Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatans första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch slottsstaterna.
1901-02-12 · 9 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 2 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:2, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatans första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch slottsstaterna.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1901, kl. 3 e. ra.
, . ;;i ,|. , . n^r:1 * * * 5 j.> ; r:
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatans
första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch
slottsstaterna.
(1 :a U. A.)
Ordinarie anslag.
l:o) I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken
tinnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
för kongl. hofstaten.............................. kronor 1,196,900: —
» » slottsstaten ........................ » 123,100: —
Angående
ökadt ''anslag
till Gripsholms''stott.
[l.J
tillsammans kronor 1,320,000: —
har Kongl. Maj:t uti propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
uti punkten 1 föreslagit Riksdagen att höja det för Gripsholms slott uppförda
anslag från 5,000 kronor till 6,000 kronor eller med 1,000 kronor.
1 detta ämne har statsrådet och chefen för finansdepartementet till
statsrådsprotokollet den 11 januari detta år anfört följande.
Östra kungsladugården om 1 mantal, belägen nära Nyköping i Helgona
socken och Rönö härad af Södermanlands län, hade enligt kongl. brefvet den
5 juni 1739 anslagits landskamreraren, landssekreteraren och landträntmästaren
i nämnda län samt dåvarande slottsskrifvaren vid Nyköpings slott såsom
boställslägenhet med en fjerdedel till hvardera. Beträffande den nämnda
Bih. till Biksd. Prof. 1901. 4 Samt. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2). 1
- Statsutskottets Utlåtande N:o 2
slottsskritvare anslagna fjerdedelen af kungsladugården hade genom kongl.
brefvet angående byte af löner och förmåner mellan slottsförvaltaren på
Gripsholm och slottsskrifvaren i Nyköping deri 17 december 1782 förordnats,
att. vid den senares afgång, bland andra löneförmåner, den honom anslagna
fjerdedel af ifrågavarande kungsladugård skulle tilläggas slottsförvaltaren vid
Gripsholm att allt framgent denna beställning åtfölja. Häri hade annan ändring
icke skett, än att. sedan, på sätt protokollet för hofärenden den 27
oktober 1853 utvisade, förordnats, att i stället för förutvarande såväl ståthållare
som slottsför vält are på Gripsholms slott för samma slott skulle anställas
eu intendent, ifrågavarande fjerdedel af kungsladugården tillfallit denne
intendent såsom löneförmån, samt att Kongl. Maj:t. den 4 oktober 1892, enligt
hvad protokollet öfver hofärenden för samma dag gåfve vid handen, betalt,
att de tjensteåligganden, som jemlikt nyssberörda beslut den 27 oktober
1853 vant uppdragna åt en intendent vid Gripsholms slott, dädanefter skulle
bestrida8 af eu ståthållare, hvilken skulle ega att derför åtnjuta alla de löneförmåner,
som varit med intendentsbefattningen förenade. Hvad åter anginge
de landssekreteraren, landskainreraren och landträntmästare!! af kungsladugården
anslagna lotterna, hade dessa i följd af ny lönereglering för landsstaten
blifvit till statsverket indragna, de båda förstnämnda den 14 mars
1881 och landträntmästare!!8 lott den 14 mars 1886.
Jemte meddelande, att någon annan fördelning af kungsladugårdens
egor mellan de särskilda lotterna icke egt rum, än att inegorna blifvit dem
emellan delade genom sämjedelning, åkern och ängarne år 1834 samt hagmarken
är 1842, hade domänstyrelsen i skrifvelse den 20 januari 1899 anfört,
att, sedan Ivongl. Maj:t den 16 april 1880 på ansökning af dåvarande intendenten
vid Gripsholms slott dels medgifvit, att den intendenten på lön anslagna
fjerdedel af Östra kungsladugården Unge utarrenderas i sammanhang
med den del af samma kungsladugård, som innehafts af landskainreraren i
länet, dels ock föreskrifvit, att halfva arrendebeloppet, sedan deraf för redovisning
innehållits den kronan behållna räntan för ifrågavarande boställsandel,
skulle af fögderiredogörarne tillhandahållas slottsintendenten mot qvitto,
som borde biläggas specialräkenskapen, och i berörda räkenskap afföras under
behörig titel, samtliga lotterna, hvilka från den 14 mars 1886 varit förenade
i en arrendator8 hand, nu vore utarrenderade till den 14 mars 1902, de
landskainreraren och intendenten vid Gripsholms slott anslagna lotterna genom
ett kontrakt mot arrende af 2,060 kronor samt landssekreterarens och landträntmästarens
forna lotter genom särskilda kontrakt, den förra lotten för 675
kronor och den senare för 450 kronor. Då arrendeafgifterna för landssekreterarens
och landskamrerarens forna lotter sålunda uppginge till mer än 500
kronor hvardera, skulle, enligt gällande författningar, dessa lotter fortfarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 2. B
utarrenderas. Vidkommande landträntmästare!» lott, för hvilken arrendet
understege sistnämnda belopp, kunde det ifrågasättas, huruvida icke denna
lott vört underkastad de i kong! brefvet den 29 maj 1891 meddelade be
stämmelser angående försäljning af mindre kronoegendomar, men, da alla
lotterna hade sammanblandade egor och delvis gemensamma byggnader, syntes
det uppenbarligen ligga i statens intresse, att landträntmästare!» lott icke
afyttrades Härför talade äfven den omständigheten, att om alla lotterna
förbi ef ve i kronans ego, skulle genom deras sammanslagning under ett an ende
kunna bildas en lagom stor arrendegård, å hvilken redan nu tunnes tilliåt vliga
uthus och af hvilken, sedan boningshus för arrendator!! och möjligen e i
arbetarebostad blifvit uppförda, borde, med det fördelaktiga läge, eSen 0^n
både kunna väntas eu ganska afsevärd inkomst lor statsveiket. livad säl
skild! anginge den del af kungsladugården, som anslagits slottsintendenten
vid (fripsholm på lön, syntes bemälde intendent icke kunna formenas att, om
han så önskade, vid arrendetidens slut sjelf taga denna lott om hand . J^ft
detta händelsen, skulle emellertid stora svårigheter uppstå vid biukn ngen åt
de öfriga lotterna, på grund deraf att, enligt hvad en vid domanstyrelsens
skrifvelse fogad karta utvisade, dels en af åbyggnaderna vid kungsladugården
]å«-e delvis på slottsintendentens lott och åtskilliga andra vore uppförda pa
den för lotterna gemensamma marken, dels ock tre skiften af slottsintendentens
lott sköte djupt in i de öfriga lotterna och ett skifte till och med sträckte
sig från kungsladugårdens södra gräns till den norra, sa. att egorna derigenor
splittrades i två från hvarandra skilda delar. Da emellertid, om slottsintendentens
lott skulle utbrytas, egoblandningen och förhållandet med byggnadeina
syntes komma att vålla i det närmaste lika störa olägenhet^foi ^nkaren
af denna lott som för de öfriga lotternas mnehatvare och till följd deiat
skulle uppstå svårigheter att på nöjaktiga vilkor erhålla brukare af jorden
vore det antagligt, att slottsintendenten skulle vara mest böjd foi att låta
sin lott förblifva i sambruk med de öfriga lotterna mot erhållande af den
andel i det för kungsladugården blifvande arrende, som pa hans lott belöpte
Härvid vore dock att märka, att vid kungsladugårdens utarrendering enligt
nu gällande grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomaner de anendebelopp,
som af arrendatorn inbetalades, kunde blifva ganska vexlande
det att arrendatorn kunde erhålla afdrag a arrendet ej mindre för ei fördelliga
byggnader, hvilka medförde högre kostnad, an som motsvarade hans byg - nadsskyldighet enligt arrendekontraktet, än äfven i vissa fal för
ringar, såsom nyodlingar, täckdikning med mera. Den minskning i anendeinkomst,
som på detta sätt kunde, särskild! med afseende a behofvet åt okadt
bostadsutrymme vid egendomen, för slottsintendenten uppstå.kunde hd, emelertid
näppeligen antagas vilja underkasta sig, helst den foihojning i autnde ,
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Statsutskottets Utlåtande N:o 2.
som genom förbättringarna vore att förvänta under en ny arrendeperiod
sannolik ej skulle komma honom eller hans rättsinnehafvare till godo; och
a det syntes styrelsen ej kunna ifrågasättas, att de arrendeafdrag som för
ärendet01 ansW ""T1 1erfordrfdes’ afräknas endast å kronans andel i
}’ ,anfge spisen, att saken skulle blifva bäst ordnad sä val för
S0,1.J, f0J kron1an säsom jordägare, om den förres lott i kungs
SÄrSeeSt“et
indl''agen m6d ^ fÖ1’ ^intendenten a&tt
,r giund af hvad sålunda anförts hade domänstyrelsen hemstält att
Kong!. Maj:t måtte dels förklara, att den landträntmäSen ^
bibehållas JÄD?f dC iaf 0stra kungsladugården skulle i statsverkets ego
bibehållas och fortfarande utarrenderas, dels ock taga i öfvervägande huruvida
icke åtgärder borde vidtagas, för att den slottsintendenten vid Gripsholm
pa, lön anslagna del af kungsladugården måtte, då nu löpande arrendeperiod
för atrrTr T" 1a02 ^ m ända> tin ^tsverket indragas
ladugård^ d kning Utarrenderas tillsammans med öfriga delar af kungs
i
särskilda remisser både utlåtanden i ärendet afgifvits ei mindre
den lo februari 1899 af riksmarskalksembetet, som dervid öfveriemnat in
augusti i89Qanff ^Gripsholms slott, än äfven den 18
Sgium statskontoret och den 27 december samma år af kammar
holnv
, dem’ som sålunda yttiat sig i ärendet, både ståthållaren pa Grips.
ms slott och riksmarskalksembetet förklarat sig icke hafva något att
™ ,mo! hvad domänstyrelsen föreslagit i afseende ä dispositionen af den
slottsintendenten vid Gripsholm pa lön anslagna del af Östra kungsladugården,
under förutsättning att slottsintendenten tillerkändes rätt att i stället för afomsten
af den nustade lönejorden af statsverket uppbära kontant ersättning,
bref dei ! w att i öfverensstämmelse med förberörda kong],
16 apnl 1880 funnes efter nämnda tid uti vederbörande fögderi
Grinsahdmninvit?n
™d*medlen m0t intendentens> numera ståthållarens ä
lipsholm qvitto atford den honom tillkommande andel deraf, under det att
ST» ''I* "?PtaBna 1 GriPsM“ rataskaper- och
e statskontoret vidaie anfört, att vid den reglering, som af 1809—1810
^ vidtagits med slotts- och hofstaterna, såsom allmän grundsats
faststalts, att »Kongl. Maj:t skulle i underdånighet erbjudas en viss^ bestämd
v11 i?SS hofstallstaters underhåll, emot det att Kongl.
lemna 1?ader tacktes ^Riksens lioglotiiga Ständers fria disposition öfverrii
n en0 kungsladugårdar med tillhörande hemman och lägenheter,
dittills statt under Kongl. Maj:ts och dess höga företrädares enskilda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 2. °
disposition.» I öfverensstämmelse med denna grundsats hade ock Rikets
Ständer uppfört a stat till Gripsholms slotts underhåll och nödig hetjenings
aflöning 2,000 riksdaler, hvarvid emellertid, såvidt statskontoret kunnat finna,
slottsförvaltarens förmån af Östra kungsladugården icke tagits i beräkning.
Såsom vilkor för anslagets utgående hade bestämts, att från 1810 års början
de inkomster, som dittills influtit i (rripsholms slottskassa, skulle till statskontoret
direkt levereras, hvarefter i kongl. brefven den 23 augusti 1810
och den 7 augusti 1816 vidare föreskrifvits, att de nämnda slottskassa föiut,
tillfallande inkomster skulle ingå till statsverket och af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Södermanlands län uppbäras. Af hvad sålunda förekommit
ville det synas statskontoret, som om den slottsförvaltaren vid Gripsholms
slott enligt kongl. brefvet den 17 december 1782 på lön anslagna del af
Östra kungsladugården bort vid 1810 års reglering af slotts- och hofstaterna
till statsverket indragas, samt att i följd häraf ersättning lör indragningen
icke kunde till slottskassan anvisas, med mindre Riksdagens medgifvande dertill
vunnits; och hade på grund häraf statskontoret, som i öfrigt instämt i hvad
domänstyrelsen föreslagit, hemstält, att, derest Kongl, Maj:t skulle finna Gripsholms
slottskassas behof kräfva, att densamma bereddes ersättning för den
minskning i inkomster, som uppkomme genom indragning till statsverket åt
ifrågavarande del af Östra kungsladugården, Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen
äska erforderlig förhöjning i det till Gripsholms slott uppförda anslaget.
Kammarkollegium hade till en början erinrat, att vid 1809—1810
årens riksdag för slottsförvaltaren vid Gripsholm upptagits och beräknats indelta
räntor till sammanlagdt belopp af 33 riksdaler 16 skillingar bankomynt efter
kronovärdering, i hvilket belopp räntan frän slottsförvaltarens andel af Nyköpings
Östra kungsladugård ingått med 6 riksdaler 32 skillingar enahanda
mynt, eller 10 kronor, men att för astadkommande af föl enkling i läken
skaperna nämnda räntor sedermera, jemlikt kongl. brefvet angående reglering
af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel den 19 augusti 1851, till
statsverket indragits mot kontant ersättning, beräknad efter markegång till
230 riksdaler bankomynt, eller 345 kronor. Beträdande den af statskontoret
anmärkta, vid 1809—1810 årens riksdag vidtagna reglering för indragning
till statsverket af särskilda i riksdagshandlingarna närmare angifva kronoegendomar,
hvilka dittills stått under Kongl. Maj:ts enskilda disposition, både
kammarkollegium anfört, att denna reglering sä mycket mindre kunnat eller
bort utsträckas till ifrågavarande kungsladugård, som denna egendom vid
tiden för nämnda riksdag icke stått under Kongl. Maj:ts enskilda disposition,
utan innehafts såsom ett. vanligt boställshemman af särskilda löningstagare
enligt faststälda specialstater. På grund häraf, och då de inkomster, som
jemlikt kongl. brefven den 23 augusti 1810 och den 7 augusti 1816 skolat
opaginerad Kontrollera mot PDF
« Statsutskottets Utlåtande N:o 2.
indragas från Gripsholms slottskassa, icke afsett någon del af nu ifrågavarande
egendom, från hvilken arrendet ej ingått till slottskassan, hade
kammarkollegium funnit de af statskontoret åberopade omständigheter i afseende
å välboren för åtnjutande af vissa i riksstaten för slotts- och hofstaterna
uppförda anslag sakna betydelse för nu föreliggande fråga om indragning till
statsverket af återstående delen af Nyköpings Östra kungsladugård, hvilken
andel, på sätt jemväl statskontoret antydt och Kongl. Maj:ts beslut angående
lönereglering med mera för slottsintendenten den 12 juni 1866 gåfve vid
handen, fortfarande innehades såsom boställsförmån. Domänstyrelsens ofvanberörda,
af indelningshafvare!! godkända förslag hade för den skull synts
kollegium icke kunna genomföras, med mindre full ersättning bereddes indelningshaf\aien
föi den minskning i inkomst, som till följd af indragningen
honom tillskyndades. I detta afseende hade kollegium, som i öfrig! ej haft
något att erinra mot bifall till hvad domänstyrelsen föreslagit och hemstält
beträffande kungsladugårdens framtida disposition, erinrat, att boställshafvarens
inkomst från egendomen, sedan ofvanberörda, kronan numera behållna
ränta, 10 kronor, blifvit afdragen, under nu löpande arrendeperiod utgjort
1,020 kronor årligen, till hvilket belopp indelningshafvarens ersättning för
boställsförmånen syntes kunna uppskattas och för framtiden bestämmas.
Departementschefen har för egen del anfört, att han, lika med domänstyrelsen
och öfriga i ärendet hörda myndigheter, ansåge, att det skulle vara
för statsverket fördelaktigast, att den andel af Östra kungladugården, hvilken
såsom löneförmån för närvarande innehades af ståthållaren vid Gripsholms
slott, vid arrendetidens utgång, den 14 mars 1902, indroges till statsverket
och utarrenderades tillsammans med öfriga lotter af kungsladugården. Denna
uppfattning delades äfven, enligt hvad departementschefen inhemtat, af statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet. Med afseende å hvad kammarkollegium
meddelat erfordrades emellertid, för att en sådan indragning skulle
kunna ske, att ståthållaren vid Gripsholms slott bereddes godtgörelse för den
minskning i löneinkomster, som härigenom skulle komma att tillskyndas
honom, och hvilken godtgörelse departementschefen ansåge böra bestämmas
till i jemnt tal 1,000 kronor.
Undei fiamhållande, att ifrågavarande framställning allenast afser ett
utbyte af eu indelning mot ett kontant anslag och sålunda i verkligheten
icke medför någon utgift för statskassan, men tvärtom, derigenom att berörda
kungsladugård blir i sin helhet stäld under domänstyrelsens förvaltning
och kan genom ett enda kontrakt utarrenderas, fördelar för statsverket
kunna uppstå, hemställer utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande 1V/o 2.
att Riksdagen må höja det för G-ripsholms slott uppförda
anslag från 5,000 kronor till 6,000 kronor eller
med 1,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
2:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag liar Kong! Maj:t icke före''^rTaZag.
slagit någon förändring.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslagen under denna liufvudtitel,
i hvilka förändring här ofvan icke blifvit ifrågasatt,
må i 1902 års riksstat upptagas till oförändrade belopp.
Extra anslag.
3:o) Sedan med anledning af en utaf Kongl.Malt gorå framställ
ning 1897 års Riksdag för yttre restaurering af Stockholms slott bevilja restaUyenng
500,000 kronor och deraf på extra stat för hvardera af aren 1898,, 1 9, h“{Jt03cloU
1900 och 1901 anvisats en femtedel eller 100,000 kronor, har Kongl. Maj.t foi p.]
slagit Riksdagen att å extra stat för år 1902 af nämnda anslag bevilja
återstående femtedelen eller 100,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för yttre restaurering af Stockholms
slott af härför beviljadt anslag anvisa på extra stat för
år 1902 återstående femtedelen eller 100,000 kronor.
Stockholm den 12 februari 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 2.
Bil. Litt. A.
Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Första lmfvudtitel.
1901 års
riksstat
anslår:
Anvisning
i kontant.
Kronor, j ö.
748.000 !-
192.000 i—
:
26.000 |—
26.000 j—
28.000 j -
56,400''—
45.000 —
22,500 -I
i .
3,000 !-j
50.000 —
S:gr | 1,196,900 -
Kong!. Hof- och Slottsstaterna.
Kongl. liofstatsanslagen.
Förslag till
blifvande
riksstat;
Anvisning
i kontant.
Kongl. Maj:ts hofhållning.............................
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens höfhåiining^och händpenningar
för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan
Hans Kongl. Höghet Hertigen af Vestergötland
Hans Kongl. Höghet Hertigen af Nerike .......................
Hennes Kong!. Höghet Hertiginnan af Dalarne................
för underhall och vård af möbler samt andra staten
tillhöriga inventarier i de kongl. slotten
Kongl. hofstallets utfodring......................
Polis-, lys- och renhållning vid kong!, siottet och Arf
prinsens
palats ...........................
Rosersbergs slott ................................................
\ ed och kol för de kong!, höfvel]............
Kronor.
748,000 —I
192,000;—!
26,000 —
26,000
28.000 —j
56,400 i
45.
000 j
22,
500 —j
3,000 —!
50.000 —
S:gr l,196,900t
Kong 1.slotten. ;
63,000 -'' Reparationer å Stockholms slott med flera för de kongl.
! bofven upplåtna byggnader I uonnrJ i
11,250 —j Brandväsendet och .......63>°00 -i
24,600 -
5.000 —
8,250 -
8.000 —
3,000 -
, , , . yttre lyshållningen vid kongl. slottet
och Arfprinsens palats .......... ,,
Drottningholms slott ....................ZZ.’Z""Z"."Zj oa unn
Gripsholms slott. Nuvarande belopp 5 000- _
med ......................................u.JIZZ 1,000:'' -I
Ulriksdals slott
24,600 —
6,000 —
S:gr
S:a
123,100 1—
1,320,0001—|
Haga lustslott och park............... .............i e’nnn
Strömsholms slott ................................................j 3*000j
S:gr | 124,100!-
Summa ) 1,321,000 —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 2.
9
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens
Första hufvudtitel.
För yttre restaurering af Stockholms slott................................................
Kronor.
ö.
100,000
—
Bih. till Riksd Prot. 1901. 4 Sami 1 Afd. 2 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1901:96 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. liofoch slottsstaterna. s. 1 i texten