Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits proposition angående försäljning af förra regementsqvartermästarebostället 3A mantal Hagstad n:o 1 i Kalfsviks socken och Kinnevalds härad af Kronobergs län.
1901-03-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:46, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits proposition angående försäljning af förra regementsqvartermästarebostället 3A mantal Hagstad n:o 1 i Kalfsviks socken och Kinnevalds härad af Kronobergs län.
Dokumentets text
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 46.
N:o 46.
Ant. till Riksd. kansli den 19 mars 1901, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majits proposition angående
försäljning af förra regementsqvartermästarebostället 3A
mantal Hagstad n:o 1 i Kalfsviks socken och Kinnevalds
härad af Kronobergs län.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för den 15 februari 1901 har Kongl. Maj:t i en till
Riksdagen samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition
(n:o 53) föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att, sedan de till förra regementsqvartermästarebostället SU
mantal Hagstad n:o 1 i Kalfsviks socken och Kinnevalds härad af
Kronobergs län hörande egor blifvit i öfverensstämmelse med ett af
förste landtmätaren Axel Cedergren uppgjordt förslag genom egostyckning
enligt lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 delade i två lotter, hvardera lotten finge under
de i kong], brefvet den 29 maj 1874 stadgade vilkor å offentlig auktion
till den högstbjudande försäljas med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1903,
dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflöte,
finge användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsbörd tjenlig mark.
Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, att förra regements
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 46.
29
qvartermästarebostället Vi mantal Hagstad n:o 1 sedan början af 1800- talet utarrenderats uti två brukningslotter, deraf den ena, benämnd
Norregård och uppskattad till Va mantal, efter det densamma genom
kammarkollegii kontrakt den 5 april 1882 upplåtits på 20 års tid från
den 14 mars 1883 mot ett årligt arrende af 440 kronor, numera, sedan
arrenderätten förverkats och arrendatorn känts skyldig afträda arrendet
den 14 mars 1897, vore genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i
länet försorg utarrenderad på 6 års tid från sistnämnda dag mot en
årlig arrendeafgift af 300 kronor, samt den andra, benämnd Södregård
och uppskattad till V4 mantal, för närvarande vore genom domänstyrelsens
kontrakt den 29 augusti 1884 utarrenderad på 18 års tid från
den 14 mars 1885 mot ett årligt arrende af 290 kronor.
Sedan vid uppskattningsförrättning, som år 1900 hållits å berörda
hemman, fråga väckts om detsammas försäljning, hade domänstyrelsen
i skrifvelse den 25 nästlidne januari understält denna fråga Kongl.
Maj:ts pröfning och dervid öfverlemnat instrument öfver omförmälda
uppskattning tillika med en öfver hemmanet af vice kommissionslandtmätaren
A. W. Lundberg år 1881 upprättad karta med tillhörande
beskrifning äfvensom yttrande af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
ofvannämnda län samt öfriga till ärendet hörande handlingar.
Af dessa handlingar inhemtades, bland annat,
att hemmanets begge brukningslotter vore belägna 1,3 mil från
Kalfsviks kyrka, 1,5 mil från qvarn och 1 mil från Torne station å
Karlshamn—Vislanda jernväg;
att hemmanet innehölle eu areal af tillsammans 105 hektar 18,3 0
ar, sålunda uppdelad:
till brukningslotten Norregård 7 hektar 81 ar åker, 21 hektar
95.50 ar äng, 4 hektar 83,20 ar betes- och skogsmark samt 62,70 ar
impediment;
till derunder hörande lägenheten Norratorp eller Norräng 69,6 0
ar åker, 28 ar äng och 20 ar betes- och skogsmark;
till brukningslotten Södregård 4 hektar 47,7 0 ar åker, 9 hektar
85.50 ar äng, 2 nektar 61,60 ar betes- och skogsmark samt 37,50 ar
impediment;
till under Södregård lydande torpet Nybygget 98,9 0 ar åker,
1 hektar 38,3 0 ar äng, 89,8 0 ar betes- och skogsmark samt 3,7 0 ar
impediment;
hvarjemte återstoden, 4,80 ar åker, 1,60 ar äng, 47 hektar 99,40
ar betes- och skogsmark samt 9,6 0 ar impediment, utgjorde samfälda
egor till beggo brukningslotterna;
30
Statsutskottets Utlåtande N:a 46.
■■''.i att såväl begge arrendegårdarna som torpet Nybygget vore bebyggda
med kronan tillhöriga åbyggnader i brukbart skick, hvaremot
lägenheten Norratorp vore försedd med lägenhetsinnehafvaren enskild*
tillhöriga ett boningshus och en ladugårdsbyggnad, begge i mycket
dåligt stånd;
att hemmanets såväl åker som ängsmark vore mer eller mindre
stenbunden;
att betesmarken ansåges lemna tillräckligt bete för vinterfödda
kreatur;
att skogsafkastningen ansåges motsvara husbehofvet;
att hemmanet, hvars onera och utskylder upptagits till, för Norregård
84 kronor 96 öre och för Södregård 3D kronor 18 öre, vore
taxeringsvärderadt till 9,600 kronor för den förra och 5,000 kronor för
den senare brukningslotten;
att uppskattningsmännen icke ansett någon anledning till hemmanets
bibehållande i kronans ego efter arrendeperiodens slut förefinnas,
utan förordat dess försäljning samt i sådant afseende föreslagit,
att ofvanberörda lägenhet med hänsyn till derå befintliga byggnaders
dåliga beskaffenhet och dess belägenhet i förhållande till hufvudgården
icke skulle särskildt försäljas, helst en dylik försäljning påtagligen
skulle nedtrycka priset å hufvudgården; att icke heller torpet Nybygget
skulle afsöndras, då dagsverkena från torpet väl behöfdes för hufvudgården;
att, då hemmanet vore bebygdt för två åbor, detsamma skulle
försäljas i två lotter samt att, alldenstund större delen af hemmanets
•.utmark vore för båda brukningslotterna gemensam och inegorna mellan
brukarne fördelade endast genom sämjedelning, hemmanet måtte i enlighet
med ett af förste landtmätaren Axel Cedergren uppgjordt å omförmälda
karta utmärkt förslag styckas i två lotter, att hvar för sig. försäljas
med följande uti berörda förslag angifna områden, nemligen: för
Norregård 8 hektar 58,40 ar åker, 22 hektar 96,10 ar äng, 29 hektar
8,8 0 ar betes- och skogsmark samt 77,2 0 ar impediment, eller tillhopa
en areal af 61 hektar 40,50 ar, samt för Södregård 5 hektar 43,6 0 ar
åker, 10 hektar 52,8 0 ar äng, 27 hektar 45,2 0 ar*betes- och skogsmark
samt 36,2 0 ar impediment, eller en areal af tillhopa 43 hektar
77,80 ar;
att vid af förrättningsmännen verkstäld saluvärdering Norregård
uppskattats till 10,600 kronor, deraf 3,017 kronor 95 öre för skogstiligången,
samt Södregård till 6,825 kronor, deraf 2,185 kronor 3 öre
för skogstillgången;
att jemväl öfverjägmästaren i distriktet förklarat skäl icke före
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 46.
31
finnas att i kronans ego behålla ifrågavarande hemman, hvars försäljning
han i likhet med uppskattningsmännen tillstyrkt;
samt att Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt bifall till
uppskattningsmännens förslag till hemmanets styckning och försäljning.
För egen del hade domänstyrelsen, enär å hemmanet befintliga
byggnader vore gamla och det i anledning häraf, i händelse hemmanet
fortfarande komme att utarrenderas, helt visst blefve nödigt att under
nästkommande arrendeperiod verkställa ny- och ombyggnader, som
komme att medtaga en stor del af arrendeafgifterna, samt hemmanet
icke syntes böra för skogsväsendet^ ändamål bibehållas, ansett för statsverket
förmånligast, att hemmanet försåldes; och hade styrelsen förklarat
sig biträda det om hemmanets styckning uppgjorda förslag.
Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit, hemstälde
departementschefen, att Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga
det förslag, förevarande proposition innefattar.
Efter tagen kännedom om de till ärendet hörande kartor och
handlingar får utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 mars 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1901:69 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af förra regementsqvartermästai ebostället mantal Hagstad n\o 1 i Kalf s s. 9 i texten