Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till StocJcholms stad af ett jordområde från förra häradshöfdingebostället Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4 i Stockholms län.
1901-03-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till StocJcholms stad af ett jordområde från förra häradshöfdingebostället Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4 i Stockholms län.
Dokumentets text
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
N:o 42.
Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1901, kl. 4 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse till StocJcholms stad af ett jordområde från
förra häradshöfdingebostället Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4
i Stockholms län.
(I. A.)
Med åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för den 22 februari 1901 har Kongl. Maj:t uti en till
Riksdagen samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition
(n:o 45) föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att Stockholms stad måtte berättigas att för dess vattenlednings
behof, mot ersättning, som bestämdes i den ordning, hvarom
stadgades i förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof, från förra häradshöfdingebostället
Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4, tillsammans 1 ®/4 mantal, i Botkyrka socken
och Svartlösa härad af Stockholms län till sig lösa det i domänstyrelsens
utlåtande af den 7 december 1900 åsyftade, invid Bornsjön belägna
och å samma utlåtande bifogad kartecroquis medelst rödt streck från
egendomens öfriga mark afskeda område, utgörande omkring 31 har
83 ar, under vilkor, att staden inlöste de arrendatorn af egendomen
tillhöriga byggnader å lägenheten Nybygget samt att arrendatorns rätt
att bortföra å området befintlig, honom tillhörig skog ej förnärmades,
dels att staden måtte berättigas tillträda berörda område vid nu
löpande arrendeperiods slut den 14 mars 1902 eller dessförinnan, derest
aftal mellan staden och arrendatorn derom kunde träffas,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
o
dels ock att löseskillingen finge, på samma sätt som köpeskillingarne
för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för
kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Till ofvanberörda statsrådsprotokoll tiar föredragande departementschefen
anfört följande.
Uti en till Kongl. Maj:t stäld, af öfverståthållareembetet med
skrifvelse af den 25 maj 1900 öfverlemnad skrift hade Stockholms
stadsfullmägtige, med förmälan, att fullmägtige beslutat inköpa egendomarne
Norsborg, Vellinge, Bergaholm, Fogelsta och Sturehof med
flera inom Botkyrka och Salems socknar af Stockholms län för anläggning
af ett nytt vattenverk vid Bornsjön och Mälaren äfvensom godkänt
uppgjordt förslag till vattenledning från Norsborg till Stockholm,
vidare anfört, att omförmälda egendomsköp egt rum icke blott för
vinnande af lämpliga vattentägter, utan ock i syfte att, såvidt möjligt,
skydda dessa mot framtida förorening, hvarvid särskild! lagts vigt på
beherskande af Bornsjöns vattenområde; att staden för sistnämnda ändamål
äfvensom för tillgodogörande af grundvattentillgången i trakten
behöfde ytterligare förvärfva, bland annat, det område af kronoegendomen
Lindhof i Botkyrka socken, hvilket begränsades i norr af Bornsjön
och Botkyrka prestgårds egor, i öster af allmänna landsvägen samt
i söder och vester af rågångarna mot Säby och Fogelsta och hvilket
område enligt en af förste landtmätaren Thure Essen år 1900 upprättad
karta med derå tecknadt intyg upptoge en areal af 82,9 0 har, hvaråt
3,2 7 8 har utgjorde åker; och hade stadsfullmägtige på grund af hvad
sålunda anförts anhållit, bland annat, om tillstånd för Stockholms stad
att förvärfva omförmälda område om 82,90 har af kronoegendomen
Lindhof mot ersättning, som blefve bestämd i den ordning, som med
afseende å jords eller lägenhets afstående för allmänt behof funnes
stadgad.
Af de vid stadsfullmägtiges framställning fogade handlingar inhemtades
beträffande don ifrågasatta vattenverksanläggningen vid Norsborg
och ledningen derifrån till hufvudstaden, att vattenverket vore
afsedt att kunna lemna eu vattenmängd af 100,000 kubikmeter per
dygn, men att, så länge stadens vattenverk vid Arstaviken vore i bruk,
en så stor vattenmängd icke vore för hufvudstadens behof erforderlig;
att det likväl vore fördelaktigt att redan nu anordna en rörledning,
som kunde framleda 50,000 kubikmeter per dygn, och sedermera utföra
ännu eu dylik, då behof deraf inträdde; att förslag till sjelf va vattenverket,
hvilket vore afsedt att byggas på stadens mark vid Norsborg,
icke hlifvit utarbctadt, men att kostnaden för detsamma approximativt
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
beräknats till l3/4fmillion kronor; att enligt af stadens byggnadskontor
nppgjordt, af beskrifning åtföljdt förslag till vattenledningen från Norsborg
till Stockholm ledningen, som å handlingarna vidfogad karta angifvits
med en röd linie, skulle dragas till Fittja bro, vidare under
vattendraget derstädes mellan Mälaren och Albysjön och derefter fram
till egendomen Nybyhof, hvarest skulle å berget Utsigten vid sjön
Trekanten förläggas en reservoar; att sammanlagda längden af ledningen
från Norsborg till samma reservoar skulle blifva 15,885 meter;
att från denna reservoar en 1,200 meter lång ledning skulle dragas på
bank öfver sydöstra hörnet af sjön Trekanten, vidare öfver egendomen
Katrineberg samt i allmänna landsvägen genom Liljeholmen och derefter
öfver statens jernvägar tillhörig mark till Liljeholmsviken; att i
denna vik undervattensledning skulle framdragas till staden; att kostnaden
för ledningen från Norsborg till hufvudstaden jemte omförmälda
reservoar m. m. beräknats till 3,500,000 kronor, i hvilket belopp dock
icke inginge kostnaden för jordlösen; samt att stadsfullmägtige vid
sammanträde den 7 maj 1900, med godkännande af omförmälda förslag,
beslutat, att detsamma skulle i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
framlagda ritningarna jemte beskrifning utföras allt efter som stadsfullmägtige
anvisade medel för ändamålet.
Till följd af erhållen remiss hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 17 september 1900 afgifvit utlåtande öfver stadsfullmägtiges förevarande
framställning, dervid styrelsen, så vidt nu vore fråga, anfört,
att de områden, som för anläggningen begärts vare sig för belierskande
af Bornsjöns stränder eller för anläggningen i öfrigt, syntes vara af
behofvet påkallade, men hemstält, att frågan om förvärfvande af staten
tillhörig jord eller lägenhet måtte blifva beroende af den ytterligare
utredning, som Kongl. Maj:t kunde finna lämplig.
Derefter hade domänstyrelsen afgifvit infordradt utlåtande af den
7 december 1900 samt dervid tillika öfverlemnat yttranden i ämnet af
arrendatorn »utaf omförmälda kronoegendom, t. f. domänintendenten i
Stockholms län och jägmästaren i Stockholms revir äfvensom utlåtande
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län.
Arrendatorn af egendomen hade anfört, att han icke hade något
att erinra mot bifall till ansökningen, men yrkat, att Stockholms stad
måtte åläggas att inlösa de honom tillhöriga byggnader vid den å området
belägna lägenheten Nybygget, äfvensom att honom måtte tillerkännas
rätt att under nu löpande arrendeperiod eller till den 14 mars
1902 få afverka honom tillhöriga, å marken stående fröträd samt den
skog, som han hade rätt att få under samma tid utsynad.
Statsutskottets Utlåtande N:o 42.
7
T. f. domänintendenten hade anfört, att upplåtande till Stockholms
stad af det ifrågavarande området syntes kunna ske utan olägenhet för
egendomen i öfrigt, enär detsamma vore beläget i egendomens utkant,
samt att genom dess frånskiljande några svårigheter för kronan icke
borde kunna uppstå med afseende å dispositionen af egendomen efter
arrendeperiodens slut.
Jägmästaren hade meddelat, att skogsmarken å området vore för
skogsbörd särdeles tjenlig och bure en grof, vacker och värdefull skog,
samt vidare anfört, att, då vid egendomens utarrendering från den 14
mars 1902 skogsmarken komme att från arrendet undantagas och ställas
under skogsstatens förvaltning och vård eller afsättas till kronopark,
staden borde hafva full trygghet för, att någon förorening af vattnet i
Bornsjön icke vore att befara; att, äfven om området bibehölles i
kronans eg o, hinder för staden ej borde möta att, om så behöfdes, å
området anlägga brunn eller framdraga rörledning; samt att, derest
kronan afstode ifrågavarande mark, hushållsplanen för egendomens skog
skulle blifva rubbad och bästa delen af densamma gå kronan förlustig.
På grund deraf hade jägmästaren afstyrkt bifall till ansökningen, men
tillika föreslagit, att, derest Kongl. Maj:t skulle finna kronan böra afstå
de stränder af Bornsjön, som vore belägna inom Lindhofs område,
staden måtte erhålla mark vid sjön endast till en mindre bredd.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade på de af jägmästaren
anförda skäl så till vida tillstyrkt bifall till ansökningen, att staden
måtte tillåtas förvärfva så stor del af det från Lindhof äskade området
af 82 har 90 ar, som Kongl. Maj:t kunde finna vara för vattenledningens
anläggning och begagnande oundgängligen nödvändig.
För egen del hade domänstyrelsen uti sitt berörda utlåtande —
jemte förmälan, att ifrågavarande egendom, förra häradshöfdingebostället
Lindhof nds 1, 2, 3 och 4 om tillsammans 13U mantal, blifvit genom
kammarkollegii kontrakt den 13 april 1881 utarrenderad under 20 års
tid från den 14 mars 1882 mot ett årligt arrende af 4,126 kronor,
deraf 376 kronor för fri dispositionsrätt öfver egendomens skogsafkastning
— vidare meddelat, att för egendomens förnyade utarrendering
arrendeuppskattning derå förrättats under år 1899; att egendomen,
enligt det dervid förda protokoll, innefattade en areal af 141 har 82,2
ar tomt, trädgård och åker, 39 har 43,9 ar äng och odlingsmark samt
308 har 39 ar skogs- och betesmark eller tillsammans 489 har 65,l
ar; att uppskattningsmännen föreslagit, bland annat, att skogsmarken
måtte från arrendet undantagas och att det derå belägna insynade,
Bornsjön angränsande torpet Djupvik jemväl måtte från arrendet undan
-
8
Ståts-utskottets Utlåtande N:o 42.
tagas för att disponeras af en skogsarbetare; samt att af samma protokoll
äfven inhemtades, att å den på nu till afsöndring ifrågasatta området
belägna lägenheten Nybygget funnes uppförda ett boningshus och
ett uthus, hvilka byggnader vore arrendatorns enskilda tillhörighet.
Vidare hade domänstyrelsen anfört, att det ändamål, som med ansökningen
afsåges, gifvetvis vore att förekomma förorening af vattnet i
Bornsjön, men att för detta ändamåls ernående staden icke kunde, efter
styrelsens uppfattning, vara i behof af så stort område, som ifrågasatts.
Enär, såsom inhemtades af en styrelsens utlåtande bilagd kartecroquis,
upptagande det till afsöndring ifrågasatta området samt rågränserna
kring egendomen i dess helhet och hvarå höjdsträckningen betecknats
med backstreck, skogsmarken, som begränsade Bornsjön och egorna
till torpet Djup vik, vore skarpt sluttande mot sjön och torpet, syntes
det styrelsen, som om, derest den till torpet hittills brukade marken
och ett mindre område der omkring och närmast sjön till staden upplätes,
någon förorening af Bornsjön icke vore att befara från den öfriga
mark, som tillhörde Lindhof, synnerligast om denna mark framdeles
liksom hittills komme att disponeras såsom skogsmark. Om, såsom i
ansökningen antyddes, området skulle vara behöfligt, förutom till förekommande
af föroreningar i Bornsjön, jemväl för tillgodogörande af
grundvattentillgången i trakten, hvilket förutsatte, att vattenledningsrör
möjligen komme att nedläggas å området, ansåge styrelsen, att, sedan
utredt blifvdt, att en dylik åtgärd vore af verkliga behofvet påkallad,
på stadsfullmägtige borde ankomma att till Kongl. Maj:t ingå med särskild
ansökning att för detta ändamål få disponera erforderlig mark,
men för en dylik lednings framdragande syntes så stort område, som
nu ifrågasatts att expropriera, ej vara behöfligt. Då dertill komme, att,
i händelse ansökningen bifölles och således hela det å den ansökningen
bilagda kartan upptagna området skulle egendomen frångå, enligt hos
styrelsen verkstäld uträkning, skogsafkastningen af egendomen i öfrigt
ej blefve tillräcklig för fyllande af egendomens husbehof, hvilket gifvetvis
komme att för kronan medföra förlust genom minskad arrendeinkomst
för framtiden, ansåge sig styrelsen icke kunna förorda bifall
till ansökningen, sådan den nu förelåge. Då emellertid ostridigt borde
anses, att, till förekommande af föroreningar i Bornsjön, oinskränkt
dispositionsrätt till de närmast Bornsjön belägna områdena vore för
Stockholms stad af behofvet påkallad, hade styrelsen hemstält, att
Kong]. Maj:t måtte aflåta proposition till Riksdagen om rätt för staden
att för uppgifna ändamålet få, på sätt och i den ordning, som stadgades
i förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
9
afstående för allmänt behof, från kronoegendomen Lindhof till sig lösa
det närmast Bornsjön belägna, å omförmälda kartecroquis med rödt
streck från egendomens öfriga mark frånskilda område, utgörande tillsammans
omkring 31 har 83 ar, deraf 17 ar tomt, 2 har 23 ar åker,
3 har 28 ar äng, 99 ar mosse, 24 har skogsmark och 1 har 16 ar
hagmark, dock med det förbehåll, såsom arrendatorn yrkat, dels att
staden inlöste de arrendatorn tillhöriga byggnader å lägenheten Nybygget,
dels att arrendatorns rätt att bortföra å området befintlig, honom
tillhörig skog ej förnärmades; och hade styrelsen föreslagit, att
tillträdestiden måtte bestämmas till nu löpande arrendeperiods slut den
14 mars 1902 eller dessförinnan, derest aftal derom kunde mellan staden
och arrendatorn träffas.
På .grund af hvad i ärendet sålunda förekommit tillstyrkte departementschefen,
med anslutning till hvad domänstyrelsen i sitt berörda
utlåtande hemstält, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra
den framställning, förevarande proposition innefattar,
Emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har
utskottet icke haft något att erinra, hvadan utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 19 mars 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM. .
Bih. till Itiksd. Bröt. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 25 Iläft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1901:35 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från förra här adshöfdinge boställ s. 1 i texten