Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

1901-04-19 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 10,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:57, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

1

ST:© 57.

Ank. till Riksd. kansli den 19 april 1901, kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra

införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

(R. A.)

ris''. * T.i • i • \ ; t'' t. ■ Yl''" 7 #**!;!• 7 . .■

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets

föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af

dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; riksgäldskontorets inkomster och

öfriga tillgångar utom lånefordriugarna; samt redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden

i nu gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 19 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bill. till Riksd. Prof. IDOL 4 Samt. 1 Afd. 51 Haft. (N:o 57).

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemente för RiksgiiMskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

3

tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige

göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i

dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å njo

Minna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i

afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets

räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser

med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;

samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes,

Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med

Riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente,

böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar

för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter

ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 57.

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas

en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,338 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års

lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år

1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall

utgå ränta a 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas

till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret

må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta

reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig

grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande

tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 36.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

5

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och

må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 37.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta

vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål

anvisade.

§ 38.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen

till Kronan afstår all rätt till Tunabergs ''bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut

till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Uylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de

ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dom blifvit för

sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,

hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret

inbetalas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 57.

§ 39.

Om Kongl Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar

i Riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontor tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 40.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof,

under åren 1901 och 1902 utbekomma de i hvardera årets riksstat

till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-

och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar

å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte

och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten

året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret

påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda

förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa,

hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 41.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

derefter inflöte för försäljning, jernlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att

der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark linge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 57.

7

till skogsöre! tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,

som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifva, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den

18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,

af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet

den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande

det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,

samma medel utbetala.

Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden

till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1908; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 42.

I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas

till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kong], Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå

dess reqvisitioner tillhandahålla.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 57.

§ 43.

Riksdagen har år 1899 bemyndigat Riksgäldskontoret att i utlandet

mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor

att tillhandahållas Riksbanken som å sin sida har att å tid samt på sätt och

vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken

och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontoret

återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de

utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för

den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

§ 44.

(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets

upplåning.)

§ 45.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta

liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna

kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 46.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar

äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga

kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas

för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller

hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning

på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet;

egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga

obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och

kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets

räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför

hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåuingstiden, lånesummans förhållande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

9

till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontor

erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som

säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 47.

För bestridande af Riksgäldskontor åliggande betalningar eger detta

verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 48. 1 n:1-i‘

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga

medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande

Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt Statskontoret i mån af behof upplåna medel mot vare sig

Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen

antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med

hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontor

ingående medel.

§ 49.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbygguaderna

topplänta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och

Bih. till Riksd. Prat. IDOL 4 Sand. 1 A fil. 31 Raft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Statsutskottets Memorial N:o 57.

afslutias för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör

föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidätions- och

amorfcissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven

dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma

under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda

redovisningen för liqvidätions- och amortissementsfonderna skola inom den

1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade

och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga

delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed a£- sedda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna

utdelas.

§ 51.

,:*j *■ Tu K-; : ff -* ; \\ f t j! j f f ■ • .. - f. , . .

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med

statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl.

Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat

sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifva

försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kong! Statskontoret,

bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess

hufvudbok biläggas.

■ u\

IH.Ulli

.IM
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

11

rf vdr. ■: i

Bil. A.

<• tfa \ ■*; <i.

Riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

Tiden, då förbindelserna

blif- Räntefot,

vit utfärdade.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1900.

Fonderad skuld.

skuld.

1880 38

Obligationer för 1880 års

statslåns tre emissioner å

tillsammansKr.il

motsvarande £St.6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ............

1886 42

1887

1888

1890

40

40

39

Obligationer för 1886 års

statslån å Kr. 72,000,000

eller Rmk 81,000,000, hvaraf

blifvit utlemnade obligationer

å tillsammans Kr.

60,673,333:33.....................

Obligationer för 1887 års

statslåns fem emissioner å

tillsammans Kr. 50,000,000,

hvaraf blifvit utlemnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års

statslån åKr.26,666,666:67,

motsvarandeRmk30,000,000

eller £ St. 1,470,000 eller

Francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån

åKr.35,555,555:66,mot
-

1880 d. y4

1886 d. y6

1887 d. »•/„

1888 d. 7,

/

37,

Kr. 97,029,900

£ St. 5,346,000

Frcs 134,719,200

Rmk 109,058,400

. j t

i: uJu

éli

, /Kr. 57,886,666:66

6°° / Rmk 65,122,500: —

»V,. %

3 *

Kr. 48,799,500

Kr. 25,111,11 bni

Rmk 28,250,000

£ St. 1,384,250

Frcs 34,860,500

i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

iStatsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Årtal, j

§•

1

svarande Rmk 40,000,000,

£ St. 1,960,000 eller Francs

49,360,000 ........................

1894

42

Obligationer för 1894 års stats- lån å Er. 36,000,000, mot- svarande Francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller Rmk

40,400,000, hvaraf hälften

utlemnats...........................

1899

42.

Obligationer för 1899 års stats-

48

lån å Er. 72,000,000, mot- svarandeFrancsl00,000,000,

£ St. 3,960,000 eller Rmk

80,800,000, hvaraf hälften

utlemnats...........................

1900

44

Obligationer för 1900 års stats- lån å Er. 36,320,000, mot- svarande £ St. 2,000,000,

Rmk 40,800,OOOeller Francs

50,400,000, hvaraf till 1900

års slut blifvit försålda

obligationer åEr.22,700,000

1806

13

Det s. k. gamla lånet, ut- görande ouppsägbara skulder

till Södertelge stads kyrka

och Skepparesocieteten i

Stockholm...........................

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

1895

16

Af Malmö—Billesholms jern- vägsaktiebolag upplagdt ob- ligationslån, för hvilket sta- ten i sammanhang med Yest- kustbanans förvärfvande öf- vertagit betalningsskyldig- heten .................................

1895

16

Eommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

Räntefot.

1890 d. 7S

37, %

1894 d. ‘710

3 X

1899 d. ‘76

37,

1900 d.

V»

4 X

t. o. m.

d i®/

U- /8

1910,

derefter

,37.x

(1798 d. •/,

(i8ii d. syls

1883 d. 37,3

5 X

5 X

4 X

Återstående kapitalskuld den 31 December

1900.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

[Er. 32,371,555:66

Rmk 36,418,000

£ St. 1,784,482

Frcs 44,939,812

Er. 18,000,000

Frcs 25,000,000

£ St. 990,000

( Rmk 20,200,000

Er. 36,000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980,000

Rmk 40,400,000

Er. 22,700,000

£ St. 1,250,000

Rmk 25,500,000

(Frcs 31,500,000

Er. 10,125

Er. 140,889

Er. 1,223,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57. 1*8

Återstående kapitalskuld den 31 December

Reglemen-

Tiden, då för-

1900.

bindelserna blif-

Räntefot.

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal.

§•

............

skuld.

Vestkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings-

*. f:; ‘>;<l *y ,,r . iit

,{ . .■£ M ,''r. u ''i *

i.e oc ,1 (t

skyldigheten .....................

5 X

Kr. 695,309:6 6

1895

16

Dito dito..............................

—

4,7 X

.’[ , ■ -i tf! -ti

Kr. 131,947:07

1899

18

Enligt kontraktet om för-

väfvande åt staten af ban- delen Örebro—Frövi inne-

stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel

4 X

Kr. 3,000,000

—

—

Af Statskontoret till Riks-

j,

'' ii

gäldskontorets förvaltning

öfverlemnade kassabehåll-

{ — .x,/! ''‘it'' ■ ''tf:'' ’

■ V •- 7 ■ > * ••

ningar ..............................

■er -

Kr. 45,000,000

—

—

Öfriga diverse skulder.........

Kr. 3,431,772:47

1890

14

Obligationer å 30,000,000

Kr., hvilka utfärdats såsom

grundfond för Sveriges all-

] -t. . y

■

männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med

-

'' m

nämnda belopp ..................

1890 d. *7S

37, %

—

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

1

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286:8 8 ..................

1750 d. 73

6 X

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr

(icke kapitaliseradt) .........

1815 d. 7u

—

—

—

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

|

Konung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom

linien med R:mt 150,000

R:dr .................................

1778

5 X

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna blif- va utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1900.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

I-

h''. Hj t

Fonderad skuld.

1866

1866

20

21

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ...................

1882

3

Dito för Södertelge kanals dito

(dito) ......................

1866

1866

1869

22

25

77

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente inne- håller) ..............................

. i i.:

: . ., .{

; * . i .. ■. ''. ‘ '' 111

—

''K i• M.''t >« •

- ‘ .lltCO

t/1;». L ’ t i; : f;t;,

ijtv) > ''

r

■ *ii f. •

/ • »i$j i y>* f '' •

■ /• - j ''

Summa Er.

337,898,733:3a

53,683,133:19

Inom

linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04

■ t.* i*• r- , •• • ! + ;•''! •

si''! il '' • ''6a

) rf!;;.

,,V?

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

15

•• > Ii!

U.1

u.j ''tiltitä J.Pitr.i it! f!

".J

i. i . hni ... >v.

Bil. B.

i ii I rf v.r .»v,

■ i . . i ... . t

Riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

--rrttfTT

" -

•H-t—!-

i

Reslemen-

kvif

,i) r

■ \ i.

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

kapitalåterstod

vid 1900 års

Årtal.

slut.

g-

. .... , va i»,

/i

t

* j k c t

it ep

>

1

a) Byggnadslån.

r

: •: ..: *#i i *

d

1866

39

Lån till staden Kristinehamn

iji„ Mif ,i

1 1

och Varnums landsförsam-

f i /»i i. • i i

UiB J- 1 i! rf V

■

ling, för uppbyggande af ny

\18491

\l854j

( 2 % |

■ < •.''•,< >,?>''

*>. ■ ''u

»«

kyrka i Kristinehamn ......

< jemte \

l ränta. J

X %''

rfi.-ha >Q i

37.500

iJL_

K\ j

750

—

»

43

Län till Vesteräs domkyrka,

■

för densammas reparation

1860

—

,

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

* L -; f .

''tf

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket .....................

1861

•i; J c

5

4 X

120,000

28,885

06

90

Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

*

■ »■.>*/

institutet .............

1862

5 .%

4 “/-

50,000

7,017

15

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk ..................

1864

5 X

4 X

25,000

10,124

97

Transport

—

—

—

74,777

1»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets Memorial N:o 5 7.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1900 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

74,777

18

1866

37

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes............

1864

h o/

/o

4 X

40,000

_

16,261

68

»

Lån till staden Sala, för upp-

Jf !:

förande af ett nytt läro-

verkshus derstädes............

1865

5 %

4 X

12,000

—

4,839

28

»

Lån till staden Halmstad,

"""

( *

(1899

» \

7 I

för uppförande af byggnad

för ett fullständigt elemen- tarläroverk derstädes.........

! 4,

1866

5 X

4 %

25,000

11,728

21

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny

byggnad för läroverket i

u

1866

1482)

Kalmar..............................

Lån till staden Yenersborg,

1866

4 V, X

4

22,000

21,890

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

5 X

4 X

40,000

20,059

24

»

1483)

''

Lån till staden Yestervik,

för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket

derstädes ...........................

1867, 1868

5 X

4 X

20,000

10,272

19

1484)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes .........

1867, 1868

5 X

4 X

140,000

71,793

63

1486)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

5 X

4 X

40,000

21,241

10

Transport

—

—

--

—

252,862

51

'') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ned

bragts till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan

aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 ''/2 % återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 5 f .

it

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1900 års

utbetalts.

Deioppei.

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

252,862

51

1866

1481)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg-

V ! <>!

: r

nåd af elementarläroverks- byggnaden derstädes .........

1868, 1869

5 X

4 X

40,000

—

32,344

13

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes .................................

1873, 1875

5 %

4 X

20,000

13,633

84

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium..............................

1875

5 X

4 X

59,000

*

_

34,429

30

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

5 X

4 X

30,000

22,912

n

95

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten.........

1888

5 X

4 X

30,000

—

25,493

10

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

—

36,873

62

Transport

—

—

—

—

418,549

45

'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

*) Jfr § 8 i 1878 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 31 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N;o 57.

Reglementets

liden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1900 års

Slut.

Årtal.

§•

Transport

—

_

_

_

418,549

45

1896

16

Lån till Hernösands Dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

årligen

—

15,000

—

13,500

—

1898

17

Lån till Yadstena och S:t

under

Pers församlingar, för full-

Lånet

bördande af Yadstena klo-

betalas

sterkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1909

—

16,000

—

16,000

—

= 448,049: 4 5

med

b) Tomtreglering slån.

''/,0 &rl.

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda ............

1872

6 X

4 X

30,000

6,550

43

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

40,200

69

11877

8)

Lån till staden Söderhamn,

(1878

6/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

6 X

5 X

200,000

143,735

23

11880

131

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881, 1882

6 X

5 X

200,000

156,842

88

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887 års

eldsvåda ...........................

1889

5 X

4 X

100,000

90,785

78

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden

1 !■"•.'' ''V t

år 1888 öfvergångna brand

1890

5 X

4 X

200,000

—

184,203

40

1896

15

Lån till staden Mariestad,

('' t

för ny reglering af viss de!

deraf i följd af den staden

år 1895 öfvergångna brand

1897

47,„ X

37,o X

150,000

150,000

= 772,318: 41

Transport

—

—

—

—

1,220,367

86

’) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

19

Eeglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1900 års

utbetalts.

Dröppel.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,220,367

86

c) Lån till kanal- och sluss-

anläggningar.

1866

93'')

Lån till Dalslands kanal-

aktiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Venern till sjön Stora Lee

1865, 1867

5 %

3 X

800,000

150,054

76

»

942)]

Lån till Kinda kanalaktie-

118 }

bolag, för utsträckning af

»

143 J

Kinda båtled medelst kanali-

sering af Stångån från sjön

Rengen till Linköpings

hamn .................................

/ 1865 1

\1867—

5 X

3 X

437,500

348,607

81

= 498,662: 67

d) Lån till jernvägsanlägg-

ningar.

1866

79

Lån till Borås jernvägsaktie-

bolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga ........................

1862, 1863

-*)

4 X

1,377,055

24

224,940

08

7>

80

Lån till Helsingborg—Lands-

krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup ...........................

1864, 1865

5 X

4 X

1,100,000

364,819

16

Transport

—

—

—

—

—

2,308,789

67

'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Eeglemente.

’) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Eeglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Eeglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Eeglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Eeglemente.

’) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

20

Reglementets

Årtal.

§•

1866 80

Transport

Lån till Kristianstad—Hessleholms

jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Södra

stambanan ..................

f > 821

\1897

1871

31

Lån till Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Eslöfs

station på Södra stambanan

till Ystad...........................

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs station

på Södra stambanan...

Lån till Uddevalla—Yenersborg—Herrljunga

jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Yenersborg till Uddevalla

samt jernvägens ombyggnad

till normalspårig

Lån till Karlskrona-—Yexiö

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

Yexiö.................................

Transport

Tiden, då IT

lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga

utbetalts. beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1900 års

slut.

1864, 1865 5 X

1864-1866 5 X

1864-1866 5 X

(1865-18671

| 1898 / 5 X

(18721

{1873 >

(1874J 5 X ’)

4 X

— 2,308,789 67

720,000

4 X 2,450,000

208,414 30

4 X

47, X

1,200,000

832,978

400,166

2,600,0007— 2,512,276

2,600,000 —

1,828,014

8,090,639

04

32

69

81

83

*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af

jernväg från Herrljunga öfver Yenersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

7 Se § 3 af 1886 års Reglemente,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

21

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1900 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

8,090,639

83

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Krylbo och Norberg .........

<M CO

I>- I>-

OO 00

tH rH ^

6 %

5 X

406,000

—

225,321

85

»

»

Lån till Upsala—Margrete-

hills jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

6 X

5 X

500,000

292,847

62

>

»

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud-

[18741

vika till Kil, mot skuldför- bindelse ...........................

<1875>

|l87öj

51/, %'')

5 X

5,000,000

—

4,116,384

93

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600

kr., efter 90 % ...............

1878, 1879

—

5 X

6,078,2407

—

5,389,740

—

1876

5

Lån till Yestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Yestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida-

[18771

berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............

{1878}

5 X’)

47, X

1,865,000

—

1,614,625

26

(1879J

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

Transport

—

—

—

—

—

19,729,559

49

'') Se § 3 af 1883 års Reglemente.

2) Motsvarande, K 90 %, ett. primitivt belopp af kr. 6,753,600.

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1900 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

—

19,729,559

49

med bibana till sjön Yxern,

sidospår till Ankarsrum och

hamnspår vid Yerkebäck...

1

1877''

1878

1879

5 X1)

4VaX

1,750,000

—

1,568,179

73

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Yislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen .....................

1

(18771

(1878J

1877]

1878

1879

1879

1880

1881

1882

5 X1)

4 V*x

785,000

768,299

12

»

»

Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Yisby till

Hemse kyrka.....................

1

5 X1)

472 X

500,000

427,354

78

{l879

l

ib}

Lån till Södra Dalarnes jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Krylbo

station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å Berg- slagernas jern vägsaktiebo- lags jernväg jemte bibana

till Bispbergs grufvefält ...

5 X1)

472 X

2,375,000

2,105,097

92

1876

5

Lån tillYarberg—Borås jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg öfver Fritsla

till Borås ...........................

I

1879

1880

1881

5 X1)

472 X

2,600,000

—

2,304,528

22

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Transport

—

—

—

26,903,019

26

'') Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57,

23

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1900 års

slut.

1883

—

—

—

26,903,019

26

1884

1885

5 X

746,1977

94

746,197

94

1886

#

1883-1886

5 X

472 x

950,000

■—

905,444

94

1883

1885

5 X

472 X

300,000

276,803

96

(1886

)

1883-1886

5 %

472 X

500,000

—

457,100

21

)1883-1885\

( 1887 J

5 X

472 X

500,000

—

461,339

91

(1884’

(1887

5 X

472 X

500,000

—

465,397

04

(18871

1888

''

1889J

5 X

472 X

324,000

304,093

11

—

—

—

—

30,519,396

37

Reglementets

Årtal.

§■

1881

15

»

»

»

»

«

»

«

»

1886

16

Transport

Lenna jernväg och Norr
telje

.................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags

jernväg till

Insjön i Dalarne ...............

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

å statens Södra stambana ...

Lån för anläggning af jernväg

från Finspong till Norsholm

(numera öfvertaget af

Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag)

..................

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Stockholm till Rimbo gästgifvaregård

........................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg mellan Borås

och Svenljunga (numera

öfvertaget af Borås—Alfve
sta

jernvägsaktiebolag) ......

Lån till Skara—Kinnekulle

•—Yenerns jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Skara till Kinnekulle

och Yenern ............ *)

Transport

*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eget- bolaget ej rättighet

att utbekomma.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglementets

Årtal. §.

1886

16

Transport

Lån till Svartelfs jernvägs
-

aktiebolag, för anläggning af

fl887j

{1888

u890^

jernväg mellan Carlsdahl

och Grythyttehed m. m. ...

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Halmstad till Byholma och

rl887)

Bolmen med sidospår till

1888

sjön Södra Unnen...............

Lån till Fogelsta—Yadstena

—Ödeshögs jernvägsaktie-

ll890J

bolag för anläggning af jern-

(■1888)

väg mellan Fogelsta och

1889

Yadstena till Ödeshög ......

ll890i

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag, för jern-

1888

vägsanläggning från Karls-

1889

hamn till Konneby ochGull-

1890

bärna .................................

1893

Lån till Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

östra Vermlands jernväg

med bibana........................

Lån till Mariestad—Kinnekulle

jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Mariestads jernvägsstation

till Gössäters jernvägsstation

med bispår ...............

Transport

Tiden, då

lånet

utbetalts.

1889-1893

(18901

(1891/

Annuitet.

5 X

5 X

5 X

5 X,

Räntefot.

47, X

47*

47*

47* X

47* X

47*

Ursprungliga

beloppet.

341,000

824,915l)

300,000

1,102,250’)

1,000,000

305,000

Kapitalåterstod

vid 1900 års

slut.

30,519,396

341,000

• 780,360

283,796

1,042,724

966,415

294,756

34,228,450

37

86

83

56

54

78

94

’) Enligt Kongl. Bref af d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

25

Reglementets

»•tf i'' » i . tf

. . ..♦fiUtaiiH

Tiden, då

..it lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1900 års

utbetalts.

Deioppei.

slut.

Årtal.

§■

: ? i

Transport

34,228,450

94

1886

16

Lån för anläggning af jern-

väg mellan Yittsjö och Hess-

• . f.

:

leholm (numera öfvertaget

af Hessleholm—Markaryds

t il* >

47, X

jernvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X.i

404,000

—

390,431

87

''. . ■i »

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

J1891)

5 X

47* X

90,835

87 784

36

Björndalsbron och Munkfors

(1892/

»

»

Lån för anläggning af jern-

'' * t \ff

t r : : .:

'' nif}( • • åi

iiii<

väg från Klippan till Röst- ånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hesslebolms

jernvägsaktiebolag) ............

/1892/

(1893/

.'';V~rT

5 X

!!>''[

47* X

290,000

fl -

—

280,260

51

1891

18

Lån till Mtlmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag, för an-

ii L

läggning af jernväg från

Malmö öfver Staffan storps

station till Tomelilla .........

(1892,1893/

(1894,1896/

5 X

47* x

1,300,000

—

, 1,286,707

50

»

>

Lån till Norra Söderman-

*■

lands jernvägsaktiebolag, för

’ s ■! r

i r

anläggning af jernväg från

Nyby bruk till Södertelje

i''

3‘

med bibanor till Åkers

styckebruk, Strengnäs, Ma-

riefred och Igelstaviken......

1892—1896

5 X

47a X

1,800,000

—

1,781,595

—

>

19

Lån till Hernösands—Sol-

lefteå jernvägsaktiebolag, föl- anläggning af jernväg från

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

47* X

2,350,000

2,350,000

»

18

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

''• . ''.Ii*

b: ■

m. m..................................

1893—1895

5 X

47* X

653,000

642,757

61

Transport

'' 1 0,''i1 f

—

• -

—

4/,047,987

79

Bih. till Biksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglementets

Årtal. §.

1891

1896

IR
-

IS

14

Pilt''

Tiden, då

lånet Annuitet. Räntefot,

utbetalts.

Transport - — ■

Lån till Uddevalla—Lelångens

jernvägsak tiebolag, för

anläggning af jernväg mellan

Uddevalla och sjön Lelången

.............................. 1895 1896 5 X

Lån till Östra Blekinge jern
-

vägsaktiebolag, för anlägg- fl897l

ning af jernväg från Gull- \ 18981

bärna station till Thorsås G899J

5 %

Lån till Klintehamn—Roma

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg från

Klintehamn till Roma station

....................................

Lån till Markaryd—Yeinge

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Markaryds station till Yeinge

station........................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg mellan Yestkinde

och Tingstäde .........

Lån till Sala—Gysinge—

Geile jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Sala öfver Gysinge till Hagaström

.................................

fiol

Transport

,1897,

1899

l190(U

,1897,

1898

l1900J

1899

11899)

\1900j

• • .

»V f t

5 X

-Tf

!’8i ....

5 X ’

5 X

''Vr'' i

Ursprungliga Kapitalåterstod

beloppet.8 Vld ars

41,047,987 79

41/, % 1,247,000

.0 i i I fi

ri h r > n

1

41/, X 587,500

Vt j(»

. . f

472

214,000

''• .''t >iU

''. '' l-jl jo i 1 .

''i . < It SO1

PJ2 X ! 563,000»)

L lvu Hd

-it.avir*" ''■ . 1 ’

,n»:4■ •!

gli% 120,000*)

ii k

''»''* »f. \}J

)c :,,u -lvu./ i»;

47, x 1,545,500»)

ar

i ni i

: i^i

1,234,249 42

537,500

214,000 —

561,000 —

80,000 —

1,030,000 —

•j"

44,704,737

21

l) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 2,00Q:—.

*) Af detta lån, som enligt Kong! Bref af den */n 1900 nedsatts till 119,000 kr., återstodo vid 1900 års slut

lyftade 39,000 kr.

’) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 515,500: —•

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

27

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1900 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

44,704,737

21

1896

14

Lån till östra Centralbanans

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Linköping öfver Rimforsa

och Kisa till Yimmerby ...

118991

\1900J

5 X

41/. X

1,710,000 *)

1,138,000

»

Lån till Slite—Roma jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Roma

jernvägsstation å Gotlands

jernvägsaktiebolags jernväg

till Slite lastage- och hamn- plats i Othems socken......

1900

5 X

*7. X

340,000 •)

226,600

= 44,350,306: 78

1( r ; . = . ,

Summa

—

—

—

—

—

46,069,337

21

1) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 572,000: —.

2) D:o vid d:o d:o kr. 113,400: —.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.