Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af förra sergeantsbostället 5/12 mantal n:o 1 Skogen i Ragunda socken af Jemtlands län.

1901-02-05 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:22, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af förra sergeantsbostället 5/12 mantal n:o 1 Skogen i Ragunda socken af Jemtlands län.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

21

1 > "i

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 5 febr. 1901, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

försäljning af vissa delar af förra sergeantsbostället 5/12

mantal n:o 1 Skogen i Ragunda socken af Jemtlands län.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för den 7 december 1900 har Kongl. Maj:t i en till

Riksdagen aflåten proposition (n:o 19) föreslagit Riksdagen medgifva,

att — sedan hemmanet 5/i2 mantal n:o 1 Skogen i Ragunda socken

af Jemtlands län blifvit, i öfverensstämmelse med ett af förste landtmätaren

John Tjerneld uppgjord t förslag, genom egostyckning enligt lagen om

hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896

deladt i sju hemmanslotter, betecknade med litt. A, B, C, D, E, F och G,

med iakttagande dervid, att i enlighet med samma förslag lotterna, utom

de dem hvar för sig tilldelade områden, tillädes, såsom för dem gemensamma,

erforderliga vägar med en areal af sammanlagdt 2 hektar 75,6 ar,

— förstnämnda sex hemmanslotter finge försäljas sålunda,

att hemmanslotten litt. A, innefattande en areal af 118 hektar 12,9

ar, å offentlig auktion till den högstbjudande försåldes under de i kongl.

brefvet den 29 maj 1874 omförinälda vilkor;

att hemmanslotten litt. B, innefattande en areal af 39 hektar 99,7

ar, utbjödes till försäljning i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

momenten af kongl. brefvet angående bestämmelser att tjena till efterrättelse

i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner

den 25 september 1896;

att hemmanslotten litt. C eller lägenheten Bergtorpet, innefattande

en areal af 19 hektar 69,2 ar, till Anders Johan Berg försåldes för en

köpeskilling af 1,500 kronor och under de vilkor i öfrigt, som omförmäldes

i 6:te momentet af sistberörda kongl. bref;

att hemmanslotterna litt. D, E och F, eller Jonas Engströms torp,

innefattande 19 hektar 44,2 ar, Jakob Hellströms torp, innefattande 19

hektar 83 ar, och Anders Ferms torp, innefattande 19 hektar 35,4 ar, för

köpeskillingar af 1,100 kronor för Engströms torp, 1,300 kronor för Hellströms

torp och 900 kronor för Ferms torp till innehafvarne försåldes

under de vilkor i öfrigt, som i 6:te momentet af kongl. brefvet den 25

september 1896 omförmäldes;

att kronan vid försäljningen af samtliga ofvanberörda heminansdelar

förbehölles rätt till alla å dem befintliga träd af tall och gran, som 1,5

meter från roten hölle 13 engelska tum och derutöfver i genomskärning;

samt

att tiden för tillträdet af de hemmansdelar, som försåldes, bestämdes

till den 14 mars 1903;

och har Kongl. Maj:t tillika föreslagit Riksdagen att medgifva, att

de medel, som genom ifrågavarande försäljningar inflöte, finge på samma

sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar användas till

inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Förra sergeantsbostället Skogen n:o 1 med utgården Näset om

tillhopa 11/2i mantal vore, enligt hvad i ofvanberörda statsrådsprotokoll

meddelas, genom kammarkollegii kontrakt den 13 oktober 1880 utarrenderadt

på 20 års tid från den 14 mars 1881 mot ett årligt jordarrende

af 650 kronor och ett årligt skogsarrende af 714 kronor.

Sedan vid uppskattning, som för förnyad utarrendering från den

14 mars 1901 under år 1898 å berörda boställe förrättats, fråga väckts

om egendomens styckning i syfte att sedermera till enskilde föryttra vissa

af de utstyckade lotterna, under det de öfriga skulle till kronopark afsättas,

hade domänstyrelsen i skrifvelse den 24 augusti 1900 understält

nämnda fråga Kongl. Maj:ts pröfning och dervid öfverlemnat instrument

öfver omförmälda uppskattning tillika med öfver egendomen upprättade

kartor med beskrifningar äfvensom yttranden från Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i nämnda län jemte öfriga till ärendet hörande handlingar,

Af dessa handlingar inhemtades, bland annat,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

23

att egendomen bestode af hemmanet Skogen n:o 1 om 5/12 mantal

samt hemmanet Näset n:o 1 om V12 mantal med tillhörande ökesskatt om

1/42 mantal, hvilka hemman vore belägna, Skogen n:o 1, 1 kilometer från

Ragunda kyrka och 9 kilometer från Ragunda jern vägsstation, samt Näset

n:o 1, 3 kilometer från samma station;

att hemmanet Skogen n:o 1 innehölle 22 hektar 14 ar tomter och

åker, 4 hektar 88,9 ar äng och odlingsmark, 962 hektar 54,3 ar afrösningsjord

och 5 hektar 46,6 ar impediment eller tillhopa 995 hektar 3,8

ar, förlagda enligt ett den 26 mars 1872 å Skogens by faststäldt laga

skifte i tre skiften, nemligen två inegoskiften, hemskiftet och det 1,5 kilometer

derifrån belägna Rasaskiftet, äfvensom ett skogsskifte; att hemmanet

Näset n:o 1 utgjordes af 11 hektar 29,4 ar tomter och åker, 23 hektar

98,2 ar äng och odlingsmark, 293 hektar 42,9 ar afrösningsjord och 27

hektar 32 ar impediment eller tillhopa 356 hektar 2,5 ar, fördelade i sju

skiften, nemligen ett hemskifte, två ängsskiften, uppkomna genom sänkning

af Ragund^sjön och kallade ersättningsbottnarna, samt fyra skogsskiften,

ett på Åsen, ett vid Singsån, ett skogsängsskifte, kalladt Hemmyran,

samt det så kallade stora skogsskiftet om 262 hektar 77,8 ar,

hvarjemte Näset n:o 1, enligt beskrifningen till en år 1816 upprättad

storskifteskarta, egde andel efter skatt med öfriga delegare i Näsets by

uti den så kallade Qvarnudden vid Döda fallet samt sågplats;

att hela egendomen förutom sistnämnda andelar sålunda innehölle 33

hektar 43,4 ar tomter och åker, 28 hektar 87,1 ar äng och odlingsmark,

1255 hektar 97,2 ar afrösningsjord och 32 hektar 78,e ar impediment eller

sammanlagdt 1356 hektar 1,3 ar;

att af hemmanet Skogens egor brukades till hufvudgården 19 hektar

38,i ar tomter och åker, 3 hektar 81,3 ar äng och odlingsmark, 958

hektar 8 ar afrösningsjord och 3 hektar 73,2 ar impediment eller tillsammans

985 hektar 0,6 ar;

att af hemmanet Näsets egor brukades af egendomens arrendator

3 hektar 69,1 ar tomter och åker, 21 hektar 63,1 ar äng och odlingsmark,

292 hektar 86 ar afrösningsjord och 27 hektar 6,2 ar impediment eller

tillhopa 345 hektar 24,4 ar;

att å egendomen funnes förutom det så kallade Holmbergstorpet,

som beboddes af Nils Holmberg, men hvars egor numera brukades till

hufvudgården, sju torp, till hvilka egendomens återstående areal häfdades

och af hvilka fyra vore belägna å Rasaskiftet af hemmanet Skogen, nemligen

Jakob Hellströms torp, Jonas Engströms torp, Anders Ferms torp

samt Bergtorpet, hvilket sistnämnda innehafts af numera aflidne Anders

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

Berg och för närvarande vore för arrendatorns räkning utarrenderadt till

hemmansegaren J. Haglund, samt tre belägna å Näsets egor;

att i uppskattningsinstrumentet antecknats, att Bergtorpet saknade

åbyggnader, men att de öfriga torpen vore bebyggda med hus, hvartill

allt virke tagits å egendomens skog, utom hvad beträffade tvenne af de

å Näsets egor belägna torpen, hvilkas åbyggnader endast till någon del

vore uppförda af virke från egendomens skog;

att egendomens åker vore af god beskaffenhet, bestående af lermylla,

hvaremot ängs- och odlingsmarken i allmänhet vore af sämre beskaffenhet;

att egendomens skogsafkastning enligt gällande skogshushållningsplan

beräknats vid Skogen till 312 stycken bjelk- och''sågtimmerträd

årligen samt vid Näset till 116 stycken dylika träd årligen;

att egendomen, hvilkens onera och utskylder upptagits till 475

kronor, vore taxeringsvärderad till 25,000 kronor;

att uppskattningsmännen, under åberopande af bestämmelserna i

punkt d) af kongl. brefven den 13 juli 1894 och den 25 september 1896,

angående vissa åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade

bereda tillfälle att bilda egna jordbruk, ansett ifrågavarande egendom

vara för styckning synnerligen lämplig och såsom skäl härför anfört, att

egendomen bestode af två hemmansdelar inom olika byar i Ragunda socken,

nemligen 5/12 mantal Skogen n:o 1, tillhörande Ragunda kyrkslätts

skifteslag, och 3 28 mantal Näset n:o 1 i byn Näset, hvilka hemmansdelar

vore belägna på ett afstånd af 11 kilometer från hvandra och således icke

borde fortfarande brukas i sammanhang, att hemmanet Skogens egor vore

fördelade i tre skiften, på sätt ofvan förmäldes, af hvilka inegoskiftena

borde brukas särskildt hvar för sig, under det att större delen af skogsskiftet

med fördel kunde afsättas till kronopark, att af hemmanet Näsets

förenämnda sju skiften det så kallade stora skogsskiftet jemte andelen i

Qvarnudden och sågplatsen borde i kronans ego bibehållas för att såsom

kronopark förvaltas och de öfriga efter egostyckning försäljas, att ofvanberörda

sju torp borde få af innehafvarne enligt gällande bestämmelser

förvärfvas, samt att kronan genom styckning och försäljning af inegorna

med någon tilldelning af skogsmark samt genom afsättande till kronopark

af största delen af skogsskiftena med all säkerhet komme att erhålla betydligt

större behållning än genom att ånyo utarrendera egendomen, hvarjemte

vunnes tillfälle till beredande af egna jordbruk åt torpinnehafvarne

och andra;

att uppskattningsmännen på grund häraf föreslagit, att egendomen

måtte från den 14 mars 1901 efter egostyckning delas i 12 lotter, dervid

egorna till hemmanet Skogen föreslagits till fördelning i följande 7, nemligen:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o

25

1) en, omfattande hemskiftet till hemmanet Skogen med åbyggnader

och det å nämnda skifte belägna Holmbergstorpet jemte skogsmark, lemnande

skogsfångst för husbehof, af hemmanets skogsskifte;

2) en, omfattande större delen af megorna a Rasaskiftet vester om

den nya landsvägen utan åbyggnader, men med plats för sådana öster om

vägen,'' jemte husbehofsskog samt rätt till väg utmed södra gransen åt

Fermtorpet till utmarken; ... , . ,

3) en, omfattande Bergtorpet med någon tillökning vester om nya

landsvägen jemte något skogsmark för husbehofsvirke, ,,

4) en, omfattande Jonas Engströms torp med tillökning, sa att

den nya landsvägen blefve gräns i vester, jemte något skogsmark for

husbehofsskog; . ..... . .

5) eu, omfattande Jakob Hellströms torp med tillökning jemte

skogsmark, på sätt om Engströms torp vore föreslaget;

6) en, omfattande Fermtorpet med tillökning mellan gamla och nya

landsvägen jemte något skogsmark till husbehofsskog; samt

7) en, omfattande östra delen eller omkring 7o0 hektar af hemmanet

Skogens utmarksskifte. „ , . ,,

Sedan i öfverensstämmelse med nämnda grunder förste landtmåtaien

John Tjerneld uppgjort förslag till egostyckning å hemmanet ökogen, upptagande

de arealer af hemmanets olika egoslag, som borde tilldelas de

särskilda lotterna, samt gränserna för dem blifvit å de tillgängliga artorna

utmärkta, dervid jemväl afsatts gemensamma vägar, hade uppskattningsmännen

upprättat en tablå öfver de särskilda lotterna tilldelade egor,

uti hvilken tablå ofvan beskrifna sju lotter upptagits pa följande sått:

A r

e a 1

h

e k t a r.

Åker och

Äng och od-

Afrösnings-

Impedi-

Samma.

tomter.

ängsmark.

jord.

menk

5/ia mantal Skogen n:o 1.

A. Hufvudgården, 2 skiften..................

12

27

20

2

41

50

101

97

70

1

46

50

118

12

90

1 B Obebvggd del af Rasaskiftet, 2 skiften

4

61

70

1

11

20

33

19

50

1

07

d0

39

99

70

| C. Bergtorpet, åo

1

86

40

—

15

60

17

50

20

—

17

—

19

69

20

D. Jonas Engströms torp, d:o

1

—

70

—

20

50

18

23

—

—

19

44

20

E. Jakob Hellströms torp, d:o

1

62

20

—

40

20

17

80

40

—

—

20

19

83

E. Anders Ferms torp, d:o

—

75

80

—

59

90

17

99

70

—

—

—

19

35

40

7 "va

83

80

_

755

83

80

G. Kronopark, 1 skifte........................

_

_

2

75

60

2

75

60

Summa

22

14

—

4

88

90

962

54

so

5

46

60

995

loa

Iso

Bill. till Pal;sd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2C Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

I afseende å dispositionen af ofvan beskinna egolotter hade uppskattnmgsraftnnen

vidare föreslagit: ''

,, me* mt:.Å och B betecknade lotterna måtte hvar för sig

forsaljas till den högstbjudande;

,tt o ??! böterna (J, D E och F måtte mot de salu vården, som komine

att asattas, hembjudas, lotten C eller Bergtorpet Anders Bergs sterbhuseegfire

samt en hvar af de öfriga dess innehafvare, och att, i händelse

‘ag? . af des?a hembud >cke skul]e antagas, vederbörande egolott skulle

forsaljas till den högstbjudande;

att lotten G måtte i kronans ego bibehållas och afsättas till kronopark;

samt

att alla träd, hällande 13 engelska tum i genomskärning 1,5 meter

trän ioten, a de delar af skogsskiftena, som komine att åtfölja de till försäljning

föres agna hemmanslotterna, skulle före försäljningen utstämnlas

och särskilt för kronans räkning försäljas.

Uppskattningsmännen hade slutligen på grund af ofvan anförda

, al uppgifter och med beräkning att berörda träd komine att särskild!

oi valjas äfvensom med hänsyn till jordens beskaffenhet och öfriga förhaHanden

åsatt ofvan upptagna delar af hemmanet Skogen, som föreslagits

ti“ försäljning, följande saluvärden, nemligen:

lotten A, utgörande hufvudgården till hemmanet med åbyggnader,

ofvan omförmälda Holm bergstorpet inberäkna^

..... i ti aaa ^

» B eller den obebyggda delen af Rasaskiftet 3 000 >

! B^gtorpot ............................................................... 1,500 ,

* E> Jonas Engströms torp ........................ 1 lön

E Jakob Hellströms torp ............ i qno

» F Anders Ferms torp................................. ’pqq

Vld ^sändandet till domänstyrelsen af protokollet öfver värderingen

med tillhörande handlingar hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

toi klarat sig biträda uppskattmngsmännens förslag till egendomens dis
B0er-s°nstf

trJMte gL ^ befallningshafvande, “sedan Anders

es stcrbhusdelegare samt öfriga torpmnehafvare erhållit sådana före.

gganden som omförmäldes i sjette momentet af kongl. brefvet angående

be.tammdser att tjena ti l efterrättelse i'' fråga om lägenheters upplåtande

Roll Jord^ksdo^äner den 25 september 1896, insändt till

Eongb Maj:ts befallningshafvande ingifna, af borgensförbindelser åtföljda

torklaranden från Anders Bergs sonson Anders Johan Berg för Ber--

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Ako 22.

27

torpet samt från innehafvarne af öfriga ofvan upptagna torplägenheter

under egendomen, som af uppskattningsmiinneu föreslagits till särskildt

föryttrande, att de önskade för köpeskillingar, som motsvarade de åsätta

saluvärdena, förvärfva eganderätt till lägenheterna med de områden, som

för desamma föreslagits; varande vid Anders Johan Bergs förklaring fogade

intyg, att Anders Berg efterlemna!, följande barn, nemligen sönerna, numera

afiidne Anders Olof Berg, fader till ofvannämnde Anders Johan Berg, och

Bars Petter Berg samt döttrarna Katarina Kristina och Margareta Juliana,

att af dessa endast sonen Anders Olof Berg och dennes hustru under de

sista 25 åren bott på torpet, hvarå vore uppförda Anders Olof Bergs

sterbhus tillhöriga åbyggnader, att Anders Olof Berg under faderns sista

lefnadsår innehaft en del af torpet på arrende samt att Anders Johan

Bergs moder och syskon till förmån för honom afsagt sig den rätt, de

möjligen kunde ega att inköpa torpet.

Sedan af utredning, som på anmodan åstadkommits af landtmäteristyrelsen

och förste landtmätaren Tjerneld, visat sig, att sådant förhållande

i afseende å hemmanet Näset n:o 1 förekomme, som enligt 2 § 2 momentet

i lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsönäring den 27 juni

1896 utgjorde hinder för dess styckning, hade domänintendenten i ett af

Kong]. Maj ds befallningshafvande infordradt och med skrifvelse den 25 juli

1899 till doinänstyrelsen insändt yttrande föreslagit, dels att egorna till

hemmanet 5/i2 mantal Skogen måtte, på sätt af uppskattningsmännen hemstälts,

styckas i sju delar, Indika med undantag af den med litt, G betecknade,

som skulle för skogsväsendets räkning bibehållas till kronopark,

skulle försäljas; dels och att egorna till 3/28 mantal Näset n:o 1 måtte

antingen utarrenderas på kortare tid, förslagsvis 5 år, eller ock i sin helhet

öfverlemnas till skogsväsendet för att för dess räkning disponeras. _

I fråga om husen å Bergtorpet hade domänintendenten i ofvan

nämnda yttrande meddelat, att å torpet visserligen funnes några hus, som

vore förfallna och under senare år stått obebodda, men att anteckningen

i uppskattningsinstrumentet att torpet saknade åbyggnader tillkommit i

anledning af en af arrendator!! vid uppskattningstillfället lemnad uppgift,

att husen, som tillhört numera aflidne Anders Olot Berg, af denne eller

hans sterbhus afyttrats, hvarefter sterbusdelegarne emellertid nu för att

bevara sin rätt att inlösa torpet återköpt husen.

Beträffande det af domänintendenten afgifna förslag till disposition

af ifrågavarande egendom hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande såsom

eget utlåtande hemstält om .bifall till förslaget i hvad anginge dispositionen

af den del af egendomen, som tillhörde Skogens by och mot hvars

styckning enligt de af förste landtmätaren Tjerneld meddelade upplys
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

ningar lagligt hinder icke förelåge, hvaremot Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i fråga om dispositionen af den del af egendomen, som tillhörde

Näsets by och hvilken enligt i ärendet förekommen utredning ännu icke

fått sina egor ur byns gemensamma skifteslag utbrutna samt sålunda,

intill dess sådan utbrytning skett, icke kunde blifva föremål för egostyckning,

hemstält, att nämnda andel tills vidare måtte i statsverkets ego

bibehållas och i sin helhet öfverlemnas till skogsväsendet för att för dess

räkning förvaltas.

Under ärendets utredning hade vidare till domänstyrelsen af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande insändts dels en till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

stäld ansökning af förbemälde Nils Holmberg om rätt för honom

att vid den ifrågasatta styckningen och försäljningen af ifrågavarande

egendom få på samma grunder, som blifvit föreslagna för öfriga torpare,

köpa sitt innehafvande torp; öfver hvilken framställning domänintendenten

sig yttrat och dervid hemstält, att densamma måtte lemnas utan afseende,

hufvudsakligen af skäl att sökanden icke under senare åren brukat torpet

samt att en särskild föryttring deraf skulle minska inegoarealen till hufvudgården

allt för mycket och till förlust för staten sänka priset derpå,

deb och eu likaledes till Kong]. Maj:ts befallningshafvande stäld skrifvelse,

deri förbemälde Lars Petter Berg i egenskap af sterbhusdelegare efter

Anders Berg med anledning af det nämnda sterbhusdelegare af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande gifna föreläggande och med bifogande af borgensförbindelse

förklarat sig önska för en köpeskilling af 1500 kronor förvärfva

eganderätt till Bergtorpet.

Härjemte hade till domänstyrelsen inkommit en skrift, hvari E. Lidgren,

med förmälan att han under en lång följd af år bebott och brukat

den Näsets by samfäldt tillhörande lägenheten Qvarnudden, ifrågasatt att

få under hand inköpa kronans andel deri.

För egen del hade domänstyrelsen, som i likhet med uppskattningsmännen

och på af dem anförda skäl ansett, att egendomen icke vidare

borde .på sätt som dittills skett utarrenderas, i hufvudsakliga delar instämt

i det af domänintendenten afgifna och af Kong]. Maj:ts befallningshafvande

biträdda förslag angående dispositionen af hemmanet Skogen,

likasom ock i förslaget om öfverlemnande till skogsväsendet af hemmanet

Näset.

Rörande Bergtorpet, hvilket, enligt hvad upplyst blifvit, vore bebygdt

med enskild person tillhörigt boningshus och hvilket såväl Anders

Johan Berg som Lars Petter Berg förklarat sig önska förvärfva, hade

domänstyrelsen, med afseende å hvad beträffande torpets innehafvande

och brukande under de senaste åren intygats, uttalat den uppfattning,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

29

att ifrågavarande lägenhet borde upplåtas till den förstnämnde, så mycket

hellre som den af Lars Petter Berg insända borgensförbindelsen icke

vore till vederhäftigheten vederbörligen styrkt. Hvad öfriga torplägenheter

vidkomme, funne styrelsen af handlingarna i ärendet framgå, att de blifvit

af innehafvarne bebyggda samt att antagligt vore att, der så ej skulle vara

förhållandet, innehafvarne måst förbinda sig till ersättning i en eller annan

form för lägenheternas öfvertagande af sina företrädare, vid hvilket förhållande

styrelsen ansett det skedda hembudet af dessa lägenheter vara,

om ej i full enlighet med bestämmelserna i kongl. brefvet den 25 september

1896, likväl med billighet öfverensstämmande, i sammanhang

hvarmed styrelsen erinrat derom, att enligt kongl. bref den 30 april

1„897 i** fråga om dispositionen af förra kornettsbostället 1 Ve mantal

Asmundsgården i Jemtlands län Kongl. Maj:t och Riksdagen tillåtit torpare,

hvilka under enahanda förhållanden som de vid ifrågavarande torplägenheter

rådande å nämnda egendom innehade lägenheter, att efter hembud

inlösa desamma.

Hvad vidare anginge framställningarna rörande Holmbergstorpets

föryttrande särskildt för sig och om upplåtande under hand af Qvarnudden

hade domänstyrelsen ansett, att desamma icke borde vinna afseende,

hvarjemte styrelsen meddelat, att styrelsen förordnat om utstämpling till

försäljning för kronans räkning af alla å de delar af skogsskiftena, som

komme att åtfölja de till försäljning föreslagna områdena, befintliga träd

af tall och gran, hvilka 1,5 meter från roten hölle 13 engelska tum och

derutöfver i genomskärning.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit hemstälde departementschefen,

det Kongl. Maj:t, som täcktes finna de gjorda framställningarna

om Holmbergstorpets föryttrande särskildt för sig och om upplåtande

under hand af Qvarnudden icke till någon Kong]. Maj:ts åtgärd

föranleda, måtte ej mindre anbefalla domänstyrelsen att till den 14 mars

1903 ombesörja egendomens skötsel och vård på de för kronan förmånligaste

vilkor, än äfven i fråga om dispositionen af hemmanet V12 mantal

n:o 1 Skogen hos Riksdagen göra den framställning, förevarande proposition

innefattar.

Emot hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har statsutskottet, till

hvars förberedande behandling detta ärende blifvit hånsk jutet, icke haft

något att erinra, hvadan utskottet hemställer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ,22.

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 5 februari 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

< i j .

Stockholm 1901. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:55 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af förra sergeantbostället 5/i 2 mantal n:o 1 Skogen i Ra s. 16 i texten