Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds propositioner angående efterskänkande af kronans rätt till tvä danaarf.

1901-02-05 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:26, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds propositioner angående efterskänkande af kronans rätt till tvä danaarf.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande, N:o 26.

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli den 5 febr. 1901 kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds propositioner angående

efterskänkande af kronans rätt till tvä danaarf.

(I. A.)

davaarTefter l;o) Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 31) af den 31

''litteratören december 1900 meddelas, att litteratören Philip Jakobson från Upsala,

p. Jakobson. som den ig maj 1883 aflidit utan att efterlemna några vid bouppteckningstillfället

kända arfvingar, genom testamente den 28 förutgångne

april förordnat, bland annat, att hans lösörebo efter hans död skulle

tillfalla hans hushållerska Mathilda Sofia Berggren samt att, sedan sterbhusets

skulder blifvit uppgjorda, återstående qvarlåtenskapen skulle fördelas

i två lika lotter, af hvilka den ena skulle tillfalla hans styfdotter

Josefina Charlotta Adelaide Hökenberg och den andra hans bemälda

hushållerska. Testamentet hade i bevakningsändamål blifvit ingifvet

till rådstufvurätten i Upsala den 26 november 1883.

Enligt hvad instrumentet öfver den efter Jakobson den 20 juni

samma år förrättade bouppteckning utvisade, efterlemnade denne såsom

tillgång i boet, förutom annan egendom, två fjerdeparter i Stora Kopparbergs

bergslag, tillsammans värderade till 9,000 kronor, af hvilka fjerdeparter

den ena vid den 5 påföljde november verkstäldt arfskifte efter

Jakobson tilldelats förenämnda Mathilda Sofia Berggren.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26. 17

Deri 22 mars 1887 hade kammaradvokatfiskalsembetet till bemäld»

rådstufvurätt låtit instämma, bland andra, Mathilda Sofia Berggren, med

yrkande, att, enär Jakobsons ofvanberörda testamente ej blifvit inom

laga tid bevakadt och Jakobson icke efterlemna! någon känd arfvinge,

testamentet måtte förklaras ogiltigt och Mathilda Sofia Berggren för
pligtas

att till advokatfiskalsembetet redovisa för hvad hon ur Jakobsons

bo uttagit jemte ränta. Sedan emellertid upplyst blifvit, att Mathilda

Sofia Berggren den 21 augusti 1886 aflidit ogift, instämde advokatfiskalsembetet

den 31 augusti 1887 till svaromål i nyssnämnda sak Mathilda

Sofia Berggrens föräldrar, smidesmästaren J. P. Berggren och hans

hustru Kristina Berggren, i deras egenskap af sterbhusdelegare efter

deras bemälda dotter. Genom dom den 9 april 1888, som vunnit laga

kraft, förklarade rådstufvurätten, vidkommande käromålet mot makarne

Berggren, att, som ostridigt vore, att deras dåmera aflidna dotter

Mathilda Sofia Berggren, hvilken, enligt hvad i saken blifvit upplyst,

med stöd af Jakobsons testamente ur hans qvarlåtenskap utfått dels det

egentliga lösöreboet, såsom möbler och husgeråd med mera, dels ock en

fjerdepart i Stora Kopparbergs bergslag, för hvilken fjerdepart Mathilda

Sofia Berggren vid försäljning och efter afdrag af någon afgående

skuld uppburit 4,000 kronor i penningar, försummat att inom sex

månader, sedan hon gifvarens död och testamentet veta fick, bevaka

mera omförmälda testamente, samt testamentsgifvaren Jakobson aflidit

utan arfvingar, rådstufvurätten väl funne Mathilda Sofia Berggren hafva

varit skyldig att till Kongl. Maj:t och kronan såsom danaarf utgifva

värdet af hvad hon i förutnämnda måtto ur Jakobsons dödsbo uttagit,

men emedan för smidesmästaren Berggren och hans hustru, hvilka icke,

såvidt visats, tagit befattning med sin dotters qvarlåtenskap, tiden att

i anledning af dotterns ifrågavarande, vid bouppteckningen efter henne

okända gäld söka urarfvagörelse icke kunde anses löpa förr, än rådstufvurättens

dom, hvarigenom gäldens rigtighet faststäldes mot makarne

Berggren, vunnit laga kraft, kunde smidesmästaren Berggren och hans

hustru icke för det dåvarande till personligt betalningsansvar för samma

gäld förbindas. .

Nu hade i eu till Kongl. Maj:t den 24 oktober 1899 mgifven skritt

Jakobsons förbemälda stjufdotter Josefina Charlotta Adelaide Hökenberg,

med förmälan, att hon åf Mathilda Sofia Berggren i lifstiden inköpt den

fjerdepart i Stora Kopparbergs grufva, som på grund af Jakobsons

testamente tillfallit Mathilda Sofia Berggren, hvilken fjerdepart numera

motsvarades af åtta aktier i Störa Kopparbergs bergslags aktiebolag;

att af dessa aktier sökanden årligen åtnjutit utdelning såsom af sin välBih.

till lliksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Åfd. 16 Häjt. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

fångna egendom, samt att nämnda aktiebolag, som alltjemt innehaft

aktiebrefven, vägrat att till sökanden utlemna desamma, med mindre

sökanden behörigen styrkte, att icke kronan till äfventyrs hade nåora

anspråk att göra gällande å samma aktier, anhållit, att, då sökanden

som i god tro och till då gällande börspris förvärfvat ifrågakomma

fjerdepart, genom mistningen af de deremot svarande aktierna skulle

drabbas af eu stor och för sökanden, som vore genom sjukdom oförmögen

att med arbete försörja sig, mycket känbar ekonomisk förlust

den kronan möjligen tillkommande rätt till arf af samma aktier måtte

varda å sökanden öfverlåten; vid hvilken ansökning fogats ett den 7

oktober 1899 af legitimerad läkare utfärdadt intyg, utvisande, att sökanden,

som sedan 14 år vore krympling^ grund af obotlig kronisk ledgångssjukdom,

i följd deraf då och lör framtiden vore oförmögen att med

arbete försörja sig.

I anledning af den gjorda ansökningen hade, på grund af remiss,

utlåtande _ afgifvits af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län,

som dervid anfört, bland annat, att, enär rådstulvurätten i Upsala genom

ofvanomförmälda dom förklarat Mathilda Sofia Berggren hafva varit

skyldig att till kronan såsom danaarf utgifva allenast värdet af ifrågavarande

fjerdepart, samt följaktligen stämningspåståendet, så vidt detsamma

afsett, att fjerdeparten skulle såsom danaarf med eganderätt

tillfalla kronan, icke blifvit godkändt, något anspråk från kronans sida

att såsom danaarf bekomma vare sig fjerdeparten eller de deremot svalande

aktierna icke, enligt Kongl. Maj:ts befallningskafvandes uppfattning,

kunde med utsigt till framgång väckas; på grund hvaraf, och då

vid sådant förhållande ett förklarande af Riksdagen i den af sökanden

afsedda syftning icke vore behöfligt, Kongl. Maj:ts befallningshafvande

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte förklara ansökningen icke föranleda

vidare åtgärd.

Kammaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningen

hördt, hade i utlåtande, jemte meddelande, att, sedan embete! i

skrifvelse den 16 maj 1888 erhållit upplysning, att smidesmästaren

Berggren och hans hustru vore medellösa, någon åtgärd för fullföljande

af det genom ofvannämnda rättegång mot dem framstälda rättsanspråk

Iran embetets sida icke vidtagits, tillika anfört, att, hvad anginge frågan,

huruvida kronan kunde hafva någon rätt till ifrågavarande åtta aktier!

embetet icke kunde dela Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt, att

genom ladstufvurättens i Upsala förutnämnda dom eganderätten till den

fjerdepart, som numera motsvarades af berörda aktier, blifvit kronan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

19

frånkänd; att, då redan Mathilda Sofia Berggren i lifstiden afhändt sig

nämnda fjerdepart, den mot hennes föräldrar såsom hennes rättsinnehafvare

anhängiggjorda rättegången icke kunde afse att af dem utfå

fjerdeparten och således ej heller domen innefatta pröfning af ett sådant

anspråk, utan hade käromålet mot makarne Berggren inneburit ett kraf

om ersättning för fjerdepartens värde; att, då emellertid rådstufvurätten

genom domen förklarat sig icke för det dåvarande kunna ålägga makarne

Berggren något betalningsansvar i sådant afseende, samt numera, sedan

mer än tio år förflutit, all fråga om att fullfölja det mot makarne Berggren

väckta ersättningskrafvet måste hafva förfallit, rättegången och

den deruti meddelade domen icke syntes kunna utgöra laga hinder för

kronan att i afseende å sjelfva fjerdeparten eller de aktier, hvari den

förbytts, göra gällande den rätt, som kunde tillkomma kronan; samt att,

då genom förenämnda dom det testamentariska förordnande, genom

hvilket Mathilda Sofia Berggren åtkommit Ijerdeparten, pröfvats hafva

varit till följd af försummad bevakning å hennes sida ogild!,, samt kronan,

såsom berättigad till danaarf efter litteratören Jakobson, således,

när Mathilda Sofia Berggren sålde fjerdeparten, rätteligen varit egare

till densamma, fog syntes finnas för den mening, att kronan nu skulle

kunna göra anspråk på eganderätten till ifrågavarande aktier; och hade

kammaradvokatfiskalsembetet, enär emellertid någon anledning icke förefunnes

att antaga, att sökanden vid inköpet af fjerdeparten icke varit

i god tro, samt vid sådant förhållande och med hänsyn till hvad för

öfrigt i ärendet blifvit upplyst det syntes vara med billighet öfverensstämmande,

att sökanden finge utan klander från kronans sida komma

i besittning af och för framtiden behålla ifrågavarande aktier, hemstält,

huruvida icke Kongl. Maj:t måtte finna skäl att till Riksdagen aflåta

proposition i det af sökanden angifna syfte.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit har Kongl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att den rätt till ifrågavarande

aktier, som på grund af danaarf efter litteratören Philip Jakobson kunde

tillkomma kronan, finge på sökanden öfverlåtas.

Statsutskottet, som icke haft något att mot Kongl. Maj:ts förevarande

framställning erinra, hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

danaarf efter 2:o) Sedau smeden Gustaf Pettersson från Björktorp i Årila. socken af

smeden Södermandlands län någon dag i början af år 1896 genom drunkning

från™071 omkommit, efterlemnande, enligt hvad instrumentet öfver den efter honom

Björktorp. deri 29 maj samma år förrättade bouppteckning utvisade, å okänd ort

varande arfvingar, sa hade, enligt hvad en till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 32) af den 31 december 1900 meddelas, kammaradvokatfiskalsembetet

efter stämning till lagtima vårtinget år 1899 med Vesteroch

Oster-Rekarne härads tingslag å förre riksdagsmannen Carl Andersson

i Hamra i egenskap af god man för Gustaf Petterssons okända

arfvingar yrkat, att, som någon arfvinge efter Gustaf Pettersson allt

ditintills ej blifvit känd, qvarlåtenskapen efter denne måtte förklaras

skola såsom danaarf tillfalla kronan, och Carl Andersson förpligtas att

till em betet redovisa danaarfsmedlen jemte ränta.

Under rättegången hade företetts dels ett af Gustaf Pettersson och

hans hustru Christina Catharina Pettersson, född Ericsdotter, i lifstiden

den 27 mars 1876 upprättadt inbördes testamente, enligt hvilket

den af bemälda makar, som den andra öfverlefde, skulle utan något intrång

af makarnes ömsesidiga arfvingar sitta i orubbad besittning med

full eganderätt af all deras gemensamma egendom så i löst som fast,

samt efter bådas frånfälle egendomen tillfalla dem eller den, som den

sist efterlefvande i sådant afseende förordnade, dels ock instrument

öfver den efter Christina Catharina Pettersson den 16 oktober sistnämnda

år ^ förrättade bouppteckning, utvisande, att hon, som aflidit den 2

förutgångna juni, såsom sterbhusdelegare efterlemna^ utom sin bemälde

man, fyra syskon samt tre aflidne bröders barn.

Genom utslag den 8 juli 1899, som vunnit laga kraft, hade häradsrätten

förklarat, att, som Gustaf Pettersson aflidit utan kända arfvingar

och någon arfvinge till honom icke afhörts inom natt och år efter hans

död, qvarlåtenskapen efter honom skulle såsom danaarf tillfalla kronan,

hvarjemte Carl Andersson, som i sin förberörda egenskap omhändertagit

och förvaltat de medel, hvilka i bouppteckningen efter Gustaf Pettersson

upptagits såsom tillgång, förpligtades att till kammaradvokatsfiskalsembetet

redovisa samma medel jemte ränta.

Nu hade i en till Kongl. Maj:t den 6 mars 1900 ingifven skrift

Sven Johan Carlsson och hans hustru Maria Lovisa Carlsson, född

Blomberg, ogifta Beata Sofia Blomberg samt Carl August Holmgren

och hans hustru Charlotta Holmgren, född Blomberg, anhållit, att

kronans rätt till danaarf efter Gustaf Pettersson måtte till sökandenas

förmån efterskänkas, till stöd för hvilken ansökning anförts, att sökandena

Maria Lovisa Carlsson, Beata Sofia Blomberg och Charlotta Holm
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

21

gren, på sätt jemväl ett i ärendet företedt, af vederbörande pastor den

23 december 1899 utfärdadt intyg utvisade, vore barn till Gustaf Petterssons

syskonbarn Sven Johan Blomberg och, såsom Gustaf Petterssons

enda skyldemän, utgjorde de i bouppteckningen efter honom omtormälda

arfvingar; att orsaken, hvarför sökandena''underlåtit att inom

behörig tid anmäla sig såsom Gustaf Petterssons arfvingar, varit den,

att sökandena, som haft sig bekant, att Gustaf Pettersson ingått äktenskap,

antagit, att han efterlemna! bröstarfvingar, till dess sökandena

nyligen underrättats, att så icke varit förhållandet; samt att qvarlåtenskapen

efter Gustaf Pettersson med orätt behandlats såsom danaarf, då

bouppteckningen efter honom tydligen angifvit, att arfvingar funnits.

I anledning af den gjorda ansökningen hade, på grund af remiss,

utlåtande afgifvits af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands

län, som dervid anfört, att, enär med intyg styrkts, att sökandena Maria

Lovisa Carlsson, Beata Sofia Blomberg och Charlotta Holmgren vore i

skyldskap med aflidne Gustaf Pettersson och närmare arfvingar icke

sig anmält, det syntes med billighet öfverensstämmande, att sistbemälde

personer, ehuru de af förbiseende försummat att inom den i 15 kap.

6 § ärfdabalken stadgade tid af natt och år efter Gustaf Petterssons

död göra sina arfsanspråk efter honom gällande, varda återinsatta i den

rätt till arf efter Gustaf Pettersson, som de genom nämnda uraktlåtenhet

förlorat; i följd hvaraf Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält,

att den kronan tilldömda rätt till ifrågavarande qvarlåtenskap måtte till

förmån för Gustaf Petterssons bemälda arfvingar eftergifvas.

Kammaradvokatsfiskalembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningen

hördt, hade i utlåtande dels meddelat, att ifrågavarande arfsmedel af

bemälde Carl Andersson vederbörligen till embete! redovisats med 7,889

kronor 34 öre, af hvilket belopp efter afdrag af utanordnad aktoratsprovision

i kongl. statskontoret innestode 7,100 kronor 41 öre, samt att

det i ofvanomförmälda emellan Gustaf Pettersson och hans hustru i lifstiden

upprättade inbördes testamente, på grund hvaraf Gustaf Pettersson

efter hustruns år 1876 timade död med full egenderätt innehaft jemväl

hennes andel i det gemensamma boet, under år 1899 delgifvits hustruns

kända arfvingar, utan att någon af dem inom natt och år från det den

siste af dem den 7 juli undfått del af testamentet deremot anstalt klandertalan,

dels ock beträffande sjelfva ansökningen anfört, att, derest icke

Kong]. Maj:t, med afseende å den jemförelsevis aflägsna slägtskap med

arflåtaren, hvilken sökandena kunnat åberopa, och i brist af upplysningar

angående sökandenas ekonomiska ställning kunde finna ansökningen icke

Bih. till lliksd. Vrot. 1901. 4 Sami. 1 AJd. 16 Häjt. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

föranleda till någon Kongl. Maj:ts vidare åtgärd, kammaradvokatsfiskalsembetet

eljest icke hade något att erinra mot bifall till ansökningen på det

sätt, att sökandena berättigades utfå ofvannämnda behållna arfsmedel,

7,100 kronor 41 öre.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande

danaarfsmedel må till sökandenas förmån efterskänkas.

Med skrifvelse den 19 innevarande månad har statsrådet och chefen

för finansdepartementet till statsutskottet öfverlemnat en af ofvanbemälda

sökande till ° Kongl. Magt i ärendet ingifven skrift, deri anföres, bland

annat, att, då det vid bouppteckningen efter Gustaf Pettersson var kändt,

att lian efterlemnade arfvingar, ehuru på okänd ort, boutredningsmannen

utan sa arighet kunnat \Tinna kunskap om sökandena genom efterforskning

i Ransbergs församling, der Pettersson varit född och der sökandena

äfven vore födda och städse varit boende, samt att, då det varit kändt,

att den aflidne egde inländska arfvingar, domstolen enligt sökandenas

förmenande ej skolat, såsom skett, förfara i enlighet med 6 § 15 kap.

ärfdabalken, utan bort kungöra arfvet på sätt i 5 § af samma kapitel

föreskrefves.

På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 5 februari 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Stockholm, f /hjlymans hftertr. 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.