Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.
1901-04-19 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 10,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:57, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 57.
1
ST:© 57.
Ank. till Riksd. kansli den 19 april 1901, kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra
införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.
(R. A.)
ris''. * T.i • i • \ ; t'' t. ■ Yl''" 7 #**!;!• 7 . .■
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets
föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af
dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; riksgäldskontorets inkomster och
öfriga tillgångar utom lånefordriugarna; samt redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel.
De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden
i nu gällande reglemente.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,
att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 19 april 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Bill. till Riksd. Prof. IDOL 4 Samt. 1 Afd. 51 Haft. (N:o 57).
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Statsutskottets Memorial N:o 57.
Reglemente för RiksgiiMskontoret.
§ l.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den
Statsutskottets Memorial N:o 57.
3
tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å njo
Minna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i
afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets
räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes,
Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med
Riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente,
böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar
för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter
ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 3.
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets
4
Statsutskottets Memorial N:o 57.
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,338 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta a 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 5.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta
reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig
grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 36.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas
Statsutskottets Memorial N:o 57.
5
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och
må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 37.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.
§ 38.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs ''bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Uylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de
ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dom blifvit för
sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret
inbetalas.
6
Statsutskottets Memorial N:o 57.
§ 39.
Om Kongl Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar
i Riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontor tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 40.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof,
under åren 1901 och 1902 utbekomma de i hvardera årets riksstat
till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-
och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte
och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa,
hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.
§ 41.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
derefter inflöte för försäljning, jernlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att
der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark linge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
Statsutskottets Memorial N;o 57.
7
till skogsöre! tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,
som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifva, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den
18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,
af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet
den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande
det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,
samma medel utbetala.
Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden
till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 42.
I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas
till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kong], Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå
dess reqvisitioner tillhandahålla.
8
Statsutskottets Memorial N:o 57.
§ 43.
Riksdagen har år 1899 bemyndigat Riksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas Riksbanken som å sin sida har att å tid samt på sätt och
vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken
och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontoret
återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.
§ 44.
(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets
upplåning.)
§ 45.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 46.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller
hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning
på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet;
egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåuingstiden, lånesummans förhållande
Statsutskottets Memorial N:o 57.
9
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontor
erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 47.
För bestridande af Riksgäldskontor åliggande betalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 48. 1 n:1-i‘
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga
medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande
Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt Statskontoret i mån af behof upplåna medel mot vare sig
Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen
antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med
hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontor
ingående medel.
§ 49.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbygguaderna
topplänta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
Bih. till Riksd. Prat. IDOL 4 Sand. 1 A fil. 31 Raft. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
io
Statsutskottets Memorial N:o 57.
afslutias för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidätions- och
amorfcissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för liqvidätions- och amortissementsfonderna skola inom den
1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga
delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed a£- sedda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna
utdelas.
§ 51.
,:*j *■ Tu K-; : ff -* ; \\ f t j! j f f ■ • .. - f. , . .
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl.
Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat
sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifva
försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kong! Statskontoret,
bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess
hufvudbok biläggas.
■ u\
IH.Ulli
.IM
-
Statsutskottets Memorial N:o 57.
11
rf vdr. ■: i
Bil. A.
<• tfa \ ■*; <i.
Riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen
tets
-
Årtal. §.
Tiden, då förbindelserna
blif- Räntefot,
vit utfärdade.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1900.
Fonderad skuld.
skuld.
1880 38
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammansKr.il
motsvarande £St.6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ............
1886 42
1887
1888
1890
40
40
39
Obligationer för 1886 års
statslån å Kr. 72,000,000
eller Rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlemnade obligationer
å tillsammans Kr.
60,673,333:33.....................
Obligationer för 1887 års
statslåns fem emissioner å
tillsammans Kr. 50,000,000,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å.....................
Obligationer för 1888 års
statslån åKr.26,666,666:67,
motsvarandeRmk30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller
Francs 37,020,000 ............
Obligationer för1890 års statslån
åKr.35,555,555:66,mot
-
1880 d. y4
1886 d. y6
1887 d. »•/„
1888 d. 7,
/
37,
Kr. 97,029,900
£ St. 5,346,000
Frcs 134,719,200
Rmk 109,058,400
. j t
i: uJu
éli
, /Kr. 57,886,666:66
6°° / Rmk 65,122,500: —
»V,. %
3 *
Kr. 48,799,500
Kr. 25,111,11 bni
Rmk 28,250,000
£ St. 1,384,250
Frcs 34,860,500
i
12
iStatsutskottets Memorial N:o 57.
Reglemen-
tets
Årtal, j
§•
1
svarande Rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller Francs
49,360,000 ........................
1894
42
Obligationer för 1894 års stats- lån å Er. 36,000,000, mot- svarande Francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller Rmk
40,400,000, hvaraf hälften
utlemnats...........................
1899
42.
Obligationer för 1899 års stats-
48
lån å Er. 72,000,000, mot- svarandeFrancsl00,000,000,
£ St. 3,960,000 eller Rmk
80,800,000, hvaraf hälften
utlemnats...........................
1900
44
Obligationer för 1900 års stats- lån å Er. 36,320,000, mot- svarande £ St. 2,000,000,
Rmk 40,800,OOOeller Francs
50,400,000, hvaraf till 1900
års slut blifvit försålda
obligationer åEr.22,700,000
1806
13
Det s. k. gamla lånet, ut- görande ouppsägbara skulder
till Södertelge stads kyrka
och Skepparesocieteten i
Stockholm...........................
1866
18
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
1895
16
Af Malmö—Billesholms jern- vägsaktiebolag upplagdt ob- ligationslån, för hvilket sta- ten i sammanhang med Yest- kustbanans förvärfvande öf- vertagit betalningsskyldig- heten .................................
1895
16
Eommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med
Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.
Räntefot.
1890 d. 7S
37, %
1894 d. ‘710
3 X
1899 d. ‘76
37,
1900 d.
V»
4 X
t. o. m.
d i®/
U- /8
1910,
derefter
,37.x
(1798 d. •/,
(i8ii d. syls
1883 d. 37,3
5 X
5 X
4 X
Återstående kapitalskuld den 31 December
1900.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
[Er. 32,371,555:66
Rmk 36,418,000
£ St. 1,784,482
Frcs 44,939,812
Er. 18,000,000
Frcs 25,000,000
£ St. 990,000
( Rmk 20,200,000
Er. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk 40,400,000
Er. 22,700,000
£ St. 1,250,000
Rmk 25,500,000
(Frcs 31,500,000
Er. 10,125
Er. 140,889
Er. 1,223,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 57. 1*8
Återstående kapitalskuld den 31 December
Reglemen-
Tiden, då för-
1900.
bindelserna blif-
Räntefot.
vit utfärdade.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
Årtal.
§•
............
skuld.
Vestkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings-
*. f:; ‘>;<l *y ,,r . iit
,{ . .■£ M ,''r. u ''i *
i.e oc ,1 (t
skyldigheten .....................
5 X
Kr. 695,309:6 6
1895
16
Dito dito..............................
—
4,7 X
.’[ , ■ -i tf! -ti
Kr. 131,947:07
1899
18
Enligt kontraktet om för-
väfvande åt staten af ban- delen Örebro—Frövi inne-
stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel
4 X
Kr. 3,000,000
—
—
Af Statskontoret till Riks-
j,
'' ii
gäldskontorets förvaltning
öfverlemnade kassabehåll-
{ — .x,/! ''‘it'' ■ ''tf:'' ’
■ V •- 7 ■ > * ••
ningar ..............................
■er -
Kr. 45,000,000
—
—
Öfriga diverse skulder.........
Kr. 3,431,772:47
1890
14
Obligationer å 30,000,000
Kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges all-
] -t. . y
■
männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med
-
'' m
nämnda belopp ..................
1890 d. *7S
37, %
—
1866
15
Ännu icke till inlösen före-
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
1
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286:8 8 ..................
1750 d. 73
6 X
1866
16
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) .........
1815 d. 7u
—
—
—
1866
17
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
|
Konung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom
linien med R:mt 150,000
R:dr .................................
1778
5 X
14
Statsutskottets Memorial N:o 57.
Reglemen-
tets
Tiden, då för- bindelserna blif- va utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1900.
Icke fonderad
skuld.
Årtal.
I-
h''. Hj t
Fonderad skuld.
1866
1866
20
21
Fond för Hjelmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ...................
1882
3
Dito för Södertelge kanals dito
(dito) ......................
1866
1866
1869
22
25
77
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne- håller) ..............................
. i i.:
: . ., .{
; * . i .. ■. ''. ‘ '' 111
—
''K i• M.''t >« •
- ‘ .lltCO
t/1;». L ’ t i; : f;t;,
ijtv) > ''
r
■ *ii f. •
/ • »i$j i y>* f '' •
■ /• - j ''
Summa Er.
337,898,733:3a
53,683,133:19
Inom
linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04
■ t.* i*• r- , •• • ! + ;•''! •
si''! il '' • ''6a
) rf!;;.
,,V?
Statsutskottets Memorial N:o 57.
15
•• > Ii!
U.1
u.j ''tiltitä J.Pitr.i it! f!
".J
i. i . hni ... >v.
Bil. B.
i ii I rf v.r .»v,
■ i . . i ... . t
Riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
--rrttfTT
" -
•H-t—!-
i
Reslemen-
kvif
,i) r
■ \ i.
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
kapitalåterstod
vid 1900 års
Årtal.
slut.
g-
. .... , va i»,
/i
t
* j k c t
it ep
>
1
a) Byggnadslån.
r
: •: ..: *#i i *
d
1866
39
Lån till staden Kristinehamn
iji„ Mif ,i
1 1
och Varnums landsförsam-
f i /»i i. • i i
UiB J- 1 i! rf V
■
ling, för uppbyggande af ny
\18491
\l854j
( 2 % |
■ < •.''•,< >,?>''
*>. ■ ''u
»«
kyrka i Kristinehamn ......
< jemte \
l ränta. J
X %''
rfi.-ha >Q i
37.500
iJL_
K\ j
750
—
»
43
Län till Vesteräs domkyrka,
■
för densammas reparation
1860
—
,
28,000
—
28,000
—
»
36
Lån till staden Jönköping,
* L -; f .
''tf
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket .....................
1861
•i; J c
5
4 X
120,000
28,885
06
90
Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
*
■ »■.>*/
institutet .............
1862
5 .%
4 “/-
50,000
7,017
15
37
Lån till staden Umeå, för
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk ..................
1864
5 X
4 X
25,000
10,124
97
Transport
—
—
—
74,777
1»
16 Statsutskottets Memorial N:o 5 7.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1900 års
Årtal.
§•
Transport
—
—
74,777
18
1866
37
Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes............
1864
h o/
/o
4 X
40,000
_
16,261
68
»
Lån till staden Sala, för upp-
Jf !:
förande af ett nytt läro-
verkshus derstädes............
1865
5 %
4 X
12,000
—
4,839
28
»
Lån till staden Halmstad,
"""
( *
(1899
» \
7 I
för uppförande af byggnad
för ett fullständigt elemen- tarläroverk derstädes.........
! 4,
1866
5 X
4 %
25,000
11,728
21
Lån till Kalmar Domkapitel,
för uppförande af en ny
byggnad för läroverket i
u
1866
1482)
Kalmar..............................
Lån till staden Yenersborg,
1866
4 V, X
4
22,000
21,890
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......
1867, 1868
5 X
4 X
40,000
20,059
24
»
1483)
''
Lån till staden Yestervik,
för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket
derstädes ...........................
1867, 1868
5 X
4 X
20,000
10,272
19
1484)
Lån till Upsala Domkapitel,
för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes .........
1867, 1868
5 X
4 X
140,000
71,793
63
1486)
Lån till Karlstads Domka-
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......
1868
5 X
4 X
40,000
21,241
10
Transport
—
—
--
—
252,862
51
'') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ned
bragts till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 ''/2 % återbetalas.
2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 5 f .
it
Reglementets
Tiden, då
Ursprungliga
Kapitalåterstod
lånet
Annuitet.
Räntefot.
vid 1900 års
utbetalts.
Deioppei.
slut.
Årtal.
§■
Transport
—
—
—
—
—
252,862
51
1866
1481)
Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg-
V ! <>!
: r
nåd af elementarläroverks- byggnaden derstädes .........
1868, 1869
5 X
4 X
40,000
—
32,344
13
1482)
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes .................................
1873, 1875
5 %
4 X
20,000
13,633
84
1874
5
Lån till direktionen för se-
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-
narium..............................
1875
5 X
4 X
59,000
*
_
34,429
30
1882
17
Lån till föreståndarne för
Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........
1883
5 X
4 X
30,000
22,912
n
95
1887
15
Ytterligare lån till Linkö-
pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade
kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka
jemte dermed i samman- hang stående arbeten.........
1888
5 X
4 X
30,000
—
25,493
10
1892
17
Lån till Skara domkyrka,
för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma
1893
5 X
4 X
40,000
—
36,873
62
Transport
—
—
—
—
418,549
45
'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
*) Jfr § 8 i 1878 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 31 Käft.
3
18
Statsutskottets Memorial N;o 57.
Reglementets
liden, då
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
vid 1900 års
Slut.
Årtal.
§•
Transport
—
_
_
_
418,549
45
1896
16
Lån till Hernösands Dom-
kapitel, för uppförande af
Lånet
ny byggnad för allmänna
las med
läroverket i Östersund......
1897
500 kr.
årligen
—
15,000
—
13,500
—
1898
17
Lån till Yadstena och S:t
under
Pers församlingar, för full-
Lånet
bördande af Yadstena klo-
betalas
sterkyrkas restaurering ...
1898
fr. o. m.
år 1909
—
16,000
—
16,000
—
= 448,049: 4 5
med
b) Tomtreglering slån.
''/,0 &rl.
1872
32
Lån till staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda ............
1872
6 X
4 X
30,000
6,550
43
18771)
7
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878
6 X
5 X
50,000
40,200
69
11877
8)
Lån till staden Söderhamn,
(1878
6/
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
1878, 1879
6 X
5 X
200,000
143,735
23
11880
131
Lån till staden Hudiksvall,
(1881
10/
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds- vådor .................................
1881, 1882
6 X
5 X
200,000
156,842
88
1888
15
Lån till staden Luleå, för
ny reglering efter 1887 års
eldsvåda ...........................
1889
5 X
4 X
100,000
90,785
78
1889
17
Lån till staden Umeå, för ny
reglering i följd af den staden
1 !■"•.'' ''V t
år 1888 öfvergångna brand
1890
5 X
4 X
200,000
—
184,203
40
1896
15
Lån till staden Mariestad,
('' t
för ny reglering af viss de!
deraf i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand
1897
47,„ X
37,o X
150,000
150,000
= 772,318: 41
Transport
—
—
—
—
1,220,367
86
’) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 57.
19
Eeglementets
Tiden, då
lånet
Annuitet.
Eäntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1900 års
utbetalts.
Dröppel.
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
1,220,367
86
c) Lån till kanal- och sluss-
anläggningar.
1866
93'')
Lån till Dalslands kanal-
aktiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee
1865, 1867
5 %
3 X
800,000
150,054
76
»
942)]
Lån till Kinda kanalaktie-
118 }
bolag, för utsträckning af
»
143 J
Kinda båtled medelst kanali-
sering af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings
hamn .................................
/ 1865 1
\1867—
5 X
3 X
437,500
348,607
81
= 498,662: 67
d) Lån till jernvägsanlägg-
ningar.
1866
79
Lån till Borås jernvägsaktie-
bolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga ........................
1862, 1863
-*)
4 X
1,377,055
24
224,940
08
7>
80
Lån till Helsingborg—Lands-
krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup ...........................
1864, 1865
5 X
4 X
1,100,000
364,819
16
Transport
—
—
—
—
—
2,308,789
67
'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Eeglemente.
’) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Eeglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Eeglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Eeglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Eeglemente.
’) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6,
Statsutskottets Memorial N:o 57.
20
Reglementets
Årtal.
§•
1866 80
Transport
Lån till Kristianstad—Hessleholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Södra
stambanan ..................
f > 821
\1897
1871
31
Lån till Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Eslöfs
station på Södra stambanan
till Ystad...........................
Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs station
på Södra stambanan...
Lån till Uddevalla—Yenersborg—Herrljunga
jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Yenersborg till Uddevalla
samt jernvägens ombyggnad
till normalspårig
Lån till Karlskrona-—Yexiö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
Yexiö.................................
Transport
Tiden, då IT
lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga
utbetalts. beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1900 års
slut.
1864, 1865 5 X
1864-1866 5 X
1864-1866 5 X
(1865-18671
| 1898 / 5 X
(18721
{1873 >
(1874J 5 X ’)
4 X
— 2,308,789 67
720,000
4 X 2,450,000
208,414 30
4 X
47, X
1,200,000
832,978
400,166
2,600,0007— 2,512,276
2,600,000 —
1,828,014
8,090,639
04
32
69
81
83
*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
jernväg från Herrljunga öfver Yenersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
7 Se § 3 af 1886 års Reglemente,
Statsutskottets Memorial N:o 57.
21
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1900 års
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
8,090,639
83
1871
31
Lån till Krylbo—Norbergs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg .........
<M CO
I>- I>-
OO 00
tH rH ^
6 %
5 X
406,000
—
225,321
85
»
»
Lån till Upsala—Margrete-
hills jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle ...............
1873
6 X
5 X
500,000
292,847
62
>
»
Lån till Bergslagernas jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud-
[18741
vika till Kil, mot skuldför- bindelse ...........................
<1875>
|l87öj
51/, %'')
5 X
5,000,000
—
4,116,384
93
1878
11
Lån till Bergslagernas jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600
kr., efter 90 % ...............
1878, 1879
—
5 X
6,078,2407
—
5,389,740
—
1876
5
Lån till Yestervik—Åtvida-
berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg från Yestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida-
[18771
berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............
{1878}
5 X’)
47, X
1,865,000
—
1,614,625
26
(1879J
Lån till Hultsfred—Vester-
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny,
Transport
—
—
—
—
—
19,729,559
49
'') Se § 3 af 1883 års Reglemente.
2) Motsvarande, K 90 %, ett. primitivt belopp af kr. 6,753,600.
*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
22
Statsutskottets Memorial N:o 57.
Reglementets
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1900 års
Årtal.
§•
slut.
Transport
—
—
—
19,729,559
49
med bibana till sjön Yxern,
sidospår till Ankarsrum och
hamnspår vid Yerkebäck...
1
1877''
1878
1879
5 X1)
4VaX
1,750,000
—
1,568,179
73
1876
5
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen .....................
1
(18771
(1878J
1877]
1878
1879
1879
1880
1881
1882
5 X1)
4 V*x
785,000
768,299
12
»
»
Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Yisby till
Hemse kyrka.....................
1
5 X1)
472 X
500,000
427,354
78
{l879
l
ib}
Lån till Södra Dalarnes jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å Berg- slagernas jern vägsaktiebo- lags jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufvefält ...
5 X1)
472 X
2,375,000
2,105,097
92
1876
5
Lån tillYarberg—Borås jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg öfver Fritsla
till Borås ...........................
I
1879
1880
1881
5 X1)
472 X
2,600,000
—
2,304,528
22
1881
15
Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Transport
—
—
—
26,903,019
26
'') Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
Statsutskottets Memorial N:o 57,
23
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1900 års
slut.
1883
—
—
—
26,903,019
26
1884
1885
5 X
746,1977
94
746,197
94
1886
#
1883-1886
5 X
472 x
950,000
■—
905,444
94
1883
1885
5 X
472 X
300,000
276,803
96
(1886
)
1883-1886
5 %
472 X
500,000
—
457,100
21
)1883-1885\
( 1887 J
5 X
472 X
500,000
—
461,339
91
(1884’
(1887
5 X
472 X
500,000
—
465,397
04
(18871
1888
''
1889J
5 X
472 X
324,000
304,093
11
—
—
—
—
30,519,396
37
Reglementets
Årtal.
§■
1881
15
»
»
»
»
«
»
«
»
1886
16
Transport
Lenna jernväg och Norr
telje
.................................
Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg till
Insjön i Dalarne ...............
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana ...
Lån för anläggning af jernväg
från Finspong till Norsholm
(numera öfvertaget af
Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag)
..................
Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
........................
Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan Borås
och Svenljunga (numera
öfvertaget af Borås—Alfve
sta
jernvägsaktiebolag) ......
Lån till Skara—Kinnekulle
•—Yenerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Skara till Kinnekulle
och Yenern ............ *)
Transport
*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eget- bolaget ej rättighet
att utbekomma.
24
Statsutskottets Memorial N:o 57.
Reglementets
Årtal. §.
1886
16
Transport
Lån till Svartelfs jernvägs
-
aktiebolag, för anläggning af
fl887j
{1888
u890^
jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed m. m. ...
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
Halmstad till Byholma och
rl887)
Bolmen med sidospår till
1888
sjön Södra Unnen...............
Lån till Fogelsta—Yadstena
—Ödeshögs jernvägsaktie-
ll890J
bolag för anläggning af jern-
(■1888)
väg mellan Fogelsta och
1889
Yadstena till Ödeshög ......
ll890i
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag, för jern-
1888
vägsanläggning från Karls-
1889
hamn till Konneby ochGull-
1890
bärna .................................
1893
Lån till Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
östra Vermlands jernväg
med bibana........................
Lån till Mariestad—Kinnekulle
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Mariestads jernvägsstation
till Gössäters jernvägsstation
med bispår ...............
Transport
Tiden, då
lånet
utbetalts.
1889-1893
(18901
(1891/
Annuitet.
5 X
5 X
5 X
5 X,
Räntefot.
47, X
47*
47*
47* X
47* X
47*
Ursprungliga
beloppet.
341,000
824,915l)
300,000
1,102,250’)
1,000,000
305,000
Kapitalåterstod
vid 1900 års
slut.
30,519,396
341,000
• 780,360
283,796
1,042,724
966,415
294,756
34,228,450
37
86
83
56
54
78
94
’) Enligt Kongl. Bref af d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Statsutskottets Memorial N:o 57.
25
Reglementets
»•tf i'' » i . tf
. . ..♦fiUtaiiH
Tiden, då
..it lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1900 års
utbetalts.
Deioppei.
slut.
Årtal.
§■
: ? i
Transport
34,228,450
94
1886
16
Lån för anläggning af jern-
väg mellan Yittsjö och Hess-
• . f.
:
leholm (numera öfvertaget
af Hessleholm—Markaryds
t il* >
47, X
jernvägsaktiebolag) ............
1890-1892
5 X.i
404,000
—
390,431
87
''. . ■i »
Lån till Skymnäs—Munkfors
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
J1891)
5 X
47* X
90,835
87 784
36
Björndalsbron och Munkfors
(1892/
»
»
Lån för anläggning af jern-
'' * t \ff
t r : : .:
'' nif}( • • åi
iiii<
väg från Klippan till Röst- ånga (numera öfvertaget af
Helsingborg — Hesslebolms
jernvägsaktiebolag) ............
/1892/
(1893/
.'';V~rT
5 X
!!>''[
47* X
290,000
fl -
—
280,260
51
1891
18
Lån till Mtlmö—Tomelilla
jernvägsaktiebolag, för an-
ii L
läggning af jernväg från
Malmö öfver Staffan storps
station till Tomelilla .........
(1892,1893/
(1894,1896/
5 X
47* x
1,300,000
—
, 1,286,707
50
»
>
Lån till Norra Söderman-
*■
lands jernvägsaktiebolag, för
’ s ■! r
i r
anläggning af jernväg från
Nyby bruk till Södertelje
i''
3‘
med bibanor till Åkers
styckebruk, Strengnäs, Ma-
riefred och Igelstaviken......
1892—1896
5 X
47a X
1,800,000
—
1,781,595
—
>
19
Lån till Hernösands—Sol-
lefteå jernvägsaktiebolag, föl- anläggning af jernväg från
Hernösand till Sollefteå ...
1892—1895
5 X
47* X
2,350,000
2,350,000
»
18
Lån till Norrköping—Söder-
köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping
''• . ''.Ii*
b: ■
m. m..................................
1893—1895
5 X
47* X
653,000
642,757
61
Transport
'' 1 0,''i1 f
—
• -
—
4/,047,987
79
Bih. till Biksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o 57.
Reglementets
Årtal. §.
1891
1896
IR
-
IS
14
Pilt''
Tiden, då
lånet Annuitet. Räntefot,
utbetalts.
Transport - — ■
Lån till Uddevalla—Lelångens
jernvägsak tiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Uddevalla och sjön Lelången
.............................. 1895 1896 5 X
Lån till Östra Blekinge jern
-
vägsaktiebolag, för anlägg- fl897l
ning af jernväg från Gull- \ 18981
bärna station till Thorsås G899J
5 %
Lån till Klintehamn—Roma
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Klintehamn till Roma station
....................................
Lån till Markaryd—Yeinge
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Markaryds station till Yeinge
station........................
Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan Yestkinde
och Tingstäde .........
Lån till Sala—Gysinge—
Geile jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Sala öfver Gysinge till Hagaström
.................................
fiol
Transport
,1897,
1899
l190(U
,1897,
1898
l1900J
1899
11899)
\1900j
• • .
»V f t
5 X
-Tf
!’8i ....
5 X ’
5 X
''Vr'' i
Ursprungliga Kapitalåterstod
beloppet.8 Vld ars
41,047,987 79
41/, % 1,247,000
.0 i i I fi
ri h r > n
1
41/, X 587,500
Vt j(»
. . f
472
214,000
''• .''t >iU
''. '' l-jl jo i 1 .
''i . < It SO1
PJ2 X ! 563,000»)
L lvu Hd
-it.avir*" ''■ . 1 ’
,n»:4■ •!
gli% 120,000*)
ii k
''»''* »f. \}J
)c :,,u -lvu./ i»;
47, x 1,545,500»)
ar
i ni i
: i^i
1,234,249 42
537,500
214,000 —
561,000 —
80,000 —
1,030,000 —
•j"
44,704,737
21
l) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 2,00Q:—.
*) Af detta lån, som enligt Kong! Bref af den */n 1900 nedsatts till 119,000 kr., återstodo vid 1900 års slut
lyftade 39,000 kr.
’) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 515,500: —•
Statsutskottets Memorial N:o 57.
27
Reglementets
liden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1900 års
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
—
44,704,737
21
1896
14
Lån till östra Centralbanans
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Yimmerby ...
118991
\1900J
5 X
41/. X
1,710,000 *)
1,138,000
»
Lån till Slite—Roma jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Roma
jernvägsstation å Gotlands
jernvägsaktiebolags jernväg
till Slite lastage- och hamn- plats i Othems socken......
1900
5 X
*7. X
340,000 •)
226,600
= 44,350,306: 78
1( r ; . = . ,
Summa
—
—
—
—
—
46,069,337
21
1) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 572,000: —.
2) D:o vid d:o d:o kr. 113,400: —.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.