden, alltid något lägre än vid shissen,. och skilnad*® utgör
enligt tillgängliga profiler vid ett vattenstånd i Malaren åt 4,5 in.
omkring 1U meter och vid ett vattenstånd af 5,0 m. omkring A me er.
Det måste derför vara ytterst sällsynt, att vattenhoj den öfver slusströskeln
på detta ställe öfverstiger 5,0 m om detta ens någonsin
inträffar, och intill denna höjd kan man derför betrakta holmens afscha
ning såsom utan verkan på vattenstånden i Malaren. En derefter
följande djupare afschaktning kan i tvärpronl begranSas antingen åt en
djupare belägen horizontal linie, såsom förhållandet ar med alternativ
A, Peller af en lutande linie. Lägger man i senare fabel den lutande
profillinien till en del af sin längd öfver och till en del undei de
vanligen förekommande vattenytorna, så erhåller man utanför kaj muren
en lågt liggande strandremsa, som på något afstånd från muren försvinner
under vattenytan. En på sådant sätt öfver vattenytan synlig
del af vattendragets botten är för visso icke någon prydnad, men ar
å andra sidan ingen ovanlig företeelse, der kajmurar uppforas vid
vattendrag med starka vattenvariationer. Vill man betrakta densamma
såsom antaglig, så kunna gynsammare förhållanden i afseende pa vattenstånden
i Mälaren ernås än för alternativ A. .......
Gifver man t. ex. den ifrågavarande strandremsan invid kajmuren
en konstant höjd af 5,0 in. öfver slusströskeln samt eu lutning utåt
strömmen af 1,10, såsom med blyertslimer är visadt sayal i profilerna
O. X och M å bilagda ritning som i profilerna 0-1 a de till iektoi
Sutthoffs undersökning hörande planscherna n:is 2 & 3, sa kommer
bortgräfningen af det jordlager, som ligger emellan hog-och lagvattenytorna,
att vid smalaste delen af strömmen utgöra omkring A af motsvarande
gräfning enligt alternativ A samt bortgräfnmgen af jordlagret
under lågvattenytan omkring V6. I jemförelse med alternativ A skulle
derför också i sådant fall gräfningens inverkan pa hogvattenytan och i
allmänhet på de högre vattenstånden komma att nedsattas till omkring
3/5 samt dess verkan på lagvattenytan till omkring ^/b oc i sän ningen
af den sistnämnda ytan, hvilken följaktligen skulle mskrankas til 3 å
4 mm., torde väl då kunna betraktas såsom fullkomligt betydelselös
för vanliga, praktiska sjöfartsförhallanden.
Det gifvos emellertid äfven ett annat, ur estetisk synpunkt mera
tillfredsställande sätt att fullständigt aflägsna det framskjutande hornet
utan att derigenom förorsaka någon rubbning af Målårens lagvattenyta.
Det är nemligen tydligt, att all den utvidgning, som den smalaste delen
Bill. till Biksd. Prof. 1901. 4 Samt. 1 Afd. 1 Haft. 7
46 Statsutskottets Memorial N:o 1.
af strömmen skulle undergå, om detta hörn fullständigt bortmuddrades,
kan till sin verkan på lågvattenståndet återupphäfvas genom en passande
höjning af vattendragets botten inom samma del af strömmen. De tre
minsta tvärsektionerna, hvilka på lektor Sutthoffs planscher äro betecknade
med H. I och K, skulle för detta ändamål kunna erhålla en regelbundet
bestämd form, begränsad af de begge vertikala kajmurarna
samt af en horizontal eller bågformig bottenlinie på sådan höjd, att
sektionens nuvarande storlek vid lågvatten bibehölles oförändrad. Det
är lätt funnet, att för den mellersta sektionen I skulle den horizontala
bottenlinien komma att ligga omkring 2 Vs meter öfver slusströskeln
och för de begge öfriga något lägre. Men då det icke gerna är möjligt
att i den starka ström, som här åtminstone tidtals är rådande, på varaktigt
sätt åstadkomma en dylik förhöjning af bottnen, såvida den icke
utföres enligt alla konstens regler i form af en solid, mot underskärning
skyddad damtröskel med stor utsträckning i vattendragets längdrigtning,
så torde en sådan åtgärd icke böra ifrågasättas annat än i samband
med den störa frågan om Mälarens framtida reglering. Och denna
frågas^ behandling torde väl i sin tur böra anstå åtminstone till den
tid, då det redan nu planlagda nya utloppet genom Hammarby sjö kan
komma till utförande. Allt intill denna tid torde det väl derför vara
klokast att betrakta alla åtgärder i Norrströms vattendrag såsom provisoriska
och utföra dem i enlighet dermed.
Stockholm den 12 december 1900.
P. W. Almquist.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.