Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar samt ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvagar äfvensom till fortsättande af statens jernvägsbyggnader.

1901-03-05 · 51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:38, Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar samt ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvagar äfvensom till fortsättande af statens jernvägsbyggnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

1

j.

v i ''J:.r ■ , :■ ...I'' - . • C

N:o 38.

Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1901, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och

anläggningar samt ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvagar äfvensom till fortsättande af statens

jernvägsbyggnader.

(R. A.)

I.

1 propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Nya byggMaj:t

föreslagit Riksdagen att för år 1902 anvisa å riksstatens sjette ulgg^ingtr vid

hufvudtitel, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens statens jemjernv

äg strafik, 2,793,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf

detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna 1,450,000 kronor.

Beträffande de särskilda arbeten, för hvilkas bekostande berörda

anslag blifvit äskadt, inhemtas åf det vid statsverkspropositionen fogade

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11 sistlidne januari, att enligt

Kongl. Maj:ts på jernvägsstyrelsens framställning grundade förslag följande

byggnader och anläggningar skulle med användande af anslaget

komma till utförande.

Bih. till Riksd. Frat. IDOL 4 Sami. 1 Afd. ''22 Iligt. (AT:o 38).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

I Distriktet.

Vid Sparreholm:

Utvidgning af spårsystemet samt anläggning af ny lastkaj 20,000 kronor.

För att nöjaktigt kunna ombesörja stationens trafik och särskilt

för att underlätta de ofta påkommande tågmötena, vore, enligt hvad

jernvägsstyrelsen anmält, omnämnda utvidgningsarbeten nödvändiga.

Vid Gnesta:

Uppförande af kolbås för 6,000 ton jemte härför erforderlig tomt
anskaffning

och spåranordning ;...................................... 18,000 kronor.

Det nuvarande kolbåset, som rymde allenast omkring 2,500 ton

kol, upptoge hela den för sådant ändamål lämpligen användbara delen

af stationsområdet, hvarför ny båsanläggning å annan plats måste utföras

för det större kolupplag, som numera måste finnas vid denna

station.

Vid Mölnbo:

Utvidgning af spårsystemet...................................................... 10,500 kronor.

Den ökade trafiken vid stationen kräfde utläggandet af ett fjerde

rundspår.

Vid Södertelge:

Uppförande af boställslms för stationsbetjente med 7 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare ........................ 22,600 kronor.

Vid Liljeholmen:

Inköp af en jernkontoret tillhörig byggnad och densammas inredande

till boställshus för stationsbetjente med 4 lägenheter om 1 rum

och kök jemte uthus och källare................................... 13,000 kronor.

Vid Stockholm södra:

Utvidgning af spårsystemet samt anläggning af ytterligare

en lastkaj ................................................................. 24,400 kronor.

Vid Stockholm Stadsgården:

Utvidgning af spårsystemet..........''............................................ 12,600 kronor.

Vid Stockholm norra:

Utvidgning af spårsystemet................................................... 69,700 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38. 3

Vid Tomteboda:

Utvidgning af spårsystemet ................................................. 168,800 kronor.

Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af ytterligare åtta stallrum.

......................................................................................... 160,000 kronor.

Uppförande af bostäUehus för stationsbetjente med 6 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare ...................... 25,000 kronor.

Vid Norrtull:

. • • , * It , '' - ry t ■ ■ ■ ‘-\i , , • : ‘ /. . i < *V <.

Utvidgning af sparsystemet...................................................(. 36,000 kronor.

Vid Värtan:

Nedläggning af en 30 tons vagnvåg ................................... 5,500 kronor.

Vid Hagalund:

Anordnande af lastplats ............................................................ 15,500 kronor.

Vid Upsala:

Tillbyggnad af ilgodsmagasinets lokaler .............................. 4,500 kronor.

Den ökade ilgodstrafiken fordrade denna utvidgning af lokalerna.

Uppförande af ett vagnrevisionsskjul med tillhörande spår 9,200 kronor.

Sedan vagntillsyningsmän numera placerats å vissa stationer, ansåges

det lämpligt, att denna personal jemväl finge i uppdrag och bereddes

möjlighet att derstädes verkställa erforderliga mindre reparationer å

vagnar, som ankommit; och skulle härigenom undvikas sådana vagnars

tagande ur trafiken för den längre tid, som deras förande till verkstad

eljest skulle medföra, Det begärda skjulet med tillhörande spår vore

afsedt att utgöra lokal för dessa revisionsarbeten.

Vid Krylbo:

Anordnande af en vattenkastare med ledning från vattentornet

..................................................................................... 4,500 kronor.

Med anordningen afsåges möjliggörande af vexlingslokomotivens

förseende med vatten, oberoende af trafiken å stationens tågspår.

Uppförande af lokomotivstall för beredande af ytterligare fyra stallrum

......................................................................................... 36,500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Blifvande trafiken å Krylbo—Örebrobanan kräfde ökadt antal lokomoti

vstallrum.

Vid Granbo:

Anläggning af en tågmötesstation (tilläggsanslag) ........ 16,900 kronor.

1898 års Riksdag beviljade 5,100 kronor till mötesstation mellan

Kilafors och Bollnäs stationer vid Voxsäters militärmötesplats, som var

för sistnämnda ändamål terrasserad. På jern vägsstyrelsens framställning

hade emellertid Kongl. Maj:t den 9 mars i900 medgifvit, att

mötesplatsen i stället skulle få förläggas till det mera välbelägna Granbo

mellan samma stationer med användande såväl af förbevörda anslag

som af de spårmaterialier m. m., hvilka vore afsedda för Voxsäter. Då

jordområde måste anskaffas vid Granbo och terrassering der verkställas,

komme emellertid tågmötesstationens anläggande der att medföra en

kostnad af 22,000 kronor, hvarför ett tilläggsanslag på 16,900 kronor

erfordrades. Tågmötesstationen komme redan vid anläggningen att Utvidgas

till fullständig station; men hade enskilda i orten åtagit sig bestridandet

af alla för denna utvidgning erforderliga kostnader.

Vid Bollnäs:

Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af ytterligare två stallrum

......................................................................................... 14,500 kronor.

Den ökade trafiken fordrade ökadt antal uppställningsplatser för

lokomotiv.

Vid Simeå: . ; ,

Uppförande af ett boställshus för stationsbetjente med 2 lägenheter om

1 rum och kök jemte uthus och källare....................... 7,900 kronor.

Byggnaden vore erforderlig för att bereda bostäder åt vid stationen

tjenstgörande stationskarlar, som nu saknade sådana i statens jernvägars

hus.

Vid Ljusdal:

Utvidgning af spårsystemet..................................................... 55,500 kronor.

Under den ökade rörelsen å stationen hade spårsystemet befunnits

för trångt, hvarför nu erfordrades en utvidgning deraf genom förlängning

af befintliga uppställningsspåren samt anordnande af två nya spår.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

5

Vid Tallåsen:

. Hft . .«VF . \h.v :

Utvidgning af spårsystemet..................................10,400 kronor.

Okad rörelse vid stationen kräfde förstoring af stationens inskränkta

utrymme för vagnuppställning. . j. . :i ■. .

Vid Ramsjö:

Uppförande af ett boställshus för stationsbetjente med 4 lägenheter om

1 rum och kök jemte uthus och källare.............15,200 kronor.

Befintliga bostäder räckte icke till för stationens ökade personal.

Vid Mellansjö:

Utvidgning af spårsystemet.......................................................... 4,700 kronor.

För uppställning af ankommande vagnar erfordrades anordnande

af ett nytt stickspår och befintliga spårens förlängning.

Vid Delsbo och Fredriksfors:

Utvidgning af spårsystemen ........................................10,500 kronor.

De väsentligt ökade virkeslastningarna fordrade större spårutrymmen,

än som nu funnes. Beräknade kostnaden för utvidgningen vid Delsbo

vore 4,100 kronor och vid Fredriksfors 6,400 kronor.

Vid Djupe (invid Hudiksvall):

Utläggning af ett rangeringsspår .......................................... 5,800 kronor.

För att lastningar och lossningar vid trävaru-upplagsplatserna skulle

oberoende af vagnars rangering eller in- och utförande från Hudiksvall

kunna försiggå, erfordrades ett rundspår på 180 meters längd.

Vid Katrineholm, Södertelge, Tomteboda, Sala, Krylbo, Byvalla,

Storvik, Ockelbo, Holmsveden, Bollnäs, Ljusdal, Myskje,

Söderhamn, Fredriksfors och Hudiksvall:

Ny- eller tillbyggnad af kolbås för omkring 25,000 ton kol med en

sammanlagd kostnad af...................................................... 55,500 kronor.

Den ökade trafiken kräfde utvidgning af de nuvarande och anläggning

af nya kolupplag.

II Distriktet.

Vid Göteborg:

Utvidgning af hamnbanans spårsystem (tilläggsanslag)... 15,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Den ursprungliga planen för hamnbanans spårsystem hade måst

utvidgas, sedan ytterligare ett kajområde vid Masthugget blifvit af

staden anordnad! och för den växande trafiken tagits i anspråk.

Uppförande af skjul för personvagnars rengöring och för virkesupplag

.................................................................................. 6,500 kronor.

För vagnars rengöring, som hittills skett under banhallstaket,

funnes numera der icke rum, hvadan annat skyddstak derför erfordrades.

De alltmera ökade svårigheterna att erhålla torrt virke för

vagnreparationerna nödvändiggjorde virkets uppläggning under längre

tid i reparationsverkstadens närhet.

Tillbyggnad af magasinet för ankommet ilgods................ 3,800 kronor.

Det nuvarande ilgodsmagasinet vore icke tillräckligt för den ökade

ilgodsmängden.

Vid Alingsås:

Utvidgning af spårsystemet.................................................... 13,000 kronor.

Särskilda uppställningsspår erfordrades för lokaltågen till och från

Göteborg, som här hade ändstation; den ökade godsrörelsen fordrade

äfven spårsystemets utvidgning.

Vid Falköping Eanten:

Utvidgning af spårsystemet...................................................... 15,500 kronor.

Utrymmet å denna station hade under senare tider visat sig vara

så otillräckligt, att godståg, som der skolat öfvernatta, måst uppställas

på närmaste stationer. Förutom ökadt antal uppställningsspår behöfdes

utdragsspår norrut, på det att vagnvexlingen skulle kunna försiggå

oberoende af trafiken å hufvudspåret.

Vid Vretstorp:

Utvidgning af spårsystemet........................................................ 2,700 kronor.

Då numera trenne tåg borde kunna samtidigt mötas eller passera

hvarandra å stationen, erfordrades ökning af spårutrymmet.

Vid Hallsberg:

Utvidgning af spårsystemet..................................................... 43,000 kronor.

Den ökade trafiken vid denna föreningsstation hade redan länge

fordrat ett ökadt spårutrymme, hvaraf behofvet, då linien Krylbo—

Örebro blifvit i sin helhet öppnad för trafik, än mera komme att göra

sig känbart.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

7

Uppförande af lokomotivstall för beredande af ytterligare

två stallrum............................................................. 17,000 kronor.

Samma motiv, som här ofvan angifvits för större spårutrymme,

förelåge för ökandet af lokomotivstallrummens antal.

Vid För serum:

Utvidgning af spårsystemet .................................................... 3,000 kronor.

Ett särskildt spår vore erforderligt för den invid stationen belägna

bobinfabrikens vagnslasttrafik.

Vid Mosås:

Utvidgning af spårsystemet........................................................ 2,200 kronor.

Stationens spårsystem vore otillräckligt för nuvarande trafiken.

Vid Örebro södra:

Tillbyggnad af stationshuset ...................................................... 2,300 kronor.

Arbetet afsåge utvidgning af lokalerna för res- och ilgods i anledning

af tilltagande rörelse, hvars ytterligare ökning motsåges, dåjernvägen

från Pålsboda öppnades för allmän trafik.

Utvidgning af spårsystemet och förlängning af lastkajen 5,500 kronor.

Arbetena vore behöfliga af samma anledning, som ofvan angifvits

för stationshusets tillbyggnad.

Vid Örebro:

Tillbyggnad af stationshuset ...................................................... 4,500 kronor.

Ökning erfordrades af lokalerna för ilgodstrafiken, som under senare

år varit och fortfarande vore i stigande.

Inköp af före detta enskilda jernvägarnes milkontors

byggnad ............................................................................. 12,800 kronor.

Ifrågavarande byggnad, som vore belägen å statens jernvägars

mark, hade blifvit uppförd på grund af kontrakt den 8 april 1889

mellan Köping—Hults jernvägsaktiebolag, såsom dåvarande eg are af

marken, och föreståndaren för de enskilda jernvägarnes milkontor.

Arrendetiden för området hade bestämts till 25 år; och skulle jordegare

före denna tids utgång ega lösa till sig huset för ett belopp,

motsvarande den verificerade kostnaden för byggnadens uppförande.

Denna kostnad hade visats utgöra 12,781 kronor 2 öre. De i bygg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

nåden befintliga lokaler vore för statens jernvägar erforderliga och delvis

redan för inrymmande af tvenne baningeniörsexpeditioner förhyrda.

Vid Karlsby och Motala verkstad:

Utvidgning af stationernas spårsystem.................................... 8,800 kronor.

Dessa stationers spårsystem vore otillräckliga. Kostnaden för afsedda

utvidgningen vid Karlsby hade beräknats till 4,000 kronor och

vid Motala verkstad till 4,800 kronor.

Vid Motala:

Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 10,000 kronor.

Arbetet afsåge ökande af spår för lastning och lossning af vagnslastgods,

förnämligast trävaror.

Vid Fogelsta:

Utvidgning af spårsystemet och uppsättning; af en fristående vattenkran

.......................................................................................... 7,000 kronor.

Samtrafiken med de här anslutande smalspåriga jernvägarna fordrade

längre omlastningsspår, för hvars lämpliga anordnande befintligt vattentorn

måste förflyttas till sidan af bangården och i stället vattenkran

uppställas mellan spåren.

Vid Karlstad:

Utvidgning af spårsystemet..................................................... 10,500 kronor.

För lastning och lossning af vagnslastgods erfordrades större spårutrymme.

° ,

Vid Amot:

Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 30,000 kronor.

Vagnslasttrafiken, som vid denna station under senare år stigit

ända till 30,000 ton om året, kräfde ett betydligt ökadt spårutrymme.

Vid Charlottenberg :

Anläggning af ny vattenledning till stationens vattentorn 8,500 krono]-.

. Utdikning af de mossar, från hvilka vatten till lokomotiven hittills

erhållits, har minskat vattentillgången så, att den nuvarande ledningen

icke vidare vore till fyllest. Ny ledning erfordrades derför från den

förbiflytande Vrångselfven.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

9

Vid Töreboda, Laxå, Kristinehamn, Jönköping och Alingsås:

Tillbyggnad af kolbåsen för omkring 10,000 ton kol med en sammanräknad

kostnad af ............................................................... 21,000 kronor.

Den ökade trafiken kräfde utvidgning af de befintliga kolupplagen.

« jr • v ■. • .. '') ''(

III Distriktet.

Vid Malmö:

Tillbyggnad af godsmagasinet (tilläggsanslag) ......>......;..... 8,000 kronor.

I anledning af ökade arbets- och materialpris hade det 1898 beräknade

beloppet, 60,000 kronor, blifvit otillräckligt.

Vid Simonstorp:

Utvidgning af spårsystemet och förlängning af lastkajen 2,800 kronor.

Den, särskildt efter anslutning till stationen af en linbana från

Reijmyre bruk, ökade trafiken kräfde detta förlängande af spår och kaj.

Vid Norrköping:

Uppförande af godsexpeditionshus......................................... 13,500 kronor.

Utrymmet mellan de båda godsmagasinen, der expeditionslokal för

närvarande vore anordnad, måste tagas i anspråk för magasinens utvidgning.

Nytt fristående hus för expeditionslokaler måste alltså uppföras

bredvid magasinen.

A linien Sy a-Mjölby:

Anordnande af vägport vid Albacken för allmänna landsvägens korsning

med jernvägen .............................".................................. 18,000 kronor.

Trafikens tillväxt å såväl jernväg som landsväg hade mer och mer

ökat faran af att den nuvarande vägkorsningen vore förlagd i banans

plan, så mycket mera som omgifvande terrängen hindrade fri utsigt

för de landsvägsresande öfver jernvägssträckningen. Ortens befolkning

hade erbjudit fri upplåtelse af mark för den i sammanhang med vägportanordnandet

erforderliga landsvägsomläggningen.

Vid Malmslätt:

Uppförande af nytt stationshus.............................................. 15,000 kronor.

Bill. till Riksd. Blot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 22 Haft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Då det gamla stationshuset numera vore allt för otidsenligt i förhållande

till den lifliga persontrafiken vid denna station och jemväl

saknade väntsal för 2:dra klassens passagerare samt i anledning af sin

beskaffenhet icke lämpligen kunde vare sig till- eller ombyggas, erfordrades

ett nytt stationshus.

Vid Stråisnäs och Stockaryd:

* . - ‘ . I y : '' | | ^ | j (

Utvidgning af spårsystemen ..................................................... 7,900 kronor.

Tågmötesspåren, som nu hade fri längd af endast resp. 244 och

358 m-, måste förlängas. Kostnaden vore beräknad till 3,400 kronor

för Stråisnäs och 4,600 kronor för Stockaryd.

t . < ; ; i \ • , ; f; - j ,{ , • }

Vid Nässjö:

Utläggning af ytterligare ett spår till nya lokomotivstallet 5,500 kronor.

På det att lokömotivtrafiken mellan nya stallet och bangården samt

lossningen af kolvagnar vid kolbåset i stallets närhet skulle kunna

försiggå oberoende af hvarandra, erfordrades ytterligare ett spår till

lokomotivstallet.

Vid Billesholms grufva:

Uppförande af ett boställshus med uthus och källare jemte jordförvärf.

.. ......................................................... 52,600 kronor.

En stor del af jernvägspersonaleu vid denna station hade hyrt

bostäder, afsedda för Billesholm-Bjufs aktiebolags egna arbetare. Med

anledning af utvidgad grufdrift och deraf följande större behof af grufarbetarebostäder

hade bolaget emellertid uppsagt jernvägspersonalen till

afflyttning den 1 oktober 1901; och då andra bostäder inom ett sådant

afstånd från stationen, att jernvägens personal der lämpligen kunde bo,

icke stode att erhålla, erfordrades uppförandet af boställshus med 12

lägenheter om tillsammans 14 rum och 12 kök jemte uthus och källare

för stationsbetjente.

Vid Höganäs öfre:

Utvidgning af spårsystemet........................................................ 9,000 kronor.

Den vid stationen ständigt ökade trafiken fordrade nu med nödvändighet

en utvidgning af bangården, hvilken utvidgning förutsatte

nytt jordförvärf.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o SH.

11

Vid Ormastorp: ,, j;. ; n \tt

Uppförande af ett boställshus jemte uthus och källare... 17,000 kronor.

Stationsföreståndarens nuvarande bo ställslägenhet i stationshuset

måste tagas i anspråk för den allmänna trafiken och inredas till vänt~

sal och resgodsrum. Ny. boställslägenhet måste då anskaffas för stationsföreståndaren,

och borde lämpligen sådana äfven anordnas för öfrig

personal vid stationen, der intet boställshus förut funnes; det ifrågavarande

huset vore afsedt inrymma 3 lägenheter om tillsammans 4 rum

och 3 kök.

• i ••>h.f i ‘''.Ms'' >i ö/ia-ifb-. ♦; •.nvrUingK''»’ cd!" • y åi UtUsidi; o b;:-.t

Vid Falkenberg:

Utvidgning af spårsystemet ..v..-............................... 2,500 kronor.

Trenne tåg måste numera samtidigt kunna å stationen mötas och

passera hvarandra, hvilket med nuvarande spåranordningar icke utan

oläglig tidsutdrägt läte sig göra.

Vid Kung sbacka-.

Nedläggning af en 30 tons vagnvåg........................... 5,300 kronor.

Sedan vagnslasttrafiken vid denna station tilltagit, erfordrades en

vagnvåg. Grundläggningen kräfde pålning, hvarför anläggningskostnaden

vore högre än den vanliga.

Vid Almedal:

Utvidgning af spårsystemet jemte jordförvärf.................... 43,000 kronor.

Den redan nu allt för trånga stationen med dess korta spår måste

för besörjandet af den ökade trafik, som kunde förväntas efter fullbordandet

af Boråsbanans utsträckning till Alfvesta, afsevärdt utvidgas

före nämnda banas fullbordande. Utvidgningen beräknades i- sin helhet

kosta 86,000 kronor, af hvilket belopp Borås jernvägsaktiebolag skulle

tillhandahålla hälften.

Vid Vestraby, Kattarp, Engelholms hamn, Barkåkra, Förslåf, Vallberga,

Genevad, Trönninge, Ingelsträde och Mjölmlt:

Uppförande af ekonomihus å 2,900 kronor...................... 29,000 kronor.

De ifrågavarande stationerna saknade ekonomihusbyggnader.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

IV Distriktet.

Vid Sundsvall, Ange, Dy sjön, Hjerpen, Storlien, Lång sele, Svartön,

Gammelstad, Säfvast, Ljuså, Lakaträsk och ÄTuorfikon:

Utvidgning af spårsystemen med beräknade kostnader resp. af 7,300,

12,000, 3,000, 5,800, 4,300, 11,000, 16,300, 5,200, 9,100, 2,300,

9,000 och 5,000 eller tillsammans.............,!.................. 90,300 kronor.

Trafiken kräfde förbättrade spåranordningar, då de nuvarande spårsystemen

vid uppräknade stationer i ena eller andra afseendet ej lemnade

tillräckliga tåg- eller vagnutrymmen, särskildt vid Ange i anledning

af öfvergångstrafiken, vid Dysjön för mötestågen, vid Storlien för

genomgångsvagnar, vid Långsele för öfvernattande godståg, vid Svartön

för malmtrafiken och dess rangering samt vid Gammelstad, Säfvast,

Ljuså, Lakaträsk och Nuortikon för tågmöten.

Vid Sundsvall:

Nedläggning af vagnvåg............................................................... 4,500 kronor.

För undvikande af en tidsödande vagnvexling och för vågning af

vagnar med stor lastkapacitet erfordrades ytterligare on vagnvåg med

30 tons bärkraft i närheten af kolupplagsplatsen.

Anläggning af en hamnkaj utanför den nu vid kolbåsen varande jemte

fyllning och muddring .................................................. 40,000 kronor.

Denna kaj vore erforderlig för att bereda flera tilläggsplatser för

kollastade fartyg och derigenom vinna tid vid kolmottagningen.

Vid Sundsvall och Skorped:

Tillbyggnad af kolbåsen ............................................................ 13,000 kronor.

Den ökade trafiken kräfde ökade kolbås. Kostnaderna beräknades

till 9,500 kronor för Sundsvall och 3,500 kronor för Skorped.

Vid Nedansjö:

Uppförande af banmästarestuga med uthus och källare... 6,700 kronor.

En dubbel banvaktstuga i närheten af Stöde station behöfdes till

bostad för der tjenstgörande stationsbetjente, och annat boställe borde

alltså anordnas för en banmästare, som eljest skolat bebo nämnda vaktstuga.

Lämplig byggnadsplats funnes inom statens jernvägars område

vid Nedansjö station, hvarför banmästarestugans förläggande dit ifrågasattes.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

13

Vid Viskan:

Uppförande af boställslms för stationsbetjente med 2 lägenheter om 1

rum och kök med uthus och källare....................................... 8,000 kronor.

Byggnaden vore afsedd för stationens båda station skarlar, som nu

saknade bostad i statens jernvägars hus.

Vid Bräcke:

Anordnande af bostäder för personal vid Bräcke station samt uppförande

af dertill erforderliga källare och uthus......... 44,000 kronor.

Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 23 mars 1900 anmält, att Riksdagen,

med bifall till af Kongl. Maj:t derom framstäldt förslag, för år

1901 anvisat, bland andra anslag till utförande af nya byggnader och

anläggningar vid statens jernvägstrafik, ett belopp af 44,000 kronor att

användas till uppförande vid Bräcke af boställshus för förste stationsskrifvare,

banmästare, vagnförman och sex stationsbetjente med tillsammans

15 rum och 9 kök jemte uthus och källare, med rätt för

Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under år 1900 af tillgängliga medel

utanordna vissa belopp, hade, enligt hvad departementschefen nu upplyst,

Kongl. Maj:t den 14 april 1900 bemyndigat jernvägsstyrelsen att

redan under samma år låta utföra, bland annat, ifrågavarande arbete.

I skrifvelse den 5 juli 1900 hade — meddelar departementschefen

vidare — jernvägsstyrelsen anfört, att vederbörande distriktsförvaltning

vid afgifvande af förslag till erforderliga åtgärder för beredande

af bostäder åt den talrika betjeningspersonalen vid Bräcke station föreslagit,

att vid nämnda station skulle uppföras två boställshus jemte uthus

och källare, af Indika boställshus det ena skulle innehålla 15 rum

och 9 kök samt det andra 12 rum och 12 kök; att kostnaderna för

dessa byggnader jemte uthus och källare beräknats till 44,000 kronor

för hvardera eller tillhopa till 88,000 kronor; att styrelsen emellertid

ansett lämpligt att fördela dessa kostnader på två år och för ty för år

1901 gjort framställning om erforderliga medel för uppförande allenast

af ett boställshus i afsigt att för år 1902 göra enahanda framställning

rörande uppförande af det andra; att det emellertid yppat sig tillfälle

att på annat sätt erhålla boställshus vid ifrågavarande station, i det att

nemligen omedelbart intill jern vägsområdet derstädes funnes ett område

om 13,700 qvadratmeter, hvilket område jemte derå uppförda en hufvudbyggnad

och två flygelbyggnader egaren, P. Edling i Bräcke, vore

villig att försälja till statens jernvägar; att upprättade förslagsritningar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 88.

till sistnämnda byggnaders förändring till bostäder åt jernvägspersoualen

gifvit vid banden, att uti desamma skulle kunna inredas följande

boställslägenbeter, nemligen:

för

stationsföreståndaren................................................

5

rum

och

1

kök

»

förste stationsskrifvaren.............................................

4

»

j>

1

»

att disponeras vid behof..........................................

2

»

—

»

»

banmästaren...............................................................

3

»

1

»

»

vagnförmannen...........................................................

2

»

»

1

»

stationsbetjente 11 lägenheter om 1 rum och kök

11

))

»

11

»

eller tillsammans

27

rum

och

15 kök;

att det först omförmälda förslaget till boställshus visserligen icke afsåge

att anskaffa ny bostad åt stationsföreståndaren, men att, då nuvarande

boställsvåningen i stationshuset vore synnerligen obeqväm, styrelsen ansett

lämpligt att åt stationsföreståndaren söka utom stationshuset bereda

bättre bostad och att efter en mindre förändring använda den till denne

tjensteman hittills upplåtna lägenheten till bostäder åt tre stationsbetjente;

att genom förvärfvande af omförmälda tre byggnader och deras

förändring på föreslaget sätt således skulle vinnas nära nog samma utrymme,

som afsetts med uppförandet af de två nya b o ställ shusen; att

ofvan angifna jordområde jemte de derå uppförda byggnaderna enligt

förberedande aftal, som vederbörande distriktsförvaltning träffat med

egaren, skulle kunna åt statens jernvägar förvärf vas för en köpeskilling

af 35,000 kronor att erläggas vid egendomens tillträdande den 1

oktober 1900; att, då byggnaderna af distriktsförvaltningen värderats

till 25,730 kronor och enligt i Bräcke gällande tomtpris af 75 öre

för qvadratmeter sjelfva tomtens värde skulle uppgå till 10,275 kronor,

den ifrågasatta köpeskillingen icke kunde anses för hög; att enligt

upprättadt kostnadsförslag ifrågavarande byggnaders förändring till

bostadslägenheter på sätt ofvan nämnts samt uppförande af källare för

14 lägenheter och uthusbyggnad för 16 lägenheter äfvensom förändring

af stationsföreståndarens nuvarande bostadslägenhet och uppförande i

sammanhang dermed af källare'' och uthus för 2 lägenheter skulle betinga

en kostnad af sammanlagdt 53,000 kronor, hvadan kostnaderna

för ifrågavarande egendoms förvärfvande och iordningsställande för det

afsedda ändamålet således skulle uppgå till 88,000 kronor eller till

samma belopp, som beräknats för uppförande af två nya boställshus;

att, oaktadt för nyssnämnda kostnadssumma vid köp af ifrågavarande

tomt med byggnader något färre bostadslägenheter komme att erhål
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

15

las, än som med de ifrågasatta nya byggnaderna afsetts, köpet dock

syntes vara för statens jernvägar fördelaktigt, alldenstund derigenom

vunnes ett jemväl för ytterligare bebyggande, i den mån än flera bostäder

måste för jernvägens personal vid Bräcke anskaffas, synnerligen

rymligt och lämpligt tomtutrymme, som dertill vore så beläget, att

det icke kunde komma att beröras af de utvidgningar af bangårdens spåranordningar,

som antagligen blefve behöfliga; samt att det utrymme

inom nuvarande stationsområdet, som i ursprungliga byggnad sförslaget

afsetts till hustomter, på detta sätt kunde få i sin helhet sparas för

framtida spårutläggningar, hvilka eljest skulle behöfva utföras å andra,

mindre väl belägna områden, som i sådant fall måste för statens jernvägars

räkning förvärfvas och dervid sannolikt komme att betinga ett

afsevärdt högre pris för ytenhet än det nu till köp föreslagna området.

Under åberopande af hvad jernvägsstyrelsen sålunda anfört, hade

styrelsen hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att af det af 1900

års Riksdag anvisade belopp, 44,000 kronor, för uppförande af nytt

boställshus vid Bräcke 35,000 kronor måtte få användas för köp af

ofvanberörda område vid nämnda station jemte å detsamma uppförda

tre byggnader, samt att återstående beloppet, 9,000 kronor, måtte få

användas för påbörjande af nämnda tre byggnaders inredning till bostäder,

företrädesvis åt den personal, åt hvilken bostäder skolat beredas

i det först ifrågasatta nya boställshuset.

Efter det från jern vägsstyrelsens arkitektkontor inkommit en promemoria

i ärendet, af hvilken inhemtades, att af de å det till förvärfvande

föreslagna området uppförda byggnaderna hufvudbyggnaden och

ena flygelbyggnaden innehölle, förutom förstugor in. m., den förra byggnaden

11 rum och 2 kök och den senare 5 rum och 3 kök samt den

återstående flygelbyggnaden ladugård, stall m. in., hade vid föredragning

af detta ärende den 27 juli 1900 Kongl. Maj:t funnit godt att till

hvad styrelsen sålunda hemstält lemna bifall.

Berörda egendom hade derefter blifvit af jernvägsstyrelsen inköpt

för 35,000 kronor, som tagits af det utaf Riksdagen anvisade anslaget

å 44,000 kronor; och erfordrades nu för utförande af de ifrågasatta

förändringarna och tillbyggnaderna m. m. enligt ofvan angifna planer

och kostnadsförslag — utöfver det öfverskott å Riksdagens anslag, som

efter köpeskillingens erläggande funnes tillgängligt —■ det nu äskade

beloppet 44,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Vid Östersund:

Uppförande af ny vagnsreparations- och snickareverkstad med tillhörande

spår......................................................................................... 82,000 kronor.

Nuvarande verkstaden vore otillräcklig och behöfde användas uteslutande

för personvagnar och till verkstad för målning. Reparation

af godsvagnar hade på senare tider oftast måst ske i fria luften, hvilket

synnerligast vintertid försvårat och fördyrat arbetet. Utrymme för

träarbetningsmaskiner saknades.

Vid Mörsil:

Tillbyggnad af stationshuset ........................................ 4,000 kronor.

Expeditions- och resgodsrummen vore i anledning af den stora

persontrafiken till det invid stationen befintliga sanatoriet för små och

behöfde utvidgas.

Vid Hjerpen: .... ;

Uppförande af boställshus för station sb etj ente med 8 lägenheter om tillsammans

9 rum och 8 kök samt 1 öfverliggningsrum jemte uthus

och källare............................................................................ 33,000 kronor.

Byggnaden afsåges för maskin- och trafikafdelningarnas betjeningspersonal

vid stationen — bland hvilka 1 vagnförman — som saknade

bostad i statens jernvägars hus, och skulle derjemte inrymma ytterligare

ett öfverliggningsrum för öfvernattande maskinpersonal.

Vid Helgum:

Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 3 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare ....................... 12,400 kronor.

Bostadslägenheter saknades för 3 stationskarlar.

Vid Längsele, Mellansel, Vännäs och Boden:

Uppsättning af vattenkastare och anordning af erforderliga rörledningar.

.................................................................................... 30,800 kronor.

Anläggningarne afsåge att spara tid vid de. blandade tågens uppehåll

genom underlättande af deras vattentagning. Kostnaderna vore

beräknade till 9,000 kronor vid Långsele, 10,000 kronor vid Mellansel,

9,000 kronor vid Vännäs och 2,800 kronor vid Boden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

17

Vid Långsele:

Tillbyggnad af lokomotivstall .................................................. 6,500 kronor.

Ofta erforderliga extratåg samt förstärkning af de ordinarie tågens

dragkrafter kräfde ökning af antalet lokomotiv vid stationen.

Vid Sollefteå:

Uppförande af en byggnad, inrymmande lamp- och oljerum samt rum

för vagnförmannens effekter............................................. 2,900 kronor.

Då nuvarande lamprummet måste tagas i anspråk för magasinering

af ilgods erfordrades den ifrågasatta byggnaden, i hvilken rum för

vagnförmannens effekter äfven skulle beredas.

Vid Mellansel, Jörn, Boden och Gellivare:

Uppförande af afträdesbyggnader, inrymmande jemväl lamp- och oljerum,

förvaringsrum för vagnförmanseffekter, sprut- och spillningsbodar

in. m............................................................................ 16,100 kronor.

De nuvarande afträdesbyggnaderna vore för små. De passade deremot

i föga förändradt skick vid de boställshus, som under nästa år

skola vid samtliga nämnda stationerna uppföras. Nya byggnader med

afträden för allmänheten och inrymmande jemväl öfriga för stationens

skötsel erforderliga förvaringsrum m. m. borde alltså uppföras; och beräknades

de kosta vid Mellansel 3,800 kronor, vid Jörn 3,800 kronor,

vid Boden 3,000 kronor och vid Gellivare 5,500 kronor — å sistnämnda

båda ställen med tillägg af anslag å resp. 3,200 kronor och 4,500

kronor, som 1900 års Riksdag beviljat för lamp- och oljerumsbyggnad

vid Boden och sådan, inrymmande äfven koks-, ved- och sprutbodar

vid Gellivare. Samtliga omnämnda lokalerna — i den mån de vid

hvar och eu af de nämnda stationerna vore behöfliga — afsåges att inrymmas

under ett och samma tak.

Vid Jörn:

Tillbyggnad af lokomotivstallet ............................................ 15,500 kronor.

Stallrum funnes endast för fyra maskiner, hvarför flera maskiner

stundom måste stå under bar himmel om nätterna. Det ökade antalet

stallrum vore behöflig!, äfven om stationen skulle upphöra att vara

nattstation för tågen Stockholm—Luleå.

Bih. till mild. Pro t. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 22 luft.

a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Vid Elf sby:

Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 2 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare ......................... 8,500 kronor.

Byggnaden vore afsedd att bereda bostad åt två af de fyra stationsbetjente,

som saknade dylik bostad i statens jernvägars hus.

Vid Luleå:

Förlängning af lastkajen och utvidgning af spårsystemet 3,300 kronor.

Ökad trafik kräfde detta arbete.

Planering af ett område utmed spåren i bangårdens norra

ända.............................. 5,000 kronor.

Planering vore erforderlig för utvidgning af bangårdsplanen.

Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 12 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare ...................... 49,600 kronor.

Byggnaden vore afsedd i någon mån afhjelpa den befintliga bristen

på bostäder för stationsbetjente vid Luleå och Svartön.

Tillbyggnad af godsmagasinet .............................................. 10,500 kronor.

Den nuvarande godsexpeditionslokalen i stationshuset vore behöflig

uteslutande som il godsexpedition, hvarför tillbyggnad af godsmagasinet

och inrättande der af särskild godsexpedition vore af nöden.

Vid Boden:

Fullbordande af vagnverkstaden samt uppförande af smedja, plåtslagareoch

kopparslagareverkstäder................... 46,000 kronor.

Till detta arbete, som i sin helhet beräknats kosta 106,000 kronor,

hade Riksdagen redan för år 1901 beviljat 60,000 kronor, hvarför

återstoden här upptagits.

Utvidgning af godsbangården genom inköp af härför erforderlig mark,

uppförande af större lastkaj samt utläggning af spår för lastning

och lossning af vagnslastgods m. m. ...................... 168,200 kronor.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 11 augusti 1900 hade, enligt

hvad departementschefen meddelat, jernvägsstyrelsen i denna fråga

anfört hufvudsakligen följande:

De af Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutade befästningsanläggningarne

i Bodens omnejd i förening med den alltjemt fortgående

i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 38.

19

snabba utvecklingen af Bodens samhälle komme med all säkerhet att

medföra så betydande ökning i trafiken vid Bodens station, att de nuvarande

anordningarne derstädes inom kort blefve otillräckliga. Den

ökade byggnadsverksamhet, som vid Boden förväntades, komme särskilt

att nödvändiggöra utläggande af flere s. k. frilastspår för aflastning

af byggnadsmaterialier, fodermedel och annat vagnslastgods. Såsom

af skrifvelsen bifogad planritning öfver det nuvarande stationsområdet

framginge, vore emellertid nämnda område till hela sin vidd

redan disponeradt af de spåranordningar och byggnader, som redan

funnes eller till utförande beslutats, och lemnade intet utrymme öfrigt

för utläggande af dylika frilastspår, och då sålunda en utvidgning af

stationens nuvarande område inom närmaste framtid blefve oundviklig,

samt utvecklingen af Bodens samhälle otvifvelaktigt komme att medföra

väsentlig stegring i dervarande tomtpris, hade det synts jernvägsstyrelsen

nödvändigt, att åt statsbanan utan dröjsmål förvärfvades för

nämnda stations utvidgning erforderlig mark, hvilken å förenämnda ritning

funnes närmare angifven.

Enligt hvad skrifvelsen jemväl bilagd kopia af karta med åtecknad

beskrifning utvisade, innehölle ifrågavarande till inlösen afsedda

område en areal af 29,836,30 qv.-meter.

Jernvägsstyrelsen, som från vederbörande jordegare infordrat anbud

om försäljning af delar utaf berörda jordområde, hade beräknat

kostnaden för inlösen af hela området till 115,000 kronor. Utöfver

detta belopp erfordrades till lastkaj- och spåranläggningar enligt härför

upprättad plan 40,200 kronor och derjemte för utläggning af uppställningsspår

för reparationsverkstadens behof 13,000 kronor.

Tillbyggnad af godsmagasinet i samband med uppförande af godsexpe
ditionsbyggnad

................................................................ 16,000 kronor.

Godsmagasinet vore för litet för nuvarande trafik och kräfde tillökning.

Sådan borde lämpligen ske år 1900 i sammanhang med uppförandet

af tillbyggnad för inrymmande af expeditionslokal, hvartill

1900 års Riksdag beviljat medel.

Utfyllning och planering af bangårdsområdet................... 65,000 kronor.

Den del af bangårdsområdet, som icke planerats för egentliga stationsanläggningen,

bestode till stor del af ett kärr och i öfrigt af eu

öfver bangårdsplanet sig höjande lerbacke. Kärret behöfde utfyllas, så

långt statens jernvägars eganderätt nådde, för beredande af utrymme för

upplag af virke, arbetsredskap m. m. samt för uppställning af vagnar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

för reparation och vagnsdelar. Lerbäcken, som till betydlig del måst

afschaktas till bangårdsplanets höjd för beredande af plats för nya lokomotivstallen

och kolbåsen med (Inledande spår, borde till sin hufvudsakligaste

återstående del afplaneras af samma anledning, som för kärrets

utfyllning anförts.

Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 6 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare ..................... 24,800 kronor.

Af stationens 39 boställsberättigade betjente saknade ännu, sedan

det hus uppförts, hvartill 1900 års Riksdag beviljat anslag, 23 bostad

i statens jernvägars hus.

Uppförande af lokomotivstallbyggnad för åtta lokomotiv med vändskifva

och spår (tilläggsanslag) ................................................ 25,000 kronor.

Uppförande af kolbås jemte kolgifningsbrygga (tilläggsanslag)

................................................................................... 10,000 kronor.

Till fullbordande af dessa anläggningar, till hvilka 1899 års Riksdag

beviljat i enlighet med jernvägsstyrelsens år 1898 gjorda kostnadsberäkningar

begärda anslag å tillsammans 140,600 kronor, erfordrades

i anledning af de särskildt å nämnda orter oväntadt stegrade

priser på materialier och arbeten ytterligare begärda beloppen, tillsammans

35,000 kronor.

Vid Sandträsk:

Uppförande af banmästarestuga jemte uthus och källare 9,200 kronor.

Bostad för här stationerade banmästare kunde icke beredas annorledes

än genom uppförande af särskild byggnad.

Vid Polcirkeln:

Tillbyggnad af stationshuset ................................................... 4,500 kronor.

Stationshuset saknade väntrum samt godsförvaringsrum.

Vid Gellivare:

Tillbyggnad af hotellet .............................................................. 5,500 kronor.

Förbättrade anordningar för hotellrörelsens bedrifvande och särskildt

beredande af egen ingång till 3:dje klassens matsal vore af nöden.

Utfyllning af bangårdsområdet samt anordnande af en del för lokomotivuppställningen

erforderliga spår............................... 44,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

21

De nya lokomotivstallen och kolbåsen, till hvilka Riksdagen förut

beviljat begärda anslag, hade för att ej förhindra framtida utvidgningar

af stationens för den allmänna trafiken afsedda spårsystem måst

förläggas så långt på sidan om den härför ordnade bangården, att särskild

terrassering och spårläggning erfordrades för förstnämnda anläggningars

lämpliga förbindande med bangården i öfrig! och för nödig utvexling

af de med kol i återfrakt från Luleå dit stälda malmvagnar.

Vid Malmberget:

Förlängning af personplattformen och förändring af spår- .

systemet................................................................................. 2,800 kronor.

Under senare tider verkstälda utfyllningar intill personplattformen

och hufvudspåret möjliggjorde numera den länge behöfliga utvidgningen

af desamma.

Vid Svartön, Gellivare, och Malmberget:

Uppförande af 5 boställshus för stationsbetjente, hvart och ett med 6

lägenheter om 1 rum och kök (tilläggsanslag) ....... 35,400 kronor.

Till fullbordande af dessa boställshus, hvartill 1899 års Riksdag

beviljat i enlighet med jernvägsstyrelsens år 1898 gjorda kostnadsberäkningar

begärda anslag å tillsamman 85,300 kronor, erfordrades

ytterligare begärda beloppet.

o

Lin ien Ange— Vännäs— Umed:

Uppläggning af en morsetelegrafledning............................. 25,500 kronor.

Den ökade telegramvexlingen kräfde ytterligare en morseledning.

Särskildt vintertiden vid snöhinder och tågrubbningar hade stora svårigheter

yppat sig för tågdirigeringen per telegraf.

Linien Vännäs— Umeå:

Inköp af mark för uppsättning af snöskärmar ............... 10,000 kronor.

Enligt Kongl. Maj:ts medgifvande den 15 april 1898 finge 10,000

kronor af Vännäs—Umeåbanans återstående byggnadsmedel användas

till ofvannämnda ändamål. Erfarenheterna från den tid banan trafikerats

hade emellertid visat, att jordförvärf för snöskärmsuppsättning

borde ske i afsevärdt större omfång än ursprungligen afsetts, hvarför

extra anslag nu begärdes.

Fullföljande af anordningar för vexelförregling och förbättrade signalapparater

vid stationer................................................. 150,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Af statsbanornas 444 stationer och lastplatser vore för närvarande

75 försedda med vexelförreglings- och signalsäkerhetsanordningar af

Eisenbahnsignal-Bauanstalt Max Jiidel & C:o, Akt. Ges. system, 1 station

försedd med dylika af aktiebolagets Schaumanns centraispårvexlaresystem

samt en lastplats med s. k. Bouré-lås.

Diverse arbeten........................................................................... 339,600 kronor.

I betraktande af statsbanenätets och trafikens utveckling måste det

anses vara af nöden att för diverse arbeten hafva erforderliga medel

tillgängliga för tillgodoseende af sådana behof, som icke kunde längre

tid i förväg förutses, men dock måste utan uppskof fyllas.

Summan af dessa utgiftsposter uppgår till 2,793,000 kronor, hvilket

belopp nu blifvit, på sätt ofvan meddelats, af Kongl. Maj:t äskadt.

Denna Kongl. Maj:ts framställning har emellertid ännu ej i dess

helhet varit föremål för statsutskottets behandling, i det att utskottet

icke funnit lämpligt för närvarande ingå på frågan om anvisande af

medel för utförande af nedan nämnda byggnader och anläggningar,

nemligen:

Vid SöcLertelge:

Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 7 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare.............................. kr. 22,600.

Vid Liljeholmen:

Inköp af en jernkontoret tillhörig byggnad och densammas

inredande till boställshus för stationsbetjente

med 4 lägenheter om 1 rum och kök jemte uthus

och källare .......................................................................... » 13,000.

Vid Stockholm södra:

Utvidgning af spårsystemet samt anläggning af ytterligare

en lastkaj ............................................................................... » 24,400.

Vid Stockholm Stadsgården:

Utvidgning af spårsystemet...................................................... » 12,600.

Transport kr. 72,600.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38. 23

Transport kr. 72,600.

Vid Stockholm, norra:

Utvidgning af spårsystemet........................................................ » 69,700.

Vid Tomteboda:

Utvidgning af spårsystemet................................................ » 168,800.

Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af ytterligare

åtta stallrum............................... » 160,000.

Uppförande af boställskus för stationsbetjente med 6 lägenheter

om 1 rum och kök jemte uthus och källare...... » 25,000.

Vid Norrtull:

Utvidgning af spårsystemet..................................................... j> 36,000.

Vid Värtan:

Nedläggning af en 30 tons vagnvåg.......................................... » 5,500.

Vid Hagalund:

Anordnande af lastplats .............................................................. » 15,500.

Summa kr. 553,100.

Enligt hvad utskottet af jernvägsstyrelsens till Kongl. Maj:t aflåtna

skrifvelse i ämnet inhemta!, äro åtskilliga af dessa arbeten afsedda att

redan under innevarande år komma till utförande, och ingår den beräknade

kostnaden härför 447,100 kronor i det belopp af 1,450,000

kronor, som Kong!. Maj:t i propositionen ifrågasatt till förskottsvis utbetalning

under detta år.

Beträffande de öfriga nya byggnaderna och anläggningarna vid statens

jern vägstrafik, för hvilkas utförande Kongl. Maj:t begärt anslag å

tillsammans 2,239,900 kronor, har utskottet väl icke kunnat undgå att

fästa uppmärksamheten vid de dryga kostnader, som de ifrågasatta nybyggnaderna

och anläggningarna äro beräknade att medföra, men då utskottet

ej ser sig i stånd till att i detalj granska dem, finner sig utskottet, i

förhoppning att den största möjliga sparsamhet kommer att iakttagas,

böra tillstyrka beviljande af det begärda beloppet; och torde för vissa

af dessa arbetens utförande eller påbörjande under innevarande år Kongl.

Maj:t erhålla bemyndigande att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna

härför afsedt belopp 1,002,900 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Förstärkning

af öfverbyggnaden

å vissa

bandelar genom

rälsutbyte.

Utskottet får sålunda

a) anmäla,

att utskottet kommer att framdeles under Riksdagens

lopp afgifva yttrande i anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställning i hvad den afser anslag å

tillsammans 553,100 kronor för utförande af de utaf

utskottet här ofvan särskilt uppräknade nya byggnader

och anläggningar vid Södertelge, Liljeholmen,

Stockholm södra, Stockholm Stadsgården, Stockholm

norra, Tomteboda, Norrtull, Värtan och Hagalund,

b) hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, må till utförande af de öfriga

nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,

som med framställningen afses, å riksstatens

sjette hufvudtitel för år 1902 anvisa 2,239,900 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna 1,002,900 kronor.

II.

Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att för år 1902 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till förstärkning

genom rälsutbyte af öjverbyggnaden å bandelen Arlöf—Engelholm,

651,750 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta belopp.

Af det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhemtas, att jernvägsstyrelsen

i skrifvelse af den 30 november 1900 hos Kongl. Maj:t gjort

framställning om beredande af medel till belopp af 4,900,000 kronor

till förstärkning af öfverbyggnaden å vissa bandelar genom inläggande

af nya stålräler af 40,5 kilograms vigt per meter i stället för befintliga

äldre och lättare räler samt till stöd härför anfört hufvudsakligen följande:
«Vid

afgifvandet den 21 november 1898 af underdånigt förslag

till arfvodesstat och kostnad sstat vid statens jern vägstrafik för år 1899

hade jernvägsstyrelsen omförmält, bland annat, att den befintliga öfverbyggnaden

å de lifligast trafikerade delarna af statsbanorna numera

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

25

måste anses vara i följd af bantågens ökade hastighet, tyngd och antal

tagen så hardt i anspråk, att mera omfattande åtgärder för öfverbyggnadens

förstärkande icke längre borde uppskjutas. Frågan gälde då

närmast de tillsammans 1,004 km. långa bandelarna Stockholm—Upsala,

Stockholm—Malmö och Katrineholm—Göteborg, der öfverbyggnaden

bestode mestadels af 20 år och derutöfver gamla räler med ursprunglig

vigt af 31 kg. per meter, samt Gellivarebanan. Sistnämnda bana, hvars

längd från Luleå till Malmberget är 211 km., har nemligen vid anläggningen

försetts med räler af endast 27,5 kg. vigt per meter, hvilken

vigt gifvetvis är för liten för den tunga malmtrafiken å banan.

Vid tiden för förstberörda förslags afgifvande var den lättare öfverbyggnaden

å de nämnda bandelarna på en sammanräknad längd af

omkring 286 km. ersatt med ny sådan af 40,5 kg. rälsvigt per meter;

och under år 1899 fortsattes med liknande rälsutbyten derstädes å en

banlängd af omkring 328 km. Kostnaderna härvid hafva med nådigt

medgifvande bestridts af tillgängliga trafikmedel.

Enligt jern vägsstyrelsens år 1898 uppgjorda plan för öfverbyggnadens

fortsatta förstärkande ä oftanämnda bandelar skulle detsamma

år 1901 hafva fullbordats och alltså spåret derstädes då vara försatt i

ett mot de stegrade anspråken svarande skick. Styrelsen måste emellertid

redan den 23 november 1899 vid afgifvande! af underdånigt förslagtill

arfvodesstat och kostnadsstat för innevarande år (1900) anmäla, att

priserna å räler och rälstillbehör så uppdrifvits, att det af ekonomiska

hänsyn syntes vara rigtigast att i afvaktan på ändrade konjunkturer å

jernvarumarknaden för det närvarande icke fortsätta rälsutbytet i den

utsträckning, som förut afsetts. I enlighet härmed har förstärkningsarbetet

under innevarande år utförts å en sammanräknad banlängd af

endast 59 km. A omhandlade bandelar Stockholm—Upsala, Stockholm

—Malmö, Katrineholm—Göteborg samt Gellivarebanan återstår alltså

förstärkningsarbetet ännu å 542 km. Härtill kommer, att nya trafikförhållanden

framkallat fordringar på förstärkning af förenämnda slag

jemväl å andra bandelar, nemligen Arlöf—Engelholm och Motala verkstad—Mjölby.

Å den förra, som är 79 km. lång och har 14 år gamla

räler af ursprungligen endast 24,8 kg. vigt per meter, framföres numera

kontinentaltrafiken öfver Malmö till Göteborg och Kristiania — en

trafik, som vid tiden för upprättandet af förslag till denna handels

komplettering i statsbanemessigt skick icke var förutsedd; å den senare

bandelen, som är 31 km. lång och har 16 år gamla räler af ursprungligen

27,5 kg. vigt per meter, skall den nya genomgångstrafiken från

Krylbo öfver Örebro till Mjölby framföras.

Bill. till lliksd. Blot. IDOL 4 Sami. 1 Afä. 22 Haft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Längden af de bandelar, som på grund af nuvarande trafikförhållanden

och trafikutsigter äro i behof af förstärkning, är alltså:

å bandelen Stockholm—Upsala ...................... 19 km.

» » Stockholm—Malmö ...................... 254 »

» » Katrineholm—Göteborg ............... 153 »

» » Luleå—Malmberget.......................... 116 »

» » Arlöf—Engelholm ........................... 79 »

» » Motala verkstad—Mjölby............... 31 »

tillsammans 652 km.

och synes det jern vägsstyrelsen nödigt, att detta arbete kommer till

utförande under åren 1901 och 1902. Planen för 1901 års spårförstärkning

omfattar en banlängd af 328 km. och för 1902 alltså 324 km.

Med ett antaget leveranspris af 125 kronor per ton räler beräknas

kostnaden för den gamla rälsbeläggningens ersättande med ny sådan

af 40,5 kg. rälsvigt per meter till 7,500 kronor per km. bana. Totala

kostnaden skulle alltså uppgå till i rundt tal 4,900,000 kronor, deraf

2,450,000 kronor under hvartdera af åren 1901 och 1902.

Under de för statens jernvägstrafik ekonomiskt lyckliga år, som

närmast föregått det innevarande, har jernvägsstyrelsen — såsom ofvan

påpekats — icke tvekat att föreslå Eders Kongl. Maj:t att med trafikmedel

bekosta de förstärkningar af spåröfverbyggnaderna, som under

samma år kommit till utförande. Då det ekonomiska resultatet af jernvägsdriften,

oaktadt trafikintensiteten icke visat tecken till aftagande,

för närmaste åren måste förutsättas blifva vida mindre gynsamt, tvekar

ej heller jernvägsstyrelsen att nu framlägga förslaget om detta behofs

afhjelpande medelst extra anslag utom hufvudtitlarna. Sistnämnda åtgärd

måste äfven ur statsekonomisk synpunkt finnas fullt befogad.

Jernvägarnes genom spårförstärkningen ökade trafikförmåga är ju, liksom

hvarje annan i liknande syfte utförd ny byggnad eller anläggning

vid desamma, en ökning af kapitalvärdet.»

»Enligt nu framlagda plan för det fortsatta förstärkandet af öfverbyggnaden

å vissa bandelar, är kostnaden för hvartdera af åren 1901

och 1902 beräknad till lika belopp eller 2,450,000 kronor. Denna beräkning

grundar sig, förutom på det förutsatta rälspriset, 125 kronor

per ton, och de erfarenheter rörande öfriga kostnader för dylikt rälsutbyte,

som redan utförda sådana gifvit på hand, jemväl på antagandet

att de ur banan upptagna rälerna — representerande en beräknad vigt

af 20,000 ton för år 1901 och 18,400 ton för år 1902 — hafva ett

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

27

värde, icke understigande 68 kronor per ton. Afsevärda delar af

nämnda partier räler komma visserligen att tagas i anspråk för underhålls-

och utvidgningsarbeten vid de trafikerade banorna liksom ock till

sidospår å stationer vid de fortsatta statsbanebyggnaderna. Men möjlighet

att redan under samma år, som rälsutbytena verkställas, kunna

till förutsatt pris realisera det stora öfverskottet af räler kan icke med

säkerhet påräknas, hvadan ej heller kostnaderna för 1901 års rälsutbyten

enligt planen för desamma torde kunna annorledes än i räkenskapen

nedbringas till det angifna beloppet, 2,450,000 kronor, under det

att materialförrådets behållning ökas med nyssangifna 20,000 ton räler —

med ett värde af 1,360,000 kronor — minskade endast med den mängd,

som under samma år funnit användning vid underhålls- och utvidgningsarbeten

samt vid statens jern vägsbyggnaders bangårdsanläggningar.

För liqviderandet af de — likaledes enligt planen — för 1901

erforderliga rälerna med tillhörande skärjern, de förra till en mängd

af omkring 26,600 ton och till ett pris af 125 kronor, som, ökadt med

kostnaden för skarfjernen, blir 136 kronor, erfordras emellertid en kontant

tillgång af i rundt tal 3,600,000 kronor; hvarför anslagsbeloppet

för år 1901 måste sättas till denna summa.»

För egen del har statsrådet och chefen för civildepartementet i

denna fråga yttrat följande:

»Jag anser mig böra erinra, att uti den af Kongl. Maj:t den 31

december 1900 faststälda kostnadsstat vid statens jernvägstrafik för år

1901 under banafdelningen uppförts ett belopp af 652,000 kronor för

»underhåll af öfverbyggnaden: utbyte af räler». Om detta anslagsbelopp,

som med 239,000 kronor understiger motsvarande anslag för år 1900,

anförde jernvägsstyrelsen uti den underdåniga skrifvelse den 28 november

1900, med hvilken förslag till nämnda stat insändes, att anslaget för

år 1901 till rälsutbyte upptagits till det belopp, som för ordinärt underhåll

funnits erforderligt, under det att hvad derutöfver ansetts nödigt

för ökande af vissa bandelars trafikförmåga upptagits bland de behof,

som styrelsen för sin del funnit böra genom extra anslag af Riksdagen

tillgodoses.

Lika med jernvägsstyrelsen anser jag det vara af synnerlig vigt,

att öfverbyggnaden å de stambanedelar, der trafiken är mest intensiv,

så förstärkes, att möjlighet beredes att åt bantågen gifva den fart och

den tyngd, trafik!tehofret kräfver. Icke heller finner jag någon betänklighet

vid att anslag nu skulle äskas för ändamålet, fastän trafikmedlen

hittills för ändamålet användts. Det skulle tvärtom vara mycket rim
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

ligt att, sedan å 673 kilometer bana öfverbyggnaden förstärkts genom

rälsutbyte utan att derigenom statsbanornas bokförda kapitalvärde ökats,

kostnaden för rälsutbytet å öfriga ifrågakomna 652 kilometer finge med

hela sitt belopp öka kapitalvärdet, helst det rälsutbyte, som föranledes

af hänsynen till det nödvändiga underhållet, fortfarande kommer att

upptagas i de årliga kostnadsstaterna.

Om jag i allt fall icke anser mig kunna nu förorda jernvägsstyrelsens

förslag i hela dess omfattning, så har detta sin grund i två

olika skäl. Å ena sidan skulle en så stor utgift som nära fem millioner

kronor, om ock fördelad på två år, blifva allt för tyngande i en statsreglering,

på hvilken af andra för fäderneslandet synnerligen maktpåliggande

skäl ovanligt stora kraf måste ställas, och å andra sidan

kan det ju sättas i fråga, om det vore klokt att just nu, då rälsprisen,

enligt hvad jernvägsstyrelsen påvisat, ännu befinna sig på en ovanlig

höjd, besluta sig för ett stort inköp, om hvilket man icke med bestämdhet

vågar säga, att det icke skulle kunna undanskjutas ett eller annat år.

Skulle under riksdagens fortgång den sjunkning i rälsprisen, som redan

börjat visa sig, än ytterligare fortgå och skulle i öfrigt förhållandena

dertill gifva anledning, torde jag dock få återkomma till frågan om rälsinköp

i större omfattning.

Emellertid är det en af de omförmälda bandelarne, å hvilken enligt

min åsigt det ifrågasatta rälsutbytet icke kan utan afsevärda olägenheter

uppskjutas, nemligen bandelen Arlöf—Engelholm. Å denna

79 km. långa handel framföras de snälltåg, som förmedla trafiken

mellan Göteborg och Malmö och dermed den så kallade kontinentaltrafiken

till och från vestra Sverige och Norge. Då på denna handel

ännu qvarligga de vid dess inköp befintliga, nu 14 år gamla rälerna

af allenast 24,8 kg. ursprunglig vigt per meter, måste man erkänna,

att detta är en olägenhet, som ovilkorligen måste snarast möjligt undanrödjas.

Jernvägsstyrelsen har meddelat, att med ett antaget leveranspris

af 125 kronor per ton räler kostnaden för den gamla rälsbeläggningens

ersättande med ny sådan af 40,5 kg. vigt per meter skulle uppgå till

7,500 kronor per km. bana. Detta belopp är naturligen ett medeltal

af kostnadsförslagen för de olika ifrågakomna bandelarne, i hvilka

kostnadsförslag vigten af de upptagna äldre rälerna ingår såsom en

vexlande faktor. Då bandelen Arlöf—Engelholm har de lättaste rälerna,

bör alltså kostnaden för rälsutbytet å denna handel öfverstiga

medeltalet. Denna kostnad utgör ock, enligt hvad jag från jernvägs
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

29

styrelsen inhemta!, 8,250 kronor per

rade förslag:

81 ton nya räler.......... å 125 kr........

400 par nya skärjern å 2,23 » .......

800 st. skarfbultar ...... å 0,25 » .......

7,000 st. rälsspikar...... å 0,og » .......

arbetskostnad, transporter m. in........

km. bana enligt följande specifice
-

kr.

10,125:

—

»

892:

—

»

200:

—

»

420:

— kr.

11,637: —

..... »

513: —

kronor

12,150: —

Afgår: för 49 ton brukbara räler å kr. 68 kr. 3,332: —

» brukbara skarfjern, skarfbultar

och rälsspikar............................................. »___568: — kr> 3^00:_

Kostnad per km. bana: kronor 8,250: —

Kostnaden för rälsutbytet å hela bandelen om 79 km. blifver alltså

651,750 kronor, hvithet belopp med hänsyn till sakens brådskande beskaffenhet

uppenbarligen bör göras tillgängligt för jernvägsstyrelsen

redan under innevarande år.»

Såsom i ofvan intagna statsrådsprotokoll omförmäles, hafva hittills

kostnaderna för utbyte af räler å statsbanorna alltid bestridts af tillgängliga

trafikmedel. Anledningen, hvarför nu blifvit ifrågasatt att med

anslagsmedel bekosta de åtgärder för öfverbyggnadens förstärkning

genom rälsutbyte, som jernvägsstyrelsen ansett önskvärda, är närmast

att söka deruti, att driften af statens jemvägar under nästlidna år visat

ett i ekonomiskt afseende mindre gynsamt resultat än hvad förut

under en följd af år varit fallet samt att, på sätt jernvägsstyrelsen

antydt, någon väsentlig förbättring härutinnan ej heller för den närmaste

framtiden kunde förutsättas. Dessa förhållanden synas emellertid

utskottet mana till stor varsamhet, då fråga är om nedläggande å statens

jernvägar af kostnader, som icke kunna anses oundgängligen

nödiga för driftens uppehållande och ej heller kunna beräknas medföra

en mot kostnaderna svarande tillökning i jernvägarnes nettoafkastning.

Förutom det belopp af 651,750 kr., som nu för rälsutbyte äskats af

Riksdagen, har jernvägsstyrelsen för enahanda ändamål ifrågasatt anvisande

för åren 1902 och 1903 af anslag å mer än 4,200,000 kronor.

Å de bandelar, der ifrågavarande rälsutbyte skulle ske, äro, enligt hvad

statsrådsprotokollet gifver vid handen, de nuvarande rälerna icke förslitna,

så att de af denna anledning behöfva ersättas med nya, utan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Utläggning af

ytterligare ett

jernvägsspår

mellan Elfsjö

och Huddinge

samt mellan

Tumba och

Rönninge.

åtgärden anses påkallad för att genom öfverbyggnadens förstärkning

möjliggöra framförandet åt tåg med stor hastighet och tyngd. Utskottet

inser väl, att sådana förstärkningsåtgärder i vissa fall kunna

visa sig oundgängliga, såsom exempelvis å linier, der en tung malmtrafik

ställer stora fordringar på banan, men utskottet kan icke annat

än hysa tvifvel, huruvida det verkligen är erforderligt och ur ekonomisk

synpunkt tillrådligt att i den utsträckning, som nu ifrågasatts, vidtaga

kostsamma åtgärder för uppdrifvande af tåghastigheten å jernvägarna.

I allt fall torde behofvet häraf icke vara påträngande, och då, såsom

utskottet ofvan framhållit, statsjernvägarnas nettoinkomst visat tendens

att sjunka, synes det så mycket mindre vara skäl att forcera dylika

arbeten. Om det emellertid på en eller annan bansträcka skulle befinnas

oundgängligen nödvändigt att förstärka öfverbyggnaden genom rälsutbyte,

synes sådant dock icke behöfva ske i större utsträckning, än

att kostnaderna derför kunna, i enlighet med hvad hittills skett, bestridas

af jernvägarnas trafikmedel.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

III.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till utläggning

af ytterligare ett jernvägsspår mellan Elfsjö och Huddinge samt mellan

Tumba och Rönninge jemn äg sstationer, för år 1902 anvisa 710,000 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna 300,000 kronor.

Uti en i anledning häraf inom Andra Kammaren väckt motion

(n:o 133) har herr L. Eriksson i Bäck hemstält, att Riksdagen måtte,

med afslag å Kongl. Maj:ts proposition angående anslag för år 1902

till utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Elfsjö och Huddinge

samt mellan Tumba och Rönninge jern vägsstationer, anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes låta skyndsammast verkställa och för Riksdagen

framlägga detaljerad utredning angående byggandet, helst på entreprenad,

af en ny dubbelspårig statsbana från den af jernvägsstyrelsen ifrågasatta

broöfvergången vid Essingesundet förbi Hägersten och Fittja till den

jemväl af jernvägsstyrelsen projekterade bron öfver Södertelje kanal vid

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

31

slussen, samt för sådant ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

förslagsanslag af 8,000 kr., att förskottsvis under innevarande år utbetalas.

Öfver dessa förslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande,

hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

IV.

Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1902, till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernväg ar, anvisa

å riksstaten utom hufvudtitlarne 5,500,000 kronor, med rätt för Kongl.

Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr P. E. Lithander i Första Kammaren väckt motion (n:o 24) deruti

föreslagits, att Riksdagen behagade i skrifvelse hos Kongl. Maj:t,

anhålla, att Kongl. Maj:t måtte vid nästa beställning af godstågslokomotiv

förordna, att åtminstone ett af dem konstrueras med eldstad för

briketteldning.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

civilärenden inhemtas, att jernvägsstyrelsen beträffande behofvet af tillökning

i den rullande materielen uti skrifvelse af den 30 november 1900

andragit följande.

Bristen på rullande materiel hade äfven under år 1900 orsakat,

att transporter af flera slag försenats och försvårats. I förhållande till

trafikens tillväxt hade nemligen ett alltför ringa antal nya vagnar

kunnat anskaffas, hvarjemte ej heller tillräcklig dragkraft för vagnarnes

snabbare omsättning funnits att tillgå.

Den ekonomiskt ofördelaktiga följden af denna brist på lokomotiv

och vagnar hade framträdt ej blott uti den indirekta förlust, som

drabbat jernvägen, då den ej kunnat i fullt mått tillgodose den trafik,

som erbjudits, än mindre varit i tillfälle att söka framkalla en ytterligare

ökning af trafikrörelsen, utan äfven uti en högst afsevärd direkt

utgift för hyrandet af privatbanor eller enskilda personer tillhörig

materiel; denna hyreskostnad torde, hvad ensamt år 1900 beträffade,

visa sig uppgå till 120,000 kronor för lokomotiv och 510,000 kronor

för vagnar. Det vore således jernvägsstyrelsens pligt att hos Kongl.

Maj:t anmäla behofvet af ytterligare nyanskaffning af rörlig materiel i

Ny rörlig

materiel vid

statens jernvägar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

sådan utsträckning, att det ofvan anförda missförhållandet fortast möjligt

måtte kunna aflägnas.

Hvad först anginge dragkraften, så beräknade styrelsen på grund

af från distriktsförvaltningarna inkomna framställningar behofvet af

ökningen af lokomotivens antal till 34 st., nemligen 8 för snäll- och

persontåg, 16 för godståg och 10 för stationstjenst.

Med hänsyn till den utveckling, de inhemska verkstäderna för tillverkning

af lokomotiv numera ernått, hyste styrelsen ej något tvifvel

om, att nämnda antal lokomotiv kunde tillverkas inom landet före utgången

af år 1902, ja delvis levereras till och med under loppet af år

1901 -— så mycket hellre som styrelsen för närvarande ej hade anledning

föreslå införandet af någon ny lokomotivtyp, hvars utförande eljest

kunde kräfva längre tid.

Beträffande åter behofvet af vagnar ansåge styrelsen, att, på det att

förhyrning af vagnar skulle kunna inskränkas och om möjligt alldeles

undvikas, den nu ifrågakommande nyanskaffningen ej finge omfatta

mindre än 45 person-, post-, fång- och packvagnar samt 300 täckta

och 200 öppna godsvagnar.

Enligt hvad styrelsen föreslagit, skulle nu ifrågavarande anslag

användas för anskaffning af följande materiel till nedanstående approximativt

beräknade priser:

8 st. snälltågslokomotivl jemte [ ....

16 » godstågslokomotiv reserv- ....

10 » vexellokomotiv ) delar ( ....

30 ?> person- och postbogievagnar j

15 » fång- och packvagnar |

300 » täckta godsvagnar......................

200 » öppna godsvagnar ....................

axlar med hjul till vagnarne...................

bromsinrättningar till godsvagnarne ,...

reservdelar in. in. till vagnarne.............

Slutligen hade styrelsen anhållit, att då, såsom ofvan antydts, goda

skäl förefunnes för antagandet, att de inhemska verkstäderna redan

under år 1901 kunde leverera några af de begärda lokomotiven, och

samma förhållande äfven ägde rum med afseende på största delen af

de till anskaffning föreslagna godsvagnarne, till styrelsens förfogande

redan under innevarande år måtte ställas 1,000,000 kronor.

.............. kr. 480,000: —

.............. » 1,120,000: —

.............. » 500,000: —

............. » 1,125,000: —

.............. » 1,000,000: —

.............. » 500,000: —

.............. » 550,000: —

............. » 150,000: —

.............. )d 75,000: —

Summa kr. 5,500,000: •—

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

33

För egen del liar departementschefen yttrat:

»Den alltjemt fortgående stegringen i trafiken å statsbanorna medför

naturligen nödvändigheten att i tillräcklig grad tillgodose behofvet

af ökad transportmateriel, men oaktadt de stora anslag, som förut och

senast sistförflutna år beviljats till ny rullande materiel vid dessa banor,

förefinnes, såsom jernvägsstyrelsen påpekat, en känbar brist på dylik

materiel. Med hänsyn särskild! till önskvärdheten att undvika de förluster,

som uppstå genom förhyrande från främmande håll af lokomotiv

och vagnar, måste det anses vara ett synnerligen trängande behof att

ytterligare öka statsbanornas egen transportmateriel; och jag finner

derför tillfyllestgörande skäl föreligga för att föreslå anvisande af ifrågasatta

anslag.

Jag tillåter mig härvid erinra, att uti den af Kongl. Maj:t den 31

nästlidne december faststälda kostnadsstat för innevarande år upptagits

för hyra af lokomotiv 45,000 kronor och för vagnhyra 400,000 kronor.»

Af motiveringen till herr Lithanders ofvan meddelade förslag framgår,

att motionären dermed afser, att för eldning af godstågslokomotiv

skulle försöksvis användas briketter, beredda af torf. Det måste utan

tvifvel anses vara af största betydelse för vårt lands ekonomi och dess

oberoende af utlandet, om den rika tillgång på torf, som finnes i våra

mossar, kunde med fördel tillgodogöras för industriel! behof liksom särskild!

för jern vägsdriften. Med bifall till derom i statsverkspropositionen

under sjunde hufvudtiteln gjord framställning har innevarande

års Riksdag och stält till Kongl. Maj:ts förfogande särskild! anslag för

vidtagande af åtgärder till befrämjande af detta syfte, och hvad särskild!;

angår användningen af torf för jernvägarnes behof har, enligt

hvad utskottet inhemta!, jernvägsstyrelsen sedan flera år haft sin uppmärksamhet

fäst på denna fråga samt låtit anställa undersökningar och

experiment just beträffande eldning af lokomotivpannor med torf och

deraf framstälda briketter. Vid sådant förhållande synes Riksdagen ej

hafva anledning att nu till Kongl. Maj:t aflåta skrifvelse i det af motionären

angifna syfte.

Hvad angår Kongl. Maj:ts förevarande förslag, har utskottet, på

grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit anfördt, funnit sig böra till

detsamma tillstyrka bifall.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må, till anskaffande af ny

Bih. till Riksd. Vrot. IDOL 4 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets'' Utlåtande N:o 38.

rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar,

för år 1902 anvisa å riksstaten utom hufvudtitlarna

5,500,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta

utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år

af tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor; samt

b) att herr Lithanders ifrågavarande motion ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

V.

Anslag till

fullbordande

af statsbanan

mellan Boden

och YtterMorjärv.

Sedan Riksdagen år 1897 beslutat anläggning enligt Kongl. Maj:ts

förslag af en statsbana från Boden till Ytter-Morjärv, för hvilken jernväg

kostnaden beräknats till 4,371,000 kronor, hafva för denna bananläggning

anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarne:

för år 1898 ............................... kronor 1,300,000: —

» » 1899 .................................. » 1,300,000: —

» » 1900 .............................................................. » 1,000,000: —

» » 1901 J...u.................. » 771,000:

eller tillsammans kronor 4,371,000: —

motsvarande hela den beräknade byggnadskostnaden.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fullbordande af

statsbanan frän Boden till Ytter-Morjärv, för år 1902 bevilja å riksstaten

utom hufvudtitlarne ett anslag af 722,000 kronor, med rätt för

Kong]. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 600,000 kronor.

Rörande denna banbyggnads fortskridande under år 1900 har

departementschefen till statsrådsprotokollet meddelat följande:

Den 1 oktober 1900 öppnades delen Boden—Niemisel för allmän

trafik.

Under året uppfördes 20 provisoriska byggnader. 16,409 meter

transportväg anlades. Terrasseringsarbetena bedrefvos hufvudsakligen

mellan Niemisel och Småsel, hvarvid banvall färdigbildades på en

längd af 10,507 meter.

För mindre vattendrags ledande genom banvallen fullbordades 15

afloppstrummor. Stenarbetena för en bro fullbordades, hvarjemte öfverbyggnaderna

för tvenne andra broar uppsattes.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

35

Spår utlades å en sträcka af 15,447 meter, hvarigenom rälsläggningen

fortskridit till Afvafors, 48,9 kilometer från Doden. Banan fär*

digballastades på en sträcka af 14,560 meter samt underballastades på

en längd af 7,802 meter.

Å bangårdarne vid Boden, Hundsjö, Niemisel och Afvafors samt

mötesplatsen vid Degerselet pågingo terrasserings- och husbyggnadsarbeten.

En del banbevakningsbostäder uppfördes, hvarjemte 14,874 meter

stängsel af trä uppsattes samt 28 mindre vägöfvergångar och en lagbro

fullbordades.

Arbetsplan för innevarande år för denna banbyggnäd faststäldes

den 14 december 1900.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhemta^, har jernvägsstyrelsen

i skrifvelse den 10 december 1900 i fråga om detta jern vägsbyggnadsföretag

anfört följande:

Ehuru de pris, på Indika det för denna banbyggnad år 1896 uppgjorda

kostnadsförslag grundats, måste med hänsyn till då rådande konjunkturer

anses hafva varit fullt tillräckligt tilltagna, hade det dock

under arbetets fortgång visat sig, att till följd af de afsevärda stegringar

i arbets- och materialpris, hvilka under de senare åren egt rum,

de af Riksdagen anvisade medel icke komme att blifva till fyllest för fullbordande

af ifrågavarande banbyggnad. Enligt af vederbörande arbetschef

upprättade, till styrelsen ingifna detaljerade kostnadsberäkningar,

hvilka uppgjorts med tillämpning af nu gällande arbets- och materialpris

och hviika gåfve vid handen, att de anslagna medlens otillräcklighet

vållats uteslutande till följd af berörda prisstegringar och ingalunda

genom arbetenas större omfång, skulle nemligen utöfver de för

banan redan beviljade medel erfordras ett belopp af omkring 748,000

kronor, hvari dock inberäknats det till 96,000 kronor uppskattade värdet

af de vid arbetets afsilande i förråd qvarvarande, banbyggnaden

tillhöriga arbetsredskap och andra effekter, hvilken summa upptagits

bland förråd som kostnader, och skulle enligt arbetschefens uppgift anslagsbehofvet

alltså utgöra omkring 652,000 kronor.

Vid uppgörandet af dessa kostnadsberäkningar hade bemälde arbetschef

i fråga om kostnaden för arbeten, hvilka återstode att utföra efter

den 1 oktober detta år, upptagit för ballastning en krona 25 öre per

kubikmeter, för räler 126 kronor per ton samt för sliprar en krona

80 öre per stycke, hvarförutom för diverse kostnader för arbetets ledning,

för förrådet m. in. tillagts omkring 9 procent af kostnaden för

do återstående arbeteua.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Då nämnda pris för ballastning syntes styrelsen med hänsyn till

e§ mindre grustägternas ojemnhet och deraf föranledda svårighet att

uttaga användbart grus ur desamma än äfven nu gällande höga stenkolspris

vara för lågt beräknadt, hade styrelsen, som ansåge samma

vara förhållandet med öfriga ofvan angifna och af arbetschefen upptagna

belopp, funnit sig böra höja såväl prisen för ballastning, räler

och sliprar till respektive 1 krona 50 öre, 128 kronor och 2 kronor

som ock procenten för diverse omkostnader till 10 procent, hvarjemte,

då Morjärv tillsvidare komme att blifva ändstation för stambanan genom

öfre Norrland, det befunnits nödigt att utöfver de af arbetschefen

gjorda beräkningar upptaga kostnad för ett betjeningshus för två hushåll

å Morjärvs bangård.

Genom nu omförmälda, af styrelsen företagna prisförhöjningar och

tillägg skulle det af arbetschefen angifna anslagsbehof böra ökas med

70,000 kronor eller till omkring 722,000 kronor, hvilken summa, utgörande

ungefär 16,5 procent af den år 1896 beräknade anläggningskostnaden,

styrelsen alltså ansåge vara för banans fullbordande erforderlig

utöfver de af Riksdagen anvisade medel 4,371,000 kronor.

Enligt hvad styrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 21 november

1900 vid öfverlemnande af arbetsplan för år 1901 för ifrågavarande

statsbana anmält, kunde banan icke beräknas blifva färdig att

öppnas för allmän trafik förrän på hösten år 1902, men för att medhinna

de återstående arbetena till sist sagda tid ansåge styrelsen, som

i berörda arbetsplan icke intagit andra arbeten än dem, som beräknats

kunna med det af Riksdagen för år 1901 anvisade belopp af 771,000

kronor utföras, att arbetena måste bedrifvas i större omfattning än

sagda arbetsplan angåfve, och hade i anledning deraf styrelsen anhållit,

att af ofvan omförmälda anslagsbehof af 722,000 kronor ett belopp

af 600,000 kronor måtte redan under år 1901 ställas till styrelsens

disposition för rälsläggningens framdragande och spårets undergrusande

till banans ändpunkt samt för påbörjande af ej mindre banbevakningsbostäderna

mellan Afvafors och Morjärv än äfven terasseringsarbetena

för Morjärvs bangård och mötesplatserna vid Hataträsk och Sågbäcken.

För att vinna närmare utredning rörande kostnadsökningen för

ifrågavarande byggnadsföretag hade departementschefen från jernvägsstyrelsens

byggnadsbyrå införskaffat en tabellariskt uppstäld öfversigtlig

jemförelse mellan år 1896 och år 1900 af jernvägsstyrelsen beräknade

kostnader för anläggning af statsbanan Boden—Ytter-Morjärv.

Af denna jemförelse syntes, bland annat, att enhetspriset för bergsprängning

beräknats år 1896 till 4 kronor 14 öre och år 1900 till 4

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

37

kronor 49 öre per kubikmeter, att enbetspriset för jordflyttning och

ballastning beräknats år 1896 till 1 krona 30 öre och år 1900 till 1

krona 53 öre per kubikmeter samt att enhetspriset för öfverbyggnad

till liufvudspåret beräknats år 1896 till 8 kronor 56 öre och år 1900

till 10 kronor 33 öre per längdmeter.

För ytterligare säkerhets skull hade departementschefen anmodat

f. d. öfversten A. T. Roos, hvilken på sin tid i egenskap af öfveringeniör

ledde arbetena å stambanan genom öfre Norrland, att taga del

af de uppgjorda kostnadsförslagen. öfverste Roos hade i afgifven

promemoria, i fråga om statsbänebyggnaden Boden—Ytter-Morjärv,

meddelat att, enligt den jemförande öfversigten, de förut beräknade

arbetsqvantiteterna ej i nämnvärd mån blifvit öfverskridna men påverkats

af den allmänna prisstegringen, samt att, ehuru han ansåge det

af arbetsbefälet beräknade beloppet böra blifva tillräckligt för arbetets

fullbordande, den ökning i byggnadskostnaden, som af styrelsen ansetts

erforderlig, vore så till vida att föredraga, som man vid ett större byggnadsföretag

borde om möjligt tillse, att brist ej behöfde befaras.

Det tilläggsanslag, som utöfver ursprungligen beräknade och redan

anvisade belopp för anläggning af statsbanan från Boden till YtterMorjärv

nu äskats för banans fullbordande, synes utskottet vara väl

rundligt tilltaget. Enligt den af vederbörande arbetschef uppgjorda

kostnadsberäkning, som grundat sig på de mot slutet af nästlidna år

gällande arbets- och materialpris, skulle det ytterligare anslagsbehofvet

belöpa sig till 652,000 kronor. Detta belopp har jernvägsstyrelsen enligt

dess den 10 sistlidne december aflåtna skrifvelse i ämnet dock ansett

böra ökas till den af Kongl. Maj:t nu begärda anslagssumman

722.000 kronor, och detta hufvudsakligen af den anledning, att styrelsen

funnit skäl beräkna något högre pris å en del materialier, deribland

särskildt räler och stenkol. Då emellertid de ovanligt höga pris,

som dessa materialier vid nämnda tidpunkt betingade, sedan dess betydligt

nedgått, har det synts utskottet ej möta betänklighet att begränsa

ifrågavarande anslag till det af arbetschefen beräknade beloppet,

helst detsamma af eu enligt statsrådsprokollet i ärendet hörd, fullt sakkunnig

person ansetts tillräckligt för arbetets fullbordande. Om anslaget

sålunda bestämmes till 652,000 kronor, torde Kongl. Maj:t erhålla

bemyndigande att deraf under innevarande år förskottsvis utanordna

500.000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Anslag till

fullbordande

af statsbanan

från Gellivare

till riksgränsen.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, till fullbordande åt

statsbanan från Boden till Ytter-Morjärv, för år 1902

beviljar å riksstaten utom kufvudtitlarna ett anslag

af 652,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta

utaf detta belopp förskottsvis under innevararande år

af tillgängliga medel utanordna 500,000 kronor.

VI.

Kongl. Maj:t bar vidare föreslagit Riksdagen, att till fullbordande

af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1902 anvisa 10,407,000

kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 5,600,000 kronor.

För anläggning af ifrågavarande statsbana från Gellivare förbi

Luossavaara och Kiirunavaara malmfält till riksgränsen i rigtning mot

Ofoten, för hvilken jernväg kostnaden ursprungligen beräknats till

21,498,000 kronor, har Riksdagen anvisat:

för år 1899 ............ kronor 5,400,000: —

» » 1900 .............................................................. » 4,000,000: —

» » 1901 ............................... », 10,100,000: —

eller tillsammans kronor 19,500,000: —

Af detta belopp hafva 750,000 kronor anvisats å riksstaten utom

hufvudtitlarne, hvaremot det öfriga beloppet anvisats till utgående från

riksgäldskontoret.

Af hela den beräknade kostnadssumman, 21,498,000 kronor, har

den beräknade kostnaden för rullande materiel utgjort 4,534,000 kronor

och således kostnaden för sjelfva banbyggnaden med stationer 16,964,000

kronor. Af det anvisade beloppet, 19,500,000 kronor, äro 2,650,000

kronor af sedda för rullande materiel.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, utfördes under år 1900

å denna bana hufvudsakligen följande arbeten:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

39

A. Norra Distriktet.

Provisoriska byggnader till ett antal af 55 stycken uppfördes.

Transportvägar till en längd af 4,630 meter anlades.

Den för bergborrningsarbetenas bedrifvande afsedda élektriska kraftstationen

vid Abiskojokk fullbordades.

Banvallen färdigbildades å en sträcka af 8,470 meter och terrasserades

derjemte delvis å en längd af 39,290 meter.

92 afloppstrummor fullbordades. Stenarbetena för tvenne broar

afslutades och påbörjades för 6, hvarjemte 4 vattentunlar utsprängdes.

Spår utlades och underballastades å en längd af 6,620 meter,

räknadt från distriktets södra gräns.

B. Södra Distriktet.

Provisoriska byggnader till ett antal af 149 stycken uppfördes.

Transportvägar af enklaste slag anlades till en längd af 38,250 meter.

Terrasseringsarbetena bestodo dels i kompletteringsarbeten mellan

Gellivare och Kiiruna dels i banvallens bildande mellan sistnämnda plats

och distriktets norra gräns. Banvall färdigbildades å en sträcka af

68,132 meter samt terrasserades delvis å 92,418 meter.

71 afloppstrummor fullbordades. Landfästena för 8 broar färdigmurades,

och påbörjades stenarbetena för tvenne andra broar. Ofverbyggnaderna

för 6 broar uppsattes.

Spåret framdrogs och underballastades till distriktets norra gräns,

hvarigenom distriktet till hela sin längd blef rälslagdt.

Å Gellivare och Kiiruna bangårdar verkstäldes en del arbeten för

husbyggnaders uppförande, hvarjemte å linien en del banbevakningsbostäder

uppfördes.

För arbetets fortsatta bedrifvande under år 1901 har Kongl. Magt

den 21 december nästlidna år faststält plan.

Beträffande det anslagsbelopp, som borde äskas för denna jernvägsbyggnad

för år 1902, hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare

inhemtas, jernvägsstyrelsen i sin berörda skrifvelse den 10 december

1900 lemnat följande utredning:

Med anledning af inträffade prisstegringar och andra under arbetets

fortgång tillstötande omständigheter, hvilka bidragit till att öka kostnaden

för banans anläggning, hade styrelsen funnit sig föranlåten att i sammanhang

med uppgörandet år 1899 af arbetsplan för år 1900 verkställa

nya kostnadsberäkningar, till grund hvarför lädes de arbets- och material
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

pris samt de förhållanden i öfrigt, som under senare hälften af år

1898 och 1899 års tre första qvartal varit rådande. Enligt dessa kostnadsutredningar

beräknades anläggningen af banan komma att kosta

22,370,000 kronor, i hvilken summa dock icke medtagits kostnaden för

anskaffande af rullande materiel (4,534,000 kronor) och det till omkring

443,800 kronor uppskattade värdet af förrådseffekterna vid tiden

för arbetenas afslutande.

Ehuru berörda kostnadsutredningar hade gjorts detaljeradt och med

tagen hänsyn till de ogynsamma omständigheter, som dittills varit

rådande, hade det dock visat sig, att de förhållanden, på hvilka beräkningarna

då grundades, ingalunda varit de ogynsammaste, styrelsen

hade att räkna med.

Vintern 1899 —1900 hade nemligen på det hela taget varit betydligt

kallare än närmast föregående vintrar; frost hade inträffat redan i

september eller omkring två månader tidigare än under år 1898; snö

och is hade qvarlegat ovanligt länge eller ända till slutet af juni månad.

Efter nio månaders vinter hade så kommit eu sommar kallare och mera

regnig än förut i mannaminne, och såväl i juli som i augusti hade

marken ofta varit hvit af nyfallen snö. Derjemte både under berörda

vinter rådt ovanligt svåra snöstormar, hvilka hopat ofantliga snömassor

i dalsänkningarna, der den rälslagda delen af banan framdragits, och

derigenom åstadkommit, att materialtransporterna försvårades och i hög

grad fördyrades, hvarförutom, då snön blåst bort från höjderna, kälen

nedträngt till betydligt djup i jordskärningarna. Under senare hälften

af juli samt under augusti hade kälen visserligen gått ur jorden till ett

djup af 0,5 till 1,5 meter, men redan i midten af september hade ny

käle bildats, som inom kort gått. ned till den yla, der den gamla

vidtog. Den jord, som skolat omflyttas, hade sålunda varit i det närmaste

under hela året genomkälad och i regel måst sprängas med dynamit,

hvilket haft till följd, att jordprisen ökats långt utöfver de beräknade.

Då den synnerligen ogynsamma väderleken ofta hindrat allt arbete samt

arbetarne haft att utstå många besvärligheter genom köld, regn och

snöstormar, hade detta medfört, att deras anspråk på hög förtjenst per

effektiv arbetsdag afsevärdt stegrats, hvarförutom till följd af nämnda

väderleksförhållanden vida större kostnader, än förut beräknats, måst

nedläggas på arbetarnes bostäder samt på anskaffande af bränsle. Derjemte

hade stora summor måst utbetalas för att medelst snöskottning

och uppförande af långa s. k. snötunlar kunna hålla arbetena i gång

under vintern på de platser, der sådant med fästadt afseende å tiden

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

41

för banans öpppnande för malmtrafik och arbetenas omfång varit nödvändigt.

På grund af nu anförda förhållanden och då, om de två återstående

arbetsåren blefve lika ogynsamma som det senast tilländalupna, anledning

förefunnes att befara, det den totalkostnad, som år 1899 beräknats

för anläggning af ifrågavarande statsbana, komme att öfverskridas, hade

styrelsen ansett det vara nödvändigt att med ledning af de för banan

från arbetets början till och med den 30 september 1900 häfda kostnader,

hvilka vore till siffran kända, samt den under år 1900 vunna

erfarenhet låta genom vederbörande arbetschefer utarbeta nya kostnadsberäkningar

för de återstående arbetena, räknadt från den 1 oktober

1900.

Enligt denna nya utredning hade den år 1899 uppgjorda kostnadsberäkningen

ansetts böra ökas med 2,448,000 kronor, hvadan alltså

kostnaden för banan skulle, oberäknadt rullande materiel och det till

766,000 kronor uppskattade värdet af de vid arbetets afslutande i förråd

qvarvarande, banbyggnaden tillhöriga arbetsredskap och andra effekter

uppgå till 24,818,000 kronor.

I denna summa inginge ej mindre den kostnadsökning af 233,000

kronor, som omstakningen af jernvägslinien vid Nuoljafjellet, der med

Kongl. Maj:ts den 27 sistlidne oktober lemnade medgifvande banan skall

framdragas genom en i fjellet utsprängd, omkring 850 meter lång

tunnel, beräknats medföra, än äfven ett belopp af 590,000 kronor för

oförutsedda utgifter, livilket senare belopp, utgörande ungefär 4 procent

af den beräknade återstående kostnaden, styrelsen, ehuru den nu gjorda

utredningen vore synnerligen detaljerad och ovanligt höga å pris lagts

till grund för densamma, funnit böra upptagas, med hänsyn dertill att

erfarenheten visat att, hur noggrant och i detalj ingående beräkningarna

än utfördes, det likväl icke vore möjligt att förutse alla de

till arbetenas fördyrande bidragande omständigheter, hvilka kunde inträffa

vid ifrågavarande, verldens nordligast belägna och genom fullständiga

ödemarker framdragna banbyggnad.

Bland öfriga omständigheter, som fördyrat arbetena, hade styrelsen

framhållit följande:

I de flesta djupare skärningar, i hvilka profgropar icke utan betydande

kostnader och tidsutdrägt kunnat nedföras till balanslinien, hade

nedre delen visat sig bestå af mycket svårarbetade och hårdt hopbakade

rullstensmoräner, ehuru profgroparna ådagalagt en mera lättarbetad

jordmån. Jemväl hade i skärningarna på sidan af midtellinicn, i hvilken

Bih. till ltihd. Prat. 130 i. 4 Smil. I Afd. 22 Raft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

vid banans permanentstakning profgropar upptagits, anträffats — särskilt

på de å fjellen vid Torne träsk befintliga skärningarna — afsevärda

qvantiteter berg, hvarigenom kubikmassan berg att bortspränga

ökats.

Till följd deraf dels att 1900 års vårflöden påvisat nödvändigheten

af att genom dikningar i vida större omfattning, än förut kunnat antagas

vara behöflig, skydda banvallen mot det vid snösmältningen inträffande

häftiga vattenflödet, dels ock att de vidsträckta myrarne, öfver

hvilka banan framginge, visat sig vara i hög grad sammantryckliga,

hade de jordmassor, som måst omflyttas, afsevärdt ökats.

Jemväl i fråga om banans ballastning hade svårigheter uppstått, i

det att det grus, som påräknats för densamma, befunnits vara af mindre

god beskaffenhet, hvilket åstadkommit, att ökad tjocklek måst gifvas åt

ballastbädden.

Stenarbetena hade flerstädes blifvit afsevärdt dyra, af anledning

att det varit omöjligt att inom rimliga afstånd från arbetsplatsen erhålla

för arbetena användbar sten, som understundom måst transporteras en

väglängd af å norra distriktet med häst ända till 9 å 10 kilometer och

å södra distriktet med tåg ända till 116 kilometer.

Då under vintern 1899—1900 utrönts, att de vattendrag, vid hvilka

vattenstationer varit afsedda att förläggas, icke hölle så stor vattenmängd

som beräknats, nödvändiggjorde detta kostsamma anordningar

för berörda vattenstationer.

Till följd af nu gällande höga kolpris hade betydligt högre kostnader,

än år 1899 ifrågasatts, måst beräknas för allt lokomotivarbete.

Enär det från kronoskog utstämplade sågtimmer vid försågning

befunnits vara af mindre god beskaffenhet och delvis måst kasseras,

hade ur detsamma icke kunnat uttagas den virkesmängd, som beräknats.

Det erhållna virket hade sålunda ställt sig afsevärdt dyrt, och med

hänsyn till detta förhållande hade i det nu uppgjorda kostnadsförslaget

högre pris måst åsättas sliprar, vandringsplank, byggnadsvirke och

snickerier.

Sedan ifrågavarande nya kostnadsförslag af arbetscheferne upprättats,

hade styrelsen emellertid funnit sig böra med 200,000 kronor

höja den beräknade återstående kostnaden för Kimma bangård, enär

dels till följd af styrelsens framställning om tillsättande af nya tjenstebefattningar

vid statens jernvägar ett större behof af expeditionslokaler

och befälsbostäder måste i fråga om nämnda bangård förutses,

dels ock grundad anledning numera förefunnes till antagande, att till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

43

gången på privata bostäder, lämpliga för betjeningspersonalen, icke

kom me vid tidpunkten för banans öppnande för allmän trafik och

under närmaste tiden derefter att motsvara, hvad som förut derutinnan

påräknats.

Då vid redan afskräde aftal om leverans af lokomotiv och vagnar,

afsedda för blifvande malmtrafik å statsbanan Gellivare—riksgränsen,

prisen uppgått för de förra till 91,000 kronor och för de senare till

6,265 kronor per stycke, under det att vid uppgörandet af 1897 års

kostnadsförslag prisen för samma materiel upptagits till respektive

77.000 kronor och 5,500 kronor, till hvilka pris firman Nydqvist & Holm

i Trollhättan och nya aktiebolaget Atlas enligt då afgifna anbud förklarat

sig kunna leverera berörda materiel, hade styrelsen sett sig nödsakad

att höja det i nyssnämnda kostnadsförslag angifna belopp för rullande

materiel, 4,534,000 kronor, med 355,000 kronor eller till 4,889,000

kronor.

Enligt det nu uppgjorda kostnadsförslag med deri af styrelsen

gjorda tillägg skulle alltså anläggningskostnaden för ifrågavarande jernväg

uppgå till 29,907,000 kronor, hvaraf 4,889,000 kronor afsetts till

inköp af rullande materiel och 25,018,000 kronor beräknats för sjelfva

jern vägsanläggningen.

Då Riksdagen hittills till banan anvisat tillhopa 19,500,000 kronor,

syntes ett belopp af 10,407,000 kronor böra anvisas för samma banbyggnads

fortsättande under år 1902, varande deruti inbegripet hvad

som ytterligare erfordrades för anskaffande af rullande materiel, motsvarande

en summa af 2,239,000 kronor.

Som styrelsen af det för år 1901 beviljade anslag å 10,100,000

kronor bemyndigats att redan under år 1900 för vissa ändamål använda

3.600.000 kronor, återstode alltså för genomförande af de för banans

båda distrikt uppgjorda arbetsplaner för år 1901 en summa af 6,500,000

kronor, deraf 3,500,000 kronor afsetts för södra och 3,000,000 kronor

för norra distriktet.

Då styrelsen emellertid, vid det förhållande att denna jernväg borde

vara färdig inom viss tid, ansåge det vara oundgängligen nödvändigt

att under år 1901 bedrifva arbetena i afsevärdt större omfattning, än

nyssnämnda arbetsplaner angåfve och de af sagda års anslag återstående

medel medgåfve, äfvensom att anordna anskaffandet af den

mycket omfattande materielen, så att densamma kunde med säkerhet

vara tillgänglig vid 1902 års slut, hade styrelsen anhållit, att af det

anslag, som kunde komma att af Riksdagen beviljas för år 1902, ett

belopp af 5,600,000 kronor, deraf 4,600,000 kronor afsetts för sjelfva

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

jernvägsanläggningen och 1,000,000 kronor till inköp af rullande

materiel, måtte färsköl tsvis under år 1901 af tillgängliga medel utanordnas;

och hade styrelsen meddelat sin afsigt vara att af det för

sjelfva jernvägsanläggnmgen beräknade belopp använda 1,607,000 kronor

till terrasserings- och ballastningsarbeten, 729,000 kronor till anordnande

af vattengenomlopp, 202,000 kronor för arbeten å bangårdar

och mötesplatser, 190,000 kronor för uppförande af banbevakningsbostäder

samt 1,439,000 kronor för öfverbyggnaden, varande återstoden

eller 433,000 kronor beräknad åtgå till arbetets ledning och

förvaltning, förrådsomkostnader, transporter, arbetstågens drift m. in.

Såsom skäl för påskyndandet af nyss uppräknade arbeten hade

styrelsen anfört följande:

att försigtigheten syntes bjuda att så anordna arbetena, att de, för

hvilkas utförande den jemförelsevis största arbetsstyrkan erfordrades,

kunde vara afslutade vid 1901 års utgång, hvarigenom faran för under

år 1902 möjligen inträffande strejker väsentligen minskades;

att det synts styrelsen nödvändigt ej mindre att under år 1901 utföra

det hufvudsakligaste af terrasseringsarbetena äfvensom vattengenomloppen,

på det att spåret måtte under år 1902 kunna blifva

disponibelt för återstående ballastningsarbeten och materialtransporter,

hvilka senare säkerligen komme att blifva mycket betydande, än äfven

att påskynda uppförandet af permanenta bostäder å bangårdar och

mötesplatser samt af banbevakningsbostäder, på det att åt öfver- och

underbefäl samt bevakningspersonal måtte kunna beredas bättre bostäder

än nu befintliga;

samt att styrelsen funnit det vara angeläget att, såvida utsprängningen

af tunneln vid Nuoljafjellet kunde bedrifvas enligt gjorda förutsättningar,

redan före 1901 års utgång kunna framdraga rälsläggningen

till riksgränsen för att derigenom ej mindre underlätta uppträn

sporterandet af den myckenhet byggnadseffekter, som särskildt erfordrades

för anläggning af den blifvande stationen vid riksgränsen,

än äfven minska kostnaderna derför.

I detta sammanhang har styrelsen slutligen anmält, att såsom tillgång

upptagits det penningebelopp, 766,000 kronor, hvartill värdet af

de vid tiden för arbetenas afslutande i förråd qvarvarande arbetsredskap

och andra effekter beräknats uppgå, samt att berörda belopp måste

kunna under loppet af år 1902 påräknas för banbyggnadens fitllbordande,

men denna omständighet hade synts styrelsen icke böra föranleda

dertill att nu göra framställning om erhållande af särskildt anslag,

motsvarande berörda förrådsvärde, då en icke oväsentlig del af nämnda

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

45

arbetsredskap och effekter erfordrades för arbetena å statsbanan genom

Bohuslän och det, enligt styrelsens förmenande, torde vara antagligt,

att återstoden deraf kunde öfvertagas af annan senast under år 1902

beslutad statsbanebyggnad.

För egen del har departementschefen yttrat:

»Jernvägsstyrelsens byggnadsbyrå har på begäran tillhandahållit

mig en öfversigt och jemförelse mellan den år 1899 respektive år 1900

beräknade kostnaden för anläggning af statsbanan Gellivare—riksgränsen.

Bland mera afsevärda ökningar i beräknade enhetspris torde böra omförmälas

följande: för bergsprängning från 4 kronor 34 öre till 5 kronor

61 öre per kubikmeter, för tunnelsprängning från 325 kronor till 447

kronor per längdmeter samt för öfverbyggnad till hufvudspåret från 17

kronor 79 öre till 19 kronor 82 öre per längdmeter.

Då värdet af de vid tiden för arbetenas afslutande i förråd qvarvarande

arbetsredskap och andra effekter upptagits till ovanligt högt

belopp, 766,000 kronor, tillåter jag mig erinra, att i detta belopp ingår

värdet af elektriska maskiner vid Abiskojokk och Kaderjokk samt linbanan

vid Rombaksbotten.

Beträffande tunnelanläggningen i Nuoljafjellet får jag erinra, hurusom

i underdånig skrifvelse den 3 oktober 1900 jernvägsstyrelsen anfört,

att enligt fastställd plan jernvägen skulle framdragas längs sluttningen

af det vid öfra ändan af Torne träsk belägna Nuoljafjellet, att

vid afgifvande af förslag till denna plan, enligt hvilken jernvägslinien

vid nämnda fjell blifvit, för undvikande af betydlig tunnelsprängning,

framdragen nedanför fjellet öfver en från detsamma mot träsket starkt

sluttande terräng, jernvägsstyrelsen ansett i följd af fjellets utseende

skäl icke föreligga för antagande, att bergskred till skada för jernvägen

och trafik derå skulle vara att befara; att rigtigheten af detta

antagande äfven, med undantag af två under augusti månad 1900 inträffade

stenskred, bestyrkts af dittills vunnen erfarenhet; att under den

mycket snörika vintern 1898—1899 ej heller inträffat snöskred af beskaffenhet,

att särskilda säkerhetsåtgärder deremot förmenades blifva

för framtiden erforderliga; att under vintern 1899—1900 emellertid snöskred

af betydande omfattning förekommit å ifrågavarande plats, dervid

den för jern vägsbyggnadens behof anlagda transportvägen nedanför den

utstakade jernvägslinien blifvit delvis förstörd samt den för samma

ändamål uppförda telefonledningen skadad; att på grund deraf styrelsen,

som ansett, att vid nämnda ställe trafiksäkerheten kundo blifva fullständigt

betryggad endast genom banans ledande genom en i fjellet utsprängd

tunnel, låtit verkställa för ändamålet nödiga undersökningar,

samt att dervid utrönts, att tunnelns längd skulle komma att uppgå till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

ungefär 850 meter, och att en dylik ändring af jernvägsliniens sträckning

skulle medföra en vägförlängning af 32 meter och en kostnadsökning

af omkring 233,000 kronor. Genom omförmälda nådiga bref

den 27 oktober 1900 blef den af jernvägsstyrelsen gjorda framställning

om den erforderliga afvikelsen från den faststälda planen bifallen.

Rörande den enligt jernvägsstyrelsens förslag tillkommande kostnaden

för ytterligare byggnader vid Kiruna station har jag emottagit

följande specifikation:

Byggnader för:

Banafdelning en

ett boställshus afsedt till bostäder åt en

baningeniör och en öfverbanmästare

samt till expeditionslokal för ban
ingeniören.

................................................. kronor 40,000: —

Maskinafdelning en

ett boställshus afsedt till bostäder åt eu

maskiningeniör, en vagnförman och

en förrådsvakt samt till expeditionslokaler

........................................................

ett betjeningshus, innehållande 8 lägenheter

om ett rum och kök och afsedt

till bostäder åt lokomotiv- och vagnpersonal

......................................................

en barackbyggnad, innehållande 20 rum

och afsedd till bostäder åt lokomotiv-

och vagnpersonal samt verkstadsarbetare

.............................................

» 40,000: —

» 40,000: —

» 20,000: — 100,000: —

Trafikafdelning en

ett boställshus afsedt till bostäder åt en

trafikinspektör och en byråassistent

samt till expeditionslokaler för trafikinspektören

.................................,....... )> 40,000: - -

en barackbyggnad, innehållande 20 rum

och afsedd till bostäder åt stations
betjente

samt tågpersonal..................... » 20,000: — 60,000:_

Summa kronor 200,000: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

47

Rörande nödvändigheten af att i Kiruna placera en trafikinspektör

jemte en byråassistent, en baningeniör och en maskiningeniör får jag

åberopa hvad derom förut i dag anförts.

Ur ofvan omförmälda, af f. d. öfversten Roos afgifna promemoria

torde jag få meddela följande uttalanden:

Att jernvägsbyggnad genom öde bygd och under svåra klimatiska

förhållanden vore förenad med stora, nästan oberäkneliga svårigheter

läge i sakens natur, och funne stöd i alla hittills utförda jernvägsbyggnader

i de länder, der ett arktiskt klimat vore rådande.

Redan den till större delen med utländskt kapital utförda banbyggnaden

Luleå—Gellivare hade kräft en i förhållande till de obetydliga

terrasseringsarbetena förvånande stor byggnadskostnad och påvisade,

att de s. k. faux frais för byggnadsföretag i obefolkad trakt

och med hardt klimat äro så stora, att de icke på förhand kunna beräknas

utan endast godtyckligt antagas.

Vid upprättande af kostnadsberäkningar för under arbete varande

statsbanor i Norrbotten hade, om äfven med nödig förhöjning, till

grund lagts förut vid statens jern vägsbyggnader gällande arbets- och

materialpris, men hade redan vid arbetenas påbörjande en hastig stegring

i så väl arbets- som materialkostnader uppstått, hvartill ytterligare

kommit stark efterfrågan å vandt och erfaret arbetsbefäl och arbetsmanskap,

som till en stor del föredragit att söka sysselsättning vid

söderut pågående byggnadsföretag, och hvarigenom arbetsprisen genast

uppdrifvits till en efter våra förhållanden okänd höjd och sedermera

icke kunnat nedbringas.

Byggnadskostnaden för statsbanan Gellivare—riksgränsen skulle

enligt nu gjorda beräkningar höjas med cirka 35 procent; och

syntes anledningen dertill vara, förutom höjda arbets- och materialpris,

de stora extra anordningar, som arbetets bedrifvande på en lång arbetslinie

och med en större arbetsstyrka måste kräfva, och hvartill kommit

högst ogynsamma väderleksförhållanden under det gångna arbetsåret.

Huru mycket äfven söderut en banbyggnad vore beroende af gynsamma

väderleksförhållanden, vore den det i ännu högre grad i norra

delen af landet, der vintern vore så lång och sommaren så kort. Vid

bedrifvande af jordarbetena å den uppgående norra stambanan hade

kälbildningen i skogsmark varit relativt obetydlig till följd deraf, att

snön föll jemn och i god tid skyddade marken för köldens åverkan,

hvaremot på alla öppna fält kälbildningen varit särdeles djup och förorsakat

höjda utgräfningspris. Då enligt uppgift jordskärningarne

norr om Gellivare under sistlidne sommar varit till eu stor del genom
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

kälade eller så att arbetet derstädes nästan oafbrutet måst pågå i frusen

mark, hade derigenom högst svåra prissättningsförhållanden uppstått,

som betydligt påverkat jordarbetets kostnad.

Enligt jernvägsstyrelsens beräkning å kostnaden för denna handels

fullbordande skulle, slutar öfverste Roos, en brist af 2,448,000 kronor

komma att uppstå, deri dock inginge ej mindre än 590,000 kronor

till oförutsedda utgifter; men möjligen skulle hela beloppet komma

att erfordras, derest särdeles ogynsamma förhållanden under de två återstående

byggnadsåren komme att uppstå.

För det intresse det kan hafva får jag meddela, att enligt inliemtade

upplysningar den norska andelen af jernvägen Gellivare—Ofoten,

hvilken andel, då anläggningen beslutades, beräknades kosta, utan

rullande materiel, 6,000,000 kronor, enligt ett öfverslag af den 26

januari 1900 antages komma att erfordra, likaledes utan rullande materiel,

ett kostnadsbelopp af 8,363,000 kronor.

I detta sammanhang anser jag mig böra omförmäla, att undersökningar

och kostnadsberäkningar för närvarande företagas för utrönande

af möjligheten att för driften af bantågen mellan Kiruna och riksgränsen

använda elektrisk kraft, alstrad af vattenfall i närheten af linien.»

Då för år 1902 uppenbarligen måste äskas hela det belopp, som

enligt den nu lemnade utredningen erfordrades för banans fullbordande

äfven hvad rullande materiel beträffade, har departementschefen hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den framställning i

ämnet, som här ofvan meddelats.

Vid behandling af Kongl. Maj:ts till nästlidna års Riksdag aflåtna

framställning om anslag till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare

och riksgränsen hade utskottet anledning uttala, att utskottet ej kunnat

undgå att finna anmärkningsvärd!, att kostnaderna för byggandet af

ifrågavarande jernväg visat sig så betydligt öfverskrida de beräkningar,

som för 1898 års Riksdag framlades. Det vore visserligen sant, att

prisen å arbetskrafter och en del materialier efter denna tid ansenligt

stegrats, men dessa förhållanden kunde icke helt och hållet förklara

den högst betydande ökningen i kostnaderna. Till en ej oväsentlig

del syntes densamma vara beroende derpå, att åtskilliga med företaget

förenade arbeten och anläggningar, hvilkas behöflighet och omfattning

bort kunna medelst noggrannare undersökning förutses, antingen alls

icke eller med otillräckliga belopp upptagits i kostnadsförslaget. Med

anledning häraf hade utskottet ansett sig böra framhålla önskvärdheten

af att i ärenden, som framdeles liänskötes till Riksdagens afge
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

49

rande, mera tillförlitliga kostnadsförslag måtte framläggas än det, som

legat till grund för Riksdagens beslut beträffande ifrågavarande jernvägsanläggning.

v Utskottet har så mycket större anledning att härom erinra, som

den summa, hvilken nu begäres för fullbordande af statsbanan mellan

Gellivare och riksgränsen ej obetydligt öfverstiger äfven det belopp,

som enligt de förhöjda kostnadsberäkningar, hvarpå framställningen

till nästlidna års Riksdag grundade sig, skulle återstå att nu för ändamålet

bevilja. För så vidt banan skall kunna med säkerhet beräknas

blifva fullbordad före nästa års utgång och staten sålunda ej brista i

sina åtagna förbindelser, synes någon minskning i det begärda anslaget

dock icke vara tillrådlig, hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må, till fullbordande af statsbanan

mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1902

anvisa 10,407,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t

att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 5,600,000

kronor.

Angående sättet för anskaffande af detta anslag kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

VII.

Till anläggande af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till

Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, har Riksdagen

beviljat:

för år 1899

» » 1900

» » 1901

... .''j . I ,

kronor 750,000

» 2,000,000

» 2,000,000

Anslag till

fortsättning

af statsbanan

från Göteborg

till Skee.

tillsammans kronor 4,750,000,

deraf 750,000 kronor anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarne och återstoden

till utgående från riksgäldskontoret.

Sill. till Jtikid. Prof. IDOL 4 Sami. 1 Afd. 22 luft.

(

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 38.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af

statsbanan från Göteborg till Skee, för år 1902 anvisa 2,000,000

kronor.

Beträffande anslagsbehofvet för år 1902 för denna jernvägsbyggnad

har, enligt livad i statsrådsprotokollet meddelas, jernvägsstyrelsen

i skrifvelsen den 10 december 1900 anfört, att till fortsättning af

arbetena å sträckningen Uddevalla—Skee af nämnda bana syntes böra

för år 1902 anvisas ett belopp af 2,000,000 kronor, deraf 467,500

kronor afsetts till inköp af rullande materiel.

Då å sträckningen Göteborg—-Uddevalla mellan Ljungskile och

Uddevalla förekomme flera betydande arbeten — såsom en 330 meter

lång tunnel vid sistsagda ställe, en tunnel om 80 meters längd vid

Ljungskile, en större bro öfver Bäfveån och omläggning af Uddevalla

—Venersborg—Herrljunga jernväg vid Uddevalla — samt styrelsen

ansåge det vara af stor vigt i afseende å tiden för statsbanans slutliga

fullbordande, att nu angifna arbeten äfvensom de mera omfattande

terrasseringsarbetena mellan Ljungskile och Uddevalla påbörjades i

god tid, hade styrelsen förmält sig anse ytterligare ett belopp af

1,000,000 kronor böra ställas till styrelsens disposition för påbörjande

under år 1902 af berörda arbeten, hvadan sålunda hela anslagsbehofvet

för statsbanan genom Bohuslän för sistsagda år skulle uppgå till en

summa af 3,000,000 kronor.

I detta sammanhang hade styrelsen — under erinran, att, sedan

Kongl. Maj:t föreslagit 1898 års Riksdag att besluta anläggning af en

statsbana från Göteborg öfver Stenungsund och Uddevalla till Strömstad,

Riksdagen, som funnit, att till anläggande såsom statsbana borde

ifrågakomma endast delen från Göteborg till Skee, uteslutit från det af

Kongl. Maj:t framlagda kostnadsförslag det belopp 1,283,000 kronor,

som beräknats för jern vägs anläggningen Skee —Strömstad jemte anskaffning

af derför af sedd rullande materiel — hemstält, att, då vid

fattande af beslutet om ifrågavarande statsbanas anläggande hänsyn

icke blifvit tagen dertill, att genom uteslutandet af linien Skee—Strömstad

Skee station komme att åtminstone tills vidare blifva ändstation

för nämnda statsbana och att således vid denna station erfordrades åtskilliga

anläggningar, hvilka varit obehöfliga, derest densamma, såsom

i Kongl. Maj:ts förslag af sågs, endast blifvit mellanstation,, ett anslag

å 80,000 kronor måtte beviljas för dessa anläggningar att jemväl utgå

under år 1902; varande detta senare belopp afsedt att användas till

utvidgning af stationshuset, till uppförande af en lokomotivstallbygg
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 38.

51

nåd för 2 maskiner och ett betjeningshus samt till anläggande af en

vändskifva.

Det sammanlagda belopp, jernvägsstyrelsen ansett böra äskas för

ifrågavarande bananläggning för år 1902, utgjorde alltså 3,080,000

kronor.

Enligt hvad departementschefen för egen del anfört, kunde det

helt visst ur flera synpunkter vara önskvärd!, att ett så stort belopp

nu äskades af Riksdagen för ifrågavarande banbyggnad; men ansåge

departementschefen ändock icke, att hvad jernvägsstyrelsen anfört innefattade

tillräcklig anledning till afvikelse från hvad som nu följts två

särskilda gånger, nemligen att Riksdagen för denna banbyggnad anvisat

2,000,000 kronor för hvart år.

Utskottet, som vid denna Kongl. Maj:ts framställning icke haft

något att erinra, hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts förslag,

må, till fortsättning af statsbanan från Göteborg

till Skee, för år 1902 anvisa 2,000,000 kronor.

Om sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet att

framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 5 mars 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:30 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar samt ny rö a1 i texten