Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1901-02-12 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1901, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å regleringen af utgifterna under denna hufvudtitel Roende

för år 1902 bär Kongl. Maj:t, med hänvisning till det vid denkongl. propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokollet [1—9.]

öfver utrikesdepartementsärenden den 11 januari innevarande år, föreslagit,

att nedannämnda ordinarie anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot

nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen,

utrikes ärendena........................

[2.] utrikesdepartementet

[3.] ministerstaten............

Bih. till Riksd. Prat. 1901.

ministern för

................... kronor 24,000: —

.......................... » 32,365: —

.......................... » 350,647: —

Transport kronor 407,012: —

4 Sami. 1 Afd 4 Häft. (N:o 4.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

[4.] militärattachéer,

[5.] skrifmaterialier,

utgifter ...............................

Transport

expenser och extra

kronor 407,012: —

* 8,471: —

» 73,617: —

489,100: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet......kronor 9,021: —

[7.] konsulsstaten .................. » 248,630:

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter........................... _ » 17,758: — 275 409- —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter

......................................................................... 115,409: —

160,000: —

summa kronor 649,100: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris............................................. , 2,950:_

tillsammans^kronor 652,050: —

Vid jemförelse mellan den för innevarande år gällande riksstaten och

de af Kong! Maj:t nu äskade anslagen framgår, att en ökning i anslagen

till kabinettskassans utgifter af 10,100 kronor blifvit föreslagen, hvilken ökning

i sin helhet hänför sig till änSlagsrubriken skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter.

I afseende å anslagen till konsul skassans utgifter har föreslagits en ökning

af 7,609 kronor, men som de inkomster, hvilka inflyta genom konsulatoch

expeditionsafgifter för svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka

bestridas utgifter å konsulskassan, för år 1902 beräknats till 7,609 kronor

högre belopp än för år 1901, förändras icke härigenom beloppet af det statsanslag,

som från Sverige blifver till fyllande af konsulskassans medelsbehof

under år 1902 erforderligt, eller 160,000 kronor.

I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke

ifrågasatts någon förändring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o é. 3

Den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen i kabinettskassans anslag

till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter är beroende på ifrågasatt ökning

i anslaget till hemliga utgifter. Till protokollet i sammansatt statsråd

den 7 december 1900 (sid. 18) har ministern fpp utrikes ärendena i denna

fråga anfört följande: . ... .

Rubriken skrifmaterialier, expenser och extra utgifter vore i förslaget

till de Förenade Rikenas gemensamma utrikesbftdget för 1902 förhöjd till

kronor 106,000 eller med kronor 10,100, med hvilket belopp anslaget till

hemliga utgifter blifyit ökadt, nemligen från kronor 9,900 till kronor 20,000.

Nämnda anslag hade fastställa 1862 att utgå med högst kronor 34,000,

hade sedermera beräknats till olika belopp under olika årsperioder, sålunda

i 1868 års budget och senare till kronor 25,000, i 1872 års budget och senare

till kronor 17,000, i 1875 års budget till kronor J6,000 samt i 1876

års budget till kronor 14,000, hvilken beräkning bibehållits ända till och med

år 1896. Af sistnämnda belopp, kronor 14,000, skulle på Sverige och Norge,

efter den vedertagna proportionen 12:5, belöpa respektive kronor 9,900 och

kronor 4,100. Sedan Stortinget förklarat sig icke vilja bidraga till anslaget

till hemliga utgifter under annat vilkor, än att användandet af anslaget

underkastades kontroll af ansvarig norsk myndighet, hade i utrikesbudgeterna

från och med är 1897 uppförts allenast kronor 9,900, motsvarande den

svenska andelen af kronor 14,000. Då det nuvarande beloppet vore otillräckligt

och behof af ökadt anslag för ifrågavarande ändamål gjort sig gällande,

hade i ’ budgetförslaget för 1902 detta anslag beräknats till kronor 20,000.

Enär utsigt emellertid icke syntes förefinnas, att Stortinget skulle vilja ingå

på att lemna bidrag till anslaget under annat vilkor än det förut uppstälda,

hvilket utrikesministern i likhet med sina företrädare i embetet icke funne

sig kunna tillråda Kongl. Maj;t att antaga, ansåge han att anslaget fortfarande

jemväl med sitt förhöjda belopp borde fe estridas af Sverige allena.

Mot Kongl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke haft annat

att erinra än att utskottet ansett den ifrågasätta ökningen i anslaget till

hemliga utgifter, med hänsyn till nämnda anslags natur, icke böra beviljas.

Utskottet hemställer alltså:

att nedannämnda ordinarie anslag ma af Riksdagen anvisas

att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen,

ministern för utrikes

ärendena ........................... kronor 24,000:

[2.] utrikesdepartementet

..............................

[3.] ministerstaten......

[4.] militärattachéer...

[5.] skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter

.................................

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet

...... kronor 9,021: —

[7.] kon
sulsstaten

» 248,630: _ •

■{8.] skrifmaterialier,

expenser

och extra

utgifter ...... » 17,758: — 275,409: _

eller efter afdrag af hvad som

häraf beräknas kunna bestridas af

inflytande konsulat- och expeditionsafgifter.

................................... 115,409: — 160,000:

summa kronor 639,000:

Utgifter, som bestridas af svenska

statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris ...... » 2,950:

______tillsammans kronor 641,950:

32,365

350,647

8,471

63,517: — 479,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Extra anslag.

2;o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» liar Kongl. Maj:t

jemväl för år 1902 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor _ ri9este^akta~

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 3) innehålla om [10j

arbetets fortgång, hemställer utskottet,

att till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater», må

på extra stat för år 1902 anvisas ett anslag af 4,500

kronor.

3 o Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande af^“^

Sveriges andel i kostnaderna för åren 1900 och 1901 i anledning af deri i terr^dia

Haag jemlik t konventionen för afgörandet pa fredlig väg af internationella fa

tvister'' upprättade internationella byrå på extra stat for ar 1902 anvisa [U.]

10,900 kronor.

Till statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den H nästlidne

januari har ministern för utrikes ärendena i detta ämne meddelat

^ ^ Jemlikt artikeln 20 af den vid fredskonferensen i Haag den 29 juli

1899 afslutade och af Kongl. Maj:t den 8 augusti 1900 ratificerade konvention

för afgörandet på fredlig väg af internationella tvister, hade de undertecknande

makterna förbundit sig att, i syfte att underlätta omedelbar hänskjutande

till skiljedom af sådana internationella tvister, hvilka ej kunnat

afgöras på diplomatisk väg, inrätta en permanent skiljedomstol Vidare

stadgades i samma konventions artikel 22, att en i Haag upprattad internationel

byrå skulle tjena som domstolens kansli, samt i artikel 29, att kostnaderna

för denna byrå skulle bestridas af de undertecknande makterna^

samma proportion, som faststälts för verldspostföreningens internationella byra.

På grund af sistnämnda stadgande komme Sverige och Norge att med atseende

på bidragen till byråns underhåll tillhöra olika klasser.

Hen på Sverige belöpande andelen i kostnaderna för ar 1900 utgjorde

omkring 7,500 francs och, enligt hvad med bestämdhet kunde antagas, komme

Sveriges kostnad för innevarande år icke att öfverskrida nämnda belopp.

Sveriges utgifter för byrån under 1900 och 1901 skulle sålunda utgöra högst

15,000 francs, motsvarande i afrundadt tal 10,900 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Ko 4.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts nu ifrågavaiande

framställning, må till bestridande af Sveriges andel

i kostnaderna för åren 1900 och 1901 i anledning af

den i Haag jemlik! konventionen för afgörandet på fredlig

väg af internationella tvister upprättade internationella

byrå bevilja på extra stat för år 1902 ett anslag'' af

10,900 kronor.

dyrtidstui- . I * * 4-°- Uti punkten 12 under denna hufvudtitel har Kongl. Makt förete

!kgll R‘ksdagen att, till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt

tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansh såsom förslagsanslag, anvisa på extra stat för 1902 ett belopp af

6,400 kronor.

öfver ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Angående en

inom Andra

Kammaren

väckt motion.

t? tz/5:°. ,Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 3) bär hem

K. VVavnnsky föreslagit, att Riksdagen mätte för år 1902 till den internationella

fredsbyran i Bern bevilja ett bidrag af 750 kronor.

I motionen har till en början erinrats derom att till 1898 ars Riks
dag

den interparlamentariska fredsgruppen genom sin styrelse såsom motionaier,

i motionen n:o 1 inom Andra Kammaren, framstäf den begäran, att

Riksdagen ville till befordrande af den internationella fredsbyråns i Bern

verksamhet lemna ett bidrag af 750 kronor. Statsutskottet hade förklarat

»att motionen berör ett ämne, som enligt utskottets mening är synnerligen

behjertansvardt, nemligen sträfvandet för att fredssaken må vinna allt mera

tillslutning och tränga sig in i folkens såväl som den enskildes åskådningssätt,

ett mai val värdt att understödja». Utskottet hade likvisst hemstält om

atslag. Andra Kammaren hade utan votering bifallit motionärernas begäran

hvaremot Forsta Kammaren afslagit densamma, likaledes utan votering och

utan att spilla ett ord på motionen. 1 den gemensamma voteringen hade

borsta Kammarens beslut segrat.

År 1899 hade motionären — i motion n:o 13 inom Andra Kammaren —

hemstält om ett bidrag af 750 kronor till den internationella byrån i

Bern och af 500 kronor till den interparlamentariska s. k. byrån dersamma
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande 2V:o 4. 7

städes. Utskottet hade tillstyrkt bifall till förstnämnda hemställan; Andra

Kammaren hade utan votering; bifallit utskottets förslag, men Forsta Kammaren

hade vidhållit sitt afslag. I den gemensamma voteringen hade äfven

denna gång Första Kammaren gifvit utslaget.

Sedan motionären härefter, .bland annat, framhållit, att tre stater,

Schweiz, Norge och Danmark, lemnade byrån bidrag, har han, i afseende pa de

skäl som han ansåge hafva föranledt den svenska Riksdagens ofvan omföimälda

beslut, samt i afseende å fredsverksamheten i allmänhet och särskilt

nu ifrågavarande byrå, yttrat följande.

Det läge nära till hands att tro, det förslagets motståndare mom

Riksdagen lånat ett villigt öra åt det talet, att den organiserade fredsrörelsen

vare sig under form af nationella freds- och skiljedomsföreningar eller

åt i n te r p ar 1 a m en ta r i sk a grupper i de olika riksförsamlingarne, vore för sv ar snihilistisk».

Fn sådan uppfattning hade motionären trott, att den utredning,

som lemnats i de nämnda motionerna, vore egnad att undanrödja, da deri

tydligt och fullständigt redogjorts för fredsföreningarnes program. Men da

det kunde hända, att dessa program betraktades med misstroende, ville motionären

nu närmare karakterisera den organiserade fredsrörelsens sträfvan

Fredsorganisationernas mål vore freden. Men detta mål både de gemensamt

med försvarsvännerna, som också kunde hafva anspråk på namnet

fredsvänner. Skilnaden vore blott den, att försvarsvännerna endast litade

till rustningar för försvaret — till våldet — och ingenting velat gorå för att

bekämpa kriget genom att efter yttersta förmåga oSÖka undanrödja dess

orsaker, under det att fredsvännerna i rustningarne såge ett — i vart upplysta

tidehvarf, efter årtusendens humanitetssträfvanden, sorgligt att saga

nödvändigt — onät och betraktade det såsom eu samhällspligt att sträfva tor

att rätten, icke våldet, måtte afgöra nationernas tvister. De såge uti utvecklingen

af icke blott den fysiska, utan äfven den kulturella kraften hos

nationen dess försvar, samt i befrämjandet af sträfvanden, som tjenade

till att framkalla förtroende mellan samhällslagren, »ett värn mot otvermaktens

skaror och starkare än Sveaborg». För dem vore de ständigt

växande rustningarne icke blott eu trygghet, utan ock en fara.

Att det bland fredsvännerna tunnes rena forsvarsnihilister, anhangaie

af grefve Tolstoys lära, det kunde ej förnekas. Men dels vore deras antal

så ringa, att det ej behöfdes tagas med i räkningen, dels funnes sadana inom

alla nationer. Slutligen motvägdes detta å den andra sidan deraf, att det nog

bland försvarsvännerna funnes en hel del anhängare åt militarismen.

Fredsvännernas ståndpunkt framginge af deras program. Den svenska

fredsföreningens internationella program lydde sedan länge:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

»Föreningens ändamål är att under samverkan med andra nationers

treds- och skiljedomsföreningar väcka och främja en opinion, för att lag och

lätt i väldets ställe ma skilja mellan nationerna i deras inbördes tvister.

Närmast vill föreningen verka för:

att afgörande! om krig och fred ytterst må blifva en folkens angelägenhet;
att

skilj edoinsfördrag må afslutas mellan staterna, och att under deras

samfälda hägn må upprättas en internationel skiljedomstol, till hvilken uppkommande

mellanfolkliga tvistefrågor hänskjutas;

att allt flera länder, stater och större eller allmännare samfärdsvägar

neuti aliseras, på det fältet för krig ma allt mer inskränkas.

Föreningen ansluter sig till den internationella fredsbyrån i Bern».

Den interparlamentariska fredsgruppen i Sverige, tillhörande det interparlamentariska

förbundet för mellan folklig skiljedom, ville söka vinna erkännande

åt och tillämpning af principen, att tvister mellan stater skulle, så

vidt möjligt, underkastas skiljedom, samt behandla frågor, som rörde den

internationella folkrätten, i ändamål att upprätthålla freden, närmast de nationella

ärenden, som vore egnade att befordra detta syfte. Gruppen bestode af

medlemmai af den svenska Riksdagen, hvilka gillade det interparlamentariska

förbundets stadgar, och f. d. riksdagsmän, hvilka anslöte sig till det interparlamentariska

förbundets syften och ville understödja detsamma.

Fr ed shy råns i Bern uppgift vore:

a) att samla uppgifter om fredsverksamheten till deras tjenst, som

aibetade föi fieden, och att underlätta förbindelserna dem emellan;

b) att studel a och bereda de frågor, som af kongresser, konferenser

eller andra internationella möten i fredens syften skulle behandlas;

c) att bidraga till att förverkliga de sålunda fattade besluten;

d) att klassificera och bevara arkiven från förenämnda möten och de

andra handlingar, som kunnat anförtros byrån, samt all den litteratur som

för fredsarbetet vore af betydelse;

e) att upprätta ett bibliotek af alla publikationer, som rörde freden,

genom att samla sådana tidningsartiklar, periodiska revyer samt officiella

tillkännagifvanden af regeringarna, som hade afseende på freden mellan

nationerna;

f) att sa fullständigt som möjligt insamla de skiljedomsutslag, som

fäldes mellan nationerna, och sammanfatta dem, sä att de kunde tjena till

praktisk vägledning för sådan rättskipning;

g) att uppgöra en fullständig förteckning öfver publikationer, som

rörde freden.

Genom föreståndarens försorg utgåfves en tidskrift: Correspondance

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

bi-mensuelle, som lemnade en öfversigt af fredsarbetet. Filialer hade upprättats

i Washington och Paris. Byrån, som af den schweiziska staten erkänts

såsom juridisk person, upprätthölles af en förening — La Société du

Bureau international de la Paix — och leddes af en kommission af 25 personer,

årligen vald vid föreningens årsmöte bland olika nationers representanter

för fredsarbetet. Denna kommission valde inom sig ett verkställande

utskott af 3 personer. Kommissionen räknade bland sina medlemmar framstående

rättslärde, ja, till och med ett diplomatiskt sändebud, som två gånger

vant inrikesminister. Den kunde således ej sägas bestå endast af svärmare.

Byråns föreståndare, generalsekreteraren, hade ända från början af byråns

verksamhet, 1891, utan ersättning egna! sin tid och sina krafter åt det omfattande

och ansvarsfulla uppdraget. Byrån hade på expositionen i Paris

erhållit »Grand prix». De på fredskongressen i Paris fattade besluten hade

genom byråns försorg meddelats regeringarne. Erkänsamma och aktningsfulla

skrivelser hade på grund deraf ingått till byrån från Danmarks,

Schweiz’, Englands, Italiens och Hollands utrikesministrar. Ett erkännande

åt byråns uppgift hade lemnats äfven från vårt land, då Sveriges traktater

införlifvats med byråns arkiv. Den organiserade fredsverksamhet, som här

hade sin samlingspunkt, sökte skapa eu allmän opinion, hvilken skulle kunna

förhindra, att civiliserade och högt upplysta folk, hvilka kallade sig kristna,

odelade hvarandra på grund af tvister, hvilka kunde lösas på den frivilliga

öfverenskommelsens eller rättens väg, blott lidelserna och uppbrusningen ej

finge behålla afgörandet. Den vädjade till förnuft och rättvisa, så långt

dessa kunde göra sig gällande. De våldsdåd, som utöfvades i andra verldsdelar

af Europas folk, vore en vanära för oss och i sanning egnade att draga

faror öfver Europa. Den »gula faran» hade existerat i inbillningen, men

den hölle på att blifva en verklighet. Hvad vi sått skulle vi skörda. Det

gällde derför att åstadkomma eu vidsträcktare tillämpning i mellanfolkliga

förhållanden af »de rättens och rättfärdighetens principer, på hvilka staternas

säkerhet och folkens välfärd bero». I all synnerhet borde nationernas rätt

att förfoga öfver sig sjelfva, att behålla sin sjelfständighet okränkt, häfdas

af de mindre nationerna.

1 slutet af sin framställning har motionären anfört följande.

Fredsvännerna menade att det vore hvarje civiliserad stats pligt att

med alla hederliga medel söka inskränka kriget, hämma och dämpa krigslågan.

För den skull ville de väcka och utbreda inom alla nationer samfält,

eu stark och varaktig opinion mot krig och söka förmå de tvistande att

vädja till rättens dom. Detta mål hade fredsvännerna redan i viss, om ock

ringa, mån vunnit genom upprättandet af den permanenta skiljedomstolen i

Haag. Att fortgå på denna väg vore nu målet för deras sträfvanden. Genom

Hih. till Itilcsd. Frat. 1901. 4 Sami, 1 Afä, 4 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

vädjan till skiljedom inskränktes tillfällena till krig; redan genom att krigsutbrotten

fördröjdes vore mycket att vinna. Och om de stater, som med sina

rustningar endast afsåge att bevara en principal och permanent neutralitet,

öppet och officielt tillkännagåfve detta och helst slöte sig tillsammans i sträfvande!

att upprätthålla freden, blefve »/nedförande», skulle, enligt motionärens

förmenande, fredens sak säkerligen vinna starkt inflytande inom nationerna.

Den belgiske statsrättslärde senatorn E. Descamps hade i ett arbete — Le drott

de la paix et de la guerre. Essai sur févolution de la neutralité et sur la

constitution du pacigérat — som framlagts på den internationella diplomatiska

konferensen i Haag, utvecklat denna idé.

Kommissionen för byrån i Bern hade tillsatt en komité för att undersöka,

Indika praktiska medel kunde finnas för att främja danandet af ett

neutralt fredsförbund, en fredsförening af neutrala stater. Hvilken mägtig

häfstång för utvecklingen en frivillig sammanslutning af beslägtade stater

kunde blifva, visade Tyskland. Alla de stater, som bildade detta mägtiga

rike, hade afstatt från att sins emellan afgöra sina tvister genom våld. Men

det höfdes, att fredssträfvandet utgjorde grundvalen för en sådan förbundsstats

bildning.

Kriget skulle upphöra, när nationerna ville det. För att göra denna

vilja stark och varaktig, arbetade fredsvännerna, väl vetande, att målet en

dast kunde nas långsamt, steg för steg, och genom mödosamt och energiskt

arbete, under motgångar, missräkningar och misstag om vägen. Att fredsvännerna

begått misstag och skulle riskera att begå sådana, det visste de.

Endast de, som ingenting gjorde, undginge att taga miste. Men de satte en

ära i att Sverige ej skulle räknas till sådana nationer.

På dessa grunder tilläte motionären sig nu åter vädja till Riksdagen

om ett ringa bidrag äfven från Sverige till den internationella fredsverksamhetens

understöd.

De i förevarande motion lemnade uppgifter angående den internationella

fredsbyråns i Bern organisation och uppgift m. m. synas i hufvudsak

icke innehålla annat, än hvad som i föregående framställningar i liknande

syfte bragts till Riksdagens kännedom. Ehuruväl utskottet derför nu lika

litet som vid föregående tillfällen kan anse fullt tillfredsställande utredningvunnen

derom, att genom ifrågavarande byrå något för fredssakens framgång

verkligen fruktbringande arbete blifver utfördt, anser utskottet, i likhet med

statsutskottet vid 1899 års Riksdag, sig likväl böra förorda motionen, dådet

ju icke kan bestridas, att icke genom nämnda byrås verksamhet åtskilligt af

värde skulle kunna uträttas, och i allt fall det med motionen afsedda syftet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 11

fredssakens främjande, är synnerligen behjertansvärdt, samt det begärda

bidragets belopp är jemförelsevis obetydligt. Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, med bifall till herr Wavrinskys förevarande

motion, å extra stat för ar 1902 till den inteinationella

fredsbyrån i Bern bevilja ett bidrag af 750

kronor.

Stockholm den 12 februari 1901. *

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservationer:

vid punkt l:o (angående de ordinarie anslagen):

af herrar II. P. P. Tamm, friherre J. T. Gripenstedt, I. Wijk, K. Bohnstedt,

A. G. L. Billing, N. Fosser, grefve P. O. L. Klingspor, E. Fränekel,

Th. Nyström, L. Grundberg, C. von Friesen och C. I. G. Sivartz, hvilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit beträffande de ordinarie anslagen

under tredje hufvudtiteln finner utskottet sig böra till alla delar förorda och

hemställer alltså,

att nedannämndä ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas

att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills, nemligen:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen,

ministern för utrikes

ärendena...........................

[2.] utrikesdepartementet

.,............................

'' [3.] ministerstaten......

[4.] militärattachéer...

[5.] skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter

.................................

kronor 24,000: —

* 32,365: —

» 350,647: —

» . 8,471: —

» 73,617: —

489,100:

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet

...... kronor 9,021: —

[7.] kon
sulsstaten

» 248,630:

[8.] skrifmaterialier,

expenser

och extra

utgifter......__ 17,758: — 275,409: —

eller efter afdrag af hvad som

häraf beräknas kunna bestridas

af inflytande konsulat-och expedi
tionsafgifter.

................................... 115,409: — 160,000:

summa kronor 649,100:

Utgifter, som bestridas af svenska

statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris............ kronor 2,950:

tillsammans kronor 652,050:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande F:o 4.

13

vid punkt 5:o (angående väckt motion om anslag till den internationella

byrån i Bern):

af herrar H T P. Tamm, friherre J. T. Gripenstedt, I. Wijk,

K. Bohnstedt, Å. G. L. Billin», N. Fosser, grefve R O ^ f w9spor

E. Fränekel, L. Grundhet, C. I. G. Smärta och G. Od qvist, hvilka ansett,

att utskottet bort hemställa

att herr Wawrinskys förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Herrar F E Pettersson och G. 1)■ B- Tornerhjelm hafva begäit få

anteckna, att ''de icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling inom

utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. A.

S:gr

S:gr

S:a

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje Imfvudtittel.

641,950 -

1901 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant

Kronor.

ö.

24,000

32,365

350,647

8,471

63,517

—

479,000

—

8,857

241,510

17,433

267,800

—

efter afdrag

af etc.

107,800

160,000

—

i

2,950 i

|

Utrikesdepartementet.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena.

Utrikesdepartementet..................................

Ministerstaten ..................................."

Militärattachéer ..................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

S:gr

Konsuiskassans utgifter.

Utrikesdepartementet „A........... 9 021: _

Konsulsstaten ........................... 248 630: _

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter ........................ 17,758: —

275,409: —

efter afdrag åt hvad som häraf beräknas

kunna bestridas af inflytande konsulatoch

expeditionsafgifter........................... 115 409: —

160,000

'' S:gr

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket

allena.

Svenska kyrkan i Paris ...................................................| 2,950

Förslag till

blifvande j

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

24,000

. 32,365

-1

. 350,647

—

8,471

—

63,517

—

479,000

—

i

Summa | 641,950 |—

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o é.

15

Bil. Litt. B.

Tabell Öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje hufvudtitel.

Utrikesdepartementet.

Kronor.

ö.

4,500

10,900

750

Till fortsatt utgitvanue åt »sveriges uaiiuuei» ....... ..............••••"•• ;

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna for åren 1900 och

1901 i anledning af den i Haag jemlikt konventionen tor åt- görande på fredlig väg af internationella tvister upprattade inter-

Summa

16,150

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

bil lätt. a

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsnlskassan för

närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från Kabinettskassan.

Jemlikt nådigt

beslut af den Pensioner:

10 juli 1884 F. (1.

7 febr. 1899 »

6 sept. 1895 »

23 maj 1879 »

Envoyén Herr O. M. Björnstjerna ...

» F. Due...................U,.............

ministern C. Burenstam........................

ministerresidenten friherre L. Wrede

Kronor

6,000

6,000

5.000

4.000

Summa kronor 21,000

Från Konsulskassan.

Jemlikt nådigt ■

beslut af den Pensioner:

30 dec. 1898 F. d. Generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt

24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka.............

16 okt. 1898 > C. Falsens enka...............

9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka ......................

29 maj 1874 Yicekonsuln Hambros enka.........................

9 juli 1896 » J. ,T. G. Nicolaysens enka .

Summa kronor

Kronor

4,000

800

800

700

400

400

7,100

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.