Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion angående statens öfvertagande af byggnadsoch underhållsskyldigheten af den del af Långebro, som icke är belägen inom Gärds härad m. m.

1901-04-16 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:55, Utlåtande, i anledning af vackt motion angående statens öfvertagande af byggnadsoch underhållsskyldigheten af den del af Långebro, som icke är belägen inom Gärds härad m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55,

1

N:0 55.

Ank. till Eiksd. kansli den 16 april 1901, kl, 12 midd.

Utlåtande, i anledning af vackt motion angående statens

öfvertagande af byggnads- och underhållsskyldigheten

af den del af Långebro, som icke är belägen inom

Gärds härad m. m.

(I. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling remitterad motion (n:o 65), bar berr N. Nilsson i Skärhus

hemstält, att Riksdagen för sin del måtte besluta, att staten för framtiden

åtoge sig byggnads- och underhållsskyldigheten af den del af Långebro,

som icke vore belägen inom Gärds härad, samt att, intill dess detta åtagande

skedde, Riksdagen måtte till brodelens underhåll anvisa ett årligt anslag

af 3,000 kronor, att genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads

län, eller genom annan myndighet, mot redovisningsskyldighet tillhandahållas

Långebrodirektionen.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

Då konung Kristian den IV anlade fästningen och staden Kristianstad

för nära 400 år sedan, hade sju härader i Skåne, nemligen Ostra och

Vestra Göinge, Villands, Listers, Albo, Gärds och Frosta, tvungits att

bygga och underhålla en träbro, benämnd »Långebro», alldeles omedelbart

Bih. till Eilcsd. Blot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 29 Käft. (N:o 55). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

. v''V V . -■ >i.'' ''»''!■} / !. £■’. i S''0... • ''■!: A • ''• C

invid stadens portar, öfver Helga, som skilde Gärds härad från stadens

område.

Konung Karl XI hade förnyat detta åliggande för landsbygden, fastän

han, på den tid han aktat nedlägga fästningen, i ett kong! bref af den

4 september 1680 yttrade, att »staden, kyrkan och Långebro i Kristianstad

underhålles af borgerskapet». Detta oaktadt hade borgerskapet icke

underhållit denna bro.

Det första stadgandet angående underhållsskyldigheten af Långebro,

förskref sig således från Kristian IV:s tid samt vore dateradt den 15 mars

1622 och lydde sålunda: »dog skal den länge Bro til Byen ferdig holdes

af bönderne udi de sogner og landsbyer, som den allereden emellom skifft

är». Senare i ett kong!, bref af den 20 februari 1624 förklarades grunden

till den förutstadgade skyldigheten på följande sätt, nemligen, »att

det för invånarne i Skåne vore synnerligen magtpåliggande, att Kristianstads

fästning fullbordades och underhölles såsom skydd; den lemnade ock

den handelsrörelse, som idkades, skydd, hvarför dessa sju härad: Ostra

och Vestra Göinge, Villands, Listers, Albo, Gärds och Frosta skulle en

gång förfärdiga bron till Kristianstad». Alltså hade dessa härader blifvit

ålagda att en gång färdigbygga bron, men efter en tids förlopp hade Listers

härad blifvit befriadt och Färs härad fått sig ålagd bygnadsskyldigheten i

dess ställe, utan att någon handling funnes, som angåfvo något skäl till

denna förändring. Häraf framginge, att ofvannämnda härader ålagts att

bygga bron på den grund, att fästningen då ansetts vara af stor betydelse

för att skydda såväl staden som den handelsrörelse der idkades. Numera

funnes således ingen giltig anledning för att nämnda 7 härader skulle för

all framtid underhålla bron, då den grund, på hvilken dénna brobyggnadsskyldighet

tillkommit, helt och hållet försvunnit. Fästningen vore raserad,

och häiidelsförelSéh underhölles hnfvhdsakligén med* de‘Sex jernvägår, sbm

redan- funnes. Således 1 Linnés tillräckligt med kommunikationer till denna

stad för handels bedrifvande.

■Ltt'' Stadén Kristianstad, söm framskridit betydligt i utveckling, hade lätt

mägtat ''underhålla den del äf Långebro, hörn enligt nya väglagen borde ålagts

densafnmå, ''men hade genöm ett kongligt privilegium blifvit befriad der
•po

. ? v G \ i v‘v W»L4 tJ-iilt.LiJ > ‘

ltran.

Då genom kong! resolutionen den 10 augusti 1858 nämnda härader

blifvit ålagda att1 ombygga'' brön, '' sbm uppförts äf ''jern på stenpelare, hade

köstöåden uppgått till" cirka 300,000 kr. ! För ätt visa1''deti'' -ställning,

stätéti ■■ i'' äldré''°tider intagit i fråga om byggandet''och underhållandet''äf

. i .v J i t» 1 > Pt >*» ‘ I i»» , ‘”tv.*>/.• J>»lne< «''.*•„• L* JvijVit (V> dil fL I* :1;0 1lii\ V

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

"t", (V /. •• . A*'' \ >

Långebro, inbemtades af ett kong! bref till statskontoret den 20 december

1720, hurusom Kongl.''-Maj :t, i anledning af landshöfdingens i Kristianstads

liin anmälan om behof !‘äf understöd för bestridande af en till 18,600

daler silf ver mynt beräk nåd kostnad för reparation af Långebro, för sagda ändamål

anvisat ett belopp af 1,500 daler silfvermynt samt förordnat, att nödigt

virke till bron skulle hd las å kronoskogarne och framforslas. Derjemte

hade ; Kongl. Maj:t åren 1722''och 1723 till brobyggnader anslagit

ytterligare 3,000 dalef''1 Silfvermynt samt enligt bref den 1 febr. 1726 förordna!,

att till nybyggnad af bron skulle uppbäras 3 daler silfvermynt af helt

hemman och proportionaliteter af mindre. Alltså hade således1 staten vid

åtskilliga tillfällen Visat Sig hafva skyldighet att ingripa, då större kostnader

^ifrågakomma för brounderhållet. Och då nu enligt nya väglagen

ingen skyldighet kunde förefinnas för de nämnda 7 häradena att underhålla

bron, så framginge, att staten borde åtaga sig det framtida underhållet,

på ‘1 den grund att brounderhållet''betydligt fördyrades derigenom, att det i

Kristianstad förlagda artilleriet måsté använda bron vid sina utfärder.

Igenom rättegångar, som pässérat alla instanser, hade slutligen Gärds

härad dömts enligt nya väglagen skyldigt att underhålla den del af bron,

som läge inom dess "område, men vore fortfarande skyldigt att gemensamt

med de andra häradena undérhålla den öfriga delen af brön. Deremot

hade staden Kristianstad befriats från sin skyldighet genom förut nämfida

• • i , « > • - ■ '' '' • i (11 f •'' r ■ •'''' 11! i»j * * *f ’ ’ ’ • '' l ■ ''1 • O i 1 “ : 1

privilegium.

Enär sålunda byggnads- och underhållsskyldigheten af den brodel, som

icke läge'' inom Gärds härad, fortfarande måste anses åligga ömformälda

sju härad, och under förutsättning ätt detta onus icke kunde i vederbörlig

ordning åläggas staden Kristianstad, syntes det motionären rättvist, dels

att staten för framtiden öfvertoge byggnads- och underhållsskyldigheten af

den. ifrågavarande delen af bron, desto hellre söm denna ytterligare kömme

att tynga de underhållsskyldige derigenom, att en invid bron änlagd järnvägsstation

och deraf uppkommande trafik inom kort kräfde borttagandet

af^broboiömen och deh deraf härflytande till öfver 2,000 kronor uppgående1

årliga inkomsten,1’ dels ock att, intill dess statens öfvertagandé af bron

kunde ske, ett årligt anslag blefve medgifvet till ersättande af de eventuella

underhållskostnader,'' som kunde ''i detta afseende drabba de underhållsskyldige.

''''

I en vid 1893 års riksdag inom Andra Kammaren väckt motion

föreslogs, dels att Riksdagen måtte för år 1894 anslå ett belopp af 50,000-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N.o 55.

kronor till betalande af det så kallade Långebrobolagets skuld, dels ock

att Riksdagen måtte besluta skrifvelse till Kongl. Maj:t om att Kong!.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigenom skyldigheten att bygga och

underhålla Långebro öfver Helgeån i Kristianstad för framtiden skulle tillkomma

dem, det enligt nya väglagen vederborde. Statsutskottet, som i

sammanhang med regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel

till behandling förehade denna motion, hemstälde, att, då frågan om

statsbidrag till gäldande af brobolagets skuld vore — i anledning af en af

bolagets direktion den 30 september 1891 hos Kongl. Maj:t gjord framställning

om att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå beviljande af

anslag för ändamålet — föremål för utredning från Kongl. Maj:ts sida samt

det borde ankomma på de brobyggnadsskylaige sjelfva att vidtaga sådana

åtgärder, hvarigenom frågan om den framtida byggnads- och underhållsskyldighetens

ordnande i öfverensstämmelse med den nya väglagens föreskrifter

kunde blifva i vederbörlig ordning pröfvad och afgjord, motionen

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Hvad utskottet sålunda

hemstält blef jemväl af Riksdagens båda kamrar godkändt.

Enligt hvad utskottet inhemtat, är Långebrobolagets direktions ofvannämnda

framställning af den 30 september 1891 fortfarande på Kongl.

Maj:ts pröfning beroende, och har ärendet numera kommit i förändradt skick

derigenom, att, sedan kammarkollegium jemlikt utslag den 22 december

1898 ej funnit skäl att göra ändring i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i Kristianstads och Malmöhus län den 8 oktober 1895 meddelade utslag,

hvarigenom Kongl. Maj:ts befallningshafvande förklarat, att från och

med den 1 januari 1895, då väglagen i sin helhet trädde i kraft, Färs,

Frosta, Vestra Göinge, Östra Göinge, Albo och Villands härad skulle vara

befriade från att underhålla den del af brobyggnaden, som utgjordes

af gamla vestra landfästet jemte den i vestra hälften af äldre strömfåran

lagda chausséen tillsammans 300 meter och 76 centimeter af chausséen,

räknad t från vester, hvilken skyldighet derefter skulle åligga vägkassan i

Gärds härad, dervid dock de dittills brobyggnadsskyldige i omförmälda sju

härad hade att efter förut gällande grund dels bekosta afhjelpande af de

brister, hvarmed den inom Gärds härad belägna delen af chausséen vid laga

syn kunde befinnas behäftad, dels ock gälda den skuld, hvari brokassan

den 1 januari 1895 funnits häfta, samt, enär, vidkommande underhållet

af den inom staden Kristianstads område belägna del af brobyggnaden,

eller återstående 74 meter 64 centimeter af chausséen jemte sjelfva

bryggan och östra landfästet, nya väglagen endast afsåge väg eller bro å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

landet samt det icke tillkomme Kongl. Maj:ts befallningshafvande att upphäfva

de af Kongl. Maj:t i äldre tider meddelade föreskrifter om underhåll

af den inom stadens område belägna del af brobyggnaden, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande icke kunde godkänna häradenas framställning om befrielse

för framtiden från skyldigheten att bygga och underhålla denna del

af bron, kammarkollegii berörda utslag den 20 mars 1900 blifvit

af Kongl. Maj:t faststäldt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

att herr Nilssons ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Eib. till Riksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.