Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af till förra hospitalshemmanet 1 mantal Hede n:o 1 hörande andel i delar af samfälligheterna »Rinna qvarn» och »Utvidgning vid Rinna qvarn och såg samt en 40 fot bred plats på båda sidor ån».
1901-03-19 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:43, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af till förra hospitalshemmanet 1 mantal Hede n:o 1 hörande andel i delar af samfälligheterna »Rinna qvarn» och »Utvidgning vid Rinna qvarn och såg samt en 40 fot bred plats på båda sidor ån».
Dokumentets text
10
Statsutskottets Utlåtande N.-o 43
N:o 43.
Ankom till Kiksd. kansli den 19 mars 1901, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
försäljning af till förra hospitalshemmanet 1 mantal
Hede n:o 1 hörande andel i delar af samfälligheterna
»Rinna qvarn» och »Utvidgning vid Rinna qvarn och
såg samt en 40 fot bred plats på båda sidor ån».
(I. A.)
Kongl. Maj:t har, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden af den 8 februari 1901, uti en samma
dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 49) föreslagit
Riksdagen medgifva,
dels att den till förra hospitalshemmanet 1 mantal Hede n:o 1 i
Rinna socken och Marks härad af Elfsborgs län hörande andel af ett
till samfälligheterna »Rinna qvarn» och »Utvidgning vid Rinna qvarn
och såg samt en 40 fot bred plats på båda sidor ån» hörande, å en
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sammanstäld »öfversigtskarta
öfver Viska-ån mellan Ginkalunda kraftstation och fäbron» närmare
angifvet område om 3 hektar 56,4 ar med tillhörande vattenfall i Viskan
finge för en köpeskilling af minst 4,200 kronor å offentlig auktion
försäljas under vilkor,
att, sedan köpeskillingen blifvit till landtränteriet inbetald, andelen
finge af köparen tagas i besittning vid utgången af för hemmanet Hede
. Statsutslcottets Utlåtande N:o 43
11
n:o 1 nu löpande arrendeperiod den 14 mars 1913 eller dessförinnan å
tid, hvarom köparen kunde med hemmanets nuvarande arrendator
öfverenskomma, samt
att, derest sådan öfverenskommelse träffades, köparen skulle, utan
något bidrag från kronan, till arrendatorn årligen erlägga den godtgörelse,
som borde tillkomma honom för mistning af andelen,
dels ock att köpeskillingen för ifrågavarande andel finge, på samma
sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas
till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig
mark.
Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, att vid laga skifte å
alla egorna till Rinna by och utmarken till Rinna sockens skogslag
afsatts för samtliga hemmanen i nämnda by och det i Rinna socken
jemväl belägna förra hospitalshemmanet Hede n:o 1, om ett mantal
frälsesäteri, såsom samfälligheter dels ett vid Viskaån beläget område
om 44 ar 33 qvadratmeter, benämndt »Rinna qvarn», dels ock ett vid
samma å beläget område om 3 hektar 55 ar 77 qvadratmeter, benämndt
»Utvidgning vid Rinna qvarn och såg samt en 40 fot bred plats på
båda sidor ån», bestående dessa områden af i allmänhet 11,8 8 meter
(40 fot) breda landremsor å ömse sidor om ån, sträckande sig från en
nedanför Rinna qvarn belägen vägbro, i skifteshandlingarna kallad
»fäbron», uppför vattendraget till Ginkalunda qvarnområde, beläget å
vestra stranden på omkring 1,450 meters och å den östra på omkring
1,540 meters afstånd från »fäbron», allt räknadt efter åns medellinie.
På ringa afstånd från sagda bro vore på åns vestra strand Rinna
qvarn belägen, och hörde till qvarnen en tvärs öfver ån sig sträckande
dam, omkring 95 meter ofvan bron.
Dessa samhälligheter aneåges till 17/i8 tillhöra Rinna by och till
Vi8 hemmanet Hede.
Sedan från båda samfälligheterna för Rinna qvarns behof undantag^
två områden om sammanlagdt 43 ar 70 qvadratmeter, belägna
mellan fäbron och en tvärs öfver ån 30 meter ofvanför förenämnda
qvarndam dragen gränslinie, å en af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgjord »öfversigtskarta öfver Viskaån mellan Ginkalunda kraftstation
och fäbron», af hvilken öfversigtskarta ett aftryck finnes statsrådsprotokollet
såsom bilaga litt. B bifogadt, betecknad med återstodo
af den förstnämnda samfälligheten 22 ar 65 qvadratmeter och af den
sistnämnda 3 hektar 33 ar 75 qvadratmeter, eller tillhopa ett område
om 3 hektar 56 ar 40 qvadratmeter.
I en till Rongl. Maj:t ingifven ansökning både nu direktören
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 43-
Joh. Erikson å Rydboholm — med förmälan att han af samtlige egarne
af hemmanen i Rinna by, enligt ansökningen i styrkt afskrift bifogadt
köpebref, förvärfvat de till hemmanen hörande 17/is af sistberörda område
om 3 hektar 56,4 ar med tillhörande vattenfall i Viskan, samt
att han hade för afsigt att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett
af t. f. distriktschefen vid väg- och vattenbyggnadskåren C. H. Öhnell
åx 1898 upprättadt, med tillhörande kartor ansökningen vidfogadt »förslag
till sammanförande af vattenfall i Viskaån närmast ofvanför Rinna
qvarn» uppföra en dambyggnad och verkställa åtskilliga andra anläggningar
för tillgodogörandet af den till nyssberörda område hörande
vattenkraften i Viskan — anhållit, att Rongl. Maj:t måtte meddela
honom tillstånd att till det pris, som han enligt omnämnda köpebref
erlagt för hvar och en af berörda, från enskilde jordegare inköpta
adertondelar af området, eller 3,000 kronor, få af kronan inköpa den
till hemmanet Hede n:o 1 hörande återstående adertondelen af samma
område med tillhörande vattenfall i Viskan.
Till stöd för denna ansökning hade sökanden anfört, bland annat,
att båda delegarne uti ifrågavarande vattenfall, kronan och sökanden,
icke kunde utan olägenhet för hvarandra begagna sin rätt till detsamma,
äfvensom att, då den till hemmanet Hede hörande andelen af fallet ej
vore större än nyss nämnts samt samfälligheternas långsträckta och
smala form icke tilläte uppförandet af byggnader å desamma, något
sjelfständigt tillgodogörande af den till sistnämnda, på långt afstånd
från fallet belägna hemman hörande vattenkraften icke under några
förhållanden för detsamma syntes kunna ifrågasättas.
Efter erhållen remiss hade domänstyrelsen inhemtat och med
eget utlåtande af den 26 januari 1900 öfverlemnat öfver berörda ansökning
afgifna yttranden af Rongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs
län, domänintendenten i länet, vederbörande kronofogde, arrendatorn
af hemmanet Hede samt örby och Rinna kommuner.
Af dessa hade kronofogden och egendomens arrendator förklarat
sig icke hafva något att erinra mot bifall till ansökningen, den sistnämnde
dock under förbehåll, att han komme i åtnjutande af den ränta,
som kunde uppkomma å köpeskillingen.
Enligt protokoll, förda vid extra kommunalstämmor den 30 januari
1899 med Örby ^socken] ochJ_den 18 derpåföljde^februari med Rinna
socken, hade båda dessa kommuner tillstyrkt bifall till ansökningen,
dock under hänvisning till ansökningen bilagda utdrag af protokoll
vid kommunalstämmor med socknarna, hållna under år 1896 i anledning
af ep af sökanden hos domänstyrelsen då gjord ansökning att få
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
13
inköpa ifrågavarande område, enligt hvilka protokoll kommunerna påyrkat
att, på grund af ett af generalskan Elisabeth Agnes von Alten
Bockum upprättadt testamente samt Göta hofrätts dom den 23 november
1717, kommunernas fattiga måtte få åtnjuta afkastningen af köpeskillingen.
I sitt afgifna yttrande hade domänintendenten förordat bifall till
ansökningen, under hemställan tilllika, att afseende ej måtte fästas vid
arrendatorns yrkande om tillgodonjutande af räntan å köpeskillingen,
synnerligast som den i hans arrendekontrakt omnämnda Rinna qvarn
funnes i behåll och enligt uppgift ej komme att undergå någon förändring,
hvarför inkomsten för hemmanet icke på något sätt genom
afsöndringen blefve förminskad.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade i sitt yttrande anfört,
att kronans andel i vattenfallet, såvidt af handlingarna inhemtades,
ensam för sig icke vore af någon större betydenhet eller kunde med
fördel användas samt att det ifrågasatta köpet, utan att på något
sätt förorsaka skada vare sig för hemmanet Hede eller för andra närliggande
hemman, deremot, om hela vattenfallet komme att egas af
en driftig affärsman, skulle i väsentlig grad fördelaktigt inverka på
ortens industri. På grund af det anförda hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
till ansökningen tillstyrkt bifall.
För egen del hade domänstyrelsen upplyst, att förra hospitalshemmanet
Hede n:o 1 med tillhörande andel af Rinna qvarn blifvit
genom styrelsens kontrakt den 28 april 1892 på arrende upplåtet under
20 års tid från den 14 mars 1893 mot ett årligt arrendebelopp af 1,350
kronor, hvilket arrende numera genom styrelsens resolution den 21
april 1899 öfverlåtits från förre arrendatorn Samuel Larsson till dennes
son E. W. Larsson.
Vidare hade af styrelsen anförts, att hemmanets andel uti ifrågavarande
jjområde^medjtillhörande vattenrätt i Viskan icke syntes kunna
för något kronans omedelbara behof användas samt att, enligt hvad
af handlingarna framginge, någon skada icke komme att tillfogas vare
sig hemmanets del i Rinna qvarn eller hemmanet i öfrigt, men att
deremot genom den ifrågasatta försäljningen ett industrielt ändamål
skulle “tillgodoses; och i^hade domänstyrelsen på grund häraf förklarat
sig icke hafva något att erinra mot bifall till ansökningen, förutsatt
dock, att kronan i köpeskilling tillförsäkrades ett belopp, som fullt motsvarade
andelens på ett ^tillförlitligt sätt uppskattade värde; och hade
styrelsen med stöd af det anförda hemstält, att den till hemmanet Hede
n:o 1 hörande andel af ifrågavarande lägenhet med tillhörande vatten
-
14 Statsutskottets Utlåtande N:o 43
fall i Viskan måtte till sökanden med eganderätt upplåtas emot en köpeskilling,
som på sökandens bekostnad bestämdes i den ordning, som i
kongl. förordningen den 14 april 1866, angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof, funnes föreskrifvet.
Beträffande örby och Rinna kommuners yrkande att de fattiga
derstädes måtte, på uppgifven grund, få åtnjuta afkastningen af köpeskillingen,
hade domänstyrelsen, med hänvisning till Kong! Majrts dom
i sak mellan bemälde kommuners fångvårdsstyrelse^ å ena, samt Kongl.
Maj:t och Kronan, å andra sidan, den 25 januari 1881, ansett, att
kommunerna saknade allt fog för det af dem sålunda framstälda anspråk.
På grund af remiss hade härefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrifvelse den 19 december 1900 i ärendet afgifvit utlåtande
och dervid fogat förenämnda öfversigtskarta, hvilken sammanstälts efter
dels för berörda af G. H. Öhnell år 1898 upprättade förslag till sammanförande
af vattenfall i Viska-ån närmast ofvanför Rinna qvarn, dels
ock en af kommissionslandtmätaren A. Ii. öhrwall år 1896 öfver omförmälda,
vid laga skifte å egorna till Rinna by m. m. afsätta två samfälligheter
upprättad, handlingarna jemväl åtföljande karta jemte beskrifning.
I sitt utlåtande hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,
bland annat, att af ärendet tillhörande handlingar framginge, att ifrågavarande
samfälda landområden ofvan den å nyssnämnda öfversigtskarta
med /—/ betecknade gränslinien mot det för Rinna qvarns behof undantagna
området hade en areal af 3 hektar 56,4 ar samt utgjordes af
afrösningsjord, genom graderingen reducerad till en uppskattad areal
af omkring 29,8 ar, att beträffande strömfallet, derest vid lågvatten
vattendraget afstängdes nattetid och verkens drift samtidigt instäldes,
i öfrigt borde kunna påräknas en jemn vattentillgång af 5,2 kubikmeter
i sekunden, att från nämnda gränslinie till första ofvanliggande vattenverks,
Ginkalunda kraftstation, afloppsmynning, punkten e å öfversigtskartan,
höjdskilnaden i vattendraget vore 21, i meter, att uppgift saknades
om höjden å fallen i ån mellan eller invid de samfälda landremsorna
ofvan samma mynning, hvilka fall med undantag af det, som deraf
tillkomme Stämmemads och Ginkalunda qvarn och sågplatser, borde
anses ingå i det nn ifrågasatta köpet, under förutsättning att ej genom
aftal eller beslut den ofvanför nämnda mynning uppkommande, med
de samfälda landområdena förenade vattenkraften öfvergått till Ginkalunda
kraftstation, för hvilken densamma nu tillgodogjordes, samt att,
under sagda förutsättning, till de i ansökningen afsedda delarna af
Statsutskottets Utlåtande N:o 43. 15
samfälligheterna enligt ofvanberörda till grund för den af styrelsen
upprättade öfversigtskartan liggande handlingar borde höra:
l:o) hälften af vattenkraften å sträckan mellan de med a och b
å öfversigtskartan betecknade punkterna samt motsvarande landremsa
å östra stranden,
2:o) hela vattenkraften å sträckan mellan punkterna b och c samt
motsvarande landremsor å båda stränderna,
3:o) halfva vattenkraften å sträckan mellan punkterna c och d
samt motsvarande landremsa å östra stranden,
4:o) hela vattenkraften å sträckan mellan punkterna d och e med
landremsor å båda stränderna, samt
5:o) hela vattenkraften med landremsor å sträckan mellan punkten
e och berörda gränslinie /—/.
Vidare hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att i 5 §
af kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund
den 30 december 1880 hinder ej syntes möta mot sådan utbrytning ur de
ifrågavarande samfälligheterna af den hemmanet Hede deri tillkommande
lott, att vattenkraften delades, ej efter vattenmängd utan efter fallhöjd,
och så, att sagda lott uttoges exempelvis närmast ofvan gränslinien f—f
samt att derinvid uttoges den på samma lott belöpande andelen af landområdena.
Sträckte sig vattenrätten endast mellan punkterna f och <?,
komme det utbrutna fallet att få 1,17 meters höjd; vore vattenrätten
åt sammfälligheterna bibehållen ända upp till punkten a, blefve det
utbrutna fallets höjd större.
Styrelsen hade, i brist på vattendragsstatistik, saknat medel att
tillförlitligt bedöma storleken af den vid Rinna med säkerhet påräkneliga
vattentillgången i Viskan, men af redogörelsen för de hydrometriska
arbeten, som verkstälts af statens landtbruksingeniör H. Steinmetz,
jemförd med kända nederbördsförhållanden, hade styrelsen ansett
sig kunna såsom sannolikt antaga, att så länge ej genom åreglering
eller annat medel i någon mån utjemnats variationen i den naturliga
vatten- eller krafttillgången, vattentillgången kunde nedgå så lågt, att
ej fullt 3 kubikmeter i sekunden vore med någon grad af visshet städse
påräkneliga, hvilket förhållande ej jäfvades af den i handlingarna förefintliga
uppgiften, att genom dämning under viss tid per dygn äfven
vid lågvatten kunde under återstående del af dygnet påräknas ända till
5,2 kubikmeter i sekunden. Vid ett fall af 1,17 meters höjd motsvarade
förstnämnda vattentillgång omkring 35 effektiva hästkrafter och den
sistnämnda omkring 60 hästkrafter, och ökades effekten ungefär i samma
förhållande som fallhöjden. Ehuru det samfälda landområdet genom
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 43-
sin iorm, och belägenhet vore delvis användbart såsom tomt för
vattenverk, motsvarande hela den samfälda vattentillgången, endast under
förutsättning, att utmed detta kunde förväfvas landområde för sammanläggning
med det, som kunde af det samfälda tillgodogöras, kunde dock
vattenverk, afsedt för ifrågavarande adertondels kraftbelopp fullt rymmas
å med hänsyn härtill vald tomtplats af den storlek, som skulle
motsvara samma adertonde! i samfälda landområdena ofvan linien f—f.
Styrelsen, som ansett, att ett afslag å framställningen antagligen
icke skulle omöjliggöra lämplig användning af sagda lott såsom särskild
lägenhet, hade dock icke velat ifrågasätta att så skulle ske, enär det
knappast kunde anses lämpligt att utan särskild anledning under statsverket
bibehålla en så liten lägenhet som den här beräknade.
Vidare hade styrelsen beräknat, att ifrågavarande lott, under förutsättning
att samfälligheternas vattenrätt ej sträckte sig längre upp efter
vattendraget än till Ginkalunda kraftstations afloppsmynning, punkten
e å öfversigtskartan, borde i vatten och land eg a ett värde af 4,200
kronor, motsvarande 120 kronor för vatten med land till en effektiv
hästkraft. Sträckte sig vattenrätten ända till punkten er, ökades lottens
värde proportionelt mot fallhöjden, eller med 200 kronor per meter af
samfällighetens fallhöjd ofvanför 0, reducerad med hänsyn dertill, att
ofvan denna punkt till samfälligheten antagligen måste räknas endast
hälften af vattenkraften för sträckorna a—b och c—d. Med framhållande,
hurusom försäljningspriset icke syntes kunna bestämmas, förr än afgjordt
vore, huru långt vattenrätten sträckte sig, men att, derest priset skulle
bestämmas i den ordning, som föreslagits af domänstyrelsen, hinder ej
syntes möta att i sammanhang dermed få afgjord den sväfvande frågan
rörande vattenrättens omfång, hade styrelsen slutligen, då det påtagligen
skulle vara förenadt med olägenhet för statsverket att bibehålla den
ifrågavarande lotten och af dess försäljande ej kunde uppstå olägenhet
för Rinna qvarn, derest dess rätt till dämning tryggades, i allo biträdt
domänstyrelsens förslag.
I eu genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande infordrad skrifvelse
hade sökanden förklarat sig villig att för ifrågavarande lägenhetsandel
erlägga det densamma af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enventuelt
åsätta värde 4,200 kronor.
I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, ansåge
departementschefen skäl ej föreligga för kronan att såsom en särskild
lägenhet bibehålla dess andel i nu ifrågavarande, till samfälligheterna
»Rinna qvarn» och »Utvidgning vid Rinna qvarn och såg samt en 40
fot bred plats på båda sidor ån» hörande område om 3 hektar 56,4 ar
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
17
med tillhörande vattenrätt i Viskan, utan syntes för kronan förmånligast
att, om antagligt köpeanbud å nämnda andel erhölles, densamma
försälja.
Såsom af det ofvan anförda framginge, hade sökanden nu förklarat
sig villig att för sagda andel erlägga en köpeskilling af 4,200 kronor,
motsvarande det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under förutsättning
att den samfälligheterna tillkommande vattenrätt i Viskan ej
sträckte sig längre upp i vattendraget än till Ginkalunda kraftstations
afloppsmynning, andelen åsätta värde och ej obetydligt öfverstigande
det pris, sökanden erlagt för öfriga andelar i området; och syntes
detta anbud vara af beskaffenhet att icke böra lemnas obeaktadt. Af
den i ärendet förebragta utredning framginge emellertid ej, huruvida icke
deri samhälligheterna tillkommande vattenrätten egde något större utsträckning,
än styrelsen sålunda förutsatt. Visserligen kunde anses
gifvet, att, äfven om så skulle vara förhållandet, värdet å kronans
obetydliga andel : vattenrätten derigenom icke skulle kunna beräknas
afsevärdt högre, än nu skett, men ansåge departementschefen denna
ovisshet i allt fall utgöra ett ytterligare skäl för kronan att, på sätt
myndigheterna föreslagit, icke omedelbart antaga det nu gjorda köpeanbudet.
På samma gång gjorde likväl ovissheten i nämnda afseende
det af myndigheterna förordade tilivägagåendet för bestämmandet af
köpeskilligens storlek mindre lämpligt.
Uppenbart vore nemligen, att, derest värdet af kronans andel i
samfälligheterna skulle kunna bestämmas i den ordning, åberopade
kongl. förordning den 14 april 1866 föreskrefve, dessförinnan måste vara
fullständigt utredt, huru långt den samfälligheterna tillkommande vattenrätt
sträckte sig. Att emellertid, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tänkt sig, öfverlemna frågan om vattenrättens omfång till afgörande
i sammanhang med en i nyssnämnda ordning företagen värderingsförrättning
kunde icke gå för sig. Föranstaltande åter af en särskild
utredning i ämnet skulle otvifvelaktigt medföra omgång och kostnad,
som det knappast funnes skäl för kronan att underkasta sig. Med
hänsyn till dessa förhållanden och då, efter hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelseu
framhållit, den möjlighet ingalunda vore utesluten, att den
kronans andel tillkommande vattenrätten skulle kunna med fördel sjelfständigt
tillgodogöras af annan än egaren till öfriga andelar, ansåge
departementschefen, att kronans fördel bäst tillgodosåges, om genom
utbjudande å auktion af dess andel utröntes, huruvida ej högre köpeskilling
än den af sökanden erbjudna kunde erhållas.
UUi. till liiksd. Prål. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 25 Iläft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
På grund af hvad i ärendet förekommit anser utskottet lämpligt,
att kronans andel i ofvannämnda samfälligheter varder afyttrad; och
då det af Kongl. Maj:t föreslagna försäljningssättet synes vara egnadt
att bäst främja statsverkets intresse, hemställer utskottet,
att Kongl. Majrts ifrågavarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 19 mars 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ofversiglskarfa
öfver It#/ |
VlSKA-AN
Kinruv Kt>
''«% Ti
Stomslychans egor •
mellan Ginkalunda kraftstation om*W
acA fä bron.
Skala 1:800000
100 i» 200 2SO
■ ■■ - -----1. meter
Stammemads
qvarn och såg
Rinna
Stomslychans
f Ginkalurtd/z,
7kraftstation
vlft
Klocharegardens
egor f~+JM !*
egor
Qvarn ‘xjrf
Storegårdens ; Jgf
N.
IN
Fäbron.
grustag watbutäli*
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1901:66 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af till förra hospitalshemmanet 1 mantal Hede n:o 1 hörande andel i dela a1 i texten