Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tårna kapellförsamling af Vesterbottens län samt två inom Riksdagen väckta motioner i ämnet.

1901-04-23 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:62, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tårna kapellförsamling af Vesterbottens län samt två inom Riksdagen väckta motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

StatsutskoUets Utlåtande N:o 62.

5

N:o 62.

-v, - ; . : •. , ,u r.[; \rfa

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1901, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa

utdikningar af myrmarker inom Tårna kapellförsamling

af Vesterbottens län samt två inom Riksdagen väckta

motioner i ämnet.

(I. A.)

Under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruks ärenden för den 8 februari 1901 har Kongl. Maj:t i en till

Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 48) föreslagit Riksdagen

medgifva, att till utförande af sex särskilda företag, afseende utdikning

af följande myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Yesterbottens län,

nemligen: myren, tillhörande Viss mantal n:o 1 Granås, Lillmyren, tillhörande

s/64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande

V32 mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande a/sa mantal

n:o 1 Laisholm, Luspmyren, tillhörande 1U mantal Umfors samt Hög- och

Heinmyrarne, tillhörande V32 mantal n:o 1 Umasjö, finge —1 under iakttagande

af de vilkor och bestämmelser, som vore stadgade för erhållande

och tillgodonjutande af statsbidrag till frostminskningsföretag — från af

Riksdagen till sådana företag beviljade medel anvisas ett belopp af

sammanlagdt 4,160 kronor, utan hinder deraf, att ifrågavarande företag

icke uteslutande afsåge frostländighetens minskande för närliggande bygd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört

följande.

Uti skrifvelse den 18 november 1892 hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Yesterbottens län, med förmälan, hurusom Tärna kapellförsamling

i nämnda län med en ytvidd af omkring 20 qvadratmil och

belägen omkring G5 och 66 graders nordlig bredd ursprungligen varit

ett hemvist för nomadiserande lappar, men under tiden efter år 1830

alltmera befolkats af nybyggare, hvilka bosatt sig i elfdalarna och utmed

sjöarne, der de odlat jord och uppfört bostäder, ''vadare anfört, att nybyggarne,

sedan de näringskällor, jagt och fiske, hvaraf de förut lifnärt

sig, upphört att vara lika gifvande som tillförene, hufvudsakligen egnat

sig åt boskapsskötsel; att fodret till kreaturen utgjordes så godt som uteslutande

af hö, som hemtades från bäckängar och starrbevuxna myrar,

ofta belägna ända till 15 och 20 kilometer från gårdarna; att, då sommaren

i allmänhet ej började förrän i senare hälften af juni månad och

snö ofta folie i medlet af september, mycket foder kräfdes för kreaturen,

hvaraf bönderna på sina hemmansdelar ofta födde 5, 8 och ända till 15

kor; att, då jordmånen i allmänhet vore mycket bördig och på sina ställen

kalkhaltig, .''samt rika tillfällen till odling funnes på nära håll, det vore

i hög grad önskligt, att jordbruket mera, än för närvarande vore fallet,

förlädes närmare intill gårdarne, hvarigenom odling af foderväxter skulle

kunna komma till stånd och ersätta det föga närande myrfodret, samt

äfven flera kreatur kunna uppfödas; att för åstadkommande häraf erfordrades,

att den i allmänhet sänka marken utdikades, hvilket dock till

följd af det både ymniga och våldsamma vattenflödet från fjellen vore

förenadt med större svårigheter än under vanliga förhållanden ; att dylika

dikningsföretag likväl icke kunde utan hjelp från statens sida utföras af

den fattiga och fåtaliga befolkningen; samt att, innan någon hufvudsaklig

framställning af Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunde göras i fråga

om vidtagande af åtgärder för näringsförhållandenas upphjelpande uti

ifrågavarande kommun, det vore nödvändigt, att en fullständig utredning

af nu antydda förhållanden gjordes af sakkunnig person ; och hemstälde

Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund häraf, att Kongl. Maj:t

täcktes anvisa medel för en dylik utredning, som syntes Kongl.

Maj:ts befallningshafvande lämpligast böra anförtros åt landtbruksingeniören

i länet.

Efter härå erhållna remisser hade domänstyrolsen den 30

december 1892 samt landtbruksstyrelsen den 21 mars 1893 afgifvit ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62. 7

■»

låtanden, dervid domänstyrelsen förklarat sig icke hafva något att erinra

mot Kongl. Maj:ts befallningshafvandes berörda hemställan samt landtbruksstyrelsen

till alla delar biträdt samma hemställan under framhållande,

att, då Tärna kommuns befolkning, som, förutom omkring 370

lappar, utgjordes af 675 personer, till följd af fattigdom och deraf alstrad

bristande företagsamhet vore urståndsatt att endast genom egna bemödanden

förbättra sina vilkor, sådana förhållanden i förevarande fall

vore för handen, att ett inskridande från statens sida vore af behofvet

påkalladt i syfte att afhjelpa de ekonomiska svårigheter, hvarmed denna

aflägsna och fattiga bygd hade att kämpa; att, då erfarenheten otvetydigt

gifvit vid handen, att inom de närmast fjellen belägna trakterna af landets

nordligaste län sädesodlingen vore högst osäker och endast föga bidroge

till en jordbrukande befolknings utkomst, men att deremot gräsafkastningen

från såväl naturliga som odlade ängar oftast vore god och lemnade tillfälle

till drifvande af boskapsskötsel, styrelsen lika med Kongl. Maj:ts

befallningshafvande ansåge, att omförmälda ekonomiska svårigheter lämpligast

skulle kunna afhjelpas derigenom, att åtgärder vidtoges för jordbrukets

upphjelpande medelst de naturliga ängsmarkernas förbättring, afdikning

och bevattning samt nya ängsmarkers beredande genom uppodling

af de i närheten af gårdarna liggande odlingsbara fält, sjöars

uttappning och myrmarkers öfversilning och bevattning, men att, innan

några direkta åtgärder i sådant syfte kunde vidtagas, en noggrann och

fullständig undersökning af ortens näringsförhållanden erfordrades.

Genom kongl. bref den 7 april 1893 hade Kongl. Maj:t bemyndigat

landtbruksstyrelsen att förordna landtbruksingeniören i Yesterbottens

län att efter styrelsens närmare anvisning under högst eu månad

af samma års sommar verkställa noggrann undersökning af näringsförhållandena

inom Tärna kapellförsamling jemte tillfällena till och medlen

för näringarnas upphjelpande inom församlingen samt att deröfver afgifva

berättelse såväl till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län som

ock till landtbruksstyrelsen.

I anledning häraf hade landtbruksstyrelsen förordnat dels den 6

juni samma år landtbruksingeniören i Vesterbottens län S. Kempff att

utföra det af Kongl. Maj:t afsedda uppdraget och tillika föreskrifvit, att

det skulle åligga Kempff att dervid efter samråd med den jordbruksidkande

befolkningen inom orten söka utforska de tjenligastc tillfällena

till ängsvattningsanläggningar, sjösänkningar och myrafdikningar för

beredande till odling af foderväxter samt deröfver upprätta fullständiga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

planer och förslag, hvilka skulle till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

sammanhang med förenämnda berättelse ingifvas, dels ock den 15 i samma

månad öfveringeniören i landtbruksstyrelsen att afresa till Tärna kapellförsamling

för att inspektera Kempffs nyssberörda tjensteförrättning samt

å styrelsens vägnar meddela honom de närmare föreskrifter, hvilka kunde

finnas erforderliga i afseende å det honom lemnade uppdraget.

Sedan Kempff på grund häraf under 1893 års sommar företagit

omförmälda undersökning, hade han i februari månad 1894 till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Yesterbottens län afgifvit den föreskrifna

berättelsen, dermed han, under förmälan, hurusom hufvudvilkoret för

näringarnas upphjelpande inom ifrågavarande kommun vore en ordnad

ladugårdsskötsel, öfverlemnat af honom uppgjorda planer och kostnadsförslag

till afdiknings- och sjösänkningsföretag å åtskilliga platser inom

kommunen, hvilka företag samtliga afsåge erhållande af lämplig jord för

odling af foderväxter.

Sedermera hade till Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande af

hemmansegare inom Tärna kommun ingifvits särskilda till Kongl. Maj:t

stälda ansökningar om erhållande af statsbidrag till högsta möjliga belopp

för nedannämnda företag, till hvilka, bland andra, landtbruksingeniören

Kempff upprättat förslag, nemligen: sänkning af den s. k.

Svintandsgölen, tillhörande s/e4 mantal n:o 1 Yttervik, samt afdikning af

följande myrmarker: myren till Viss mantal n:o 1, Granås, Lillmyren,

tillhörande 3As4 mantal n:o 1 Ködingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande

Vs» mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hästmyren, tillhörande

samma hemman, den s. k. Hemmyran, tillhörande Vs» mantal n:o 1

Laisholm, Luspmyren, tillhörande V* mantal Umfors, samt Hög- och

Hemmyrarna, tillhörande s/»2 mantal n:o 1 Umasjö.

Med yttrande af den 21 oktober 1899 hade derefter Kongl. Maj:ts

befallninghafvande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen öfverlemnat

samtliga till Kongl. Maj:ts befallningshafvande sålunda inkomna handlingar

i ärendet, dervid Kongl. Maj:ts befallningshafvande för egen del

anförde, att intet kunde anses vara mera egnadt att undanrödja de

ekonomiska svårigheter, hvarmed befolkningen i Tärna kommuns

aflägsna och fattiga bygd hade att kämpa, än jordbrukets upphjelpande,

hvilket åter syntes bäst befordras medelst de naturliga ängsmarkernas

förbättring, afdikning och bevattning samt nya ängsmarkers beredande

genom uppodling och utdikning af sänka myrmarker; att Kongl.

Maj:ts befallningshafvande på grund häraf ansåge de ifrågasatta arbetsföre
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

9

tagen vara förtjenta af understöd, helst sökandena, utan bidrag af allmänna

medel, icke syntes vara i stånd att utföra desamma; samt att

Kongl. Maj:ts befallningshafvande följaktligen till ansökningarna tillstyrkte

bifall.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade nu tillika med landtbruksstyrelsen

till gemensam behandling förehaft detta ärende, hvarefter styrelserna

med gemensamt utlåtande af den 7 juni 1900 understält ärendet

Kongl. Maj:ts pröfning.

Styrelserna hade dervid anfört hufvudsakligen: de af landtbruksingeniören

Kemplf upprättade afdikningsplaner rörande de företag, som

i ofvan omförmälda ansökningar afsåges, hade vid af styrelserna företagen

granskning befunnits vara mycket ofullständiga och icke upprättade på

sådant sätt, att de kunde läggas till grund för ansökningar om vare sig

lån ur statens odlingslånefond eller anslag från de af Kiksdagen anvisade

medel till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldigket,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål vore

att minska frostländigheten för närliggande bygd. Med hänsyn dertill,

att befolkningen i dessa trakter vore synnerligen fattig, syntes för öfrigt

lån icke vara rätta formen för understöd i förevarande fall, och hinder

att från frostminskningsfonden anslå behöfliga medel till ifrågavarande

företags utförande syntes möta jemväl på grund deraf, att de ifrågasatta

afdikningarna uppgåfves hafva annat ändamål än frostländighetens minskande,

nemligen foderväxtodling, om ock afdikningsföretagens genomförande

utan tvifvel skulle medföra eu minskning af frostländigheten i

orten. Då emellertid de för företagen i fråga, med undantag af sänkning

af den s. k. Svintandsgölen, tillhörande s/c4 mantal n:o 1 Yttervik, samt

utdikning af den s. k. Hästmyren, tillhörande 7s2 mantal n:o 1 Joeström,

upprättade planerna oaktadt deras anmärkta bristfällighet likväl vore af

beskaffenhet, att de kunde utan förnyad och kostsam undersökning inom

den aflägset belägna bygden tjena till ledning vid bedömandet af kostnaderna

för och verkningarna af de föreslagna afdikningarna, ansåge

styrelserna, som funne förhållandena inom ifrågavarande landsbygd i hög

grad påkalla ett ingripande från statens sida i och för understödjande

af befolkningens sträfvanden till förbättring af ortens näringsförhållanden,

särskild! för beredande af foderväxtodling, att statsmedel till ifrågavarande

företag med nyssnämnda undantag borde beviljas utan återbetalningsskyldigket.

Styrelserna hade med ledning af den utaf landtbruksingeniören

Kempff åstadkomna utredning beräknat, att kostnaderna för

Bill. till Biksd. Blot. 1901. 4 Sami. 1 AJd. 85 Häjt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

de företag, till Indika statsbidrag sålunda borde ifrågakomma och genom

hvilkas utförande skulle torrläggas tillhopa 49,63 hektar myrmark, skulle

uppgå till sammanlagdt 8,385 kronor. Beloppen af de särskilda understöden

borde lämpligen bestämmas till hälften af den beräknade kostnaden,

med skyldighet för dem, som komme i åtnjutande af dylikt understöd,

att beträffande arbetenas utförande ingå kontrakt samt underkasta

sig kontroll från statens sida, på sätt om sådana företag, hvilka åtnjöte

understöd från frostminskningsfonden, funnes stadgadt.

På grund af hvad sålunda blifvit från styrelsernas sida anfördt

och då, såvidt styrelserna kunde finna, laga hinder mot företagen icke

mötte, hade styrelserna hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes, jemte fastställande

af de för företagen upprättade afdikningsplaner, till utförande

af nedanstående företag inom Tärna kapellförsamling anvisa statsbidrag

med följande belopp, nemligen:

1) till utdikning af myren tillhörande Viss mantal

n:o 1 Granås........................................................................... kronor

2) till utdikning af Lillmyren, tillhörande s/64

mantal n:o 1 Rödingsfors...................................................... »

3) till utdikning af den s. k. Hemmyren, tillhörande

Vsa mantal n:o 1 Joeström ................................... »

4) till utdikning af den s. k. Hemmyran, tillhörande

V32 mantal n:o 1 Laisholm ................................. »

5) till utdikning af Luspmyren, tillhörande 1U

mantal TJmfors samt ............................................................ »

6) till utdikning af Hög- och Hemmyrarna, till

hörande 3/32 mantal n:o 1 TTmasjö .................................... »

950: —

120: —

140: —

1,700: —

1,000: —

250: —

tillhopa kronor 4,160: —

Tärna kapellförsamling, hvilken i sin helhet läge ofvanför odlingsgränsen,

vore, enligt livad departementschefen erinrat, en i afseende

å naturliga näringskällor särdeles vanlottad kommun. Något jordbruk i

egentlig mening kunde till följd af de ogynsamma klimatiska förhållandena

der icke förekomma, utan odlades säd endast för beredande af

grönfoder. Potatis odlades väl något, men skörderesultaten blefve ofta

nog klena till följd af frostens härjningar. Andra näringsgrenar, såsom

skogsskötsel, jagt och fiske, vore jemväl af ringa eller ingen betydenhet.

De hufvudsakliga näringsfång, till hvilka kommunens inbyggare vore af

förhållandena hänvisade, utgjordes af boskapsskötsel och mejerihandtering.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

11

Men iifven dessa näringar både att kämpa med stora svårigheter. Under

det nemligen den rikliga tillgången inom kommunen på utmärkta betesmarker

möjliggjorde uppfödandet sommartiden af ett jemförelsevis betydande

antal kreatur, vore det under nu rådande förhållanden för

inbyggarne omöjligt att bereda sig tillgång till det för ens tillnärmelsevis

samma antal kreatur erforderliga vinterfoder. Dels vore afstånden från

de utmed vattendragen liggande bebyggda platserna och de företrädesvis

å fjellsluttningarna belägna ängsmarker, från hvilka fodret skulle afheintas,

i allmänhet långa, efter hvad Kong! Maj:ts befallningshafvande framhållit,

ofta ända till 15 och 20 kilometer, dels vore den tid, under

hvilken insamlingen kunde pågå, i följd af de sena vårarna och de tidigt

inträffande vintrarna synnerligen kort, och dels slutligen rådde inom

orten stor brist på arbetskrafter.

Under vinterns lopp måste derför ock nästan öfverallt för ladugårdsbesättningarnas

hållande vid lif anlitas nödhjelpsfoder, såsom hästgödsel,

blandad med hackadt granris, rönnbark och björklöf. Den otillräckliga

och otjenliga föda, som sålunda bestodes kreaturen, medförde

icke allenast, att mjölkafkastningen från ladugårdarna under vintern

inskränktes, så att den ofta nog ej ens täckte kusbekofvet, utan jemväl

att kreaturens mjölkningsförmåga äfven under den första delen af sommaren,

sedan de utsläppts på bete, vore betydligt nedsatt.

Okunnighet i mejerihandferingen och en af de tryckta ekonomiska

förhållandena alstrad liknöjdhet orsakade derjemte, att de mejeriprodukter,

som af befolkningen tillverkades, i allmänhet vore af underhaltig beskaffenhet.

Detta oaktadt hade hittills någon svårighet för Tärna-borna

icke förefunnits att vinna afsättning för sitt smör till jemförelsevis höga

pris, i det detsamma plägat sändas till Norge, der det förbrukats af den

talrika fiskarebefolkning, som tidtals uppehölle sig vid Lofoten. De

under senare tiden alltmera stegrade klagomålen mot Tärna-smöret hade

emellertid orsakat, att nämnda fiskarebefolkning numera börjat att framför

detta smör föredraga godt margarinsmör.

I syfte att söka upphjelpa mejerihandteringen hade väl länets

hushållningssällskap till Tärna utsändt sin mejeriinstruktör, men syntes

det departementschefen uppenbart, att, så länge nuvarande foderförhållanden

vore i orten rådande, någon afsevärd förbättring icke kunde

vara att förvänta. Till beredande af en välbehöflig ändring i dessa

förhållanden skulle emellertid otvifvelaktigt i hög grad bidraga utförandet

såväl af sjösänkningsföretag soin ock utdikningar af de utmed sjöar och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 62,

floder talrikt befintliga sänka myrmarker, hvarigenom tjenlig och lämpligt

belägen jord för odling af foderväxter skulle vinnas. Till genomförandet

af sådana företag syntes derför ock önskligt, att inbyggare från statens

sida vunne uppmuntran och understöd. Särskildt vore det af vigt, att

befolkningen komme till verklig insigt om hvilka fördelar genom dylika

företag stode att vinna. Hade blott detta skett, tviflade departementschefen

icke på, att jordegarne skulle komma att rikta sina sträfvanden

åt detta håll och att en utveckling af kommunens kufvudnäringar vore

att emotse.

Departementschefen ansåge derför ock, att från statens sida i

främsta rummet åtgärder borde vidtagas i syfte att bibringa befolkningen

insigt i berörda afseende. Detta kunde åter icke lämpligen ske på annat

sätt, än att staten möjliggjorde, att en del företag af ifrågavarande beskaffenhet

komme till utförande och tjenade ortsinvånarne till föredöme.

Hufvudsakligen ur nu angifna synpunkt ansåge departementschefen

sig jemväl böra tillstyrka, att understöd af statsmedel till de af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt landfbruksstyrelsen föreslagna belopp beviljades

till utförande af ofvan omförmälda sex särskilda utdikningsföretag,

för hvilka planer, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

landtbruksstyrelsen ansetts vara af beskaffenhet att kunna fastställas, nu

förelåge. I hvad mån statsbidrag för liknande företag uti orten framdeles

kunde finnas böra utgå, ansåge han böra blifva beroende på de

resultat, som af de nu ifrågavarande komme att vinnas. Beträffande

den form för de af departementschefen förordade understöden, som lämpligen

borde väljas, funne han af naturliga skäl, att odlingslånefonden

icke kunde för företagens utförande anlitas; men deremot syntes det

honom, att anslag till ifrågavarande företag lämpligen borde utgå från

de af Riksdagen beviljade medel till understödjande, medelst anslag utan

återbetalningsskyldigket, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande bygd,

alldenstund ifrågavarande afdikningsföretag, om också icke i första hand

tillkomna för frostländighetens minskande, utan tvifvel komme att medföra

ett sådant resultat.

Då emellertid, med hänsyn till hufvudändamålet med företagen,

anslagens beviljande från frostminskningsfonden icke fullt öfverensstämde

med de för fonden gällande vilkor, ansåge departementschefen Riksdagens

medgifvande böra härtill inhemtas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

13

I sammanhang med denna framställning har utskottet till behandling

förehaft två inom Riksdagen väckta motioner, nemligen inom Första

Kammaren åt herr G. D. It. Tornerlnjelm (motion n:o 40) och inom Andra

Kammaren af herr N. Boström (motion n:o 180), i kvilka motioner sammanstämmande

föreslagits, att Riksdagen måtte till utförande af ofvannämnda

sex utdikningsföretag på extra stat för år 1902 anvisa ett belopp

af 4,160 kronor.

På grund af hvad i ofvan anförda statsrådsprotokoll meddelats,

anser utskottet ifrågavarande utdikningsföretag böra komma till stånd

och deras utförande böra genom understöd af statsmedel möjliggöras.

På sätt i förenämnda motioner erinrats, finner utskottet dock icke lämpligt;

att detta understöd, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, anvisas från de

af Riksdagen till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, afsätta

medel, då derigenom dessa medel i sjelfva verket komme att förryckas

från det ändamål, de äro afsedda att främja, och då äfven torde böra beaktas,

att ett bifall till sådant användande af medlen måste befaras skola framkalla

anspråk från andra håll på bidrag från desamma till utdikningsföretag

i odlingsändamål. Utskottet vill derför ansluta sig till förbemälda

motionärers förslag, att erforderligt anslag till befrämjande af

ifrågavarande utdikningars utförande må anvisas å extra stat för år 1902;

lärande detta anslag böra uppföras å riksstatens nionde hufvudtitel.

I sammanhang härmed har utskottet velat uttala, att Kongl.

Maj:t vid understödsbeloppens beviljande torde blifva i tillfälle att närmare

bestämma vilkoren för deras åtnjutande samt att Kongl. Maj:t icke lärer

underlåta att tillse, det sådana bestämmelser varda i berörda afseende

faststälda, att trygghet vinnes ej allenast för utdikningarnas utförande,

utan äfven för deras behöriga vidmakthållande.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts

ifrågavarande proposition samt herrar Tornerhjelms

och Boströms ofvannämnda motioner, må, till understödjande

af sex särskilda företag, afseende utdikning

af följande myrmarker inom Tärna kapellförsamling af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 62.

Yesterbottens län, nemligen: myren, tillhörande Viss mantal

n:o 1 Granås, Lillmyren, tillhörande s/e4 mantal n:o 1

Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande Vs* mantal

n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/sa

mantal n:o 1 Laisholm, Luspmyren, tillhörande V*

mantal Umfors, samt Hög- och Hemmyrarna, tillhörande

8/s* mantal n:o 1 Umasjö, på extra stat för

år 1902 under nionde hufvudtiteln bevilja ett belopp

af 4,160 kronor, att utbetalas under de vilkor och

bestämmelser, som Kongl. Maj:t må finna skäligt

föreskrifva.

Stockholm den 23 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.