Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar samt ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvagar äfvensom till fortsättande af statens jernvägsbyggnader.
1901-03-05 · 51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:38, Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar samt ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvagar äfvensom till fortsättande af statens jernvägsbyggnader.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
1
j.
v i ''J:.r ■ , :■ ...I'' - . • C
N:o 38.
Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1901, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och
anläggningar samt ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade jernvagar äfvensom till fortsättande af statens
jernvägsbyggnader.
(R. A.)
I.
1 propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Nya byggMaj:t
föreslagit Riksdagen att för år 1902 anvisa å riksstatens sjette ulgg^ingtr vid
hufvudtitel, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens statens jemjernv
äg strafik, 2,793,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf
detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna 1,450,000 kronor.
Beträffande de särskilda arbeten, för hvilkas bekostande berörda
anslag blifvit äskadt, inhemtas åf det vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 11 sistlidne januari, att enligt
Kongl. Maj:ts på jernvägsstyrelsens framställning grundade förslag följande
byggnader och anläggningar skulle med användande af anslaget
komma till utförande.
Bih. till Riksd. Frat. IDOL 4 Sami. 1 Afd. ''22 Iligt. (AT:o 38).
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
I Distriktet.
Vid Sparreholm:
Utvidgning af spårsystemet samt anläggning af ny lastkaj 20,000 kronor.
För att nöjaktigt kunna ombesörja stationens trafik och särskilt
för att underlätta de ofta påkommande tågmötena, vore, enligt hvad
jernvägsstyrelsen anmält, omnämnda utvidgningsarbeten nödvändiga.
Vid Gnesta:
Uppförande af kolbås för 6,000 ton jemte härför erforderlig tomt
anskaffning
och spåranordning ;...................................... 18,000 kronor.
Det nuvarande kolbåset, som rymde allenast omkring 2,500 ton
kol, upptoge hela den för sådant ändamål lämpligen användbara delen
af stationsområdet, hvarför ny båsanläggning å annan plats måste utföras
för det större kolupplag, som numera måste finnas vid denna
station.
Vid Mölnbo:
Utvidgning af spårsystemet...................................................... 10,500 kronor.
Den ökade trafiken vid stationen kräfde utläggandet af ett fjerde
rundspår.
Vid Södertelge:
Uppförande af boställslms för stationsbetjente med 7 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare ........................ 22,600 kronor.
Vid Liljeholmen:
Inköp af en jernkontoret tillhörig byggnad och densammas inredande
till boställshus för stationsbetjente med 4 lägenheter om 1 rum
och kök jemte uthus och källare................................... 13,000 kronor.
Vid Stockholm södra:
Utvidgning af spårsystemet samt anläggning af ytterligare
en lastkaj ................................................................. 24,400 kronor.
Vid Stockholm Stadsgården:
Utvidgning af spårsystemet..........''............................................ 12,600 kronor.
Vid Stockholm norra:
Utvidgning af spårsystemet................................................... 69,700 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38. 3
Vid Tomteboda:
Utvidgning af spårsystemet ................................................. 168,800 kronor.
Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af ytterligare åtta stallrum.
......................................................................................... 160,000 kronor.
Uppförande af bostäUehus för stationsbetjente med 6 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare ...................... 25,000 kronor.
Vid Norrtull:
. • • , * It , '' - ry t ■ ■ ■ ‘-\i , , • : ‘ /. . i < *V <.
Utvidgning af sparsystemet...................................................(. 36,000 kronor.
Vid Värtan:
Nedläggning af en 30 tons vagnvåg ................................... 5,500 kronor.
Vid Hagalund:
Anordnande af lastplats ............................................................ 15,500 kronor.
Vid Upsala:
Tillbyggnad af ilgodsmagasinets lokaler .............................. 4,500 kronor.
Den ökade ilgodstrafiken fordrade denna utvidgning af lokalerna.
Uppförande af ett vagnrevisionsskjul med tillhörande spår 9,200 kronor.
Sedan vagntillsyningsmän numera placerats å vissa stationer, ansåges
det lämpligt, att denna personal jemväl finge i uppdrag och bereddes
möjlighet att derstädes verkställa erforderliga mindre reparationer å
vagnar, som ankommit; och skulle härigenom undvikas sådana vagnars
tagande ur trafiken för den längre tid, som deras förande till verkstad
eljest skulle medföra, Det begärda skjulet med tillhörande spår vore
afsedt att utgöra lokal för dessa revisionsarbeten.
Vid Krylbo:
Anordnande af en vattenkastare med ledning från vattentornet
..................................................................................... 4,500 kronor.
Med anordningen afsåges möjliggörande af vexlingslokomotivens
förseende med vatten, oberoende af trafiken å stationens tågspår.
Uppförande af lokomotivstall för beredande af ytterligare fyra stallrum
......................................................................................... 36,500 kronor.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Blifvande trafiken å Krylbo—Örebrobanan kräfde ökadt antal lokomoti
vstallrum.
Vid Granbo:
Anläggning af en tågmötesstation (tilläggsanslag) ........ 16,900 kronor.
1898 års Riksdag beviljade 5,100 kronor till mötesstation mellan
Kilafors och Bollnäs stationer vid Voxsäters militärmötesplats, som var
för sistnämnda ändamål terrasserad. På jern vägsstyrelsens framställning
hade emellertid Kongl. Maj:t den 9 mars i900 medgifvit, att
mötesplatsen i stället skulle få förläggas till det mera välbelägna Granbo
mellan samma stationer med användande såväl af förbevörda anslag
som af de spårmaterialier m. m., hvilka vore afsedda för Voxsäter. Då
jordområde måste anskaffas vid Granbo och terrassering der verkställas,
komme emellertid tågmötesstationens anläggande der att medföra en
kostnad af 22,000 kronor, hvarför ett tilläggsanslag på 16,900 kronor
erfordrades. Tågmötesstationen komme redan vid anläggningen att Utvidgas
till fullständig station; men hade enskilda i orten åtagit sig bestridandet
af alla för denna utvidgning erforderliga kostnader.
Vid Bollnäs:
Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af ytterligare två stallrum
......................................................................................... 14,500 kronor.
Den ökade trafiken fordrade ökadt antal uppställningsplatser för
lokomotiv.
Vid Simeå: . ; ,
Uppförande af ett boställshus för stationsbetjente med 2 lägenheter om
1 rum och kök jemte uthus och källare....................... 7,900 kronor.
Byggnaden vore erforderlig för att bereda bostäder åt vid stationen
tjenstgörande stationskarlar, som nu saknade sådana i statens jernvägars
hus.
Vid Ljusdal:
Utvidgning af spårsystemet..................................................... 55,500 kronor.
Under den ökade rörelsen å stationen hade spårsystemet befunnits
för trångt, hvarför nu erfordrades en utvidgning deraf genom förlängning
af befintliga uppställningsspåren samt anordnande af två nya spår.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
5
Vid Tallåsen:
. Hft . .«VF . \h.v :
Utvidgning af spårsystemet..................................10,400 kronor.
Okad rörelse vid stationen kräfde förstoring af stationens inskränkta
utrymme för vagnuppställning. . j. . :i ■. .
Vid Ramsjö:
Uppförande af ett boställshus för stationsbetjente med 4 lägenheter om
1 rum och kök jemte uthus och källare.............15,200 kronor.
Befintliga bostäder räckte icke till för stationens ökade personal.
Vid Mellansjö:
Utvidgning af spårsystemet.......................................................... 4,700 kronor.
För uppställning af ankommande vagnar erfordrades anordnande
af ett nytt stickspår och befintliga spårens förlängning.
Vid Delsbo och Fredriksfors:
Utvidgning af spårsystemen ........................................10,500 kronor.
De väsentligt ökade virkeslastningarna fordrade större spårutrymmen,
än som nu funnes. Beräknade kostnaden för utvidgningen vid Delsbo
vore 4,100 kronor och vid Fredriksfors 6,400 kronor.
Vid Djupe (invid Hudiksvall):
Utläggning af ett rangeringsspår .......................................... 5,800 kronor.
För att lastningar och lossningar vid trävaru-upplagsplatserna skulle
oberoende af vagnars rangering eller in- och utförande från Hudiksvall
kunna försiggå, erfordrades ett rundspår på 180 meters längd.
Vid Katrineholm, Södertelge, Tomteboda, Sala, Krylbo, Byvalla,
Storvik, Ockelbo, Holmsveden, Bollnäs, Ljusdal, Myskje,
Söderhamn, Fredriksfors och Hudiksvall:
Ny- eller tillbyggnad af kolbås för omkring 25,000 ton kol med en
sammanlagd kostnad af...................................................... 55,500 kronor.
Den ökade trafiken kräfde utvidgning af de nuvarande och anläggning
af nya kolupplag.
II Distriktet.
Vid Göteborg:
Utvidgning af hamnbanans spårsystem (tilläggsanslag)... 15,000 kronor.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Den ursprungliga planen för hamnbanans spårsystem hade måst
utvidgas, sedan ytterligare ett kajområde vid Masthugget blifvit af
staden anordnad! och för den växande trafiken tagits i anspråk.
Uppförande af skjul för personvagnars rengöring och för virkesupplag
.................................................................................. 6,500 kronor.
För vagnars rengöring, som hittills skett under banhallstaket,
funnes numera der icke rum, hvadan annat skyddstak derför erfordrades.
De alltmera ökade svårigheterna att erhålla torrt virke för
vagnreparationerna nödvändiggjorde virkets uppläggning under längre
tid i reparationsverkstadens närhet.
Tillbyggnad af magasinet för ankommet ilgods................ 3,800 kronor.
Det nuvarande ilgodsmagasinet vore icke tillräckligt för den ökade
ilgodsmängden.
Vid Alingsås:
Utvidgning af spårsystemet.................................................... 13,000 kronor.
Särskilda uppställningsspår erfordrades för lokaltågen till och från
Göteborg, som här hade ändstation; den ökade godsrörelsen fordrade
äfven spårsystemets utvidgning.
Vid Falköping Eanten:
Utvidgning af spårsystemet...................................................... 15,500 kronor.
Utrymmet å denna station hade under senare tider visat sig vara
så otillräckligt, att godståg, som der skolat öfvernatta, måst uppställas
på närmaste stationer. Förutom ökadt antal uppställningsspår behöfdes
utdragsspår norrut, på det att vagnvexlingen skulle kunna försiggå
oberoende af trafiken å hufvudspåret.
Vid Vretstorp:
Utvidgning af spårsystemet........................................................ 2,700 kronor.
Då numera trenne tåg borde kunna samtidigt mötas eller passera
hvarandra å stationen, erfordrades ökning af spårutrymmet.
Vid Hallsberg:
Utvidgning af spårsystemet..................................................... 43,000 kronor.
Den ökade trafiken vid denna föreningsstation hade redan länge
fordrat ett ökadt spårutrymme, hvaraf behofvet, då linien Krylbo—
Örebro blifvit i sin helhet öppnad för trafik, än mera komme att göra
sig känbart.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
7
Uppförande af lokomotivstall för beredande af ytterligare
två stallrum............................................................. 17,000 kronor.
Samma motiv, som här ofvan angifvits för större spårutrymme,
förelåge för ökandet af lokomotivstallrummens antal.
Vid För serum:
Utvidgning af spårsystemet .................................................... 3,000 kronor.
Ett särskildt spår vore erforderligt för den invid stationen belägna
bobinfabrikens vagnslasttrafik.
Vid Mosås:
Utvidgning af spårsystemet........................................................ 2,200 kronor.
Stationens spårsystem vore otillräckligt för nuvarande trafiken.
Vid Örebro södra:
Tillbyggnad af stationshuset ...................................................... 2,300 kronor.
Arbetet afsåge utvidgning af lokalerna för res- och ilgods i anledning
af tilltagande rörelse, hvars ytterligare ökning motsåges, dåjernvägen
från Pålsboda öppnades för allmän trafik.
Utvidgning af spårsystemet och förlängning af lastkajen 5,500 kronor.
Arbetena vore behöfliga af samma anledning, som ofvan angifvits
för stationshusets tillbyggnad.
Vid Örebro:
Tillbyggnad af stationshuset ...................................................... 4,500 kronor.
Ökning erfordrades af lokalerna för ilgodstrafiken, som under senare
år varit och fortfarande vore i stigande.
Inköp af före detta enskilda jernvägarnes milkontors
byggnad ............................................................................. 12,800 kronor.
Ifrågavarande byggnad, som vore belägen å statens jernvägars
mark, hade blifvit uppförd på grund af kontrakt den 8 april 1889
mellan Köping—Hults jernvägsaktiebolag, såsom dåvarande eg are af
marken, och föreståndaren för de enskilda jernvägarnes milkontor.
Arrendetiden för området hade bestämts till 25 år; och skulle jordegare
före denna tids utgång ega lösa till sig huset för ett belopp,
motsvarande den verificerade kostnaden för byggnadens uppförande.
Denna kostnad hade visats utgöra 12,781 kronor 2 öre. De i bygg
-
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
nåden befintliga lokaler vore för statens jernvägar erforderliga och delvis
redan för inrymmande af tvenne baningeniörsexpeditioner förhyrda.
Vid Karlsby och Motala verkstad:
Utvidgning af stationernas spårsystem.................................... 8,800 kronor.
Dessa stationers spårsystem vore otillräckliga. Kostnaden för afsedda
utvidgningen vid Karlsby hade beräknats till 4,000 kronor och
vid Motala verkstad till 4,800 kronor.
Vid Motala:
Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 10,000 kronor.
Arbetet afsåge ökande af spår för lastning och lossning af vagnslastgods,
förnämligast trävaror.
Vid Fogelsta:
Utvidgning af spårsystemet och uppsättning; af en fristående vattenkran
.......................................................................................... 7,000 kronor.
Samtrafiken med de här anslutande smalspåriga jernvägarna fordrade
längre omlastningsspår, för hvars lämpliga anordnande befintligt vattentorn
måste förflyttas till sidan af bangården och i stället vattenkran
uppställas mellan spåren.
Vid Karlstad:
Utvidgning af spårsystemet..................................................... 10,500 kronor.
För lastning och lossning af vagnslastgods erfordrades större spårutrymme.
° ,
Vid Amot:
Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 30,000 kronor.
Vagnslasttrafiken, som vid denna station under senare år stigit
ända till 30,000 ton om året, kräfde ett betydligt ökadt spårutrymme.
Vid Charlottenberg :
Anläggning af ny vattenledning till stationens vattentorn 8,500 krono]-.
. Utdikning af de mossar, från hvilka vatten till lokomotiven hittills
erhållits, har minskat vattentillgången så, att den nuvarande ledningen
icke vidare vore till fyllest. Ny ledning erfordrades derför från den
förbiflytande Vrångselfven.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
9
Vid Töreboda, Laxå, Kristinehamn, Jönköping och Alingsås:
Tillbyggnad af kolbåsen för omkring 10,000 ton kol med en sammanräknad
kostnad af ............................................................... 21,000 kronor.
Den ökade trafiken kräfde utvidgning af de befintliga kolupplagen.
« jr • v ■. • .. '') ''(
III Distriktet.
Vid Malmö:
Tillbyggnad af godsmagasinet (tilläggsanslag) ......>......;..... 8,000 kronor.
I anledning af ökade arbets- och materialpris hade det 1898 beräknade
beloppet, 60,000 kronor, blifvit otillräckligt.
Vid Simonstorp:
Utvidgning af spårsystemet och förlängning af lastkajen 2,800 kronor.
Den, särskildt efter anslutning till stationen af en linbana från
Reijmyre bruk, ökade trafiken kräfde detta förlängande af spår och kaj.
Vid Norrköping:
Uppförande af godsexpeditionshus......................................... 13,500 kronor.
Utrymmet mellan de båda godsmagasinen, der expeditionslokal för
närvarande vore anordnad, måste tagas i anspråk för magasinens utvidgning.
Nytt fristående hus för expeditionslokaler måste alltså uppföras
bredvid magasinen.
A linien Sy a-Mjölby:
Anordnande af vägport vid Albacken för allmänna landsvägens korsning
med jernvägen .............................".................................. 18,000 kronor.
Trafikens tillväxt å såväl jernväg som landsväg hade mer och mer
ökat faran af att den nuvarande vägkorsningen vore förlagd i banans
plan, så mycket mera som omgifvande terrängen hindrade fri utsigt
för de landsvägsresande öfver jernvägssträckningen. Ortens befolkning
hade erbjudit fri upplåtelse af mark för den i sammanhang med vägportanordnandet
erforderliga landsvägsomläggningen.
Vid Malmslätt:
Uppförande af nytt stationshus.............................................. 15,000 kronor.
Bill. till Riksd. Blot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 22 Haft, 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Då det gamla stationshuset numera vore allt för otidsenligt i förhållande
till den lifliga persontrafiken vid denna station och jemväl
saknade väntsal för 2:dra klassens passagerare samt i anledning af sin
beskaffenhet icke lämpligen kunde vare sig till- eller ombyggas, erfordrades
ett nytt stationshus.
Vid Stråisnäs och Stockaryd:
* . - ‘ . I y : '' | | ^ | j (
Utvidgning af spårsystemen ..................................................... 7,900 kronor.
Tågmötesspåren, som nu hade fri längd af endast resp. 244 och
358 m-, måste förlängas. Kostnaden vore beräknad till 3,400 kronor
för Stråisnäs och 4,600 kronor för Stockaryd.
t . < ; ; i \ • , ; f; - j ,{ , • }
Vid Nässjö:
Utläggning af ytterligare ett spår till nya lokomotivstallet 5,500 kronor.
På det att lokömotivtrafiken mellan nya stallet och bangården samt
lossningen af kolvagnar vid kolbåset i stallets närhet skulle kunna
försiggå oberoende af hvarandra, erfordrades ytterligare ett spår till
lokomotivstallet.
Vid Billesholms grufva:
Uppförande af ett boställshus med uthus och källare jemte jordförvärf.
.. ......................................................... 52,600 kronor.
En stor del af jernvägspersonaleu vid denna station hade hyrt
bostäder, afsedda för Billesholm-Bjufs aktiebolags egna arbetare. Med
anledning af utvidgad grufdrift och deraf följande större behof af grufarbetarebostäder
hade bolaget emellertid uppsagt jernvägspersonalen till
afflyttning den 1 oktober 1901; och då andra bostäder inom ett sådant
afstånd från stationen, att jernvägens personal der lämpligen kunde bo,
icke stode att erhålla, erfordrades uppförandet af boställshus med 12
lägenheter om tillsammans 14 rum och 12 kök jemte uthus och källare
för stationsbetjente.
Vid Höganäs öfre:
Utvidgning af spårsystemet........................................................ 9,000 kronor.
Den vid stationen ständigt ökade trafiken fordrade nu med nödvändighet
en utvidgning af bangården, hvilken utvidgning förutsatte
nytt jordförvärf.
Statsutskottets Utlåtande N:o SH.
11
Vid Ormastorp: ,, j;. ; n \tt
Uppförande af ett boställshus jemte uthus och källare... 17,000 kronor.
Stationsföreståndarens nuvarande bo ställslägenhet i stationshuset
måste tagas i anspråk för den allmänna trafiken och inredas till vänt~
sal och resgodsrum. Ny. boställslägenhet måste då anskaffas för stationsföreståndaren,
och borde lämpligen sådana äfven anordnas för öfrig
personal vid stationen, der intet boställshus förut funnes; det ifrågavarande
huset vore afsedt inrymma 3 lägenheter om tillsammans 4 rum
och 3 kök.
• i ••>h.f i ‘''.Ms'' >i ö/ia-ifb-. ♦; •.nvrUingK''»’ cd!" • y åi UtUsidi; o b;:-.t
Vid Falkenberg:
Utvidgning af spårsystemet ..v..-............................... 2,500 kronor.
Trenne tåg måste numera samtidigt kunna å stationen mötas och
passera hvarandra, hvilket med nuvarande spåranordningar icke utan
oläglig tidsutdrägt läte sig göra.
Vid Kung sbacka-.
Nedläggning af en 30 tons vagnvåg........................... 5,300 kronor.
Sedan vagnslasttrafiken vid denna station tilltagit, erfordrades en
vagnvåg. Grundläggningen kräfde pålning, hvarför anläggningskostnaden
vore högre än den vanliga.
Vid Almedal:
Utvidgning af spårsystemet jemte jordförvärf.................... 43,000 kronor.
Den redan nu allt för trånga stationen med dess korta spår måste
för besörjandet af den ökade trafik, som kunde förväntas efter fullbordandet
af Boråsbanans utsträckning till Alfvesta, afsevärdt utvidgas
före nämnda banas fullbordande. Utvidgningen beräknades i- sin helhet
kosta 86,000 kronor, af hvilket belopp Borås jernvägsaktiebolag skulle
tillhandahålla hälften.
Vid Vestraby, Kattarp, Engelholms hamn, Barkåkra, Förslåf, Vallberga,
Genevad, Trönninge, Ingelsträde och Mjölmlt:
Uppförande af ekonomihus å 2,900 kronor...................... 29,000 kronor.
De ifrågavarande stationerna saknade ekonomihusbyggnader.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
IV Distriktet.
Vid Sundsvall, Ange, Dy sjön, Hjerpen, Storlien, Lång sele, Svartön,
Gammelstad, Säfvast, Ljuså, Lakaträsk och ÄTuorfikon:
Utvidgning af spårsystemen med beräknade kostnader resp. af 7,300,
12,000, 3,000, 5,800, 4,300, 11,000, 16,300, 5,200, 9,100, 2,300,
9,000 och 5,000 eller tillsammans.............,!.................. 90,300 kronor.
Trafiken kräfde förbättrade spåranordningar, då de nuvarande spårsystemen
vid uppräknade stationer i ena eller andra afseendet ej lemnade
tillräckliga tåg- eller vagnutrymmen, särskildt vid Ange i anledning
af öfvergångstrafiken, vid Dysjön för mötestågen, vid Storlien för
genomgångsvagnar, vid Långsele för öfvernattande godståg, vid Svartön
för malmtrafiken och dess rangering samt vid Gammelstad, Säfvast,
Ljuså, Lakaträsk och Nuortikon för tågmöten.
Vid Sundsvall:
Nedläggning af vagnvåg............................................................... 4,500 kronor.
För undvikande af en tidsödande vagnvexling och för vågning af
vagnar med stor lastkapacitet erfordrades ytterligare on vagnvåg med
30 tons bärkraft i närheten af kolupplagsplatsen.
Anläggning af en hamnkaj utanför den nu vid kolbåsen varande jemte
fyllning och muddring .................................................. 40,000 kronor.
Denna kaj vore erforderlig för att bereda flera tilläggsplatser för
kollastade fartyg och derigenom vinna tid vid kolmottagningen.
Vid Sundsvall och Skorped:
Tillbyggnad af kolbåsen ............................................................ 13,000 kronor.
Den ökade trafiken kräfde ökade kolbås. Kostnaderna beräknades
till 9,500 kronor för Sundsvall och 3,500 kronor för Skorped.
Vid Nedansjö:
Uppförande af banmästarestuga med uthus och källare... 6,700 kronor.
En dubbel banvaktstuga i närheten af Stöde station behöfdes till
bostad för der tjenstgörande stationsbetjente, och annat boställe borde
alltså anordnas för en banmästare, som eljest skolat bebo nämnda vaktstuga.
Lämplig byggnadsplats funnes inom statens jernvägars område
vid Nedansjö station, hvarför banmästarestugans förläggande dit ifrågasattes.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
13
Vid Viskan:
Uppförande af boställslms för stationsbetjente med 2 lägenheter om 1
rum och kök med uthus och källare....................................... 8,000 kronor.
Byggnaden vore afsedd för stationens båda station skarlar, som nu
saknade bostad i statens jernvägars hus.
Vid Bräcke:
Anordnande af bostäder för personal vid Bräcke station samt uppförande
af dertill erforderliga källare och uthus......... 44,000 kronor.
Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 23 mars 1900 anmält, att Riksdagen,
med bifall till af Kongl. Maj:t derom framstäldt förslag, för år
1901 anvisat, bland andra anslag till utförande af nya byggnader och
anläggningar vid statens jernvägstrafik, ett belopp af 44,000 kronor att
användas till uppförande vid Bräcke af boställshus för förste stationsskrifvare,
banmästare, vagnförman och sex stationsbetjente med tillsammans
15 rum och 9 kök jemte uthus och källare, med rätt för
Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under år 1900 af tillgängliga medel
utanordna vissa belopp, hade, enligt hvad departementschefen nu upplyst,
Kongl. Maj:t den 14 april 1900 bemyndigat jernvägsstyrelsen att
redan under samma år låta utföra, bland annat, ifrågavarande arbete.
I skrifvelse den 5 juli 1900 hade — meddelar departementschefen
vidare — jernvägsstyrelsen anfört, att vederbörande distriktsförvaltning
vid afgifvande af förslag till erforderliga åtgärder för beredande
af bostäder åt den talrika betjeningspersonalen vid Bräcke station föreslagit,
att vid nämnda station skulle uppföras två boställshus jemte uthus
och källare, af Indika boställshus det ena skulle innehålla 15 rum
och 9 kök samt det andra 12 rum och 12 kök; att kostnaderna för
dessa byggnader jemte uthus och källare beräknats till 44,000 kronor
för hvardera eller tillhopa till 88,000 kronor; att styrelsen emellertid
ansett lämpligt att fördela dessa kostnader på två år och för ty för år
1901 gjort framställning om erforderliga medel för uppförande allenast
af ett boställshus i afsigt att för år 1902 göra enahanda framställning
rörande uppförande af det andra; att det emellertid yppat sig tillfälle
att på annat sätt erhålla boställshus vid ifrågavarande station, i det att
nemligen omedelbart intill jern vägsområdet derstädes funnes ett område
om 13,700 qvadratmeter, hvilket område jemte derå uppförda en hufvudbyggnad
och två flygelbyggnader egaren, P. Edling i Bräcke, vore
villig att försälja till statens jernvägar; att upprättade förslagsritningar
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 88.
till sistnämnda byggnaders förändring till bostäder åt jernvägspersoualen
gifvit vid banden, att uti desamma skulle kunna inredas följande
boställslägenbeter, nemligen:
för
stationsföreståndaren................................................
5
rum
och
1
kök
»
förste stationsskrifvaren.............................................
4
»
j>
1
»
att disponeras vid behof..........................................
2
»
—
»
»
banmästaren...............................................................
3
»
1
»
»
vagnförmannen...........................................................
2
»
»
1
»
stationsbetjente 11 lägenheter om 1 rum och kök
11
))
»
11
»
eller tillsammans
27
rum
och
15 kök;
att det först omförmälda förslaget till boställshus visserligen icke afsåge
att anskaffa ny bostad åt stationsföreståndaren, men att, då nuvarande
boställsvåningen i stationshuset vore synnerligen obeqväm, styrelsen ansett
lämpligt att åt stationsföreståndaren söka utom stationshuset bereda
bättre bostad och att efter en mindre förändring använda den till denne
tjensteman hittills upplåtna lägenheten till bostäder åt tre stationsbetjente;
att genom förvärfvande af omförmälda tre byggnader och deras
förändring på föreslaget sätt således skulle vinnas nära nog samma utrymme,
som afsetts med uppförandet af de två nya b o ställ shusen; att
ofvan angifna jordområde jemte de derå uppförda byggnaderna enligt
förberedande aftal, som vederbörande distriktsförvaltning träffat med
egaren, skulle kunna åt statens jernvägar förvärf vas för en köpeskilling
af 35,000 kronor att erläggas vid egendomens tillträdande den 1
oktober 1900; att, då byggnaderna af distriktsförvaltningen värderats
till 25,730 kronor och enligt i Bräcke gällande tomtpris af 75 öre
för qvadratmeter sjelfva tomtens värde skulle uppgå till 10,275 kronor,
den ifrågasatta köpeskillingen icke kunde anses för hög; att enligt
upprättadt kostnadsförslag ifrågavarande byggnaders förändring till
bostadslägenheter på sätt ofvan nämnts samt uppförande af källare för
14 lägenheter och uthusbyggnad för 16 lägenheter äfvensom förändring
af stationsföreståndarens nuvarande bostadslägenhet och uppförande i
sammanhang dermed af källare'' och uthus för 2 lägenheter skulle betinga
en kostnad af sammanlagdt 53,000 kronor, hvadan kostnaderna
för ifrågavarande egendoms förvärfvande och iordningsställande för det
afsedda ändamålet således skulle uppgå till 88,000 kronor eller till
samma belopp, som beräknats för uppförande af två nya boställshus;
att, oaktadt för nyssnämnda kostnadssumma vid köp af ifrågavarande
tomt med byggnader något färre bostadslägenheter komme att erhål
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
15
las, än som med de ifrågasatta nya byggnaderna afsetts, köpet dock
syntes vara för statens jernvägar fördelaktigt, alldenstund derigenom
vunnes ett jemväl för ytterligare bebyggande, i den mån än flera bostäder
måste för jernvägens personal vid Bräcke anskaffas, synnerligen
rymligt och lämpligt tomtutrymme, som dertill vore så beläget, att
det icke kunde komma att beröras af de utvidgningar af bangårdens spåranordningar,
som antagligen blefve behöfliga; samt att det utrymme
inom nuvarande stationsområdet, som i ursprungliga byggnad sförslaget
afsetts till hustomter, på detta sätt kunde få i sin helhet sparas för
framtida spårutläggningar, hvilka eljest skulle behöfva utföras å andra,
mindre väl belägna områden, som i sådant fall måste för statens jernvägars
räkning förvärfvas och dervid sannolikt komme att betinga ett
afsevärdt högre pris för ytenhet än det nu till köp föreslagna området.
Under åberopande af hvad jernvägsstyrelsen sålunda anfört, hade
styrelsen hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att af det af 1900
års Riksdag anvisade belopp, 44,000 kronor, för uppförande af nytt
boställshus vid Bräcke 35,000 kronor måtte få användas för köp af
ofvanberörda område vid nämnda station jemte å detsamma uppförda
tre byggnader, samt att återstående beloppet, 9,000 kronor, måtte få
användas för påbörjande af nämnda tre byggnaders inredning till bostäder,
företrädesvis åt den personal, åt hvilken bostäder skolat beredas
i det först ifrågasatta nya boställshuset.
Efter det från jern vägsstyrelsens arkitektkontor inkommit en promemoria
i ärendet, af hvilken inhemtades, att af de å det till förvärfvande
föreslagna området uppförda byggnaderna hufvudbyggnaden och
ena flygelbyggnaden innehölle, förutom förstugor in. m., den förra byggnaden
11 rum och 2 kök och den senare 5 rum och 3 kök samt den
återstående flygelbyggnaden ladugård, stall m. in., hade vid föredragning
af detta ärende den 27 juli 1900 Kongl. Maj:t funnit godt att till
hvad styrelsen sålunda hemstält lemna bifall.
Berörda egendom hade derefter blifvit af jernvägsstyrelsen inköpt
för 35,000 kronor, som tagits af det utaf Riksdagen anvisade anslaget
å 44,000 kronor; och erfordrades nu för utförande af de ifrågasatta
förändringarna och tillbyggnaderna m. m. enligt ofvan angifna planer
och kostnadsförslag — utöfver det öfverskott å Riksdagens anslag, som
efter köpeskillingens erläggande funnes tillgängligt —■ det nu äskade
beloppet 44,000 kronor.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Vid Östersund:
Uppförande af ny vagnsreparations- och snickareverkstad med tillhörande
spår......................................................................................... 82,000 kronor.
Nuvarande verkstaden vore otillräcklig och behöfde användas uteslutande
för personvagnar och till verkstad för målning. Reparation
af godsvagnar hade på senare tider oftast måst ske i fria luften, hvilket
synnerligast vintertid försvårat och fördyrat arbetet. Utrymme för
träarbetningsmaskiner saknades.
Vid Mörsil:
Tillbyggnad af stationshuset ........................................ 4,000 kronor.
Expeditions- och resgodsrummen vore i anledning af den stora
persontrafiken till det invid stationen befintliga sanatoriet för små och
behöfde utvidgas.
Vid Hjerpen: .... ;
Uppförande af boställshus för station sb etj ente med 8 lägenheter om tillsammans
9 rum och 8 kök samt 1 öfverliggningsrum jemte uthus
och källare............................................................................ 33,000 kronor.
Byggnaden afsåges för maskin- och trafikafdelningarnas betjeningspersonal
vid stationen — bland hvilka 1 vagnförman — som saknade
bostad i statens jernvägars hus, och skulle derjemte inrymma ytterligare
ett öfverliggningsrum för öfvernattande maskinpersonal.
Vid Helgum:
Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 3 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare ....................... 12,400 kronor.
Bostadslägenheter saknades för 3 stationskarlar.
Vid Längsele, Mellansel, Vännäs och Boden:
Uppsättning af vattenkastare och anordning af erforderliga rörledningar.
.................................................................................... 30,800 kronor.
Anläggningarne afsåge att spara tid vid de. blandade tågens uppehåll
genom underlättande af deras vattentagning. Kostnaderna vore
beräknade till 9,000 kronor vid Långsele, 10,000 kronor vid Mellansel,
9,000 kronor vid Vännäs och 2,800 kronor vid Boden.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
17
Vid Långsele:
Tillbyggnad af lokomotivstall .................................................. 6,500 kronor.
Ofta erforderliga extratåg samt förstärkning af de ordinarie tågens
dragkrafter kräfde ökning af antalet lokomotiv vid stationen.
Vid Sollefteå:
Uppförande af en byggnad, inrymmande lamp- och oljerum samt rum
för vagnförmannens effekter............................................. 2,900 kronor.
Då nuvarande lamprummet måste tagas i anspråk för magasinering
af ilgods erfordrades den ifrågasatta byggnaden, i hvilken rum för
vagnförmannens effekter äfven skulle beredas.
Vid Mellansel, Jörn, Boden och Gellivare:
Uppförande af afträdesbyggnader, inrymmande jemväl lamp- och oljerum,
förvaringsrum för vagnförmanseffekter, sprut- och spillningsbodar
in. m............................................................................ 16,100 kronor.
De nuvarande afträdesbyggnaderna vore för små. De passade deremot
i föga förändradt skick vid de boställshus, som under nästa år
skola vid samtliga nämnda stationerna uppföras. Nya byggnader med
afträden för allmänheten och inrymmande jemväl öfriga för stationens
skötsel erforderliga förvaringsrum m. m. borde alltså uppföras; och beräknades
de kosta vid Mellansel 3,800 kronor, vid Jörn 3,800 kronor,
vid Boden 3,000 kronor och vid Gellivare 5,500 kronor — å sistnämnda
båda ställen med tillägg af anslag å resp. 3,200 kronor och 4,500
kronor, som 1900 års Riksdag beviljat för lamp- och oljerumsbyggnad
vid Boden och sådan, inrymmande äfven koks-, ved- och sprutbodar
vid Gellivare. Samtliga omnämnda lokalerna — i den mån de vid
hvar och eu af de nämnda stationerna vore behöfliga — afsåges att inrymmas
under ett och samma tak.
Vid Jörn:
Tillbyggnad af lokomotivstallet ............................................ 15,500 kronor.
Stallrum funnes endast för fyra maskiner, hvarför flera maskiner
stundom måste stå under bar himmel om nätterna. Det ökade antalet
stallrum vore behöflig!, äfven om stationen skulle upphöra att vara
nattstation för tågen Stockholm—Luleå.
Bih. till mild. Pro t. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 22 luft.
a
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Vid Elf sby:
Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 2 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare ......................... 8,500 kronor.
Byggnaden vore afsedd att bereda bostad åt två af de fyra stationsbetjente,
som saknade dylik bostad i statens jernvägars hus.
Vid Luleå:
Förlängning af lastkajen och utvidgning af spårsystemet 3,300 kronor.
Ökad trafik kräfde detta arbete.
Planering af ett område utmed spåren i bangårdens norra
ända.............................. 5,000 kronor.
Planering vore erforderlig för utvidgning af bangårdsplanen.
Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 12 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare ...................... 49,600 kronor.
Byggnaden vore afsedd i någon mån afhjelpa den befintliga bristen
på bostäder för stationsbetjente vid Luleå och Svartön.
Tillbyggnad af godsmagasinet .............................................. 10,500 kronor.
Den nuvarande godsexpeditionslokalen i stationshuset vore behöflig
uteslutande som il godsexpedition, hvarför tillbyggnad af godsmagasinet
och inrättande der af särskild godsexpedition vore af nöden.
Vid Boden:
Fullbordande af vagnverkstaden samt uppförande af smedja, plåtslagareoch
kopparslagareverkstäder................... 46,000 kronor.
Till detta arbete, som i sin helhet beräknats kosta 106,000 kronor,
hade Riksdagen redan för år 1901 beviljat 60,000 kronor, hvarför
återstoden här upptagits.
Utvidgning af godsbangården genom inköp af härför erforderlig mark,
uppförande af större lastkaj samt utläggning af spår för lastning
och lossning af vagnslastgods m. m. ...................... 168,200 kronor.
I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 11 augusti 1900 hade, enligt
hvad departementschefen meddelat, jernvägsstyrelsen i denna fråga
anfört hufvudsakligen följande:
De af Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutade befästningsanläggningarne
i Bodens omnejd i förening med den alltjemt fortgående
i
Statsutslcottets Utlåtande N:o 38.
19
snabba utvecklingen af Bodens samhälle komme med all säkerhet att
medföra så betydande ökning i trafiken vid Bodens station, att de nuvarande
anordningarne derstädes inom kort blefve otillräckliga. Den
ökade byggnadsverksamhet, som vid Boden förväntades, komme särskilt
att nödvändiggöra utläggande af flere s. k. frilastspår för aflastning
af byggnadsmaterialier, fodermedel och annat vagnslastgods. Såsom
af skrifvelsen bifogad planritning öfver det nuvarande stationsområdet
framginge, vore emellertid nämnda område till hela sin vidd
redan disponeradt af de spåranordningar och byggnader, som redan
funnes eller till utförande beslutats, och lemnade intet utrymme öfrigt
för utläggande af dylika frilastspår, och då sålunda en utvidgning af
stationens nuvarande område inom närmaste framtid blefve oundviklig,
samt utvecklingen af Bodens samhälle otvifvelaktigt komme att medföra
väsentlig stegring i dervarande tomtpris, hade det synts jernvägsstyrelsen
nödvändigt, att åt statsbanan utan dröjsmål förvärfvades för
nämnda stations utvidgning erforderlig mark, hvilken å förenämnda ritning
funnes närmare angifven.
Enligt hvad skrifvelsen jemväl bilagd kopia af karta med åtecknad
beskrifning utvisade, innehölle ifrågavarande till inlösen afsedda
område en areal af 29,836,30 qv.-meter.
Jernvägsstyrelsen, som från vederbörande jordegare infordrat anbud
om försäljning af delar utaf berörda jordområde, hade beräknat
kostnaden för inlösen af hela området till 115,000 kronor. Utöfver
detta belopp erfordrades till lastkaj- och spåranläggningar enligt härför
upprättad plan 40,200 kronor och derjemte för utläggning af uppställningsspår
för reparationsverkstadens behof 13,000 kronor.
Tillbyggnad af godsmagasinet i samband med uppförande af godsexpe
ditionsbyggnad
................................................................ 16,000 kronor.
Godsmagasinet vore för litet för nuvarande trafik och kräfde tillökning.
Sådan borde lämpligen ske år 1900 i sammanhang med uppförandet
af tillbyggnad för inrymmande af expeditionslokal, hvartill
1900 års Riksdag beviljat medel.
Utfyllning och planering af bangårdsområdet................... 65,000 kronor.
Den del af bangårdsområdet, som icke planerats för egentliga stationsanläggningen,
bestode till stor del af ett kärr och i öfrigt af eu
öfver bangårdsplanet sig höjande lerbacke. Kärret behöfde utfyllas, så
långt statens jernvägars eganderätt nådde, för beredande af utrymme för
upplag af virke, arbetsredskap m. m. samt för uppställning af vagnar
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
för reparation och vagnsdelar. Lerbäcken, som till betydlig del måst
afschaktas till bangårdsplanets höjd för beredande af plats för nya lokomotivstallen
och kolbåsen med (Inledande spår, borde till sin hufvudsakligaste
återstående del afplaneras af samma anledning, som för kärrets
utfyllning anförts.
Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 6 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare ..................... 24,800 kronor.
Af stationens 39 boställsberättigade betjente saknade ännu, sedan
det hus uppförts, hvartill 1900 års Riksdag beviljat anslag, 23 bostad
i statens jernvägars hus.
Uppförande af lokomotivstallbyggnad för åtta lokomotiv med vändskifva
och spår (tilläggsanslag) ................................................ 25,000 kronor.
Uppförande af kolbås jemte kolgifningsbrygga (tilläggsanslag)
................................................................................... 10,000 kronor.
Till fullbordande af dessa anläggningar, till hvilka 1899 års Riksdag
beviljat i enlighet med jernvägsstyrelsens år 1898 gjorda kostnadsberäkningar
begärda anslag å tillsammans 140,600 kronor, erfordrades
i anledning af de särskildt å nämnda orter oväntadt stegrade
priser på materialier och arbeten ytterligare begärda beloppen, tillsammans
35,000 kronor.
Vid Sandträsk:
Uppförande af banmästarestuga jemte uthus och källare 9,200 kronor.
Bostad för här stationerade banmästare kunde icke beredas annorledes
än genom uppförande af särskild byggnad.
Vid Polcirkeln:
Tillbyggnad af stationshuset ................................................... 4,500 kronor.
Stationshuset saknade väntrum samt godsförvaringsrum.
Vid Gellivare:
Tillbyggnad af hotellet .............................................................. 5,500 kronor.
Förbättrade anordningar för hotellrörelsens bedrifvande och särskildt
beredande af egen ingång till 3:dje klassens matsal vore af nöden.
Utfyllning af bangårdsområdet samt anordnande af en del för lokomotivuppställningen
erforderliga spår............................... 44,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
21
De nya lokomotivstallen och kolbåsen, till hvilka Riksdagen förut
beviljat begärda anslag, hade för att ej förhindra framtida utvidgningar
af stationens för den allmänna trafiken afsedda spårsystem måst
förläggas så långt på sidan om den härför ordnade bangården, att särskild
terrassering och spårläggning erfordrades för förstnämnda anläggningars
lämpliga förbindande med bangården i öfrig! och för nödig utvexling
af de med kol i återfrakt från Luleå dit stälda malmvagnar.
Vid Malmberget:
Förlängning af personplattformen och förändring af spår- .
systemet................................................................................. 2,800 kronor.
Under senare tider verkstälda utfyllningar intill personplattformen
och hufvudspåret möjliggjorde numera den länge behöfliga utvidgningen
af desamma.
Vid Svartön, Gellivare, och Malmberget:
Uppförande af 5 boställshus för stationsbetjente, hvart och ett med 6
lägenheter om 1 rum och kök (tilläggsanslag) ....... 35,400 kronor.
Till fullbordande af dessa boställshus, hvartill 1899 års Riksdag
beviljat i enlighet med jernvägsstyrelsens år 1898 gjorda kostnadsberäkningar
begärda anslag å tillsamman 85,300 kronor, erfordrades
ytterligare begärda beloppet.
o
Lin ien Ange— Vännäs— Umed:
Uppläggning af en morsetelegrafledning............................. 25,500 kronor.
Den ökade telegramvexlingen kräfde ytterligare en morseledning.
Särskildt vintertiden vid snöhinder och tågrubbningar hade stora svårigheter
yppat sig för tågdirigeringen per telegraf.
Linien Vännäs— Umeå:
Inköp af mark för uppsättning af snöskärmar ............... 10,000 kronor.
Enligt Kongl. Maj:ts medgifvande den 15 april 1898 finge 10,000
kronor af Vännäs—Umeåbanans återstående byggnadsmedel användas
till ofvannämnda ändamål. Erfarenheterna från den tid banan trafikerats
hade emellertid visat, att jordförvärf för snöskärmsuppsättning
borde ske i afsevärdt större omfång än ursprungligen afsetts, hvarför
extra anslag nu begärdes.
Fullföljande af anordningar för vexelförregling och förbättrade signalapparater
vid stationer................................................. 150,000 kronor.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Af statsbanornas 444 stationer och lastplatser vore för närvarande
75 försedda med vexelförreglings- och signalsäkerhetsanordningar af
Eisenbahnsignal-Bauanstalt Max Jiidel & C:o, Akt. Ges. system, 1 station
försedd med dylika af aktiebolagets Schaumanns centraispårvexlaresystem
samt en lastplats med s. k. Bouré-lås.
Diverse arbeten........................................................................... 339,600 kronor.
I betraktande af statsbanenätets och trafikens utveckling måste det
anses vara af nöden att för diverse arbeten hafva erforderliga medel
tillgängliga för tillgodoseende af sådana behof, som icke kunde längre
tid i förväg förutses, men dock måste utan uppskof fyllas.
Summan af dessa utgiftsposter uppgår till 2,793,000 kronor, hvilket
belopp nu blifvit, på sätt ofvan meddelats, af Kongl. Maj:t äskadt.
Denna Kongl. Maj:ts framställning har emellertid ännu ej i dess
helhet varit föremål för statsutskottets behandling, i det att utskottet
icke funnit lämpligt för närvarande ingå på frågan om anvisande af
medel för utförande af nedan nämnda byggnader och anläggningar,
nemligen:
Vid SöcLertelge:
Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 7 lägenheter om 1
rum och kök jemte uthus och källare.............................. kr. 22,600.
Vid Liljeholmen:
Inköp af en jernkontoret tillhörig byggnad och densammas
inredande till boställshus för stationsbetjente
med 4 lägenheter om 1 rum och kök jemte uthus
och källare .......................................................................... » 13,000.
Vid Stockholm södra:
Utvidgning af spårsystemet samt anläggning af ytterligare
en lastkaj ............................................................................... » 24,400.
Vid Stockholm Stadsgården:
Utvidgning af spårsystemet...................................................... » 12,600.
Transport kr. 72,600.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38. 23
Transport kr. 72,600.
Vid Stockholm, norra:
Utvidgning af spårsystemet........................................................ » 69,700.
Vid Tomteboda:
Utvidgning af spårsystemet................................................ » 168,800.
Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af ytterligare
åtta stallrum............................... » 160,000.
Uppförande af boställskus för stationsbetjente med 6 lägenheter
om 1 rum och kök jemte uthus och källare...... » 25,000.
Vid Norrtull:
Utvidgning af spårsystemet..................................................... j> 36,000.
Vid Värtan:
Nedläggning af en 30 tons vagnvåg.......................................... » 5,500.
Vid Hagalund:
Anordnande af lastplats .............................................................. » 15,500.
Summa kr. 553,100.
Enligt hvad utskottet af jernvägsstyrelsens till Kongl. Maj:t aflåtna
skrifvelse i ämnet inhemta!, äro åtskilliga af dessa arbeten afsedda att
redan under innevarande år komma till utförande, och ingår den beräknade
kostnaden härför 447,100 kronor i det belopp af 1,450,000
kronor, som Kong!. Maj:t i propositionen ifrågasatt till förskottsvis utbetalning
under detta år.
Beträffande de öfriga nya byggnaderna och anläggningarna vid statens
jern vägstrafik, för hvilkas utförande Kongl. Maj:t begärt anslag å
tillsammans 2,239,900 kronor, har utskottet väl icke kunnat undgå att
fästa uppmärksamheten vid de dryga kostnader, som de ifrågasatta nybyggnaderna
och anläggningarna äro beräknade att medföra, men då utskottet
ej ser sig i stånd till att i detalj granska dem, finner sig utskottet, i
förhoppning att den största möjliga sparsamhet kommer att iakttagas,
böra tillstyrka beviljande af det begärda beloppet; och torde för vissa
af dessa arbetens utförande eller påbörjande under innevarande år Kongl.
Maj:t erhålla bemyndigande att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna
härför afsedt belopp 1,002,900 kronor.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Förstärkning
af öfverbyggnaden
å vissa
bandelar genom
rälsutbyte.
Utskottet får sålunda
a) anmäla,
att utskottet kommer att framdeles under Riksdagens
lopp afgifva yttrande i anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställning i hvad den afser anslag å
tillsammans 553,100 kronor för utförande af de utaf
utskottet här ofvan särskilt uppräknade nya byggnader
och anläggningar vid Södertelge, Liljeholmen,
Stockholm södra, Stockholm Stadsgården, Stockholm
norra, Tomteboda, Norrtull, Värtan och Hagalund,
b) hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, må till utförande af de öfriga
nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,
som med framställningen afses, å riksstatens
sjette hufvudtitel för år 1902 anvisa 2,239,900 kronor,
med rätt för Kongl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna 1,002,900 kronor.
II.
Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen
att för år 1902 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till förstärkning
genom rälsutbyte af öjverbyggnaden å bandelen Arlöf—Engelholm,
651,750 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta belopp.
Af det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhemtas, att jernvägsstyrelsen
i skrifvelse af den 30 november 1900 hos Kongl. Maj:t gjort
framställning om beredande af medel till belopp af 4,900,000 kronor
till förstärkning af öfverbyggnaden å vissa bandelar genom inläggande
af nya stålräler af 40,5 kilograms vigt per meter i stället för befintliga
äldre och lättare räler samt till stöd härför anfört hufvudsakligen följande:
«Vid
afgifvandet den 21 november 1898 af underdånigt förslag
till arfvodesstat och kostnad sstat vid statens jern vägstrafik för år 1899
hade jernvägsstyrelsen omförmält, bland annat, att den befintliga öfverbyggnaden
å de lifligast trafikerade delarna af statsbanorna numera
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
25
måste anses vara i följd af bantågens ökade hastighet, tyngd och antal
tagen så hardt i anspråk, att mera omfattande åtgärder för öfverbyggnadens
förstärkande icke längre borde uppskjutas. Frågan gälde då
närmast de tillsammans 1,004 km. långa bandelarna Stockholm—Upsala,
Stockholm—Malmö och Katrineholm—Göteborg, der öfverbyggnaden
bestode mestadels af 20 år och derutöfver gamla räler med ursprunglig
vigt af 31 kg. per meter, samt Gellivarebanan. Sistnämnda bana, hvars
längd från Luleå till Malmberget är 211 km., har nemligen vid anläggningen
försetts med räler af endast 27,5 kg. vigt per meter, hvilken
vigt gifvetvis är för liten för den tunga malmtrafiken å banan.
Vid tiden för förstberörda förslags afgifvande var den lättare öfverbyggnaden
å de nämnda bandelarna på en sammanräknad längd af
omkring 286 km. ersatt med ny sådan af 40,5 kg. rälsvigt per meter;
och under år 1899 fortsattes med liknande rälsutbyten derstädes å en
banlängd af omkring 328 km. Kostnaderna härvid hafva med nådigt
medgifvande bestridts af tillgängliga trafikmedel.
Enligt jern vägsstyrelsens år 1898 uppgjorda plan för öfverbyggnadens
fortsatta förstärkande ä oftanämnda bandelar skulle detsamma
år 1901 hafva fullbordats och alltså spåret derstädes då vara försatt i
ett mot de stegrade anspråken svarande skick. Styrelsen måste emellertid
redan den 23 november 1899 vid afgifvande! af underdånigt förslagtill
arfvodesstat och kostnadsstat för innevarande år (1900) anmäla, att
priserna å räler och rälstillbehör så uppdrifvits, att det af ekonomiska
hänsyn syntes vara rigtigast att i afvaktan på ändrade konjunkturer å
jernvarumarknaden för det närvarande icke fortsätta rälsutbytet i den
utsträckning, som förut afsetts. I enlighet härmed har förstärkningsarbetet
under innevarande år utförts å en sammanräknad banlängd af
endast 59 km. A omhandlade bandelar Stockholm—Upsala, Stockholm
—Malmö, Katrineholm—Göteborg samt Gellivarebanan återstår alltså
förstärkningsarbetet ännu å 542 km. Härtill kommer, att nya trafikförhållanden
framkallat fordringar på förstärkning af förenämnda slag
jemväl å andra bandelar, nemligen Arlöf—Engelholm och Motala verkstad—Mjölby.
Å den förra, som är 79 km. lång och har 14 år gamla
räler af ursprungligen endast 24,8 kg. vigt per meter, framföres numera
kontinentaltrafiken öfver Malmö till Göteborg och Kristiania — en
trafik, som vid tiden för upprättandet af förslag till denna handels
komplettering i statsbanemessigt skick icke var förutsedd; å den senare
bandelen, som är 31 km. lång och har 16 år gamla räler af ursprungligen
27,5 kg. vigt per meter, skall den nya genomgångstrafiken från
Krylbo öfver Örebro till Mjölby framföras.
Bill. till lliksd. Blot. IDOL 4 Sami. 1 Afä. 22 Haft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Längden af de bandelar, som på grund af nuvarande trafikförhållanden
och trafikutsigter äro i behof af förstärkning, är alltså:
å bandelen Stockholm—Upsala ...................... 19 km.
» » Stockholm—Malmö ...................... 254 »
» » Katrineholm—Göteborg ............... 153 »
» » Luleå—Malmberget.......................... 116 »
» » Arlöf—Engelholm ........................... 79 »
» » Motala verkstad—Mjölby............... 31 »
tillsammans 652 km.
och synes det jern vägsstyrelsen nödigt, att detta arbete kommer till
utförande under åren 1901 och 1902. Planen för 1901 års spårförstärkning
omfattar en banlängd af 328 km. och för 1902 alltså 324 km.
Med ett antaget leveranspris af 125 kronor per ton räler beräknas
kostnaden för den gamla rälsbeläggningens ersättande med ny sådan
af 40,5 kg. rälsvigt per meter till 7,500 kronor per km. bana. Totala
kostnaden skulle alltså uppgå till i rundt tal 4,900,000 kronor, deraf
2,450,000 kronor under hvartdera af åren 1901 och 1902.
Under de för statens jernvägstrafik ekonomiskt lyckliga år, som
närmast föregått det innevarande, har jernvägsstyrelsen — såsom ofvan
påpekats — icke tvekat att föreslå Eders Kongl. Maj:t att med trafikmedel
bekosta de förstärkningar af spåröfverbyggnaderna, som under
samma år kommit till utförande. Då det ekonomiska resultatet af jernvägsdriften,
oaktadt trafikintensiteten icke visat tecken till aftagande,
för närmaste åren måste förutsättas blifva vida mindre gynsamt, tvekar
ej heller jernvägsstyrelsen att nu framlägga förslaget om detta behofs
afhjelpande medelst extra anslag utom hufvudtitlarna. Sistnämnda åtgärd
måste äfven ur statsekonomisk synpunkt finnas fullt befogad.
Jernvägarnes genom spårförstärkningen ökade trafikförmåga är ju, liksom
hvarje annan i liknande syfte utförd ny byggnad eller anläggning
vid desamma, en ökning af kapitalvärdet.»
»Enligt nu framlagda plan för det fortsatta förstärkandet af öfverbyggnaden
å vissa bandelar, är kostnaden för hvartdera af åren 1901
och 1902 beräknad till lika belopp eller 2,450,000 kronor. Denna beräkning
grundar sig, förutom på det förutsatta rälspriset, 125 kronor
per ton, och de erfarenheter rörande öfriga kostnader för dylikt rälsutbyte,
som redan utförda sådana gifvit på hand, jemväl på antagandet
att de ur banan upptagna rälerna — representerande en beräknad vigt
af 20,000 ton för år 1901 och 18,400 ton för år 1902 — hafva ett
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
27
värde, icke understigande 68 kronor per ton. Afsevärda delar af
nämnda partier räler komma visserligen att tagas i anspråk för underhålls-
och utvidgningsarbeten vid de trafikerade banorna liksom ock till
sidospår å stationer vid de fortsatta statsbanebyggnaderna. Men möjlighet
att redan under samma år, som rälsutbytena verkställas, kunna
till förutsatt pris realisera det stora öfverskottet af räler kan icke med
säkerhet påräknas, hvadan ej heller kostnaderna för 1901 års rälsutbyten
enligt planen för desamma torde kunna annorledes än i räkenskapen
nedbringas till det angifna beloppet, 2,450,000 kronor, under det
att materialförrådets behållning ökas med nyssangifna 20,000 ton räler —
med ett värde af 1,360,000 kronor — minskade endast med den mängd,
som under samma år funnit användning vid underhålls- och utvidgningsarbeten
samt vid statens jern vägsbyggnaders bangårdsanläggningar.
För liqviderandet af de — likaledes enligt planen — för 1901
erforderliga rälerna med tillhörande skärjern, de förra till en mängd
af omkring 26,600 ton och till ett pris af 125 kronor, som, ökadt med
kostnaden för skarfjernen, blir 136 kronor, erfordras emellertid en kontant
tillgång af i rundt tal 3,600,000 kronor; hvarför anslagsbeloppet
för år 1901 måste sättas till denna summa.»
För egen del har statsrådet och chefen för civildepartementet i
denna fråga yttrat följande:
»Jag anser mig böra erinra, att uti den af Kongl. Maj:t den 31
december 1900 faststälda kostnadsstat vid statens jernvägstrafik för år
1901 under banafdelningen uppförts ett belopp af 652,000 kronor för
»underhåll af öfverbyggnaden: utbyte af räler». Om detta anslagsbelopp,
som med 239,000 kronor understiger motsvarande anslag för år 1900,
anförde jernvägsstyrelsen uti den underdåniga skrifvelse den 28 november
1900, med hvilken förslag till nämnda stat insändes, att anslaget för
år 1901 till rälsutbyte upptagits till det belopp, som för ordinärt underhåll
funnits erforderligt, under det att hvad derutöfver ansetts nödigt
för ökande af vissa bandelars trafikförmåga upptagits bland de behof,
som styrelsen för sin del funnit böra genom extra anslag af Riksdagen
tillgodoses.
Lika med jernvägsstyrelsen anser jag det vara af synnerlig vigt,
att öfverbyggnaden å de stambanedelar, der trafiken är mest intensiv,
så förstärkes, att möjlighet beredes att åt bantågen gifva den fart och
den tyngd, trafik!tehofret kräfver. Icke heller finner jag någon betänklighet
vid att anslag nu skulle äskas för ändamålet, fastän trafikmedlen
hittills för ändamålet användts. Det skulle tvärtom vara mycket rim
-
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
ligt att, sedan å 673 kilometer bana öfverbyggnaden förstärkts genom
rälsutbyte utan att derigenom statsbanornas bokförda kapitalvärde ökats,
kostnaden för rälsutbytet å öfriga ifrågakomna 652 kilometer finge med
hela sitt belopp öka kapitalvärdet, helst det rälsutbyte, som föranledes
af hänsynen till det nödvändiga underhållet, fortfarande kommer att
upptagas i de årliga kostnadsstaterna.
Om jag i allt fall icke anser mig kunna nu förorda jernvägsstyrelsens
förslag i hela dess omfattning, så har detta sin grund i två
olika skäl. Å ena sidan skulle en så stor utgift som nära fem millioner
kronor, om ock fördelad på två år, blifva allt för tyngande i en statsreglering,
på hvilken af andra för fäderneslandet synnerligen maktpåliggande
skäl ovanligt stora kraf måste ställas, och å andra sidan
kan det ju sättas i fråga, om det vore klokt att just nu, då rälsprisen,
enligt hvad jernvägsstyrelsen påvisat, ännu befinna sig på en ovanlig
höjd, besluta sig för ett stort inköp, om hvilket man icke med bestämdhet
vågar säga, att det icke skulle kunna undanskjutas ett eller annat år.
Skulle under riksdagens fortgång den sjunkning i rälsprisen, som redan
börjat visa sig, än ytterligare fortgå och skulle i öfrigt förhållandena
dertill gifva anledning, torde jag dock få återkomma till frågan om rälsinköp
i större omfattning.
Emellertid är det en af de omförmälda bandelarne, å hvilken enligt
min åsigt det ifrågasatta rälsutbytet icke kan utan afsevärda olägenheter
uppskjutas, nemligen bandelen Arlöf—Engelholm. Å denna
79 km. långa handel framföras de snälltåg, som förmedla trafiken
mellan Göteborg och Malmö och dermed den så kallade kontinentaltrafiken
till och från vestra Sverige och Norge. Då på denna handel
ännu qvarligga de vid dess inköp befintliga, nu 14 år gamla rälerna
af allenast 24,8 kg. ursprunglig vigt per meter, måste man erkänna,
att detta är en olägenhet, som ovilkorligen måste snarast möjligt undanrödjas.
Jernvägsstyrelsen har meddelat, att med ett antaget leveranspris
af 125 kronor per ton räler kostnaden för den gamla rälsbeläggningens
ersättande med ny sådan af 40,5 kg. vigt per meter skulle uppgå till
7,500 kronor per km. bana. Detta belopp är naturligen ett medeltal
af kostnadsförslagen för de olika ifrågakomna bandelarne, i hvilka
kostnadsförslag vigten af de upptagna äldre rälerna ingår såsom en
vexlande faktor. Då bandelen Arlöf—Engelholm har de lättaste rälerna,
bör alltså kostnaden för rälsutbytet å denna handel öfverstiga
medeltalet. Denna kostnad utgör ock, enligt hvad jag från jernvägs
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
29
styrelsen inhemta!, 8,250 kronor per
rade förslag:
81 ton nya räler.......... å 125 kr........
400 par nya skärjern å 2,23 » .......
800 st. skarfbultar ...... å 0,25 » .......
7,000 st. rälsspikar...... å 0,og » .......
arbetskostnad, transporter m. in........
km. bana enligt följande specifice
-
kr.
10,125:
—
»
892:
—
»
200:
—
»
420:
— kr.
11,637: —
..... »
513: —
kronor
12,150: —
Afgår: för 49 ton brukbara räler å kr. 68 kr. 3,332: —
» brukbara skarfjern, skarfbultar
och rälsspikar............................................. »___568: — kr> 3^00:_
Kostnad per km. bana: kronor 8,250: —
Kostnaden för rälsutbytet å hela bandelen om 79 km. blifver alltså
651,750 kronor, hvithet belopp med hänsyn till sakens brådskande beskaffenhet
uppenbarligen bör göras tillgängligt för jernvägsstyrelsen
redan under innevarande år.»
Såsom i ofvan intagna statsrådsprotokoll omförmäles, hafva hittills
kostnaderna för utbyte af räler å statsbanorna alltid bestridts af tillgängliga
trafikmedel. Anledningen, hvarför nu blifvit ifrågasatt att med
anslagsmedel bekosta de åtgärder för öfverbyggnadens förstärkning
genom rälsutbyte, som jernvägsstyrelsen ansett önskvärda, är närmast
att söka deruti, att driften af statens jemvägar under nästlidna år visat
ett i ekonomiskt afseende mindre gynsamt resultat än hvad förut
under en följd af år varit fallet samt att, på sätt jernvägsstyrelsen
antydt, någon väsentlig förbättring härutinnan ej heller för den närmaste
framtiden kunde förutsättas. Dessa förhållanden synas emellertid
utskottet mana till stor varsamhet, då fråga är om nedläggande å statens
jernvägar af kostnader, som icke kunna anses oundgängligen
nödiga för driftens uppehållande och ej heller kunna beräknas medföra
en mot kostnaderna svarande tillökning i jernvägarnes nettoafkastning.
Förutom det belopp af 651,750 kr., som nu för rälsutbyte äskats af
Riksdagen, har jernvägsstyrelsen för enahanda ändamål ifrågasatt anvisande
för åren 1902 och 1903 af anslag å mer än 4,200,000 kronor.
Å de bandelar, der ifrågavarande rälsutbyte skulle ske, äro, enligt hvad
statsrådsprotokollet gifver vid handen, de nuvarande rälerna icke förslitna,
så att de af denna anledning behöfva ersättas med nya, utan
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Utläggning af
ytterligare ett
jernvägsspår
mellan Elfsjö
och Huddinge
samt mellan
Tumba och
Rönninge.
åtgärden anses påkallad för att genom öfverbyggnadens förstärkning
möjliggöra framförandet åt tåg med stor hastighet och tyngd. Utskottet
inser väl, att sådana förstärkningsåtgärder i vissa fall kunna
visa sig oundgängliga, såsom exempelvis å linier, der en tung malmtrafik
ställer stora fordringar på banan, men utskottet kan icke annat
än hysa tvifvel, huruvida det verkligen är erforderligt och ur ekonomisk
synpunkt tillrådligt att i den utsträckning, som nu ifrågasatts, vidtaga
kostsamma åtgärder för uppdrifvande af tåghastigheten å jernvägarna.
I allt fall torde behofvet häraf icke vara påträngande, och då, såsom
utskottet ofvan framhållit, statsjernvägarnas nettoinkomst visat tendens
att sjunka, synes det så mycket mindre vara skäl att forcera dylika
arbeten. Om det emellertid på en eller annan bansträcka skulle befinnas
oundgängligen nödvändigt att förstärka öfverbyggnaden genom rälsutbyte,
synes sådant dock icke behöfva ske i större utsträckning, än
att kostnaderna derför kunna, i enlighet med hvad hittills skett, bestridas
af jernvägarnas trafikmedel.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
III.
Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till utläggning
af ytterligare ett jernvägsspår mellan Elfsjö och Huddinge samt mellan
Tumba och Rönninge jemn äg sstationer, för år 1902 anvisa 710,000 kronor,
med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna 300,000 kronor.
Uti en i anledning häraf inom Andra Kammaren väckt motion
(n:o 133) har herr L. Eriksson i Bäck hemstält, att Riksdagen måtte,
med afslag å Kongl. Maj:ts proposition angående anslag för år 1902
till utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Elfsjö och Huddinge
samt mellan Tumba och Rönninge jern vägsstationer, anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes låta skyndsammast verkställa och för Riksdagen
framlägga detaljerad utredning angående byggandet, helst på entreprenad,
af en ny dubbelspårig statsbana från den af jernvägsstyrelsen ifrågasatta
broöfvergången vid Essingesundet förbi Hägersten och Fittja till den
jemväl af jernvägsstyrelsen projekterade bron öfver Södertelje kanal vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
31
slussen, samt för sådant ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
förslagsanslag af 8,000 kr., att förskottsvis under innevarande år utbetalas.
Öfver dessa förslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande,
hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
IV.
Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1902, till anskaffande
af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernväg ar, anvisa
å riksstaten utom hufvudtitlarne 5,500,000 kronor, med rätt för Kongl.
Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr P. E. Lithander i Första Kammaren väckt motion (n:o 24) deruti
föreslagits, att Riksdagen behagade i skrifvelse hos Kongl. Maj:t,
anhålla, att Kongl. Maj:t måtte vid nästa beställning af godstågslokomotiv
förordna, att åtminstone ett af dem konstrueras med eldstad för
briketteldning.
Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
civilärenden inhemtas, att jernvägsstyrelsen beträffande behofvet af tillökning
i den rullande materielen uti skrifvelse af den 30 november 1900
andragit följande.
Bristen på rullande materiel hade äfven under år 1900 orsakat,
att transporter af flera slag försenats och försvårats. I förhållande till
trafikens tillväxt hade nemligen ett alltför ringa antal nya vagnar
kunnat anskaffas, hvarjemte ej heller tillräcklig dragkraft för vagnarnes
snabbare omsättning funnits att tillgå.
Den ekonomiskt ofördelaktiga följden af denna brist på lokomotiv
och vagnar hade framträdt ej blott uti den indirekta förlust, som
drabbat jernvägen, då den ej kunnat i fullt mått tillgodose den trafik,
som erbjudits, än mindre varit i tillfälle att söka framkalla en ytterligare
ökning af trafikrörelsen, utan äfven uti en högst afsevärd direkt
utgift för hyrandet af privatbanor eller enskilda personer tillhörig
materiel; denna hyreskostnad torde, hvad ensamt år 1900 beträffade,
visa sig uppgå till 120,000 kronor för lokomotiv och 510,000 kronor
för vagnar. Det vore således jernvägsstyrelsens pligt att hos Kongl.
Maj:t anmäla behofvet af ytterligare nyanskaffning af rörlig materiel i
Ny rörlig
materiel vid
statens jernvägar.
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
sådan utsträckning, att det ofvan anförda missförhållandet fortast möjligt
måtte kunna aflägnas.
Hvad först anginge dragkraften, så beräknade styrelsen på grund
af från distriktsförvaltningarna inkomna framställningar behofvet af
ökningen af lokomotivens antal till 34 st., nemligen 8 för snäll- och
persontåg, 16 för godståg och 10 för stationstjenst.
Med hänsyn till den utveckling, de inhemska verkstäderna för tillverkning
af lokomotiv numera ernått, hyste styrelsen ej något tvifvel
om, att nämnda antal lokomotiv kunde tillverkas inom landet före utgången
af år 1902, ja delvis levereras till och med under loppet af år
1901 -— så mycket hellre som styrelsen för närvarande ej hade anledning
föreslå införandet af någon ny lokomotivtyp, hvars utförande eljest
kunde kräfva längre tid.
Beträffande åter behofvet af vagnar ansåge styrelsen, att, på det att
förhyrning af vagnar skulle kunna inskränkas och om möjligt alldeles
undvikas, den nu ifrågakommande nyanskaffningen ej finge omfatta
mindre än 45 person-, post-, fång- och packvagnar samt 300 täckta
och 200 öppna godsvagnar.
Enligt hvad styrelsen föreslagit, skulle nu ifrågavarande anslag
användas för anskaffning af följande materiel till nedanstående approximativt
beräknade priser:
8 st. snälltågslokomotivl jemte [ ....
16 » godstågslokomotiv reserv- ....
10 » vexellokomotiv ) delar ( ....
30 ?> person- och postbogievagnar j
15 » fång- och packvagnar |
300 » täckta godsvagnar......................
200 » öppna godsvagnar ....................
axlar med hjul till vagnarne...................
bromsinrättningar till godsvagnarne ,...
reservdelar in. in. till vagnarne.............
Slutligen hade styrelsen anhållit, att då, såsom ofvan antydts, goda
skäl förefunnes för antagandet, att de inhemska verkstäderna redan
under år 1901 kunde leverera några af de begärda lokomotiven, och
samma förhållande äfven ägde rum med afseende på största delen af
de till anskaffning föreslagna godsvagnarne, till styrelsens förfogande
redan under innevarande år måtte ställas 1,000,000 kronor.
.............. kr. 480,000: —
.............. » 1,120,000: —
.............. » 500,000: —
............. » 1,125,000: —
.............. » 1,000,000: —
.............. » 500,000: —
.............. » 550,000: —
............. » 150,000: —
.............. )d 75,000: —
Summa kr. 5,500,000: •—
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
33
För egen del liar departementschefen yttrat:
»Den alltjemt fortgående stegringen i trafiken å statsbanorna medför
naturligen nödvändigheten att i tillräcklig grad tillgodose behofvet
af ökad transportmateriel, men oaktadt de stora anslag, som förut och
senast sistförflutna år beviljats till ny rullande materiel vid dessa banor,
förefinnes, såsom jernvägsstyrelsen påpekat, en känbar brist på dylik
materiel. Med hänsyn särskild! till önskvärdheten att undvika de förluster,
som uppstå genom förhyrande från främmande håll af lokomotiv
och vagnar, måste det anses vara ett synnerligen trängande behof att
ytterligare öka statsbanornas egen transportmateriel; och jag finner
derför tillfyllestgörande skäl föreligga för att föreslå anvisande af ifrågasatta
anslag.
Jag tillåter mig härvid erinra, att uti den af Kongl. Maj:t den 31
nästlidne december faststälda kostnadsstat för innevarande år upptagits
för hyra af lokomotiv 45,000 kronor och för vagnhyra 400,000 kronor.»
Af motiveringen till herr Lithanders ofvan meddelade förslag framgår,
att motionären dermed afser, att för eldning af godstågslokomotiv
skulle försöksvis användas briketter, beredda af torf. Det måste utan
tvifvel anses vara af största betydelse för vårt lands ekonomi och dess
oberoende af utlandet, om den rika tillgång på torf, som finnes i våra
mossar, kunde med fördel tillgodogöras för industriel! behof liksom särskild!
för jern vägsdriften. Med bifall till derom i statsverkspropositionen
under sjunde hufvudtiteln gjord framställning har innevarande
års Riksdag och stält till Kongl. Maj:ts förfogande särskild! anslag för
vidtagande af åtgärder till befrämjande af detta syfte, och hvad särskild!;
angår användningen af torf för jernvägarnes behof har, enligt
hvad utskottet inhemta!, jernvägsstyrelsen sedan flera år haft sin uppmärksamhet
fäst på denna fråga samt låtit anställa undersökningar och
experiment just beträffande eldning af lokomotivpannor med torf och
deraf framstälda briketter. Vid sådant förhållande synes Riksdagen ej
hafva anledning att nu till Kongl. Maj:t aflåta skrifvelse i det af motionären
angifna syfte.
Hvad angår Kongl. Maj:ts förevarande förslag, har utskottet, på
grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit anfördt, funnit sig böra till
detsamma tillstyrka bifall.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, må, till anskaffande af ny
Bih. till Riksd. Vrot. IDOL 4 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 5
34
Statsutskottets'' Utlåtande N:o 38.
rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar,
för år 1902 anvisa å riksstaten utom hufvudtitlarna
5,500,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta
utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år
af tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor; samt
b) att herr Lithanders ifrågavarande motion ej
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
V.
Anslag till
fullbordande
af statsbanan
mellan Boden
och YtterMorjärv.
Sedan Riksdagen år 1897 beslutat anläggning enligt Kongl. Maj:ts
förslag af en statsbana från Boden till Ytter-Morjärv, för hvilken jernväg
kostnaden beräknats till 4,371,000 kronor, hafva för denna bananläggning
anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarne:
för år 1898 ............................... kronor 1,300,000: —
» » 1899 .................................. » 1,300,000: —
» » 1900 .............................................................. » 1,000,000: —
» » 1901 J...u.................. » 771,000:
eller tillsammans kronor 4,371,000: —
motsvarande hela den beräknade byggnadskostnaden.
Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fullbordande af
statsbanan frän Boden till Ytter-Morjärv, för år 1902 bevilja å riksstaten
utom hufvudtitlarne ett anslag af 722,000 kronor, med rätt för
Kong]. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 600,000 kronor.
Rörande denna banbyggnads fortskridande under år 1900 har
departementschefen till statsrådsprotokollet meddelat följande:
Den 1 oktober 1900 öppnades delen Boden—Niemisel för allmän
trafik.
Under året uppfördes 20 provisoriska byggnader. 16,409 meter
transportväg anlades. Terrasseringsarbetena bedrefvos hufvudsakligen
mellan Niemisel och Småsel, hvarvid banvall färdigbildades på en
längd af 10,507 meter.
För mindre vattendrags ledande genom banvallen fullbordades 15
afloppstrummor. Stenarbetena för en bro fullbordades, hvarjemte öfverbyggnaderna
för tvenne andra broar uppsattes.
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
35
Spår utlades å en sträcka af 15,447 meter, hvarigenom rälsläggningen
fortskridit till Afvafors, 48,9 kilometer från Doden. Banan fär*
digballastades på en sträcka af 14,560 meter samt underballastades på
en längd af 7,802 meter.
Å bangårdarne vid Boden, Hundsjö, Niemisel och Afvafors samt
mötesplatsen vid Degerselet pågingo terrasserings- och husbyggnadsarbeten.
En del banbevakningsbostäder uppfördes, hvarjemte 14,874 meter
stängsel af trä uppsattes samt 28 mindre vägöfvergångar och en lagbro
fullbordades.
Arbetsplan för innevarande år för denna banbyggnäd faststäldes
den 14 december 1900.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhemta^, har jernvägsstyrelsen
i skrifvelse den 10 december 1900 i fråga om detta jern vägsbyggnadsföretag
anfört följande:
Ehuru de pris, på Indika det för denna banbyggnad år 1896 uppgjorda
kostnadsförslag grundats, måste med hänsyn till då rådande konjunkturer
anses hafva varit fullt tillräckligt tilltagna, hade det dock
under arbetets fortgång visat sig, att till följd af de afsevärda stegringar
i arbets- och materialpris, hvilka under de senare åren egt rum,
de af Riksdagen anvisade medel icke komme att blifva till fyllest för fullbordande
af ifrågavarande banbyggnad. Enligt af vederbörande arbetschef
upprättade, till styrelsen ingifna detaljerade kostnadsberäkningar,
hvilka uppgjorts med tillämpning af nu gällande arbets- och materialpris
och hviika gåfve vid handen, att de anslagna medlens otillräcklighet
vållats uteslutande till följd af berörda prisstegringar och ingalunda
genom arbetenas större omfång, skulle nemligen utöfver de för
banan redan beviljade medel erfordras ett belopp af omkring 748,000
kronor, hvari dock inberäknats det till 96,000 kronor uppskattade värdet
af de vid arbetets afsilande i förråd qvarvarande, banbyggnaden
tillhöriga arbetsredskap och andra effekter, hvilken summa upptagits
bland förråd som kostnader, och skulle enligt arbetschefens uppgift anslagsbehofvet
alltså utgöra omkring 652,000 kronor.
Vid uppgörandet af dessa kostnadsberäkningar hade bemälde arbetschef
i fråga om kostnaden för arbeten, hvilka återstode att utföra efter
den 1 oktober detta år, upptagit för ballastning en krona 25 öre per
kubikmeter, för räler 126 kronor per ton samt för sliprar en krona
80 öre per stycke, hvarförutom för diverse kostnader för arbetets ledning,
för förrådet m. in. tillagts omkring 9 procent af kostnaden för
do återstående arbeteua.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Då nämnda pris för ballastning syntes styrelsen med hänsyn till
e§ mindre grustägternas ojemnhet och deraf föranledda svårighet att
uttaga användbart grus ur desamma än äfven nu gällande höga stenkolspris
vara för lågt beräknadt, hade styrelsen, som ansåge samma
vara förhållandet med öfriga ofvan angifna och af arbetschefen upptagna
belopp, funnit sig böra höja såväl prisen för ballastning, räler
och sliprar till respektive 1 krona 50 öre, 128 kronor och 2 kronor
som ock procenten för diverse omkostnader till 10 procent, hvarjemte,
då Morjärv tillsvidare komme att blifva ändstation för stambanan genom
öfre Norrland, det befunnits nödigt att utöfver de af arbetschefen
gjorda beräkningar upptaga kostnad för ett betjeningshus för två hushåll
å Morjärvs bangård.
Genom nu omförmälda, af styrelsen företagna prisförhöjningar och
tillägg skulle det af arbetschefen angifna anslagsbehof böra ökas med
70,000 kronor eller till omkring 722,000 kronor, hvilken summa, utgörande
ungefär 16,5 procent af den år 1896 beräknade anläggningskostnaden,
styrelsen alltså ansåge vara för banans fullbordande erforderlig
utöfver de af Riksdagen anvisade medel 4,371,000 kronor.
Enligt hvad styrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 21 november
1900 vid öfverlemnande af arbetsplan för år 1901 för ifrågavarande
statsbana anmält, kunde banan icke beräknas blifva färdig att
öppnas för allmän trafik förrän på hösten år 1902, men för att medhinna
de återstående arbetena till sist sagda tid ansåge styrelsen, som
i berörda arbetsplan icke intagit andra arbeten än dem, som beräknats
kunna med det af Riksdagen för år 1901 anvisade belopp af 771,000
kronor utföras, att arbetena måste bedrifvas i större omfattning än
sagda arbetsplan angåfve, och hade i anledning deraf styrelsen anhållit,
att af ofvan omförmälda anslagsbehof af 722,000 kronor ett belopp
af 600,000 kronor måtte redan under år 1901 ställas till styrelsens
disposition för rälsläggningens framdragande och spårets undergrusande
till banans ändpunkt samt för påbörjande af ej mindre banbevakningsbostäderna
mellan Afvafors och Morjärv än äfven terasseringsarbetena
för Morjärvs bangård och mötesplatserna vid Hataträsk och Sågbäcken.
För att vinna närmare utredning rörande kostnadsökningen för
ifrågavarande byggnadsföretag hade departementschefen från jernvägsstyrelsens
byggnadsbyrå införskaffat en tabellariskt uppstäld öfversigtlig
jemförelse mellan år 1896 och år 1900 af jernvägsstyrelsen beräknade
kostnader för anläggning af statsbanan Boden—Ytter-Morjärv.
Af denna jemförelse syntes, bland annat, att enhetspriset för bergsprängning
beräknats år 1896 till 4 kronor 14 öre och år 1900 till 4
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
37
kronor 49 öre per kubikmeter, att enbetspriset för jordflyttning och
ballastning beräknats år 1896 till 1 krona 30 öre och år 1900 till 1
krona 53 öre per kubikmeter samt att enhetspriset för öfverbyggnad
till liufvudspåret beräknats år 1896 till 8 kronor 56 öre och år 1900
till 10 kronor 33 öre per längdmeter.
För ytterligare säkerhets skull hade departementschefen anmodat
f. d. öfversten A. T. Roos, hvilken på sin tid i egenskap af öfveringeniör
ledde arbetena å stambanan genom öfre Norrland, att taga del
af de uppgjorda kostnadsförslagen. öfverste Roos hade i afgifven
promemoria, i fråga om statsbänebyggnaden Boden—Ytter-Morjärv,
meddelat att, enligt den jemförande öfversigten, de förut beräknade
arbetsqvantiteterna ej i nämnvärd mån blifvit öfverskridna men påverkats
af den allmänna prisstegringen, samt att, ehuru han ansåge det
af arbetsbefälet beräknade beloppet böra blifva tillräckligt för arbetets
fullbordande, den ökning i byggnadskostnaden, som af styrelsen ansetts
erforderlig, vore så till vida att föredraga, som man vid ett större byggnadsföretag
borde om möjligt tillse, att brist ej behöfde befaras.
Det tilläggsanslag, som utöfver ursprungligen beräknade och redan
anvisade belopp för anläggning af statsbanan från Boden till YtterMorjärv
nu äskats för banans fullbordande, synes utskottet vara väl
rundligt tilltaget. Enligt den af vederbörande arbetschef uppgjorda
kostnadsberäkning, som grundat sig på de mot slutet af nästlidna år
gällande arbets- och materialpris, skulle det ytterligare anslagsbehofvet
belöpa sig till 652,000 kronor. Detta belopp har jernvägsstyrelsen enligt
dess den 10 sistlidne december aflåtna skrifvelse i ämnet dock ansett
böra ökas till den af Kongl. Maj:t nu begärda anslagssumman
722.000 kronor, och detta hufvudsakligen af den anledning, att styrelsen
funnit skäl beräkna något högre pris å en del materialier, deribland
särskildt räler och stenkol. Då emellertid de ovanligt höga pris,
som dessa materialier vid nämnda tidpunkt betingade, sedan dess betydligt
nedgått, har det synts utskottet ej möta betänklighet att begränsa
ifrågavarande anslag till det af arbetschefen beräknade beloppet,
helst detsamma af eu enligt statsrådsprokollet i ärendet hörd, fullt sakkunnig
person ansetts tillräckligt för arbetets fullbordande. Om anslaget
sålunda bestämmes till 652,000 kronor, torde Kongl. Maj:t erhålla
bemyndigande att deraf under innevarande år förskottsvis utanordna
500.000 kronor.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Anslag till
fullbordande
af statsbanan
från Gellivare
till riksgränsen.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen, till fullbordande åt
statsbanan från Boden till Ytter-Morjärv, för år 1902
beviljar å riksstaten utom kufvudtitlarna ett anslag
af 652,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta
utaf detta belopp förskottsvis under innevararande år
af tillgängliga medel utanordna 500,000 kronor.
VI.
Kongl. Maj:t bar vidare föreslagit Riksdagen, att till fullbordande
af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1902 anvisa 10,407,000
kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 5,600,000 kronor.
För anläggning af ifrågavarande statsbana från Gellivare förbi
Luossavaara och Kiirunavaara malmfält till riksgränsen i rigtning mot
Ofoten, för hvilken jernväg kostnaden ursprungligen beräknats till
21,498,000 kronor, har Riksdagen anvisat:
för år 1899 ............ kronor 5,400,000: —
» » 1900 .............................................................. » 4,000,000: —
» » 1901 ............................... », 10,100,000: —
eller tillsammans kronor 19,500,000: —
Af detta belopp hafva 750,000 kronor anvisats å riksstaten utom
hufvudtitlarne, hvaremot det öfriga beloppet anvisats till utgående från
riksgäldskontoret.
Af hela den beräknade kostnadssumman, 21,498,000 kronor, har
den beräknade kostnaden för rullande materiel utgjort 4,534,000 kronor
och således kostnaden för sjelfva banbyggnaden med stationer 16,964,000
kronor. Af det anvisade beloppet, 19,500,000 kronor, äro 2,650,000
kronor af sedda för rullande materiel.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, utfördes under år 1900
å denna bana hufvudsakligen följande arbeten:
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
39
A. Norra Distriktet.
Provisoriska byggnader till ett antal af 55 stycken uppfördes.
Transportvägar till en längd af 4,630 meter anlades.
Den för bergborrningsarbetenas bedrifvande afsedda élektriska kraftstationen
vid Abiskojokk fullbordades.
Banvallen färdigbildades å en sträcka af 8,470 meter och terrasserades
derjemte delvis å en längd af 39,290 meter.
92 afloppstrummor fullbordades. Stenarbetena för tvenne broar
afslutades och påbörjades för 6, hvarjemte 4 vattentunlar utsprängdes.
Spår utlades och underballastades å en längd af 6,620 meter,
räknadt från distriktets södra gräns.
B. Södra Distriktet.
Provisoriska byggnader till ett antal af 149 stycken uppfördes.
Transportvägar af enklaste slag anlades till en längd af 38,250 meter.
Terrasseringsarbetena bestodo dels i kompletteringsarbeten mellan
Gellivare och Kiiruna dels i banvallens bildande mellan sistnämnda plats
och distriktets norra gräns. Banvall färdigbildades å en sträcka af
68,132 meter samt terrasserades delvis å 92,418 meter.
71 afloppstrummor fullbordades. Landfästena för 8 broar färdigmurades,
och påbörjades stenarbetena för tvenne andra broar. Ofverbyggnaderna
för 6 broar uppsattes.
Spåret framdrogs och underballastades till distriktets norra gräns,
hvarigenom distriktet till hela sin längd blef rälslagdt.
Å Gellivare och Kiiruna bangårdar verkstäldes en del arbeten för
husbyggnaders uppförande, hvarjemte å linien en del banbevakningsbostäder
uppfördes.
För arbetets fortsatta bedrifvande under år 1901 har Kongl. Magt
den 21 december nästlidna år faststält plan.
Beträffande det anslagsbelopp, som borde äskas för denna jernvägsbyggnad
för år 1902, hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare
inhemtas, jernvägsstyrelsen i sin berörda skrifvelse den 10 december
1900 lemnat följande utredning:
Med anledning af inträffade prisstegringar och andra under arbetets
fortgång tillstötande omständigheter, hvilka bidragit till att öka kostnaden
för banans anläggning, hade styrelsen funnit sig föranlåten att i sammanhang
med uppgörandet år 1899 af arbetsplan för år 1900 verkställa
nya kostnadsberäkningar, till grund hvarför lädes de arbets- och material
-
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
pris samt de förhållanden i öfrigt, som under senare hälften af år
1898 och 1899 års tre första qvartal varit rådande. Enligt dessa kostnadsutredningar
beräknades anläggningen af banan komma att kosta
22,370,000 kronor, i hvilken summa dock icke medtagits kostnaden för
anskaffande af rullande materiel (4,534,000 kronor) och det till omkring
443,800 kronor uppskattade värdet af förrådseffekterna vid tiden
för arbetenas afslutande.
Ehuru berörda kostnadsutredningar hade gjorts detaljeradt och med
tagen hänsyn till de ogynsamma omständigheter, som dittills varit
rådande, hade det dock visat sig, att de förhållanden, på hvilka beräkningarna
då grundades, ingalunda varit de ogynsammaste, styrelsen
hade att räkna med.
Vintern 1899 —1900 hade nemligen på det hela taget varit betydligt
kallare än närmast föregående vintrar; frost hade inträffat redan i
september eller omkring två månader tidigare än under år 1898; snö
och is hade qvarlegat ovanligt länge eller ända till slutet af juni månad.
Efter nio månaders vinter hade så kommit eu sommar kallare och mera
regnig än förut i mannaminne, och såväl i juli som i augusti hade
marken ofta varit hvit af nyfallen snö. Derjemte både under berörda
vinter rådt ovanligt svåra snöstormar, hvilka hopat ofantliga snömassor
i dalsänkningarna, der den rälslagda delen af banan framdragits, och
derigenom åstadkommit, att materialtransporterna försvårades och i hög
grad fördyrades, hvarförutom, då snön blåst bort från höjderna, kälen
nedträngt till betydligt djup i jordskärningarna. Under senare hälften
af juli samt under augusti hade kälen visserligen gått ur jorden till ett
djup af 0,5 till 1,5 meter, men redan i midten af september hade ny
käle bildats, som inom kort gått. ned till den yla, der den gamla
vidtog. Den jord, som skolat omflyttas, hade sålunda varit i det närmaste
under hela året genomkälad och i regel måst sprängas med dynamit,
hvilket haft till följd, att jordprisen ökats långt utöfver de beräknade.
Då den synnerligen ogynsamma väderleken ofta hindrat allt arbete samt
arbetarne haft att utstå många besvärligheter genom köld, regn och
snöstormar, hade detta medfört, att deras anspråk på hög förtjenst per
effektiv arbetsdag afsevärdt stegrats, hvarförutom till följd af nämnda
väderleksförhållanden vida större kostnader, än förut beräknats, måst
nedläggas på arbetarnes bostäder samt på anskaffande af bränsle. Derjemte
hade stora summor måst utbetalas för att medelst snöskottning
och uppförande af långa s. k. snötunlar kunna hålla arbetena i gång
under vintern på de platser, der sådant med fästadt afseende å tiden
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
41
för banans öpppnande för malmtrafik och arbetenas omfång varit nödvändigt.
På grund af nu anförda förhållanden och då, om de två återstående
arbetsåren blefve lika ogynsamma som det senast tilländalupna, anledning
förefunnes att befara, det den totalkostnad, som år 1899 beräknats
för anläggning af ifrågavarande statsbana, komme att öfverskridas, hade
styrelsen ansett det vara nödvändigt att med ledning af de för banan
från arbetets början till och med den 30 september 1900 häfda kostnader,
hvilka vore till siffran kända, samt den under år 1900 vunna
erfarenhet låta genom vederbörande arbetschefer utarbeta nya kostnadsberäkningar
för de återstående arbetena, räknadt från den 1 oktober
1900.
Enligt denna nya utredning hade den år 1899 uppgjorda kostnadsberäkningen
ansetts böra ökas med 2,448,000 kronor, hvadan alltså
kostnaden för banan skulle, oberäknadt rullande materiel och det till
766,000 kronor uppskattade värdet af de vid arbetets afslutande i förråd
qvarvarande, banbyggnaden tillhöriga arbetsredskap och andra effekter
uppgå till 24,818,000 kronor.
I denna summa inginge ej mindre den kostnadsökning af 233,000
kronor, som omstakningen af jernvägslinien vid Nuoljafjellet, der med
Kongl. Maj:ts den 27 sistlidne oktober lemnade medgifvande banan skall
framdragas genom en i fjellet utsprängd, omkring 850 meter lång
tunnel, beräknats medföra, än äfven ett belopp af 590,000 kronor för
oförutsedda utgifter, livilket senare belopp, utgörande ungefär 4 procent
af den beräknade återstående kostnaden, styrelsen, ehuru den nu gjorda
utredningen vore synnerligen detaljerad och ovanligt höga å pris lagts
till grund för densamma, funnit böra upptagas, med hänsyn dertill att
erfarenheten visat att, hur noggrant och i detalj ingående beräkningarna
än utfördes, det likväl icke vore möjligt att förutse alla de
till arbetenas fördyrande bidragande omständigheter, hvilka kunde inträffa
vid ifrågavarande, verldens nordligast belägna och genom fullständiga
ödemarker framdragna banbyggnad.
Bland öfriga omständigheter, som fördyrat arbetena, hade styrelsen
framhållit följande:
I de flesta djupare skärningar, i hvilka profgropar icke utan betydande
kostnader och tidsutdrägt kunnat nedföras till balanslinien, hade
nedre delen visat sig bestå af mycket svårarbetade och hårdt hopbakade
rullstensmoräner, ehuru profgroparna ådagalagt en mera lättarbetad
jordmån. Jemväl hade i skärningarna på sidan af midtellinicn, i hvilken
Bih. till ltihd. Prat. 130 i. 4 Smil. I Afd. 22 Raft. G
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
vid banans permanentstakning profgropar upptagits, anträffats — särskilt
på de å fjellen vid Torne träsk befintliga skärningarna — afsevärda
qvantiteter berg, hvarigenom kubikmassan berg att bortspränga
ökats.
Till följd deraf dels att 1900 års vårflöden påvisat nödvändigheten
af att genom dikningar i vida större omfattning, än förut kunnat antagas
vara behöflig, skydda banvallen mot det vid snösmältningen inträffande
häftiga vattenflödet, dels ock att de vidsträckta myrarne, öfver
hvilka banan framginge, visat sig vara i hög grad sammantryckliga,
hade de jordmassor, som måst omflyttas, afsevärdt ökats.
Jemväl i fråga om banans ballastning hade svårigheter uppstått, i
det att det grus, som påräknats för densamma, befunnits vara af mindre
god beskaffenhet, hvilket åstadkommit, att ökad tjocklek måst gifvas åt
ballastbädden.
Stenarbetena hade flerstädes blifvit afsevärdt dyra, af anledning
att det varit omöjligt att inom rimliga afstånd från arbetsplatsen erhålla
för arbetena användbar sten, som understundom måst transporteras en
väglängd af å norra distriktet med häst ända till 9 å 10 kilometer och
å södra distriktet med tåg ända till 116 kilometer.
Då under vintern 1899—1900 utrönts, att de vattendrag, vid hvilka
vattenstationer varit afsedda att förläggas, icke hölle så stor vattenmängd
som beräknats, nödvändiggjorde detta kostsamma anordningar
för berörda vattenstationer.
Till följd af nu gällande höga kolpris hade betydligt högre kostnader,
än år 1899 ifrågasatts, måst beräknas för allt lokomotivarbete.
Enär det från kronoskog utstämplade sågtimmer vid försågning
befunnits vara af mindre god beskaffenhet och delvis måst kasseras,
hade ur detsamma icke kunnat uttagas den virkesmängd, som beräknats.
Det erhållna virket hade sålunda ställt sig afsevärdt dyrt, och med
hänsyn till detta förhållande hade i det nu uppgjorda kostnadsförslaget
högre pris måst åsättas sliprar, vandringsplank, byggnadsvirke och
snickerier.
Sedan ifrågavarande nya kostnadsförslag af arbetscheferne upprättats,
hade styrelsen emellertid funnit sig böra med 200,000 kronor
höja den beräknade återstående kostnaden för Kimma bangård, enär
dels till följd af styrelsens framställning om tillsättande af nya tjenstebefattningar
vid statens jernvägar ett större behof af expeditionslokaler
och befälsbostäder måste i fråga om nämnda bangård förutses,
dels ock grundad anledning numera förefunnes till antagande, att till
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
43
gången på privata bostäder, lämpliga för betjeningspersonalen, icke
kom me vid tidpunkten för banans öppnande för allmän trafik och
under närmaste tiden derefter att motsvara, hvad som förut derutinnan
påräknats.
Då vid redan afskräde aftal om leverans af lokomotiv och vagnar,
afsedda för blifvande malmtrafik å statsbanan Gellivare—riksgränsen,
prisen uppgått för de förra till 91,000 kronor och för de senare till
6,265 kronor per stycke, under det att vid uppgörandet af 1897 års
kostnadsförslag prisen för samma materiel upptagits till respektive
77.000 kronor och 5,500 kronor, till hvilka pris firman Nydqvist & Holm
i Trollhättan och nya aktiebolaget Atlas enligt då afgifna anbud förklarat
sig kunna leverera berörda materiel, hade styrelsen sett sig nödsakad
att höja det i nyssnämnda kostnadsförslag angifna belopp för rullande
materiel, 4,534,000 kronor, med 355,000 kronor eller till 4,889,000
kronor.
Enligt det nu uppgjorda kostnadsförslag med deri af styrelsen
gjorda tillägg skulle alltså anläggningskostnaden för ifrågavarande jernväg
uppgå till 29,907,000 kronor, hvaraf 4,889,000 kronor afsetts till
inköp af rullande materiel och 25,018,000 kronor beräknats för sjelfva
jern vägsanläggningen.
Då Riksdagen hittills till banan anvisat tillhopa 19,500,000 kronor,
syntes ett belopp af 10,407,000 kronor böra anvisas för samma banbyggnads
fortsättande under år 1902, varande deruti inbegripet hvad
som ytterligare erfordrades för anskaffande af rullande materiel, motsvarande
en summa af 2,239,000 kronor.
Som styrelsen af det för år 1901 beviljade anslag å 10,100,000
kronor bemyndigats att redan under år 1900 för vissa ändamål använda
3.600.000 kronor, återstode alltså för genomförande af de för banans
båda distrikt uppgjorda arbetsplaner för år 1901 en summa af 6,500,000
kronor, deraf 3,500,000 kronor afsetts för södra och 3,000,000 kronor
för norra distriktet.
Då styrelsen emellertid, vid det förhållande att denna jernväg borde
vara färdig inom viss tid, ansåge det vara oundgängligen nödvändigt
att under år 1901 bedrifva arbetena i afsevärdt större omfattning, än
nyssnämnda arbetsplaner angåfve och de af sagda års anslag återstående
medel medgåfve, äfvensom att anordna anskaffandet af den
mycket omfattande materielen, så att densamma kunde med säkerhet
vara tillgänglig vid 1902 års slut, hade styrelsen anhållit, att af det
anslag, som kunde komma att af Riksdagen beviljas för år 1902, ett
belopp af 5,600,000 kronor, deraf 4,600,000 kronor afsetts för sjelfva
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
jernvägsanläggningen och 1,000,000 kronor till inköp af rullande
materiel, måtte färsköl tsvis under år 1901 af tillgängliga medel utanordnas;
och hade styrelsen meddelat sin afsigt vara att af det för
sjelfva jernvägsanläggnmgen beräknade belopp använda 1,607,000 kronor
till terrasserings- och ballastningsarbeten, 729,000 kronor till anordnande
af vattengenomlopp, 202,000 kronor för arbeten å bangårdar
och mötesplatser, 190,000 kronor för uppförande af banbevakningsbostäder
samt 1,439,000 kronor för öfverbyggnaden, varande återstoden
eller 433,000 kronor beräknad åtgå till arbetets ledning och
förvaltning, förrådsomkostnader, transporter, arbetstågens drift m. in.
Såsom skäl för påskyndandet af nyss uppräknade arbeten hade
styrelsen anfört följande:
att försigtigheten syntes bjuda att så anordna arbetena, att de, för
hvilkas utförande den jemförelsevis största arbetsstyrkan erfordrades,
kunde vara afslutade vid 1901 års utgång, hvarigenom faran för under
år 1902 möjligen inträffande strejker väsentligen minskades;
att det synts styrelsen nödvändigt ej mindre att under år 1901 utföra
det hufvudsakligaste af terrasseringsarbetena äfvensom vattengenomloppen,
på det att spåret måtte under år 1902 kunna blifva
disponibelt för återstående ballastningsarbeten och materialtransporter,
hvilka senare säkerligen komme att blifva mycket betydande, än äfven
att påskynda uppförandet af permanenta bostäder å bangårdar och
mötesplatser samt af banbevakningsbostäder, på det att åt öfver- och
underbefäl samt bevakningspersonal måtte kunna beredas bättre bostäder
än nu befintliga;
samt att styrelsen funnit det vara angeläget att, såvida utsprängningen
af tunneln vid Nuoljafjellet kunde bedrifvas enligt gjorda förutsättningar,
redan före 1901 års utgång kunna framdraga rälsläggningen
till riksgränsen för att derigenom ej mindre underlätta uppträn
sporterandet af den myckenhet byggnadseffekter, som särskildt erfordrades
för anläggning af den blifvande stationen vid riksgränsen,
än äfven minska kostnaderna derför.
I detta sammanhang har styrelsen slutligen anmält, att såsom tillgång
upptagits det penningebelopp, 766,000 kronor, hvartill värdet af
de vid tiden för arbetenas afslutande i förråd qvarvarande arbetsredskap
och andra effekter beräknats uppgå, samt att berörda belopp måste
kunna under loppet af år 1902 påräknas för banbyggnadens fitllbordande,
men denna omständighet hade synts styrelsen icke böra föranleda
dertill att nu göra framställning om erhållande af särskildt anslag,
motsvarande berörda förrådsvärde, då en icke oväsentlig del af nämnda
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
45
arbetsredskap och effekter erfordrades för arbetena å statsbanan genom
Bohuslän och det, enligt styrelsens förmenande, torde vara antagligt,
att återstoden deraf kunde öfvertagas af annan senast under år 1902
beslutad statsbanebyggnad.
För egen del har departementschefen yttrat:
»Jernvägsstyrelsens byggnadsbyrå har på begäran tillhandahållit
mig en öfversigt och jemförelse mellan den år 1899 respektive år 1900
beräknade kostnaden för anläggning af statsbanan Gellivare—riksgränsen.
Bland mera afsevärda ökningar i beräknade enhetspris torde böra omförmälas
följande: för bergsprängning från 4 kronor 34 öre till 5 kronor
61 öre per kubikmeter, för tunnelsprängning från 325 kronor till 447
kronor per längdmeter samt för öfverbyggnad till hufvudspåret från 17
kronor 79 öre till 19 kronor 82 öre per längdmeter.
Då värdet af de vid tiden för arbetenas afslutande i förråd qvarvarande
arbetsredskap och andra effekter upptagits till ovanligt högt
belopp, 766,000 kronor, tillåter jag mig erinra, att i detta belopp ingår
värdet af elektriska maskiner vid Abiskojokk och Kaderjokk samt linbanan
vid Rombaksbotten.
Beträffande tunnelanläggningen i Nuoljafjellet får jag erinra, hurusom
i underdånig skrifvelse den 3 oktober 1900 jernvägsstyrelsen anfört,
att enligt fastställd plan jernvägen skulle framdragas längs sluttningen
af det vid öfra ändan af Torne träsk belägna Nuoljafjellet, att
vid afgifvande af förslag till denna plan, enligt hvilken jernvägslinien
vid nämnda fjell blifvit, för undvikande af betydlig tunnelsprängning,
framdragen nedanför fjellet öfver en från detsamma mot träsket starkt
sluttande terräng, jernvägsstyrelsen ansett i följd af fjellets utseende
skäl icke föreligga för antagande, att bergskred till skada för jernvägen
och trafik derå skulle vara att befara; att rigtigheten af detta
antagande äfven, med undantag af två under augusti månad 1900 inträffade
stenskred, bestyrkts af dittills vunnen erfarenhet; att under den
mycket snörika vintern 1898—1899 ej heller inträffat snöskred af beskaffenhet,
att särskilda säkerhetsåtgärder deremot förmenades blifva
för framtiden erforderliga; att under vintern 1899—1900 emellertid snöskred
af betydande omfattning förekommit å ifrågavarande plats, dervid
den för jern vägsbyggnadens behof anlagda transportvägen nedanför den
utstakade jernvägslinien blifvit delvis förstörd samt den för samma
ändamål uppförda telefonledningen skadad; att på grund deraf styrelsen,
som ansett, att vid nämnda ställe trafiksäkerheten kundo blifva fullständigt
betryggad endast genom banans ledande genom en i fjellet utsprängd
tunnel, låtit verkställa för ändamålet nödiga undersökningar,
samt att dervid utrönts, att tunnelns längd skulle komma att uppgå till
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
ungefär 850 meter, och att en dylik ändring af jernvägsliniens sträckning
skulle medföra en vägförlängning af 32 meter och en kostnadsökning
af omkring 233,000 kronor. Genom omförmälda nådiga bref
den 27 oktober 1900 blef den af jernvägsstyrelsen gjorda framställning
om den erforderliga afvikelsen från den faststälda planen bifallen.
Rörande den enligt jernvägsstyrelsens förslag tillkommande kostnaden
för ytterligare byggnader vid Kiruna station har jag emottagit
följande specifikation:
Byggnader för:
Banafdelning en
ett boställshus afsedt till bostäder åt en
baningeniör och en öfverbanmästare
samt till expeditionslokal för ban
ingeniören.
................................................. kronor 40,000: —
Maskinafdelning en
ett boställshus afsedt till bostäder åt eu
maskiningeniör, en vagnförman och
en förrådsvakt samt till expeditionslokaler
........................................................
ett betjeningshus, innehållande 8 lägenheter
om ett rum och kök och afsedt
till bostäder åt lokomotiv- och vagnpersonal
......................................................
en barackbyggnad, innehållande 20 rum
och afsedd till bostäder åt lokomotiv-
och vagnpersonal samt verkstadsarbetare
.............................................
» 40,000: —
» 40,000: —
» 20,000: — 100,000: —
Trafikafdelning en
ett boställshus afsedt till bostäder åt en
trafikinspektör och en byråassistent
samt till expeditionslokaler för trafikinspektören
.................................,....... )> 40,000: - -
en barackbyggnad, innehållande 20 rum
och afsedd till bostäder åt stations
betjente
samt tågpersonal..................... » 20,000: — 60,000:_
Summa kronor 200,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
47
Rörande nödvändigheten af att i Kiruna placera en trafikinspektör
jemte en byråassistent, en baningeniör och en maskiningeniör får jag
åberopa hvad derom förut i dag anförts.
Ur ofvan omförmälda, af f. d. öfversten Roos afgifna promemoria
torde jag få meddela följande uttalanden:
Att jernvägsbyggnad genom öde bygd och under svåra klimatiska
förhållanden vore förenad med stora, nästan oberäkneliga svårigheter
läge i sakens natur, och funne stöd i alla hittills utförda jernvägsbyggnader
i de länder, der ett arktiskt klimat vore rådande.
Redan den till större delen med utländskt kapital utförda banbyggnaden
Luleå—Gellivare hade kräft en i förhållande till de obetydliga
terrasseringsarbetena förvånande stor byggnadskostnad och påvisade,
att de s. k. faux frais för byggnadsföretag i obefolkad trakt
och med hardt klimat äro så stora, att de icke på förhand kunna beräknas
utan endast godtyckligt antagas.
Vid upprättande af kostnadsberäkningar för under arbete varande
statsbanor i Norrbotten hade, om äfven med nödig förhöjning, till
grund lagts förut vid statens jern vägsbyggnader gällande arbets- och
materialpris, men hade redan vid arbetenas påbörjande en hastig stegring
i så väl arbets- som materialkostnader uppstått, hvartill ytterligare
kommit stark efterfrågan å vandt och erfaret arbetsbefäl och arbetsmanskap,
som till en stor del föredragit att söka sysselsättning vid
söderut pågående byggnadsföretag, och hvarigenom arbetsprisen genast
uppdrifvits till en efter våra förhållanden okänd höjd och sedermera
icke kunnat nedbringas.
Byggnadskostnaden för statsbanan Gellivare—riksgränsen skulle
enligt nu gjorda beräkningar höjas med cirka 35 procent; och
syntes anledningen dertill vara, förutom höjda arbets- och materialpris,
de stora extra anordningar, som arbetets bedrifvande på en lång arbetslinie
och med en större arbetsstyrka måste kräfva, och hvartill kommit
högst ogynsamma väderleksförhållanden under det gångna arbetsåret.
Huru mycket äfven söderut en banbyggnad vore beroende af gynsamma
väderleksförhållanden, vore den det i ännu högre grad i norra
delen af landet, der vintern vore så lång och sommaren så kort. Vid
bedrifvande af jordarbetena å den uppgående norra stambanan hade
kälbildningen i skogsmark varit relativt obetydlig till följd deraf, att
snön föll jemn och i god tid skyddade marken för köldens åverkan,
hvaremot på alla öppna fält kälbildningen varit särdeles djup och förorsakat
höjda utgräfningspris. Då enligt uppgift jordskärningarne
norr om Gellivare under sistlidne sommar varit till eu stor del genom
-
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
kälade eller så att arbetet derstädes nästan oafbrutet måst pågå i frusen
mark, hade derigenom högst svåra prissättningsförhållanden uppstått,
som betydligt påverkat jordarbetets kostnad.
Enligt jernvägsstyrelsens beräkning å kostnaden för denna handels
fullbordande skulle, slutar öfverste Roos, en brist af 2,448,000 kronor
komma att uppstå, deri dock inginge ej mindre än 590,000 kronor
till oförutsedda utgifter; men möjligen skulle hela beloppet komma
att erfordras, derest särdeles ogynsamma förhållanden under de två återstående
byggnadsåren komme att uppstå.
För det intresse det kan hafva får jag meddela, att enligt inliemtade
upplysningar den norska andelen af jernvägen Gellivare—Ofoten,
hvilken andel, då anläggningen beslutades, beräknades kosta, utan
rullande materiel, 6,000,000 kronor, enligt ett öfverslag af den 26
januari 1900 antages komma att erfordra, likaledes utan rullande materiel,
ett kostnadsbelopp af 8,363,000 kronor.
I detta sammanhang anser jag mig böra omförmäla, att undersökningar
och kostnadsberäkningar för närvarande företagas för utrönande
af möjligheten att för driften af bantågen mellan Kiruna och riksgränsen
använda elektrisk kraft, alstrad af vattenfall i närheten af linien.»
Då för år 1902 uppenbarligen måste äskas hela det belopp, som
enligt den nu lemnade utredningen erfordrades för banans fullbordande
äfven hvad rullande materiel beträffade, har departementschefen hemstält,
att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den framställning i
ämnet, som här ofvan meddelats.
Vid behandling af Kongl. Maj:ts till nästlidna års Riksdag aflåtna
framställning om anslag till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare
och riksgränsen hade utskottet anledning uttala, att utskottet ej kunnat
undgå att finna anmärkningsvärd!, att kostnaderna för byggandet af
ifrågavarande jernväg visat sig så betydligt öfverskrida de beräkningar,
som för 1898 års Riksdag framlades. Det vore visserligen sant, att
prisen å arbetskrafter och en del materialier efter denna tid ansenligt
stegrats, men dessa förhållanden kunde icke helt och hållet förklara
den högst betydande ökningen i kostnaderna. Till en ej oväsentlig
del syntes densamma vara beroende derpå, att åtskilliga med företaget
förenade arbeten och anläggningar, hvilkas behöflighet och omfattning
bort kunna medelst noggrannare undersökning förutses, antingen alls
icke eller med otillräckliga belopp upptagits i kostnadsförslaget. Med
anledning häraf hade utskottet ansett sig böra framhålla önskvärdheten
af att i ärenden, som framdeles liänskötes till Riksdagens afge
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
49
rande, mera tillförlitliga kostnadsförslag måtte framläggas än det, som
legat till grund för Riksdagens beslut beträffande ifrågavarande jernvägsanläggning.
v Utskottet har så mycket större anledning att härom erinra, som
den summa, hvilken nu begäres för fullbordande af statsbanan mellan
Gellivare och riksgränsen ej obetydligt öfverstiger äfven det belopp,
som enligt de förhöjda kostnadsberäkningar, hvarpå framställningen
till nästlidna års Riksdag grundade sig, skulle återstå att nu för ändamålet
bevilja. För så vidt banan skall kunna med säkerhet beräknas
blifva fullbordad före nästa års utgång och staten sålunda ej brista i
sina åtagna förbindelser, synes någon minskning i det begärda anslaget
dock icke vara tillrådlig, hvadan utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må, till fullbordande af statsbanan
mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1902
anvisa 10,407,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t
att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 5,600,000
kronor.
Angående sättet för anskaffande af detta anslag kommer utskottet
att framdeles afgifva yttrande.
VII.
Till anläggande af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till
Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, har Riksdagen
beviljat:
för år 1899
» » 1900
» » 1901
... .''j . I ,
kronor 750,000
» 2,000,000
» 2,000,000
Anslag till
fortsättning
af statsbanan
från Göteborg
till Skee.
tillsammans kronor 4,750,000,
deraf 750,000 kronor anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarne och återstoden
till utgående från riksgäldskontoret.
Sill. till Jtikid. Prof. IDOL 4 Sami. 1 Afd. 22 luft.
(
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af
statsbanan från Göteborg till Skee, för år 1902 anvisa 2,000,000
kronor.
Beträffande anslagsbehofvet för år 1902 för denna jernvägsbyggnad
har, enligt livad i statsrådsprotokollet meddelas, jernvägsstyrelsen
i skrifvelsen den 10 december 1900 anfört, att till fortsättning af
arbetena å sträckningen Uddevalla—Skee af nämnda bana syntes böra
för år 1902 anvisas ett belopp af 2,000,000 kronor, deraf 467,500
kronor afsetts till inköp af rullande materiel.
Då å sträckningen Göteborg—-Uddevalla mellan Ljungskile och
Uddevalla förekomme flera betydande arbeten — såsom en 330 meter
lång tunnel vid sistsagda ställe, en tunnel om 80 meters längd vid
Ljungskile, en större bro öfver Bäfveån och omläggning af Uddevalla
—Venersborg—Herrljunga jernväg vid Uddevalla — samt styrelsen
ansåge det vara af stor vigt i afseende å tiden för statsbanans slutliga
fullbordande, att nu angifna arbeten äfvensom de mera omfattande
terrasseringsarbetena mellan Ljungskile och Uddevalla påbörjades i
god tid, hade styrelsen förmält sig anse ytterligare ett belopp af
1,000,000 kronor böra ställas till styrelsens disposition för påbörjande
under år 1902 af berörda arbeten, hvadan sålunda hela anslagsbehofvet
för statsbanan genom Bohuslän för sistsagda år skulle uppgå till en
summa af 3,000,000 kronor.
I detta sammanhang hade styrelsen — under erinran, att, sedan
Kongl. Maj:t föreslagit 1898 års Riksdag att besluta anläggning af en
statsbana från Göteborg öfver Stenungsund och Uddevalla till Strömstad,
Riksdagen, som funnit, att till anläggande såsom statsbana borde
ifrågakomma endast delen från Göteborg till Skee, uteslutit från det af
Kongl. Maj:t framlagda kostnadsförslag det belopp 1,283,000 kronor,
som beräknats för jern vägs anläggningen Skee —Strömstad jemte anskaffning
af derför af sedd rullande materiel — hemstält, att, då vid
fattande af beslutet om ifrågavarande statsbanas anläggande hänsyn
icke blifvit tagen dertill, att genom uteslutandet af linien Skee—Strömstad
Skee station komme att åtminstone tills vidare blifva ändstation
för nämnda statsbana och att således vid denna station erfordrades åtskilliga
anläggningar, hvilka varit obehöfliga, derest densamma, såsom
i Kongl. Maj:ts förslag af sågs, endast blifvit mellanstation,, ett anslag
å 80,000 kronor måtte beviljas för dessa anläggningar att jemväl utgå
under år 1902; varande detta senare belopp afsedt att användas till
utvidgning af stationshuset, till uppförande af en lokomotivstallbygg
-
Statsutslcottets Utlåtande N:o 38.
51
nåd för 2 maskiner och ett betjeningshus samt till anläggande af en
vändskifva.
Det sammanlagda belopp, jernvägsstyrelsen ansett böra äskas för
ifrågavarande bananläggning för år 1902, utgjorde alltså 3,080,000
kronor.
Enligt hvad departementschefen för egen del anfört, kunde det
helt visst ur flera synpunkter vara önskvärd!, att ett så stort belopp
nu äskades af Riksdagen för ifrågavarande banbyggnad; men ansåge
departementschefen ändock icke, att hvad jernvägsstyrelsen anfört innefattade
tillräcklig anledning till afvikelse från hvad som nu följts två
särskilda gånger, nemligen att Riksdagen för denna banbyggnad anvisat
2,000,000 kronor för hvart år.
Utskottet, som vid denna Kongl. Maj:ts framställning icke haft
något att erinra, hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts förslag,
må, till fortsättning af statsbanan från Göteborg
till Skee, för år 1902 anvisa 2,000,000 kronor.
Om sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet att
framdeles afgifva yttrande.
Stockholm den 5 mars 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1901:30 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar samt ny rö a1 i texten