Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till StocJcholms stad af ett jordområde från förra häradshöfdingebostället Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4 i Stockholms län.

1901-03-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till StocJcholms stad af ett jordområde från förra häradshöfdingebostället Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4 i Stockholms län.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

N:o 42.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1901, kl. 4 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse till StocJcholms stad af ett jordområde från

förra häradshöfdingebostället Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4

i Stockholms län.

(I. A.)

Med åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för den 22 februari 1901 har Kongl. Maj:t uti en till

Riksdagen samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition

(n:o 45) föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att Stockholms stad måtte berättigas att för dess vattenlednings

behof, mot ersättning, som bestämdes i den ordning, hvarom

stadgades i förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof, från förra häradshöfdingebostället

Lindhof n:is 1, 2, 3 och 4, tillsammans 1 ®/4 mantal, i Botkyrka socken

och Svartlösa härad af Stockholms län till sig lösa det i domänstyrelsens

utlåtande af den 7 december 1900 åsyftade, invid Bornsjön belägna

och å samma utlåtande bifogad kartecroquis medelst rödt streck från

egendomens öfriga mark afskeda område, utgörande omkring 31 har

83 ar, under vilkor, att staden inlöste de arrendatorn af egendomen

tillhöriga byggnader å lägenheten Nybygget samt att arrendatorns rätt

att bortföra å området befintlig, honom tillhörig skog ej förnärmades,

dels att staden måtte berättigas tillträda berörda område vid nu

löpande arrendeperiods slut den 14 mars 1902 eller dessförinnan, derest

aftal mellan staden och arrendatorn derom kunde träffas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

o

dels ock att löseskillingen finge, på samma sätt som köpeskillingarne

för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för

kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll tiar föredragande departementschefen

anfört följande.

Uti en till Kongl. Maj:t stäld, af öfverståthållareembetet med

skrifvelse af den 25 maj 1900 öfverlemnad skrift hade Stockholms

stadsfullmägtige, med förmälan, att fullmägtige beslutat inköpa egendomarne

Norsborg, Vellinge, Bergaholm, Fogelsta och Sturehof med

flera inom Botkyrka och Salems socknar af Stockholms län för anläggning

af ett nytt vattenverk vid Bornsjön och Mälaren äfvensom godkänt

uppgjordt förslag till vattenledning från Norsborg till Stockholm,

vidare anfört, att omförmälda egendomsköp egt rum icke blott för

vinnande af lämpliga vattentägter, utan ock i syfte att, såvidt möjligt,

skydda dessa mot framtida förorening, hvarvid särskild! lagts vigt på

beherskande af Bornsjöns vattenområde; att staden för sistnämnda ändamål

äfvensom för tillgodogörande af grundvattentillgången i trakten

behöfde ytterligare förvärfva, bland annat, det område af kronoegendomen

Lindhof i Botkyrka socken, hvilket begränsades i norr af Bornsjön

och Botkyrka prestgårds egor, i öster af allmänna landsvägen samt

i söder och vester af rågångarna mot Säby och Fogelsta och hvilket

område enligt en af förste landtmätaren Thure Essen år 1900 upprättad

karta med derå tecknadt intyg upptoge en areal af 82,9 0 har, hvaråt

3,2 7 8 har utgjorde åker; och hade stadsfullmägtige på grund af hvad

sålunda anförts anhållit, bland annat, om tillstånd för Stockholms stad

att förvärfva omförmälda område om 82,90 har af kronoegendomen

Lindhof mot ersättning, som blefve bestämd i den ordning, som med

afseende å jords eller lägenhets afstående för allmänt behof funnes

stadgad.

Af de vid stadsfullmägtiges framställning fogade handlingar inhemtades

beträffande don ifrågasatta vattenverksanläggningen vid Norsborg

och ledningen derifrån till hufvudstaden, att vattenverket vore

afsedt att kunna lemna eu vattenmängd af 100,000 kubikmeter per

dygn, men att, så länge stadens vattenverk vid Arstaviken vore i bruk,

en så stor vattenmängd icke vore för hufvudstadens behof erforderlig;

att det likväl vore fördelaktigt att redan nu anordna en rörledning,

som kunde framleda 50,000 kubikmeter per dygn, och sedermera utföra

ännu eu dylik, då behof deraf inträdde; att förslag till sjelf va vattenverket,

hvilket vore afsedt att byggas på stadens mark vid Norsborg,

icke hlifvit utarbctadt, men att kostnaden för detsamma approximativt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

beräknats till l3/4fmillion kronor; att enligt af stadens byggnadskontor

nppgjordt, af beskrifning åtföljdt förslag till vattenledningen från Norsborg

till Stockholm ledningen, som å handlingarna vidfogad karta angifvits

med en röd linie, skulle dragas till Fittja bro, vidare under

vattendraget derstädes mellan Mälaren och Albysjön och derefter fram

till egendomen Nybyhof, hvarest skulle å berget Utsigten vid sjön

Trekanten förläggas en reservoar; att sammanlagda längden af ledningen

från Norsborg till samma reservoar skulle blifva 15,885 meter;

att från denna reservoar en 1,200 meter lång ledning skulle dragas på

bank öfver sydöstra hörnet af sjön Trekanten, vidare öfver egendomen

Katrineberg samt i allmänna landsvägen genom Liljeholmen och derefter

öfver statens jernvägar tillhörig mark till Liljeholmsviken; att i

denna vik undervattensledning skulle framdragas till staden; att kostnaden

för ledningen från Norsborg till hufvudstaden jemte omförmälda

reservoar m. m. beräknats till 3,500,000 kronor, i hvilket belopp dock

icke inginge kostnaden för jordlösen; samt att stadsfullmägtige vid

sammanträde den 7 maj 1900, med godkännande af omförmälda förslag,

beslutat, att detsamma skulle i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

framlagda ritningarna jemte beskrifning utföras allt efter som stadsfullmägtige

anvisade medel för ändamålet.

Till följd af erhållen remiss hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 17 september 1900 afgifvit utlåtande öfver stadsfullmägtiges förevarande

framställning, dervid styrelsen, så vidt nu vore fråga, anfört,

att de områden, som för anläggningen begärts vare sig för belierskande

af Bornsjöns stränder eller för anläggningen i öfrigt, syntes vara af

behofvet påkallade, men hemstält, att frågan om förvärfvande af staten

tillhörig jord eller lägenhet måtte blifva beroende af den ytterligare

utredning, som Kongl. Maj:t kunde finna lämplig.

Derefter hade domänstyrelsen afgifvit infordradt utlåtande af den

7 december 1900 samt dervid tillika öfverlemnat yttranden i ämnet af

arrendatorn »utaf omförmälda kronoegendom, t. f. domänintendenten i

Stockholms län och jägmästaren i Stockholms revir äfvensom utlåtande

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län.

Arrendatorn af egendomen hade anfört, att han icke hade något

att erinra mot bifall till ansökningen, men yrkat, att Stockholms stad

måtte åläggas att inlösa de honom tillhöriga byggnader vid den å området

belägna lägenheten Nybygget, äfvensom att honom måtte tillerkännas

rätt att under nu löpande arrendeperiod eller till den 14 mars

1902 få afverka honom tillhöriga, å marken stående fröträd samt den

skog, som han hade rätt att få under samma tid utsynad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

7

T. f. domänintendenten hade anfört, att upplåtande till Stockholms

stad af det ifrågavarande området syntes kunna ske utan olägenhet för

egendomen i öfrigt, enär detsamma vore beläget i egendomens utkant,

samt att genom dess frånskiljande några svårigheter för kronan icke

borde kunna uppstå med afseende å dispositionen af egendomen efter

arrendeperiodens slut.

Jägmästaren hade meddelat, att skogsmarken å området vore för

skogsbörd särdeles tjenlig och bure en grof, vacker och värdefull skog,

samt vidare anfört, att, då vid egendomens utarrendering från den 14

mars 1902 skogsmarken komme att från arrendet undantagas och ställas

under skogsstatens förvaltning och vård eller afsättas till kronopark,

staden borde hafva full trygghet för, att någon förorening af vattnet i

Bornsjön icke vore att befara; att, äfven om området bibehölles i

kronans eg o, hinder för staden ej borde möta att, om så behöfdes, å

området anlägga brunn eller framdraga rörledning; samt att, derest

kronan afstode ifrågavarande mark, hushållsplanen för egendomens skog

skulle blifva rubbad och bästa delen af densamma gå kronan förlustig.

På grund deraf hade jägmästaren afstyrkt bifall till ansökningen, men

tillika föreslagit, att, derest Kongl. Maj:t skulle finna kronan böra afstå

de stränder af Bornsjön, som vore belägna inom Lindhofs område,

staden måtte erhålla mark vid sjön endast till en mindre bredd.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade på de af jägmästaren

anförda skäl så till vida tillstyrkt bifall till ansökningen, att staden

måtte tillåtas förvärfva så stor del af det från Lindhof äskade området

af 82 har 90 ar, som Kongl. Maj:t kunde finna vara för vattenledningens

anläggning och begagnande oundgängligen nödvändig.

För egen del hade domänstyrelsen uti sitt berörda utlåtande —

jemte förmälan, att ifrågavarande egendom, förra häradshöfdingebostället

Lindhof nds 1, 2, 3 och 4 om tillsammans 13U mantal, blifvit genom

kammarkollegii kontrakt den 13 april 1881 utarrenderad under 20 års

tid från den 14 mars 1882 mot ett årligt arrende af 4,126 kronor,

deraf 376 kronor för fri dispositionsrätt öfver egendomens skogsafkastning

— vidare meddelat, att för egendomens förnyade utarrendering

arrendeuppskattning derå förrättats under år 1899; att egendomen,

enligt det dervid förda protokoll, innefattade en areal af 141 har 82,2

ar tomt, trädgård och åker, 39 har 43,9 ar äng och odlingsmark samt

308 har 39 ar skogs- och betesmark eller tillsammans 489 har 65,l

ar; att uppskattningsmännen föreslagit, bland annat, att skogsmarken

måtte från arrendet undantagas och att det derå belägna insynade,

Bornsjön angränsande torpet Djupvik jemväl måtte från arrendet undan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-utskottets Utlåtande N:o 42.

tagas för att disponeras af en skogsarbetare; samt att af samma protokoll

äfven inhemtades, att å den på nu till afsöndring ifrågasatta området

belägna lägenheten Nybygget funnes uppförda ett boningshus och

ett uthus, hvilka byggnader vore arrendatorns enskilda tillhörighet.

Vidare hade domänstyrelsen anfört, att det ändamål, som med ansökningen

afsåges, gifvetvis vore att förekomma förorening af vattnet i

Bornsjön, men att för detta ändamåls ernående staden icke kunde, efter

styrelsens uppfattning, vara i behof af så stort område, som ifrågasatts.

Enär, såsom inhemtades af en styrelsens utlåtande bilagd kartecroquis,

upptagande det till afsöndring ifrågasatta området samt rågränserna

kring egendomen i dess helhet och hvarå höjdsträckningen betecknats

med backstreck, skogsmarken, som begränsade Bornsjön och egorna

till torpet Djup vik, vore skarpt sluttande mot sjön och torpet, syntes

det styrelsen, som om, derest den till torpet hittills brukade marken

och ett mindre område der omkring och närmast sjön till staden upplätes,

någon förorening af Bornsjön icke vore att befara från den öfriga

mark, som tillhörde Lindhof, synnerligast om denna mark framdeles

liksom hittills komme att disponeras såsom skogsmark. Om, såsom i

ansökningen antyddes, området skulle vara behöfligt, förutom till förekommande

af föroreningar i Bornsjön, jemväl för tillgodogörande af

grundvattentillgången i trakten, hvilket förutsatte, att vattenledningsrör

möjligen komme att nedläggas å området, ansåge styrelsen, att, sedan

utredt blifvdt, att en dylik åtgärd vore af verkliga behofvet påkallad,

på stadsfullmägtige borde ankomma att till Kongl. Maj:t ingå med särskild

ansökning att för detta ändamål få disponera erforderlig mark,

men för en dylik lednings framdragande syntes så stort område, som

nu ifrågasatts att expropriera, ej vara behöfligt. Då dertill komme, att,

i händelse ansökningen bifölles och således hela det å den ansökningen

bilagda kartan upptagna området skulle egendomen frångå, enligt hos

styrelsen verkstäld uträkning, skogsafkastningen af egendomen i öfrigt

ej blefve tillräcklig för fyllande af egendomens husbehof, hvilket gifvetvis

komme att för kronan medföra förlust genom minskad arrendeinkomst

för framtiden, ansåge sig styrelsen icke kunna förorda bifall

till ansökningen, sådan den nu förelåge. Då emellertid ostridigt borde

anses, att, till förekommande af föroreningar i Bornsjön, oinskränkt

dispositionsrätt till de närmast Bornsjön belägna områdena vore för

Stockholms stad af behofvet påkallad, hade styrelsen hemstält, att

Kong]. Maj:t måtte aflåta proposition till Riksdagen om rätt för staden

att för uppgifna ändamålet få, på sätt och i den ordning, som stadgades

i förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

9

afstående för allmänt behof, från kronoegendomen Lindhof till sig lösa

det närmast Bornsjön belägna, å omförmälda kartecroquis med rödt

streck från egendomens öfriga mark frånskilda område, utgörande tillsammans

omkring 31 har 83 ar, deraf 17 ar tomt, 2 har 23 ar åker,

3 har 28 ar äng, 99 ar mosse, 24 har skogsmark och 1 har 16 ar

hagmark, dock med det förbehåll, såsom arrendatorn yrkat, dels att

staden inlöste de arrendatorn tillhöriga byggnader å lägenheten Nybygget,

dels att arrendatorns rätt att bortföra å området befintlig, honom

tillhörig skog ej förnärmades; och hade styrelsen föreslagit, att

tillträdestiden måtte bestämmas till nu löpande arrendeperiods slut den

14 mars 1902 eller dessförinnan, derest aftal derom kunde mellan staden

och arrendatorn träffas.

På .grund af hvad i ärendet sålunda förekommit tillstyrkte departementschefen,

med anslutning till hvad domänstyrelsen i sitt berörda

utlåtande hemstält, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

den framställning, förevarande proposition innefattar,

Emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har

utskottet icke haft något att erinra, hvadan utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 19 mars 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM. .

Bih. till Itiksd. Bröt. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 25 Iläft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:35 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från förra här adshöfdinge boställ s. 1 i texten