Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1901-02-12 · 34 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1901, kl. 3 e. ra.

. , tin t ''• ? v . ,''i - -tir’ ''• * k •• • ■ •'';''■,.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.

l:o. I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t under andra hufvud-^^^;

titeln uti punkten 1 föreslagit Riksdagen att, för genomförande af del “Dalarnes domning

af Vester-Dalarnes domsaga i två nya domsagor, öka anslaget till saga.

häradshöfdingarne under Svea hofrätt med 4,500 kronor samt fördela de [l.J

till häradshöfdingen i Vester-Dalarnes domsaga anslagna tjenstgöringspenningar

och förvaltningskostnadsbidrag pa sätt det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 11 januari

1901 upptoge; och komme i händelse af bifall härtill det i 1901

års riksstat under rubrik »Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat»

uppförda anslag, 070,787 kronor, att förhöjas till 675,287 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen härom anfört

följande.

Bill. till Riksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. (N:o 3).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

\ ester-Dalarnes domsaga, med ett ytinnehåll af nära 80 qvadratmil

och en folkmängd, som den 31 december 1899 uppgått till mera än 54,000,

bestode af fem tingslag, nemligen Nås, Malungs, Grangärdes, Norrbärkes

och böderbärkes.

Vid domhafvandens frånfälle 1861 hade, med afseende på domsagans

utsträckning och folkmängd samt antalet deri förekommande mål

och ärenden, af åtskilliga socknar inom domsagan gjorts framställning till

Kong]. Maj:t om domsagans delning sålunda, att Nås och Malungs tingslag

komme att bilda en domsaga och öfriga tingslag den andra,

i -,i , a hofrätt i infordradt utlåtande afstyrkt ansökningen af

skal, att inkomsterna af domsagan syntes otillräckliga för två domares

aflönande, både Kong], Maj:t funnit det väl vara betänkligt att under dåvarande

förhållanden medgifva delning af domsagan, på sätt den blifvit

begära; men då åtskilliga olägenheter obestridligen egde rum till följd af

domsagans omfång, och enahanda förhållande förefunnes inom den angränsande

Oster-Dalarnes domsaga, hade hofrätten anbefalts att, när domareembetet

i sistnämnda domsaga blefve ledigt, till Kongl. Mai:t inkomma

med förslag till förändrad reglering af båda domsagorna.

, r„ . ar*i domareembetet i Oster-Dalarnes domsaga i början af år 1873

biitvit ledigt hade framstälts förslag, att delningen af'' de båda domsagorna

skulle verkställas antingen sålunda, att af domsagorna bildades

ie nya, eller ock på det sätt, att hvardera domsagan delades i två. Efter

det mnehafvaren af Vester-Dalarnes domsaga, för den händelse delning

komme till stånd, framstäf vissa anspråk på ersättning för mistade inkomster,

hade Kongl Maj:t, enligt bref till hofrätten den 11 december

1«74, funnit att ändamålsenligheten af en delning af domsagorna vore

satt utom tvifvel, samt att, då något antagligt förslag att af dessa domsagor

bilda tre icke kunnat framställas, endast förslaget att af hvardera

domsagan bilda två förtjenade att komma under öfvervägande; och hade

Kongl. Maj:t beslutat vidtagande af åtgärder för delning af Öster-Dalarnes

domsaga; men enär i följd af den under år 1874 skedda regleringen

åt häradshöfdingarnes aflöningsförmåner en delning af Vester-Dalarnes

domsaga skulle under dåvarande innehafvarens tjenstetid sannolikt ådraga

statsverket en utgift, för hvilken icke vunnes motsvarande fördel, hade

Kongl Maj:t förklarat annan åtgärd för delning af sistnämnda domsaga

icke höra för det dåvarande vidtagas, än att hofrätten anbefaldes att, då

domareembetet i domsagan blefve ledigt, till Kongl. Maj:t inkomma med

förnyad anmälan i ämnet.

Förslag om anvisande af nödiga medel för åstadkommande af delning

åt Vester-Dalarnes domsaga hade emellertid redan vid 1875 års riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. d

dac väckts af enskilde motionärer under uppgift, att dåmera delning af

domsagan skulle kunna ske, utan att utöfver beloppet af en ny häradshöfdingelön

någon kostnad för statsverket skulle förorsakas. _

Riksdagen, som för genomförande af förändrad reglering af Öster

Dalames domsaga anvisat en ny häradshöfdingelön, hade tillika i skrifvelse

den 3 mai 1875 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till påföljande riksdag

låta utreda, huruvida icke äfven Vester-Dalarnes domsaga kunde, utan

afvaktande af dåvarande innehafva^ afgång, delas utan annan kostnad

för statsverket än den, som föranleddes af behofvet af ytterligare en hå
I

inf or dr ad t utlåtande angående denna framställning hade emellertid

domsagans innehafvare gjort anspråk på att bibehållas vid sa stor del

af den för häradshöfdingen från statsverket utgående kontanta aflöning,

att återstoden deraf ej syntes kunna jemte en ny lön och paråknade

sportler bereda en häradshöfding i den andra nybildade domsagan nodig

utkomst. I anledning häraf och då följaktligen den förutsättning, under

hvilken Riksdagen aflåtit sin ifrågavarande skrifvelse, icke förefunnes,

hade Kongl. Maj:t funnit någon åtgärd i anledning af skntvelsen icke

^Sed^nTmars månad 1900 innehafvaren af Vester-Dalarnes domsaga

aflidit, hade hofrätten hos Kongl. Maj:t å nyo anmält ärendet rörande domsagans

delning och dervid tillika meddelat, att utöfning^ af domareembetet

i domsagan i anseende till densamme omfattning och mängden

af förekommande göromål varit från slutet af oktober 1883 nästan oafbrutet

delad mellan två domhafvande, af hvilka den ene förestått Nas och

Malungs tingslag och den andre öfriga tre tingslag. ,

I anledning häraf hade Kongl. Maj:t anbefalt hofrätten att rörande

frågan om domsagans delning ånyo infordra yttranden från vederbörande

samt dermed äfvensom med eget förnyadt utlåtande till Kongl. Maj.t invid

följd häraf hade de särskilda tingslagens invånare blifvit horda

inför domhafvanden genom socknevis valda ombud, hvilka enhälligt tillstyrkt

domsagans delning sålunda, att Nås och Malungs tingslag komme

att bilda en domsaga samt Grangärdes, Norrbärkes. och böderbärkes tingslag

den andra; och hade yttranden i ärendet afgifvits af tva domhafvande,

förordnade att samtidigt förvalta hvar sin del af domsagan, af Kong .

Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län och af Svea hofrätt hvilka

samtlige likaledes förordat en delning af domsagan pa nyssnämnda sätt.

Enligt uppgift från statistiska centralbyrån hade den 31 december

1899 i Nås och Malungs tingslag funnits tillsammans 26,873 invånare och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

i Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes tingslag tillhopa 27,809 inv

ciiicirc.

... 5®. urider fuj 1?" 1 domsagan anhängiga mål och ärenden hade uppgått

till ett antal af närmare 2,900. 11

Med afseende å domsagans utsträckning och folkmängd samt antalet deri

förekommande mål och ärenden syntes, enligt hvad departementschefen vidare

amorf, en delning af domsagan vara af behofvet påkallad; och borde delningen,

i enlighet med derom afgifna förslag, ske sålunda, att Nås och

Malungs två tingslag komme att utgöra en domsaga under benämning

IN as och Malungs domsaga och att Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes

tingslag bilda en domsaga, hvilken syntes lämpligen kunna benämnas

medjebackens domsaga. Som häradshöfdingeembetet för närvarande vore

obesatt, borde intet hinder möta för delningens omedelbara verkställande.

vad angmge det anslag, som för delningens genomförande erfordrades

vore att märka, att åt domhafvanden i den odelade domsagan vore af

statsmedel anvisade 4,500 kronor i lön, 3,400 kronor såsom tienstgörimrSpenningar

och 500 kronor såsom förvaltningskostnadsbidrag. Då invänarnes

antal väl vore något mindre, men målens antal större i Nås och

Malungs tingslag än i de öfriga, syntes tjenstgöringspenningarne och förvaltningskostnadsbidraget

böra, i öfverensstämmelse med de vid refflerinoåt

håradshöfdingarnes löneförmåner följda grunder, på de båda nya domsagorna

sålunda fördelas, att på Nås och Malungs domsaga komme 1 800

kronor i tjenstgönngspenningar och 300 kronor i förvaltningskostnadsbidrag

samt på bmedjebackens domsaga 1,600 kronor i tiensföörinffgpenningar

och 200 kronor såsom förvaltningskostnadsbidrag. Då anledning

att föreslå beredande af högre tjenstgönngspenningar eller förvaltningskostnadsförslag

ej förefunnes, skulle domsagans delning således för statsverket

medföra en ökad utgift af allenast beloppet af en häradshöfdingeion

eller 4,500 kronor. 6

Behofvet af ifrågavarande domsagas delning har länge varit erkändt

och har genom den i statsrådsprotokollet lernnade utredning blifvit idterhgare

styrkt. Då delningen, sådan den nu är föreslagen, icke komme att

iuTj annfn kostnad för statsverket än en ny häradshöfdingelön, och

alltså den önskan som Riksdagen i skrifvelse år 1875 uttalat, skulle genom

förslagets genomförande blifva uppfyld, hemställer utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

Riksdagen, för genomförande af delning på

föreslaget sätt af Vester-Dalarnes domsaga i två nya

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

domsagor, må jemte fördelning af de till häradshöfdingen

i nämnda domsaga anslagna tjenstgöringspenningar och

förvaltningskostnadsbidrag, på sätt ofvan åberopade statsrådsprotokoll

upptager, öka anslaget till häradshöfdinmirne

under Svea hofrätt med 4,500 kronor.

Ö

Vid bifall härtill kommer det i 1901 års riksstat under rubrik »Svea

hofrätt med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 670,787 kronor,

att höjas till 675,287 kronor.

Fångvården.

2:o) Kongl. Maj:t har i punkten 2 under denna hufvudtitel föresiagit^a^^^j
Riksdagen

dels att medgifva: . för kamre
att

det i förut åberopade statsrådsprotokoll intagna förslag till Au-^rn. fi.

drino- i vissa delar af aflöningsstaten för de tjensteman vid mngvards-^^^^,.

anstalterna, hvilkas aflöning utginge från det i riksstaten uppförda bestamda j-2j

anslaget till fångars vård och underhåll, finge tillämpas från och med ar

190"attaitill kamreraren vid centralfängelset i Malmö finge från och med

år 1902 tills vidare, till dess beslut angående detta fängelses användning

för framtiden fattats eller kamrerarens aflöning blifvit fast reglerad, åt

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utbetalas ett ärligt lönetillägg

af 1,400 kronor, deri inbegripet det nu utgående ersättmngsarfvo

dels att föreskrifva, att för åtnjutande af nu angifna loneförmanei

skulle gälla enahanda vilkor, som bestämts för innehafvare af lön a nu

gällande, af Riksdagen antagna lönestat för tjensteman vid tångvårds
anstalterna,

med stadgande tillika: _ ...

a) att den af kamreraren vid centralfängelset a >sya \ arfvet enlig

kongl. brefvet den 5 mars 1880 medgifna provision å hyror och arrenden

och å iordbruksafkastningen vid fängelset med mera samt den sistbemålde

och ofri ce kamrerare och redogörare vid de centrala fångvårdsanstalterna

nu medgifna rätt till utminuteringsprocent å så kallade premievaror äfvensom

dem i fråga om varor, som för fångvårdens rakning magasineras, nu

tillkommande rätt till lösen från kronan eller disposition åt det öfver

skott, som läge inom den enligt gällande afskrifningsreglemente medgifna

afskrifningsprocenten, skulle från och med den 1 januari 1902 upphöra, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

* . h) likfdc;des der at kararerarne vid centralfängelset i Malmö och

v angsaibetsanstalten i Landskrona nu af förslagsanslaget till fångars vård

och underhal1 tillerkända kontanta ersättningar för mistad inkomst i afsknfningsprocent

skulle från 1902 års ingån| indragas;

dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård

1 med f>900 kronor och förslagsanslaget till ålderstillägg föl
en

del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- och tjenstemån

med 1,000 kronor, men minska förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll med 3,030 kronor, eller skilnaden mellan, å ena sidan beoppet

åt besparade afskrifnings- och arrendeprovisioner, 3,680 kronor

samt, a andra sidan, lönetillägget till kamreraren vid centralfängelset i

Malmo, 1,400 kronor, med afdrag af det till honom för närvarande utfående

ersåttmngsarfvode, 750 kronor, eller sålunda 650 kronor.

1 händelse af bifall till omförmälda framställningar komme

• bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgjorde

49o,100 kronor, att uppgå till 504,000 kronor och sålunda ökas

me "T L " i............,....................................................... kronor 8,900: —

och förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid

fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- och

5™“- nu utgörande 65,000 kronor, att upptagas

till 66,000 kronor och sålunda ökas med................. » \ 000* _

summa ökning kronor 9,900: —-

kronor 3,030:

. härifrån minskningen å det i riksstaten för

;ir111901 tlU 1,042,375 kronor upptagna förslagsanslaget

till fangars vård och underhåll.....................................

återstpde ökning ^....... ........................................"==? kr,.„„r ö.SVm:

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller i detta ämne följande.

för rT«i°ng '' Maj:t föreslagit sistlidet års Riksdag att till ersättning

för upphörda sportelmkomster höja lönen för kamrerare vid vissa

fangva rdsan st alter, hade Riksdagen funnit, att af utredningen i frågan väl

ramginge, att under senare år kamrerarne vid de centrala fångvårdsi?™

^ IK k:ini1iaS .dejvis hö»st betydlig minskning i de inkomster,

HZ?* ^Und-u 8p0rt.leV form af afskrifningsprocent och utminutering

procent förut tillkommit dem, men då Riksdagen hyste den öfvertygelsen,

att nämnda pa inkomst af sportler grundade aflöningssystem numera icke

vore lämpligt, och Riksdagen i öfverensstämmelse dermed ansåge en sådan

y lönereglering för ifrågavarande tjensteman böra snarast möjligt ega

ruin, att hvarje dylik sportelaflöning kunde upphöra och, der så funnes

hora ske, utbytas mot bestämd kontant aflöning, hade Riksdagen, under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 7

antagande att densamma hade att emotse förslag från Kongl. Maj:t. i antydda

hänseende, funnit sig icke böra för afhjelpande till en del åt miss erhållande!

för det dåvarande företaga någon åtgärd af den art, lvongl.

Makt ifrågasatt. 0 , ,

I anledning häraf hade Kongl. Maj:t anbefalt fångvårdsstyrelsen att

inkomma med förslag i det sålunda af Riksdagen omförmälda afseende.

Till åtlydnad af sagda befallning hade fångvårdsstyrelsen i skrifvelse

den 28 september 1900 anfört följande: . „ ,

I slutet af 1850-talet, då ännu all aflöning till befattnmgshatvande

vid fångvårdsanstalterna faststälts af Kongl. Maj:t utan Riksdagens höi ande,

hade fängelsekamrerarne åtnjutit, förutom afskrifnings- och utminutermgsprocent

samt tjenstebostad och vedbrand äfvensom ljusanslag, i allmänhe

i lön 1,200 riksdaler och i skrifvarearfvode 300 eller vid de större fängelserna

450 riksdaler om året, hvarjemte fängelsekamreraren å Långholmen

för sitt bestyr vid det å platsen befintliga kronohäktet uppburit ett ärligt

arfvode af 150 riksdaler. Då derefter aflöningen för en del af tjenstemännen

vid fångvårdsanstalterna af Riksdagen ar 1863 uppförts a ordinarie

stat, hade, med bibehållande af nämnda, aflöningsgrunder i den stat,

som då liksom sedermera 1867 och 1868 af Riksdagen godkändes, följande

kontanta lönebelopp anvisats åt kamrerarne, nemligen lön 1,200 kronor,

skrifvarearfvode vid fängelserna å Långholmen, i Malmö och i Karlskrona

450 kronor samt i Landskrona 300 kronor, hvarförutom kamreraren vid

förstnämnda fängelse åtnjutit för bestyret vid kronohäktet å Långholmen

ett arfvode af 150 kronor och kamreraren vid tvångsarbetsanstalten i Korrköpinc

ett arfvode för arbetenas bokföring af 225 kronor.

^anledning deraf att, enligt vid straffängelset i Malmö vidtagen anordning,

proviantleverantören för hvarje dag vid tiden för mattillredningen

levererade de för fängelset erforderliga proviantartiklar, och derför kamreraren

i Malmö, som sålunda med proviantens mottagande och redovisning

icke hade att bestyra, icke heller i likhet med andra fängelsekamrerare

egde åtnjuta afskrifningsprocent å provianten, hade i lönestaten tillika

anvisats åt beinälde kamrerare ett ersättningsarfvode härför af 750 kronor

för år, att utgå så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke

tillgodokomme honom. 0 . , .

I de kamrerarne sålunda tillerkända löneförmåner hade.någon torhojning

inträdt genom den allmänna reglering af fängelsetjenstemännens

löner, som genomförts vid 1874 och 1875 års riksdagar. Enligt den da

antagna och med några mindre ändringar och tillägg ännu gällande lönestaten

uppbure kamrerarne vid ofvannämnda fångvårdsanstalter samt det

år 1875 färdigbyggda centralfängelset å Nya Varfvet och den ar 1891

öppnade tvångsarbetsanstalten a Svartsjö följande aflöning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

å

å

—

i

.Lång-

i

Malmö.

Nya

å

Karls-

Lands-

Norr-

holmen.

Varfvet.

Svartsjö.

krona.

krona.

köping.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

lön.......

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

skrifvarearfvode

arfvode för bestyr vid det å platsen

450

450

300

300

300

300

300

befintliga kronahäktet .

150

—

—

—

_ _

__ _

Summa

2;100

1,950

1,800

1,800

1,800

1,800!

1,800

hvärtdl koinme åt en livar af kamrerarne ålderstillägg med 300 kronor

etter lem och ytterligare 200 kronor efter tio år, tillsammans 500 kronor,

samt såsom förut tjenstebostad och löneved eller ersättning derför.

Deremot både de till kamrerarne förut af förlagsanslaget till fångars

vard. och underhall utgående ljusanslagen,, som uppgått från 40 till 80

kronor genom 1874 och 1875 års riksdagsbeslut blifvit indragna. Hvad

betr a träde det åt kamreraren i Malmö af 1863 års Riksdag å ordinarie

stat upptorka ersättmngsarfvodet för mistad afskrifningsprocent, så hade

ctetta arfvode, enär det såsom beroende på ett tillfälligt undantagsförhållande,

sona när som helst kunde förändras, icke synts tillhöra ''den ordinarie

afiömngsstaten, utan böra af förslagsanslaget utgå, af 1874 års Riksdag

uteslutits från nämnda stat och i stället beviljats af förslagsanslaget,

Åt samma Riksdag hade af enahanda orsak, som föranledt medgifvandet

åt berörda ersättningsarfvode åt kamreraren i Mallnö, ett dylikt arfvode

åt 500 kronor för år beviljats äfven åt kamreraren i Landskrona att likaledes,

sa länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden af honom icke

atnjötes, utgå af förslagsanslaget. Enär förhållandet i berörda afseende

vid dessa begge fangvårdsanstalter sedermera varit oförändradt, hade sagde

artvoden derstädes från nämnda tid fortfarande utgått. Vidare hide

erinrats att kamreraren vid eentralfängelset å Nya Varfvet för sitt redovismngsbestyr

vid den för unge lösdrifvare af mankön å platsen provisoriskt

anordnade tvångsarbetsanstalten, enligt den af Kongl. Maj:t för

anstalten å förslagsanslaget faststälda stat, åtnjöte ett arfvode efter 300

kronor för år, hvilket dock, enär fråga länge förevarit om ändrade an
+-iirivgar

t?-1*! näuinda klass a*'' lösdrifvare, måste betraktas såsom blott

tiiltälligt. Vidare hade samme kamrerare, liksom äfven direktören vid

sistnämnda centralfängelse, genom kongl. brefvet den 5 mars 1880 för

sina till deras egentliga tjenstebefattningar icke hörande redovisnings- och

andra bestyr med fängelsets icke obetydliga jordbruk och de kronans

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

många å platsen befintliga byggnader, hvilka såsom icke erforderliga för

fängelsets egna behof uthyrdes till enskilda, fått sig tillerkända vissa procent

af de till fängelsets kassa inflytande hyror och arrenden med mera

samt afkastning^! af jordbruket. Inkomsten häraf för kamreraren hade

uppgått år 1899 till 112 kronor 56 öre. _

Att löneökningen åt kamrerarne vid 1874 ars riksdag icke satts

högre, än ofvan nämnts, hade sin förklaring i den störa inkomst, kamrerarne

vid denna tid atnjöto i sportler. Af dessa utginge afskrifnings.

procenten af statsmedel på grund af afskrifningsreglementet den 11 augusti

1812. Utminuteringsprocenten hade likaledes af ålder utgått och utgjorde

ersättning till kamrerarne för besvär och tidspillan genom bestyret med

de så kallade premievarorna, som fångarne egde tillhandla sig för sin

arbetsförtjenst, samt för förlust vid utminuteringen af dessa varor ur kamrerarnes

förråd. Den hade utgjort 12 procent å varornas inköpspris och

godtgjordes kamrerarne genom höjning af detta samt betalades sålunda

af fångarnes arbetsförtjenst. Nämnda sportelinkomster kunde, efter beräkning

för kamrerarne i Malmö och Landskrona af de arfvoden, som i

stället för afskrifningsprocenten tillerkänts dem af^Riksdagen, och i öfrigt

efter medelbeloppet af sagda sportler för de tre aren närmast före 1874,

vid denna tid uppskattas till följande belopp:

å

Långholmen.

Kr.

i

Malmö.

Kr.

i

Karlskrona.

Kr.

i

Landskrona.

Kr.

i

Norrköping.

Kr.

1,450

2,950

750

1,000

1,200

875

500

1,450

470

400

Utminuteringsprocent .................

Summa

4,400

1,750

2,075

1,950

870

Berörda sportelinkomster hade emellertid redan under åren närmast

efter 1874 års lönereglering betydligt nedgått och derefter i allmänhet

fortfarande sjunkit; så hade utminuteringsprocenten år 1899 utgjort, vid

Långholmen 609: 35, i Malmö 205: 58, å Nya Yarfvet 417: 78, vid centralfängelset

i Göteborg 71:07, å Svartsjö 319:90, i Karlskrona 355:10, i

Landskrona 129: 55 samt i Norrköping 220: 73.

Om man frånsågc den lilla sålunda ännu återstående och allt mer

försvinnande inkomsten i utminuteringsprocent, hade sportelinkomsterna

nedgått till följande belopp:

Bill. Ull Jliksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

å

Lång-

holmen.

i

Malmö.

å

Nya

Varfvet.

å

Svartsjö.

i

Karls-

krona.

i

Lands-

krona.

Norr-

köping.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

afskrifningsprocent

750

765

870

395

585

500

370

provision å arrenden m. m................

—

—

no

—

__

__

__

Säger

750

765

980

395

585

500

370

Sammanlades dessa belopp med ofvan

angifna, å det bestämda anslaget upp- förda aflöning, utgörande . . .

2,100

1,950

1,800

1.800

1,800

1,800

1,800

sa erhölles såsom inkomstsummor 1

2,850

2,715

2,780

2,195

2,385

2,300

2,170

Direktören vid centralfängelset för qvinnor i Göteborg, hvilken

tillika vore redogörare för detta fängelse och, förutom bostad och vedbrand,

åtnjöte lön som direktör 1,500 kronor och arfvode som redogörare

500 kronor äfvensom två ålderstillägg å tillsammans 500 kronor,

hade år 1899 såsom redogörare uppburit i afskrifningsprocent 100 kronor’

hvadan hans inkomster, med frånräkning af ålderstilläggen, kunde för

närvarande uppskattas till 2,100 kronor.

Med afseende a sportelinkomsternas föränderliga och ovissa natur

hade styrelsen förklarat sig icke kunna annat än på det lifligaste instämma

i Riksdagens uttalande om önskvärdheten af ett utbyte af fäno-elsekamrerarnes

sportler mot kontant aflöning.

För den händelse sådan ändring vidtoges, måste dock i allt fall för

fängelsekamrerarne qvarstå ansvaret för omhänderhafvande förråd. Fn

följd häraf vore, att, såsom jemväl i fråga om varuuppbörden för armén

föreslagits, fortfarande någon afskrifningsprocent syntes böra bibehållas till

uppbördsmannens skyddande mot den oundvikliga förlust, han eljest

komme att lida för såsom det i 1812 års afskrifningsreglemente hette

| »all den minskning, som uppbörden tillskyndas genom mätning, vågning,

minutering, intorkning, laccage, råttfrat, damning, spillning och handtering

m; *. Styrelsen hölle dock före, att den för detta ändamål behöflig^

afskrifningsprocent borde kunna nedsättas icke obetydligt under den i

1812 ais reglemente bestämda. Om storleken af den reducerade procenten

vore styrelsen icke för närvarande i tillfälle att afgifva yttrande. Och

skulle Ivongl. Maj:t, såsom ifrågasatt blifvit, finna lämpligt att utfärda

nyff gemensamt afskrifningsreglemente för alla statens förvaltningsgrenar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

torde åtskilliga förarbeten derför ännu återstå. Behof vet af afsknfmngsreo-lementets

ändring i nu angifna retning torde emellertid icke utgöra

nå^ot hinder för beslut om upphörandet af fängelsekamrerarnes nuvarande,

hufvudsakligast ur afskrifningsprocenten härflytande sportelinkomst. kol

den händelse ett dylikt beslut fattades, skulle deraf för fångvårdsforvaltnin<ren

blott påkallas meddelande af bestämmelse derom, att den kamrerarne

vid vissa fångvårdsanstalter hittills medgifna rätt till lösen från

kronan för det öfverskott, som läge inom den medgifna afskntningspro

centen, skulle för framtiden upphöra. r- +

Med särskild hänsyn till den betydande uppbörd, som anförtroddes

åt kamrerarne, måste det, enligt hvad fångvårdsstyrelsen vidare anfört

ligga i statens välförstådda intresse, att de icke aflönades sa knappt, att

de nedtvingades i ekonomiska bekymmer. Så vore dock nu förhållandet..

Efter den nedgång, som egt rum i deras sportler, vore deras aflöning i

si elfva verket så knapp, att den långt ifrån motsvarade hvad deras maktpåliggande

tjensteåligganden billigtvis kunde kräfva. Endast med ihärdig

sparsamhet och verkliga försakelser kunde den göras tillräcklig for e

ordinär familj af den samhällsklass, som dessa statstjensteman tillhörde.

Det kunde så mycket mindre förundra, om kamrerarne djupt kände det

obilliga i en dylik förställning, som deras inkomster vid lönernas bestämmande

beräknats betydligt högre, än de nu stälde sig. •,

Till afhjelpande af detta missförhållande, som ytterligare okades

o-enom senare tiders dyrare lefnadsförhållanden och den betydliga sjunkning

af penningevärdet, som efter 1874 års lönereglering inträda borde vid

det utbyte, som enligt Riksdagens anvisning kunde komma att göras åt

kamrerarnes sportelinkomster mot kontant fast aflöning, denna afvågas

mindre efter storleken af de sportler, de för närvarande kunde påräkna

än med skälig hänsyn till de tillskott till den egentliga lönen som vid

nu gällande lönestats uppgörande syntes hafva i sportler för dem beräknats

Hvad härvid anginge centralfängelset i Malmö, sa, enär fråga uppstått

om detta fängelses nedläggande såsom straffanstalt, både _ styrelsen ansett

den aflöning, som kunde beredas kamreraren derstädes i stället för den

nuvarande sportelinkoinsten, icke böra anvisas å bestämda anslaget som

fast lön utan af förslagsanslaget till fångars vård och underhall som lönetillägg

tills vidare, till dess frågan om fängelsets framtid kunde blifva

afgjord eller kamrerarens lön fast reglerad.

Förslag hade visserligen blifvit väckt om återlemnande till flottan

af dennas till fångvårdsstyrelsen för provisoriskt begagnande och på ett

års uppsägning upplåtna etablissement å Nya Varhet. Men då styrelsen

af anförda orsaker hölle det antagligt, att styrelsen i allt fall icke skulle

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

uppsägas från de delar af Nya Varhet, som i främsta rummet erfordrades

_ för dervarande fängelse, hade styrelsen funnit sig böra i sitt löne1

eglei ingsforslag upptaga jemväl aflöningen för kamreraren vid detta

fängelse. Skulle Kongl Maj:t finna skäligt att i fråga om den föreslagna

uppsägningen annorlunda besluta, finge ock dermed löneregleringsförslaget

i berörda del anses tills vidare förfallet. ö ö

A T w£n?rdSanSTeu V01’e ?ÖrSt för kamreraren vid centralfängelset

vÄnn dernäst för kamreraren vid centralfängelset å Nya

sam t mT6’ a? d| dessa Nelser vore de största i riket

, * f ^ te de st jrsta ”pplagsförråden, äfven sjelfva redogörarebestvret

ei måste vara mera tidsödande och sträfsammare än för öfriga fän^elsekamrerare.

Löneförmånerna borde derför för kamrerare å Långholmen

i Nya Yarfvet sättas något högre än för de öfrige. Härvid borde

afseende fästas äfven derå, att kamreraren å Långholmen tillika vore

nkt2n’areDetVld fde!l ST , k™nohäkte benämnda stora cellfängelset å

^ 25fvoJ° af11l0° kronor för år> han härför åtnjöte, vore

yd °tvis allt för otillräckligt att utgöra skälig ersättning för hans bestyr

med namnda fängelse, hvilket sedan den tid, då lönestaten uppgjordes,

blifvit tillbygdt med mer än 100 celler. PltJ ’

]vuJ °“ de b®loPlh hvartill aflöningen åt kamreraren borde sättas,

hade af _ styrelsen erinrats, dels att innehafvare af dessa fenster i allmänhet

icke både att, såsom bevakningsbefälhafvarne vid de centrala

fangvårdsanstalterna eller lägre aflönade fängelseföreståndare, i mån af

förtjenst vänta befordran till högre aflönade befattningar inom fångvården

dels ock att flera af direktörerna vid de nuvarande länsfän^lserna med

a -mng af dem tillkommande andelar i arbetsinkomsten och ålderstmägg,

nadde en kontant inkomstsumma af inemot 4,000 kronor och der
Styrelsen

hade ansett lämpligt, att, med indragning af de till fängelse''amrerarne

i afsknfnmgs- och utminuteringsprocent samt provisfon å

arrenden in. in. nu utgående sportler, aflöningen till dem såbestämdes

att kamreraren vid centralfängelset å Långholmen finge åtnjuta i denna

egenskap, utom alderstillägg, en lönesumma af 3,300 kronor och som

vid° central^ IT ^ 500 att dk^des kamreraren

vid centralfängelset a Nya Varhet, hans arfvode vid den provisoriska

tvangsarbetsanstalten oräknadt, samt en hvar af kamrerarne vid tvångs
arbetsanstalterna

a Svartsjö och i Karlskrona erhölle en lönesumma, utom

ternl i Sdi '' kamrerarne vid tvångsarbetsanstal
teina

Landskrona och Korrkppmg hvardera en lönesumma, utom ålders
illaggen,

af 3,000 kronor. Alderstilläggen, som fortfarande borde vara

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

två för hvarje kamrerare, att utgå det ena efter fem och det andra efter

tio år, borde, enligt styrelsens åsigt, sättas för en hvar af de tva förstnämnda

kamrerarne till 1,000 kr orion, nemligen 500 kronor för hvardera

tillägget samt för en hvar af kamrerarne vid tvångsarbetsanstalterna a

Svartsjö och i Karlskrona samt den med dem i storlek och göromålens

besvärlighet närmast jemförliga tvångsarbetsanstalten i Lorrköpmg till

700 kronor, det ena å 400 och det andra å 300 kronor, samt för kamreraren

i Landskrona till 500 kronor, det ena å 300 och det andra a 200

kr°n Aflöningarna, hvilka sålunda med ålderstilläggen skulle uppgå å Långholmen

till 4 800 kronor, å Nya Varfvet, arfvodet vid tvångsarbetsanstalten

oräknadt, till 4,300 kronor, å Svartsjö och i Karlskrona till 4,000 kronor,

i Norrköpino- till 3,700 kronor och i Landskrona till 3,500 kronor, borde

så fördelas i lön och arfvoden, att efter gällande grunder för pensions

beräkning denna skulle komma att utgöra för kamrerarne å Långholmen

och å Nya Varfvet 2,800 kronor, eller enahanda belopp, som i pension

tillkomme första gradens tjensteman i de centrala embetsverken, för kamrerarne

å Svartsjö, i Karlskrona och i Norrköping 2,500 kronor och i

Landskrona 2,300 kronor. . . , , ,

I fråga om kamreraren vid centralfängelset i Malmö hade styrelsen

ansett, att med hänsyn till detta fängelses för närvarande minskade betydelse

det ifrågasatta lönetillägget borde inskränkas till 1,400 kronor,

deri inbegripet det nu utgående ersättningsarfvodet 750 kionoi.

För direktören och redogöraren vid centralfängelset i Göteborg borde

den fasta aflöningen ökas med 300 kronor såsom tillägg till hans arfvode

som redogörare. Derigenom skulle inkomsten vid befattningen komma att

uppgå, utan ålderstillägg, till 2,300 kronor och med ålderstillägg till

2,800 kronor. Pensionen blefve liksom nu 2,000 kronor.

De framställningar, styrelsen sålunda gjort, hade sammanfattats i

följande förslag till ändring i vissa delar af aflöningsstaten för de tjensteman

vid fång vårdsanstalterna, hvilkas aflöning utginge från det x riksstaten

uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

• Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Öl

2 W!

Alderstillägg

T

Arfvode.

J-J*

Sömma.

: • '' .

: ... • •!

Centrcilfängelset å Långholmen.

| 1 kamrerare...............

i

o <''

Oj g

efter

5 år.

efter

10 år.

1 8Q0

yym

3,300

3,300

500

500

Centralfängelset å Nya Varfvet.

1 kamrerare.........

1 R00

uppbär derjemte tills vidare, så länge den pro- , visoriska tvångsarbetsanstalten å Nya Varfvet

för unge lösdrifvare af mankön bibehålies,

arfvode af förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll för redogörelsebestyren vid

denna anstalt.

500

500

Centralfängelset i Göteborg.

1 direktör ......

1 Pion

dito såsom redogörare

800

i om

j 2,300

300

200

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

1 kamrerare ...

1,800

3,300

oUO 1

Tvångsarbetsanstalten i Karlskrona.

1 kamrerare .......

1,800

i nnn

3,300

300

4UU

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

1 kamrerare ..

1,800

900

300

3,000

300

200

” * :

Tvångsarbetsanstalten i Norrköping.

1 kamrerare ......

1 800

3,000

400

I

300

oUU 1

Kronohäklet å Långholmen.

Kamreraren vid centralfängelset

I

I

500

•

j

500

Summa kronor |

12,300 |

7,100 |

2,600 |

22,000 j

Da emellertid denna lönestat icke skulle komma att tillämpas före 1902,

men den starka nedgången i utminuteringsprocenten efter den 1 oktober

1899, da styrelsens, beslut, att fångarnes rätt att uttaga s. k. premievaror

skulle inskränkas till endast mindre qvantiteter af vissa födoämnen, trädt

i raft, syntes ställa billiga anspråk derpå, att kamrerarne redan före

förstnämnda ar erhölle någon ersättning för hvad de sålunda förlorade,

hade styrelsen föreslagit, att dem finge för år 1901 medgifvas fyllnadsersattnmgar

från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll till

belopp, som tillsammans med dem under samma år tillgodokommande

inkomst i utminuteringsprocent motsvarade hvad hvar och en åtnjutit i

dylik procent för år 1898.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskott''ets Utlåtande N:o 3.

15

Om från sistnämnda summa ...........................................

droges summan af å bestämda anslaget till samme tjensteman

nu uppförda aflöningar ........................................._

funne man, att aflöningsutgifterna till dem å detta anslag

skulle ökas med ......................•.................;............

Dertill komine ökningen i ålderstillägg, hvilken, vid beräkning

efter antalet för år 1900 till dessa tjensteman

utgående dylika tillägg, skulle uppgå till........._

hvadan sammanlagda ökningen i utgift a bestämda anslaget

och anslaget till ålderstillägg kunde beräknas

till.......................................................................................

Deremot skulle besparas de nu af förslagsanslaget utgående

afskrifnings- och arrendeprovisioner till förenämnda

kamrerare och direktören vid centralfängelset

i Göteborg, hvilka provisioner efter 1899 års förhållanden

upptagits till...........................................-..........

Fångvårdens verkliga utgiftsökning för de i ofvanstående

förslag till ändring i lönestaten upptagne tjensteman

skulle sålunda kunna uppskattas till .............-............

hvartill komme ökningen genom lönetillägget åt kamreraren

i Malmö .................................................................

kronor

22,000: —

13,100: —

kronor

8,900: —

1 ■»

1,000: —

kronor

9,900: -

»

3,680: —

kronor

6,220: —

»

650: —

; kronor

6,870: —

Hvad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört har departementschefen ansett

sio- höra biträda, utom hvad anginge framställningen om fyllnadsersättningar

till kamrerarne för år 1901, hvilken framställning ej ansages höra

föranleda annan åtgärd än den, som kunde varda till beredande af dyrtidstillägg

åt vissa statens embets- och tjensteman vidtagen.

Det af Kongl. Maj:t nu framstälda förslag att dels bereda ifrågavarande

tjensteman ersättning för den delvis högst betydliga minskning i inkomster

på grund af sportler, som de under senare år fatt vidkännas, och dels

utbyta de dem ännu tillkommande sportler mot kontant anöningstnlökning

står i öfverensstämmelse med Riksdagens nästlidet år uttalade uppfattning,

och finner utskottet sig böra tillstyrka, att lönereglering i berörda syften

nu måtte vidtagas. Utskottet finner det emellertid icke af Kongl. J\iaj:ts

proposition fullt tydligt framgå, huruvida genom den föreslagna regleringen

verkligen all inkomst af sportler skulle upphöra för desse tjensteman.

Ehuru det synes antagligt, att den afskrifningsprocent, som, enligt fångvårdsstyrelsens

åsigt, skulle i hvarje fall behöfva bibehållas, endast skulle

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

vara att betrakta såsom en viss gräns, inom hvilken brist i varuförvaltmngen

icke skulle behöfva af redogöraren ersättas, dock utan att, såsom

nu, redogöraren egde rätt att erhålla kontant lösen för de varor inom

namnda gräns, hvilkas redovisning icke bruste, har utskottet likväl ansett

lämpligt att åt detta vilkor gifva en affattning, som enligt utskottets mening

utesluter hvarje ovisshet om, att icke all af dylika anledningar härflytande

inkomst skall upphöra. Utskottet har visserligen trott sig kunna

i ragasätta, huruvida ens en sådan felräkningsmarginal, som nyss antydts

om den ock till äfventyra må kunna vara nödvändig vid andra varuuppbördsiörvaltnmgar,

exempelvis arméns, hvarom utskottet saknar anledning

att nu yttra sig kan vara erforderlig vid fångvårdens inrättningar,

som alla aro belägna i eller invid större städer och der alltså varornas

leverans bör kunna anordnas på beqvämt och för redogöraren betryggande

satt. . Utskottet, som inhemtat, att vid åtminstone en större kommunal försörjningsanstalt

förut befintlig dylik marginal blifvit under senare tid borttagen

utan att någon olägenhet deraf uppstått, har emellertid icke ansett

sig böra nu bestämdt uttala sig i detta ämne.

I afseende på det sätt, hvarpå Kongl. Maj:t föreslagit, att aflöningsvilkoren

för ifrågavarande tjensteman skulle förbättras, har utskottet icke

kunnat biträda förslaget, att ålderstillägg af olika storlek skulle tilldelas

kamrerarne vid olika fängelser, utan håller före, att lön och ålderstillägg

samt till följd deraf jemväl pension bör blifva lika för alla nu ifråga”

varande kamrerare, med undantag allenast för den vid centralfängelset i

Malmo anstalde, hvilken lönetillägg, till följd af detta fängelses ifrågasatta

förändring eller indragning, bör, på sätt Kongl. Maj:t nu jemväl föreslagit,

anvisas från förslagsansiaget. Alderstilläggens belopp har utskottet funnit

hora bibehållas vid de nuvarande, eller sålunda 300 kronor efter fem och

^00 kronor efter tio års tjenst, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit

för kamreraren vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona. Pensionen, som

nu utgar med 2,000 kronor, kommer i allt fall att till följd af höjningen

i den fasta lönen ökas till 2,300 kronor för alla kamrerarne, utom den i

Malmo. _ För direktören vid centralfängelset i Göteborg har Kongl. Makt

föreslagit bibehållandet af nuvarande ålderstillägg och pensionsbelopp,

la det att den af Kongl. Maj:t, med hänsyn till göromålens olika mängd

och besvärlighet vid de olika fängelserna, iakttagna proportionen i aflönmgarnas

storlek för de vid dem anstälde kamrerarne icke måtte allt för

mycket förryckas, har utskottet ansett arfvodet till kamrerarne i Malmö

och i Landskrona böra minskas med 200 kronor för hvartdera. I öfrma

hänseenden har utskottet funnit sig böra biträda Kongl. Mai:ts framställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

17

Kamreraren vid centralfängelset i Malmö kommer enligt utskottets

förslag att erhålla: lön 1,500 kronor, skrifvarearfvode 450 kronor samt

från förslagsanslaget lönetillägg 1,200 kronor, eller tillhopa 3,150 kronor

jemte två ålderstillägg å tillsammans 500 kronor.

Till .följd af de af utskottet sålunda vidtagna förändringar blifver

dels ökningen i anslaget till ålderstillägg obehöflig och dels ökningen

i de från det bestämda anslaget utgående aflöningar minskad med^ 200

kronor, hvaremot minskningen å förslagsanslaget komme att uppgå till

3,230 kronor i stället för 3,030 kronor enligt Kongl. Maj:ts förslag.

Härigenom uppstår in alles eu minskad utgift för statsverket af 1,400

kronor i förhållande till hvad Kongl. _ Maj:t föreslagit; och anslagsökningen

i sin helhet begränsas alltså till 5,470 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må

dels medgifva:

att från och med år 1902 de i nedanstående tablå

upptagna ändringar i aflöningsstaten för de tjenstemän

vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår från

det i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll, må tillämpas, nemligen:

Bill. till llikstl. Prol. 1.901. 4 Sami. 1 Afd. 3 Hilfl.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

Arfvode

5 »

Su mina.

Ålderstillägg

Ltiii.

C-> £5

<t -t

• ro

efter

5 år.

efter

10 år

Cqntralfängelset å

Långholmen.

1 kamrerare.............

1,SOO

1,800

1,000

1,000

500

3,300

3,300

300

200

Centralfängelset å

Nya Varf vet.

1 kamrerare .............

500

300

200

uppbär derjemte tills

vidare, så länge den

provisoriska tvångs- arbetsanstalten l

Nya Varfvet föl

unge lösdrifvare al

mankön bibebålles,

arfvode af förslags- anslaget till fångars

vård och underhåll

för redogörelsebesty- ren vid denna an- stalt.

Centralfängelset i

Göteborg.

1 direktör ..................

dito såsom redogörare

1,500

800

j 2,300

300

200

Tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö.

1 kamrerare ...........

1,800

1,000

500

3,300

300

200

Tvångsarbetsanstalten

i Karlskrona.

1 kamrerare ...............

1,800

1,000

500

3,300

300

200

Tvångsarbetsanstalten

i Landskrona.

1 kamrerare ...............

1,800

700

300

2,800

300

200

Tvångsarbetsanstalten

i Norrköping.

1 kamrerare ..............

1,800

900

300

3,000

300

200

Kronohuktct å Lång- holmen.

Kamreraren vid central- fängelset.................

500

500

Summa kronor

12,300

0,900 |

2,000 |

21,800 i

--1

--1

att till kamreraren vid centralfängelset i Malmö

må från och med år 1902 tills vidare, till dess beslut

angående detta fängelses användning för framtiden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

•19

fattas eller kamrerarens aflöning blifver last reglerad,

af förslagsanslaget till fångars vård och t underhåll

utbetalas ett årligt lönetillägg af 1,200 kronor den

inbegripet det nu utgående ersattmngsarfvodet 7o0

kr0lWdels föreskrifva, att för åtnjutande af nu angifna

löneförmåner skola gälla enahanda vilkor, som estämts

för innehafvare af lön å nu gällande, al in sdagen

antagna lönestat för tjensteman vid fangvardsanstalterna,

med stadgande tillika:

a) att hvarje med inkomst lör redogörare^ förenad

rätt till provision å hyror, arrenden och jordbruksafkastning

m. m. eller till utmmutenngsprocent

eller till afskrifningsprocent eller till andra spoitlei

skall från och med den 1 januari 1902 upphöra- och

b) att likaledes de åt kamrerarne vid central
fängelset

i Malmö och tvångsarbetsanstalten i Landskrona

nu af förslagsanslaget till fångars vard. och

underhåll tillerkända, kontanta ersättningar för nnstad

inkomst i afskrifningsprocent skola från 1902 ais intrång;

indragas; , .. , , ,

dels och såsom följd häraf öka bestänka anslaget

till fångars vård och underhåll med 8,700 kronor, men

minska förslagsanslaget till fångars vård och underhall

med 3,230 kronor, eller skilnaden mellan, a ena sidan,

beloppet af besparade afskrifnings- och arrendeprovisioner,

3,680 kronor, samt, å andra sidan, lönetillägget

till kamreraren vid centralfängelset i Malm o, 1,200

kronor, med afdrag af det till honom för närvarande

utgående ersättningsarfvode, 750 kronor, eller sålunda

450 kronor.

Vid bifall härtill kommer bestämda anslaget till fångars vard och

underhåll, nu 495,100 kronor, att ökas med 8,700 kromn till -503,800

kronor och förslagsanslaget till fångars vard och underhåll, 1,042,375

kronor, att minskas med 3,230 kronor till 1,039,145 kronor, hvaremot

någon förändring icke skulle ega rum i afseende a förslagsanslaget till

ålderstilläo-e för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstalde

embete-oSf tjensteman, nu utgörande 65,000 kronor. Fångvardsanslaget

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

I*nlni ‘T111 nu Utgör 1’691’975 kronor, komme alltså att upptagas

till 1,697,445 kronor. 110

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

Angående ™ d:o) Ko?8\ M*j:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättnin

da«de af deltaf™ ------^----- - i ’ ..... - -

tillärnan- --v*---* -»g*, umouagcu ubb, UJJUBf lOrUtSaitDing

tatt den särskilt aflatna propositionen med förslag till lag om ändring

1 vissa rlfUav åt ____ i ■ r . .n ° . &

anslag.

[3.]

. j i tui lag om ana nu g

i vissa delar af rättegångsbalken bifölles, medgifva, att af förslagsanslaget till

ersättning åt domare, vittnen och parter finge utgå den kostnad, som

kunde uppkomma, ej mindre då ordförande i häradsrätt befunnes iäfvrn

än älven då uthärads nämnd måste tillkallas. ö

. . ( ,!Ver denrna framställning kommer utskottet, sedan sig visat, huruvida

ofvan omförmälda särskilda proposition vinner Riksdagens bifall, att

framdeles afgifva utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

inom Andra , ^ ^ en. ino™ A!ldra Kammaren väckt, till statsutskottet öfver
Kammaren

''cmmid motion (n:o 68) har herr J. Bengtsson i Bjernalt föreslagit att

vackt motion. Riksdagen måtte för sin del besluta: att ledamot i häradsrätt, i likhet

med skiftesgodman och ledamot af egodelningsrätt, för sin ordinarie tjenstgöring

tillerkännes dagtraktamente med 4 kronor 50 öre för hvarje förrättmngsdag,

som han personligen deltager i rättens förhandlingar, jemte

reseersättning enligt femte klassen af gällande resereglemente till och ifrån

törråttmngsstället; samt för detta ändamål under andra hufvudtiteln anslå

ett förslagsanslag af 350,000 kronor.

. denna motions syfte hafva fjorton af kammarens ledamöter förklarat

sig instämma.

Angående en

Motionaren. har till en början erinrat, hurusom gång efter annan till

Riksdagen aflatits motioner i syfte att bereda ersättning åt nämndemän

för ordinarie tjenstgöring i häradsrätt, men att dessa motioner alltid

strandat . pa vederbörande utskotts kategoriska förklarande, att nämndemansmstitutionen

vore ett förtroendeuppdrag, för hvilket aflöning ej borde

uppbäras. & J

Då frågan emellertid vore af den beskaffenhet, att den, enligt motionärens

förmenande, påkallade en förnyad ompröfning, samt det anförda

skälet mot ersättning åt nämndeman icke vid närmare granskning syntes

halla streck, tilläte han sig framkomma med ny motion i ämnet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

21

Visserligen

vore det sant, att befattningen såsom nämndeman vore

ansedd att vara ett förtroendeuppdrag och att densamma derför också

borde anses såsom sådant. Men förhållandena hade i detta liksom i så

många andra afseenden under tidernas lopp förändrats, sa att nämndemansbefattningen

numera betraktades såsom ett hufvudsakligen betungande

onus, från hvilket man, så fort sig göra läte, sökte vinna befrielse. Dertill

både flera omständigheter bidragit Den vigtigaste af dessa vore, att tiden,

som en nämndeman i och för sin tjenstgöring försutte, numera blifvit

utsträckt i så hög grad, att hans egentliga verksamhet deraf blefve lidande.

Såge man nemligen på, huru förhållandena i detta fall tedde sig inom

domsagor med sammanträden — och dessa utgjorde numera flertalet,

skulle man finna, att, derest man beräknade hvarje sammanträde till minst

två dagar, häradsrättens ledamöter vore upptagne af ordinarie tjenstgöring

under minst 20 dagar årligen i domsagor med ett tingslag och

under minst 10 dagar årligen i domsagor med två tingslag. Härtill komme

vidare två slutsammanträden samt den tid, som åtginge för resor till och

från tingsstaden.

Men ej nog med att en dyrbar tid ginge förlorad genom denna tjenstgöring;

den vore äfven förenad med dryga kostnader för resoi och undeiliåll.

Den tid vore numera länge sedan förbi, då en nämndeman under

sin tjenstgöring uppehölle sig med kost, som han fört med sig från hemmet.

Nu måste lian taga seden sådan den vore och intaga sina måltider i sällskap

med de öfriga nämndemännen i tingsgästningslokalen, der under

tingsdagarne priset merendels vore oskäligt högt uppdrifvet.

Äfven under förutsättning, att nämndemansbefattningen ännu alltjemt

betraktades såsom ett förtroendeuppdrag, ansuge lnotionåien inga

som helst skål tala för, att icke med ifrågavarande befattning borde förenas

rätt till ersättning för resor och underhåll. Snarare syntes en motsatt

uppfattning hafva varit rådande vid tiden för och efter nämndemansinstitutionens

inrättande, i det att nämndemansbefattningen då medfört

franska väsentliga fördelar, såsom befrielse ifrån krono- och kungsskjutsar

m. m., som på den tiden ofta förekommit och som utgjort ett högst

betungande onus. Och såge man på förhållandena i l ära dagar, vore det

icke svårt att draga fram exempel på, att förtroendeuppdrag af minst lika

ansvarsfull beskaffenhet som nämndemansbefattningen vore förenade med

ersättning. Man behöfde blott erinra om sådana uppdrag som skiftesgodmanskap,

ledamotskap af egodelningsrätt, fjerdingsmansbefattning och

- det vigtigaste af alla förtroendeuppdrag — ledamot,skap af Riksdagens

uppdrag vore förenade

som

Andra Kammare för att visa,

med ersättning, utgående i såväl

ledamot,skap af Riksdagens

att, samtliga, dessa,

dagtraktamenten

reseersättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Men utom denna rent ekonomiska sida af saken funnes ett annat,

högre motiv, som kraftigt talade till förmån för ifrågavarande motion,''

och det vore — såsom så ofta påpekats — att rättskipningen å landet

i hög grad lede af de nuvarande förhållandena. Derigenom att en nämndeman

numera i regeln sällan qvarstannade på sin post längre än de två

ar, hvarunder han vore tvungen att qvarsitta, vållades täta ombyten inom

nämnden. Detta hade till påföljd, att nämnden hvarken vore i besittning

af den kunskap och erfarenhet, som erfordrades för att stödja en oerfaren

domare, eller egde det inflytande på rättens förhandlingar, som lagstiftaren

a.fsett, att den skulle hafva. Härtill komme svårigheten att till

nämndemän kunna erhålla lämpliga personer, enär för närvarande hvilken

medelmåtta som helst ansåges god nog till denna befattning. Deremot

skulle man mot lämplig ersättning kunna påräkna de till befattningen

lämpligaste och bäst qvalificerade personer, som dessutom vore villiga

att så länge som möjligt qvarsitta i nämnden.

Angående en vid 1898 års riksdag väckt, med den nu förevarande

motionen i afseende å yrkandet alldeles lika lydande motion yttrade

statsutskottet. vid nämnda riksdag, att, enär nämndemansinstitutionen

vore och, enligt utskottets mening, borde förblifva byggd på den grundsats,

att befattningen såsom nämndeman vore ett på medborgarnes förtroende

grundadt hedersuppdrag, för hvilket aflöning ej borde uppbäras,

(inge utskottet, hvilket icke försport, att någon svårighet uppstått att

finna lämpliga personer till besättande af lediga nämndemansbefattningar,

hemställa, att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas. Detta

blöt också Riksdagens ^ beslut, som fattades utan att vid ärendets behandling

i kamrarne någon annan än motionären yttrade sig i frågan.

Den uppfattning, som af 1898 års statsutskott sålunda uttalades och som

vid nämnda, endast tre år tillbaka aflägsna tidpunkt synes hafva vunnit

Riksdagens gillande, har utskottet hvarken genom de af motionären nu

anförda skäl eller af andra anledningar funnit sig böra frångå. Utskottet

• hemställer derför,

att herr Bengtssons nu ifrågavarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.

efrigTordi- , ^ afseende å öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel

tinne avslag, har någon förändring icke föreslagits.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

23

Utskottet liemställer,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, i hvilka förändring här ofvan icke blifyit

ifrågasatt, må i 1902 års riksstat upptagas tdl oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmatenahei

och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas

i den mån, som det för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma kan finnas erforderligt.

■ '' t : * Y* •'' ti '' : J r i '' •

Extra anslag.

6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att,^ förn^rtfatt ?PP®''a„5“«nashållande

af lagbyråns verksamhet, å extra stat för år 1902 bevilja ett byrån.

anslag å 25,000 kronor. • n : ■ [4.] I

I ofvan åberopade statsrådsprotokoll har angående lagbyråns veik
samhet

under år 1900 meddelats: o f.. ,

Lagbyrån, hvilken under senare delen af ar 1899 utarbetat ‘ols‘^g

till lag om inteckning i fartyg, hade under början af vårsessionen 1901

varit sysselsatt med afslutande af de förslag till ändringar i allmän lag,

hvilka deraf föranledts, jemte upprättande af motiv till forstnamnda

lagförslag. Derefter hade utarbetats förslag till lag om ocker, under

hvilket arbete en af lagbyråns ledamöter i högsta domstolen föredragit

förslaget till lag om inteckningi i fartyg och dermed sammanhängande

författningar. Under senare hälften af vårsessionen hade lagbyran behandlat

frågan om lagstiftning angående samegendom, hvilket arbete

under vårsessionen så fortskridit, att förslag till lag angående samäganderätt

och i sammanhang dermed erforderliga förslag till ändring

i vissa lagrum upprättats, hvarjemte en ledamot föredragit i högsta

domstolen lagförslaget angående ocker. Under höstsessionens förra de

både genomgåtts och granskats dels förslaget till lag om sameganderätt,

dels förslaget om ändrad lydelse af 17 ocli Öl kap. rättegångsbalken

samt upprättats förslag till lag om tillägg till förordningen den

G februari 1849 angående viss tid för klander al husesyn, hvarjemte eu

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

af ledamöterna bi träd t vid utarbetande af förslag till kungörelse om

uppgifter till straffregistret och registrets förande. Under senare delen

åt nostsessionen både utarbetats förslag till lag om tolks anlitande vid

domstol; och hade under denna tid lagbyråns ledamöter i öfrigt varit

hufvudsakligen sålunda sysselsatta, att en ledamot uppgjort förslag till

de ändringar, som i författningsförslaget angående fullföljd af talan föranleddes

af anmärkningar, framstälda inom högsta domstolen vid granskn.

ämnda förslag, en ledamot deltagit i utarbetande af förslag

till författning angående anteckning i kyrkobok om förändring eller

antagande åt slägtnamn samt till lag angående verkställighet i vissa

afl af sträft, adömdt genom icke, laga kraft egande utslag, samt eu

ledamot föredragit i högsta domstolen förslagen till lag om ändrad

lydelse af 17 och 31 kap. rättegångsbalken samt till lag om tolks anlitande

vid domstol.

Utskottet hemställer, - ■ -, :

att, för fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet,

Riksdagen må på extra stat för år 1902 bevilja

ett anslag af 25,000 kronor.

intill . , KonPL har föreslagit Riksdagen att, för bestridande af de

kostnader för''1™''- tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amastraffregister,

nu en ser, renskrifning in. in. vid justitiedepartementets afdelning af Kon-l

Lo.J Maj:ts kansli, å extra stat för år 1902 bevilja. 3,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom, efter

det Kongl. Maj:t föreslagit 1900 års Riksdag att, under förutsättning att

sårski dt aflåta proposition med förslag till lag om straffregister blefve

åt Riksdagen bifallen, till bestridande af deraf föranledda kostnader öka

anslaget till justitiedepartementets afdelhing af Kongl. Maj:ts kansli med

. ,''00 kronor, Riksdagen antagit ofvannämnda lagförslag, men ansett, att,

innan den genom lagen införda nya gren af statsförvaltningen fått under

nagra ar vara i verksamhet, icke kunde med någorlunda visshet bedömas

mängden eller beskaffenheten af de arbetskrafter, som kunde finnas för

densamma erforderliga, samt för bestridande af de af lagens tillämpning

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitiedepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1901

anvisat 3,000 kronor. Departementschefen har vidare anfört, att, om ock

det sålunda anvisade belopp vore otillräckligt, sedan göromålen med straff
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

registret uppnått större omfattning, han likväl, vid det förhållande, att

lagens tillämpning inträdt först med början af år 1901 och sålunda tillräcklig

erfarenhet för närvarande saknades för bedömande, i hvad man

höjning i anslaget kunde för år 1902 anses erforderlig, ansåge sig höra

hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för 1902 bevilja

enahanda belopp som för 1901.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för bestridande af de utaf tillämpning

af lagen om straffregister föranledda kostnader

för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitiedepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli å extra stat

för år 1902 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

8:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1902 anvisa, för ökadt, arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet, ett anslå O ökadt arbets
å

4,500 kronor. _ ^ t[Zukal
Enligt

hvad det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll upplyser, sUraembeUl.

är denna framställning beroende af Riksdagens bifall till en särskildt af- |g_j

låten proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar åt

rättegångsbalken. Sedan Riksdagen fattat beslut angående berörda, till

lagutskottet hänvisade proposition, kommer utskottet att afgifva yttrande

angående nu ifrågavarande framställning, hvilket utskottet härmed skolat

för Riksdagen

anmäla.

9-o) Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter Angående

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i likhet med närmast föregående

år, på extra stat anvisa ett anslag af 3,250 kronor. . , . 17 ]

Departementschefen har meddelat, att öfver ett inom justitiedepartementet

utarbetadt förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i

förordningen den 11 juni 1868 om krigsdomstolar och rättegången derstädes

krigshofrättens utlåtande blifvit den 7 januari detta år åt Kongl.

Maj:t infordradt, men att nämnda utlåtande ännu icke afgifvits. rrågan

om krigshofrättens organisation hade följaktligen ännu icke kommit i det

skick, att densamma kunde för Riksdagen framläggas.

Bill. till Rikad. Frot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 3 lläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för år 1902 till arfvoden åt krigsh

of rätt ens ordförande och militäre ledamöter på extra

stat anvisa 3,250 kronor.

resestipendiet'' 10:o) Uti punkten 8 under denna hufvudtitel har Kono-]. Mai-t föreät

domare, slagit Riksdagen att till resestipendier åt ordinarie'' domare eller dem, som

L8.J vid domstolarne beredde sig för domarekallet, på extra stat för år 1902

bevilja ett anslag af 6,000 kronor.

» .*<''•! Ti >•* ...i i It» . , y\ . • , .... , , ,

Af förut åberopade statsrådsprotokollet inhemtas i detta ämne följande.

1 skrifvelse den 9 november 1900 hade Riksdagens justitieombudsman

antört, hurusom på kulturens flesta områden i våra dagar gjorde sig gälan

e ett oafvislig t behof att lära känna främmande folks uppfattning’

sedvänjor och inrättningar, För att underlätta och befordra en sådan

kunskap om främmande länder, hade staten, der sådant ansetts behöfligt,

anslagit medel till resestipendier för olika yrken. Särskild! inom den

andliga kulturens områden hade anslag hos oss beviljats till dylika resestipendier

för vetenskapsmän och konstnärer, lärare vid de allmänna läroverken,

läkare, prestman in. fl. ‘0; • r

Förgäfves spanade man emellertid i fiksstaten efter något anslag till

resestipendier åt praktiska jurister. " ‘ ■ '' rf..?

Skulle någon med anledning häraf antaga, att statsinagterna änsåge

dylika stipendier för denna yrkesklass obehöfliga, så vore en sådan uppfattning

utan tvifvel felaktig. Grunden till det anmärkta förhållandet

ansage justitieombudsmannen vara att söka allenast deri, att ifrågavarande

angelägenhet hittills icke blifvit af statsmagterna tillräckligt uppmärkDet.

kunde nemligen ej gerna bestridas, att det vore till nytta för

lagskipning och lagstiftning, om bland landets praktiska jurister, dermed

i främsta rummet afsages ordinarie domare och dem,'' som eljest vid domstolarne

beredde sig för domarekallet, funnes ett ej alltför ringa antal,

som hade annan och mera lefvande kunskap om utländsk rätt, än de här

i landet kunde hafva inhemtat af literaturen. Och det vore en sjelfklar

sak, att kunskap om utländsk rätt och dess tillämpning bäst förvärfvades

genom studier i utlandet. Der erhölles på ort och ställe de säkraste anvisningarna

å lämplig literatur, och tillfällen erbjöde sig der att o-enom

bevistandet af rättsförhandlingarna, åhörandet af föreläsningar och diskussioner

samt personligt umgänge med domare och advokater göra de bok
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

liga studierna mera lefvande och fruktbärande, än kammarstudier i hemlandet

utan dylik lifgifvande påverkan någonsin kunde blifva. Otvityelaktigt

skulle jurister, som sålunda sattes i tillfälle att under, en ej alltför

kort tids vistelse i utlandet idka rättsstudier, dervid göra iakttagelser och

jeinförelser, som skulle göra dem skickliga icke blott att med större.. sakkunskap,

än nu vore fallet, bedöma värdet af ifrågasatta reformer mom

svensk lagskipning och lagstiftning, utan äfven att rätt uppskatta de egendom^

o-heter, som funnes hos vår rätt och voye förtjena att bibehållas.

Dylika studieresor för praktiska jurister skulle tillika gifvetvis stegra deras

intresse för sitt kall och för en hvar, som komme i åtnjutande åt ifrågavarande

förmån, utgöra ett lifvande afbrott i de vanliga, ofta entormiga

och i regeln ansträngande göromålen. i ■

Antagligt vore vidare, att sådana studieresqr skulle medföra ett valkommet

tillskott till den torftiga svenska juridiska literaturen. Måhända

kunde det åläggas vederbörande stipendiater att offentliggöra en berättelse

rörande gjorda iakttagelser och rön under resan eller att utgifva en afhandling

öfver något särskildt ämne, som derunder utgjort föremal fölstudier,

I hvarje fall borde man kunna antaga, att åtskilliga af stipendiaterna

skulle sjelfmant komma att lemna dylika bidrag till den juridiska

Det gåfves ett skäl, som syntes göra dessa studieresor just i vår tid till

ett behof"af beskaffenhet att ej böra afvisas. Den rättegångsrefono, hvilken

i vårt land så länge fördröjts, kunde icke alltjemt pa samma sätt som

hittills undanskjutas, utan måste frågan härom eu gång på allvar komma

på dao-ordningen. När striden då skulle utkämpas om de störa och omtvistade

frågorna på processrättens område, dervid enligt sakens natur

hänsyn måste tagas till utländsk processlagstiftning, vore det af vigt, att

bland de rättsbildade i landet ej saknades personer, som angående processlavarne

i det ena eller andra af de främsta kulturländerna skaffat sig den

o-rundliga insigt, som, på sätt ofvan antydts, endast genom praktiska studier

på ort och ställe kunde förvärfvas. Ju allsidigare den juridiska sakkunskapen

vore hos de jurister, som till följd af embetsställmng eller

eljest komme att öfva inflytande på den vigtiga reform, som pa ifrågavarande

område förestode, desto säkrare kunde man hoppas, att reformen

komme att ledas i en god retning. i , " ,

På grund af hvad sålunda anförts hade justitieombudsmannen hemstr.

lt,

stipendier för praktiska jurister kunde anses vara af behofvet pakallade,

och under sådan förutsättning hos. Riksdagen begära för ändamalet erforderligt

anslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Öfver denna framställning hade utlåtanden inherntats från presidenterna

i hofrätterna, hvilka samtliga tillstyrkt bifall till framställningen,

presidenten i Göta hofrätt dock under förklarande, att han väl ej kunde

dela justitieombudsmannens uppfattning, att det vore till någon omedelbar

nytta för lagskipnmgen, om bland domarekåren funnes ett "antal jurister

som hade annan och mera lefvande kunskap om utländsk rätt, än de bär

] kunde. hafva inhemtat af literaturen, men att, såvidt anginge

fdnandingen, Justltieombudsmannens framställning syntes förtjent af

Beträffande de grunder, som vid stipendiernas inrättande borde tillJampas,

hade af presidenten i hofrätten öfver Skåne och Blekinge blifvit

uttaladt, bland annat, att stipendiaten borde vara väl förtrogen med vår

svenska rätt och vår processordning, hvartill fordrades tre å fyra års

tjenstgöring hos underdomare och i hofrätt, samt fullt beherska det landets

språk, der han ämnade idka sina studier; att tiden för vistandet utnkes

borde bestämmas till minst ett år; att stipendiaten borde förpliktas

att till adagaläggande af vunna insigter efter hemkomsten afgifva reseberättelse

eller författa en afhandling, samt att stipendiet borde sättas

till sa högt belopp, att det betäckte stipendiatens kostnader i utlandet och

jemväl lemnade honom godtgörelse för de aflöningsförmåner i hemlandet

som han möjligen finge afstå under sin vistelse utrikes.

Departementschefen har för egen del anfört, att det förslag, som sålunda

tramstälts, syntes honom vara synnerligen beaktansvärdt. Utan

tvifvel skulle det nemligen vara af icke ringa betydelse, att praktiska

jurister bereddes tillfälle att studera rättegångsförfarandet i andra länder

och att för sådant ändamål statsmedel anvisades till resestipendier för

ordinarie domare och dem, som vid domstolarne beredde sig för domarekaJ

et. Departementschefen funne derför grundade skäl att biträda justitieombudsmannens

framställning.

I afseende å det till resestipendierna erforderliga belopp syntes då

•stipendiatens vistelse i utlandet lämpligen ansåges kunna bestämmas till

f1 ;,ld ,sex månader, icke skäligen böra nu ifrågasättas ett högre anslag

ån 6,000 kronor, fördeladt på två stipendier.

Beträffande sättet och viJkoren för resestipendiernas utdelande borde

de närmare bestämmelserna meddelas af Kongl. Maj:t.

Att praktiske jurister må, i likhet med åtskilliga andre statens tjenstemän,

beredas tillfälle att, med understöd af resestipendium utaf statsmedel,

genom utländska studieresor vidga sina kunskaper och vinna ökad

erfarenhet, synes utskottet vara ett ändamål väl värdt att befrämja. Mot

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

29

summan af det af Kongl. Maj:t för dylika stipendier nu begärda anslaget

6000 kronor, har utskottet icke funnit sig höra göra någon erinran men

då statsrådsprotokollet upplyser, att sagda^anslagsbelopp-vore

fördelas i två stipendier, hvardera å 3,000 kronor, afsedda föi se

ders vistelse i utlandet, finner utskottet sig icke kunna i allo förorda

dessa bestämmelser, tv äfven om i allmänhet, sex månader;ma vargen

längsta tid för hvilken stipendium bör kunna atnjutas, kan i särskilda tall

undantag härifrån vara af omständigheterna påkalla^, ilka80“^a^™

sidan vid vissa tillfällen möjligen lian befinnas lämpligt attutdda^stipen^

dium äfven för kortare tids utländsk vistelse. Och hvad vidare be

träffar beloppet af stipendium, anser utskottet, S01f''^k^tta?fa(e

den af presidenten i hofrätten öfver Skane och _ Blek inge uttalade

uppfattning, att stipendium bör innebära ersättning jemväl för stipend

atens under resetiden förlorade aflöning, att för ifrågavarande tjensteman

bör, vid jemförelse med de stipendier, som utgå till åtskillig^ andre stats

tjensteman, ett belopp af 2,000 kronor för sex manaders utrikes vistelse

sirat i proportion derefter för längre eller kortare tid vara under van iga

förhållanden tillräckligt, 1 öfverensstämmelse härmed anser'' nligt

heller, att stipendierna böra bestämmas till visst antal. Det torde e g

utskottets mening, vara lämpligast, att åt Kongl.

att inom nu uppdragna gränser efter sig företeende förhallanden bestämma

såväl stipendiernas belopp och antal s°m ock tiden for vistdsen utomlm^.

Under förutsättning att stipendiernas utdelande ma ske enligt

af utskottet angifna grunder, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till resestipendier åt ordinarie

domare eller dem, som vid domstolars bereda sig

för domarekallet, på extra stat för ar 1902 bevilja ett

anslag af 6,000 kronor.

Kongl. aaj:t^ har^ föreslå^! _itök^fogen^jitt^JbrJoeredande^afojr(éi.rtia<is

dyrtid Ägg & år *1901 It en d?l tjensteman od. betjente i justitiedepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till justlt.edepartementet

hörande embetsverk och kårer, anvisa pa extra stat för ai 1902,

förslagsvis, 289,000 kronor. <•

Öfver donna framställning kommer utskottet framdeles att afgifva

utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Jätlig ökninq . 12:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till beredande för

slagen az/inhévarande år åf tillfällig ökning i arfvoden åt amanuenser och extr

i av

amanuenser

och extra

biträden.

[ 10.] kronor.

« . - , . . ----o ------ö IVV mmnjiuunow Ul/11 CAUUl

biträden i justitiedepartementets afdelning af Kongl. Mapts kansli och

underlydande verk på extra stat för 1902 bevilja ett anslag af 5,100

Jemväl angående denna framställning kommer utskottet att framdeles

afgifva utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat 1 : br :•

(

anmäla.

Stockholm den 12 februari 1901.

-om in

På statsutskottets vägnar:

. ■ ? i f

> b t»•

HUGG TAMM.

• »T. C t. >(irl.V t.

. I

•: A

'' «

—

fr

nlr,.

Reservationer:

'' ä''OJ fiol)- •''!(

; v f r i . »''•■fj j it , -<\i.,

r U- Jij

>(• j

>!''■ J -; >T t>if■«:!

vid punkt ko (angående delning af Vester-Dalarnes domsaga),

af herrar P. Pehrson, N. Boström, O. Larsson, A. Göransson, I. Mänsrn’

ru'' Ferss°n’ A°-, knek son, N. Svensson, A. Petersson, 0. Andersson,

G Odqmst och A J Ericson, hvilka /insett, att utskottets yttrande och

föislag bort. hafva följande lydelse:

»Behofvet af ifrågavarande domsagas delning har länge vant erkänd t

och har genom den i statsrådsprotokollet lemnade utredning blifvit ytterligare

styrkt; och då, häradshöfdingeembetet för närvarande är obesatt,

fPGi “t*ko*tet„ en (hrP delning nu böra verkställas. Att densamma medför

behofvet af anvisandet utaf en ny häradshöfdingelön å 4,500 kronor

hr,ner utskottet vara obestridligt. Ej heller har utskottet något att erinra

emot fördelningen af tjenstgönngspenningarna, på sätt Kongf. Mai:t föreslagit

Hvad deremot angår förvaltningskostnadsbidraget, hvilket vid löneregleringen

ar 1874 tilldelades domhafvanden i Vester-Dalarnes domsaga

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

31

.V\U

i likhet med ett flertal andre domhafvande af den anledning, att. inkomsterna

genom sportler från domsagan ansågos icke motsvara des utgifter,

som förvaltningen af densamma medförde, torde de ändrade förhållande ,

såväl i afseende på dessa sportelinkomster som med hänsyn till nämnda

'' utoÖtirs storlek;5hvilka inträdt under de förflutna 27 åren, enligt utskottet

mening hafva föranledt dertill, att sagda UtskTtet

domhafvandena i de nya två domsagorna erforderligt ™*kottet_anser

derför, att nämnda förvaltmngskostnadsbidrag a tillhopa 500 kronoi icke

vidare’ bör utgå; och hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj.ts

nu förevarande framställning, att Riksdagen, för genomförande

af delning på föreslaget sätt af v ester-l)alarnes

domsaga i två nya domsagor, må å ordinarie

stat bevilja: 3

för häradshöfdingen i Nås och Malungs domsaga:

jön ...........................................kronor 4,500: —

tjenstgöringspenningar ....... »'' . 1,800: " 6,300 :—

för häradshöfdingen i Smedjebackens domsaga:

jön ................-J.:■ kronor 4,500: —

tjenstgöringspenningar ........ » 1,600: yy_6,l00:

och alltså öka anslaget till häradshöfdingarne under;

Svea hofrätt med 4,000 kronor.

Vid bifall härtill kommer det i 1901 års riksstat under rubrik »Svea

hofrätt med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 670,787 kionor,

att höjas till 674,787 kronor"''

it HM''

r Yif

■ ;». / f

vid punkt 4:o (angående väckt motion om dagtraktamente och reseersättning

för ledamöter i häradsrätt):

af herrar I. Månsson och D. Persson.

;t *i''(

i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

S:a

1901 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

182,700

—

18,800

—

150,400

—

670,787

—

476,913

208,713

—

11,100

_

55,000

-—

1,691,975

84,000

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,262

—

4,500

3,842,950

Justitie
Departemeutschefen.

....................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj :ts kansli.....

HögstaedoinstoleneUS °mblul föl öfver skrifters ailmängörande, förslagsanslag

Justitiekanslersexpeditionen......................................."

Nedre justitierevisionen.............................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp

Okas för genomförande af delning af Vester-Dalarnes domsaga i två nya domsagor

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.....................

Krf^hofrätte61" Skåne °cb BIekin8e raed derunder lydande justitiestat . . ''

Ålderstillägg, förslagsanslag,.................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ............................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp ............................................

Okas med anledning af ändring i aflöningsstaten för vissa tjensteman vid fång
Förslagsanslag.

Nuvarande belopp .............................................

Minskas ■ned skilnaden mellan beloppet af besparade afskrifnings- och arrendeaflöningen

för kamreraren vid centralfängelset i Malmö, 450'' kronor...

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embete- och

Vard och underhall åt läns- och kronohäkten, reservatioiiscmslug

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya

Medikolegal besigtmngar, förslagsanslag ...........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag.......................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag .........

Extra utgifter, reservationsanslag..................................." ,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

33

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

—

35,800

—

6,000

—

182,700

—

18,800

—

150,400

—

675,287

_

476,913

—

208,713

—

11,100

—

55,000

1.697,445

84,000

—

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,262

—

4,500

departementet.

.!''♦ f t Ht: t* ''t it i

i li
-

med

670,787: —

4,500: —

vårdsanstalterna med

provisioner, 3,680 kronor, ocli höjningen i

tjensteman, förslagsanslag..........................................................

trafflagens införande frångångna bötesaudelar, förslagsanslag

............................... 59,500: ~

495,100: —

8,700: — 503,800: —

1,042,375: —

3,230: — 1,039,145: — 1,542,945

65,000

30,000

Summa| 3,852,920

D

Bill. till llihtd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

J

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hnfvudtitel.

Kronor

Ö.

Justitiedepartementet.

För fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet

» bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister förau- ledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitie- departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

25,000

—

3,000

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter

* resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne

3,250

—

bereda sig för domarekallet...............................................................

G,000

—

Summa

37,250

—

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.