Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition angående anslag till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län.

1901-04-23 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:66, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition angående anslag till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

7

H:o 66.

Ant. till Riksd. kansli den 23 april 1901, kl.. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition angående

anslag till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna

i Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens

län. (I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för den 15 mars 1901 har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen

samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 67) föreslagit

Riksdagen att, för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af

dertill en hvar af de inom Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens

län inrättade tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel, å

extra stat för år 1902 anvisa ett anslag af 6,000 kronor.

Till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört följande.

Af det under riksstatens nionde hufvudtitel uppförda ordinarie anslag

å 190,400 kronor till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar

utginge, bland annat, understöd till de för den lägre landtbruksundervisningen

inom landet inrättade anstalter, nemligen landtbruksskolor

och landtmannaskolor.

Dessa båda olika slag af skolor hade hvar sin särskilda uppgift att

fylla. Under det nemligen de med statsmedel understödda landtbruksskolorna,

enligt det af Kongl. Maj:t den 9 juni 1893 för dessa skolor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

faststälda, förnyade reglemente, hade till ändamål att meddela öfning och

färdighet i landtmannaarbetens utförande, ordnande och ledning samt att

bibringa undervisning i grunderna för landthushållningens utöfvande och

afsåge utbildandet förnämligast af arbetsförmän, såsom rättare och befallningsman

vid landtegendomar, för hvilkas skötande ett i landtbruksgöromåls

anordnande och öfvervakande kunnigt biträde vore af nöden, vore

landtmannaskolornas hufvudsakliga uppgift att befrämja elevernas teoretiska

utbildning.

Undervisningskurserna vid landtbruksskolorna vore tvååriga, och vid

hvarje skola borde finnas platser för tolf frilärlingar. Vid landtmannaskolorna

omfattade hvarje kurs minst 20 veckor.

Statens bidrag till landtbruksskolorna utginge enligt beslut vid 1856—

1858 årens riksdag med 4,000 kronor för hvarje skola. I län, der flera

sådana skolor funnes, utginge dock understöd till nämnda belopp för allenast

en skola, men för öfriga med endast 2,000 kronor. Till landtmannaskolorna

utginge statens bidrag i regel med högst 8,000 kronor för hvarje

skola, men med högst 4,000 kronor för sådan skola, som vore belägen

inom län, der med statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola

ej funnes.

Under det den nuvarande organisationen af dessa för den lägre landtbruksundervisningen

afsedda anstalter inom landet i allmänhet visat sig

ändamålsenlig, hade densamma, hvad vissa delar af Norrland, nemligen

Yesternorrlands, Yesterbottens och Norrbottens län, anginge, befunnits mindre

tillfredsställande.

Inom hvart och ett af nämnda tre län vore å vederbörande hushållningssällskap

tillhörig egendom sedan lång tid tillbaka inrättad en landtbruksskola,

och utginge till en hvar af dessa skolor statsunderstöd med

4,000 kronor årligen. Hvarken inom Vesternorrlands eller Vesterbottens

län funnes deremot någon landtmannaskola, hvaremot inom Norrbottens

län två dylika skolor funnes i verksamhet, den ena sedan år 1898 vid

folkhögskolan i Boden och den andra sedan år 1900 vid folkhögskolan

i Matarengi. Elevantalet vid den förstnämnda hade i medeltal utgjort 7

och år 1900 uppgått vid den sistnämnda till 9.

önskvärdheten af en förändrad organisation af de inom ifrågavarande

tre län inrättade landtbruksskolorna hade redan länge insetts. Under det

nemligen inom öfriga delar af landet någon svårighet i allmänhet icke

yppats att vid landtbruksskolorna erhålla lärlingar, hade de med statsmedel

understödda landtbruksskolorna inom Vesternorrlands, Vesterbottens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande RT:o 66.

9‘

och Norrbottens län sedan ganska lång tid'' tillbaka, oberoende af de tillfäfliga

förhållandena å arbetsmarknaden inom landet i sin helhet, icke

utan störsfa svårighet kunnat erhålla det bestämda lärlingsantalet fyTcftr,

och det oaktadt af hushållningssällskap och landsting anslagits medel till

understöd åt dem, Indika antoges såsom lärlingar vid dessa skolor. Ej

sällan både vid skolorna måst till lärlingar antagas ynglingar, Indika ej

varit lämpliga för yrket. En gifven följd häraf hade varit, att frukterna

ad dessa skolors verksamhet ej motsvarat de uppoffringar, staten och vederbörande

i orten gjort för deras upprätthållande.

Sedan landtbruksstyrelsen på grund af srstberörda förhållande uti

skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 12 september 1900 — jemte meddelande,

att styrelsen besluta att inför sig sammankalla nödigt antal i landtbruksundervisningsfrågor

och med förhållandena inom sistnämnda tre län

förtrogna personer för att med styrelsen öfverlägga angående förberörda

angelägenhet samt, om öfverläggningarna dertill skulle gifva anledning,

uppgöra förslag till särskilda bestämmelser angående landtbruksskoloma

inom dessa län — hemstält, att de personer, som blefve af landtbruksstyrelsen

till ifrågavarande möte kallade, finge åtnjuta ersättning för inställelsen

enligt angifna grunder, samt Kongl. Maj:t genom bref den 21

september 1900 dertill gifvit samtycke och bestämt grunderna för ersättningen,

hade landtbruksstyrelsen den 10 oktober 1900 utfärdat kallelse

till förre landtbruksskoleföreståndaren I. Insulander samt föreståndarne för

landtbruksskoloma inom Yesternorrlands, Yesterbottens och Norrbottens

lån att sammanträda med styrelsen för öfverläggningar angående ifrågavarande

angelägenhet.

Uti skrifvelse af den 25 sistlidne februari hade nu landtbruksstyrelsen

afgifvit förslag till förändrad organisation af ifrågavarande tre skolor;

och meddelade landtbruksstyrelsen dervid till en början, att förenämnda

af styrelsen tillkallade personer bekräftat ofvan antydda förhållande i afseende

å svårigheten för de norrländska landtbruksskoloma att erhålla

lämpliga lärlingar samt uttalat sig för behofvet af eu omorganisation af

dessa skolor i syfte att göra skolorna ettåriga i stället för tvååriga samt

att större delen af denna tid skulle egnas åt den teoretiska undervisningen,

hvilken borde upptaga tiden från och med den 1 november till omkring

den 15 maj, dock att derunder äfven finge fortgå de vanliga turerna

i stall och ladugård äfvensom utkilning af lärlingarnes arbetsskicklighet

i slöjd och smide, hvaremot tiden från och med medlet af maj

till den 1 oktober uteslutande skulle användas for lärlingarnes praktiska

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sand. 1 Afd. 46 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

utbildning samt oktober månad upptagas af repetitioner i de teoretiska

ämnena. De tillkallade sakkunnige hade emellertid ansett nödigt, att, då

ifrågavarande skolor icke skulle enligt förslaget kunna tillgodogöra sig

lärlingarnes arbete i samma omfattning som hittills, för genomförande af

förslaget nuvarande anslag till skolorna ökades med 2,000 kronor för

hvarje skola, hvilket, enär icke antagligt vore, att de sålunda erforderliga

ytterligare medlen kunde erhållas inom de särskilda orterna, ansetts med

nödvändighet föranleda, att statsanslaget för skolorna höjdes med nämnda

belopp eller från 4,000 kronor till 6,000 kronor.

öfver de sålunda angifna hufvudgrunderna för ifrågavarande skolors

omorganisation hade landtbruksstyrelsen hört hushållningssällskapens förvaltningsutskott

inom de län, der skolorna vore belägna, och hade bemälda

utskott uti till landtbruksstyrelsen ingifna, styrelsens skrifvelse

bifogade yttranden förklarat sig godkänna förslaget i alla hufvudsakliga

delar samt uttalat sig, äfven de, för en höjning af statsanslaget till skolorna,

på sätt föreslaget blifvit.

För egen del hade landtbruksstyrelsen anfört, att den omständigheten,

att landtbruksskolorna inom ifrågavarande landsdelar ansetts böra förändras

i den rigtningen, att den praktiska undervisningen komme att inskränkas

och erhålla mindre omfattning än vid öfriga landtbruksskolor, möjligen skulle

kunna gifva anledning till den föreställningen, att de kunde förändras till

landtmannaskolor med uteslutande teoretisk undervisning. Enligt landtbruksstyrelsens

åsigt, som delats af de tillkallade sakkunnige, läte emellertid

detta sig icke lämpligen göra. Det norrländska landtbruket bedrefves

visserligen under enklare förhållanden än landtbruket inom mellersta och

södra Sverige, i det att egendomarne i allmänhet vore mindre och hufvudsaklig

vigt lades på ängsskötseln samt den deraf betingade boskapsskötseln

och mejeridriften. Om således ett betydligt mindre antal arbetsförmän

erfordrades i Norrland än i öfriga delar af Sverige samt icke

samma praktiska utbildning uti ett mera utveckladt landtbruks alla

detaljer kräfdes af de norrländska landtmännen som af landtmännen

inom det öfriga landet, vore det dock för höjandet af det norrländska

landtbruket af största betydelse, att de unge män, som skulle egna sig

åt jordbruksnäringen, finge tillfälle att under sin utbildning icke blott

se, huru ett norrländskt jordbruk borde skötas, utan äfven genom deltagandet

i arbetet vid ett sådant lära sig att väl utföra alla de göromål,

som verkligen fordrades af den praktiske landtmännen inom Norrland.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

11

Af dessa skäl funne landtbruksstyrelsen det nödvändigt, att vid

ifrågavarande skolor äfven praktisk undervisning meddelades, men af det

norrländska landtbrukets nyss angifna allmänna karakter följde, att den

praktiska undervisningen vid skolorna kunde utan skada mera inskränkas,

än hvad fallet vore vid öfriga landtbruksskolor, så att den icke komme

att upptaga längre tid, än hvad i ofvan sagda förslag angifvits. Härvid

syntes dock böra erinras, att, hvad slöjd och smide anginge, dessa inom

ifrågavarande glest bebodda trakter, der landtmannen i allmänhet i

afseende å sagda grenar af handtverk icke kunde påräkna biträde af närboende

yrkesmän, måste ega en mycket stor betydelse, på samma gång

de under de långa vinterqvällarne erbjöde en lämplig sysselsättning, som

kunde bereda ett väl behöflig! tillskott i inkomsten. Häraf betingades

emellertid nödvändigheten, att vid skolorna särskild vigt lades å dessa

grenar af arbetsskicklighet.

Under förutsättning, att skolorna blefve på detta sätt omorganiserade,

ansåge landtbruksstyrelsen, i likhet med de tillkallade sakkunnige, att

svårighet icke vidare skulle möta att erhålla lärlingar vid skolorna.

Hufvudsakliga anledningen dertill, att antalet inträdessökande till skolorna

betydligt minskats oaktadt de fördelar, som erbjudits lärlingarne vid

desamma, hade varit, att ynglingar vid den åldern, att de kunde erhålla

inträde vid skolorna, funnit det icke vara med sin fördel öfverensstämmande

att offra så lång tid som tvenne år till inhemtande af färdigheter,

hvilka de antingen ansett sig förut åtminstone delvis ega eller för hvilka

de trott sig icke inom sina hemorter kunna erhålla någon användning.

För en på lämpligt sätt afvägd teoretisk undervisning samt inhemtande

af den praktiska utbildning, som kunde vara för det norrländska landtbruket

erforderlig, borde deremot kunna påräknas tillräckligt intresse inom

de kretsar, hvarom nu vore fråga, för att skolorna skulle kunna förses

med verkligt lämpliga lärlingar och icke behöfva hålla till godo med

sådana, hvilka efter afslutad kurs icke komme att blifva till önsklig nytta

för dessa trakters jordbruk.

Den åsigt, som uttalats af de tillkallade sakkunnige och delats äfven

af hushållningssällskapens förvaltningsutskott, att, om en sådan organisation

som den tilltänkta genomfördes, anslaget till skolorna måste ökas,

funne landtbruksstyrelsen förtjent af det största beaktande. Då under

tiden från och med den 1 november till medlet af maj månad lärlingarnes

arbetskraft icke skulle enligt förslaget kunna tagas i anspråk för annat

än de vanliga turerna i stall och ladugård, vore det tydligt, att på detta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

sätt en afsevärd minskning skulle komma att ske i den ersättning för

skolans upprätthållande, som bestode i det kostnadsfria användandet af

lärlingarnes arbetskraft. Det till skolorna af statsmedel utgående årliga

anslaget hade vanligen beräknats utgöra ersättning för den teoretiska

undervisning, som kommit lärlingarne till godo, samt för undervisningsmateriel,

medan åter lärlingarnes arbete skulle utgöra godtgörelse för

deras kost och logis in. m. Den förlust, som genom det sålunda minskade

arbetet skulle tillskyndas skolan, hade de tillkallade föreståndarne

för skolorna beräknat till i medeltal 2,000 kronor för år, en beräkning,

emot hvilken landtbruksstyrelsen icke hade något att erinra, och då härtill

komme, att, om den teoretiska undervisningen skulle meddelas under ett

år, densamma måste bedrifvas med större intensitet och således medföra

ökad kostnad samt äfven slöjdundervisningen komme att enligt förslaget

ställa sig dyrare, syntes statsanslagets höjning till 6,000 kronor för hvarje

skola icke kunna anses oskälig, helst hushållningssällskapens bidrag till

skolornas upprätthållande genom upplåtande af egendom för skolorna med

derå uppförda byggnader, inventarier till egendomens brukande samt

stipendier åt lärlingarne redan uppginge till det ganska afsevärda beloppet

af 3,000 kronor för hvarje skola och derfc sålunda icke kunde med fog

ifrågasättas, att sällskapen skulle i högre grad än hittills bidraga till

betäckande af kostnaderna för skolorna.

Då ,den omorganisation af vissa landtbruksskolor, som i det föregående

blifvit ifrågasatt, kunde genomföras utan att nu gällande grunder

för dylika skolor i väsentlig mån rubbades, syntes, om förslaget genomfördes,

något särskildt nytt reglemente för ifrågavarande skolor icke behöfva

utfärdas, utan endast förklarande i sammanhang med beviljandet af det

högre understödet till skolorna af Kong! Maj:t meddelas derom, att de

nya af landtbruksstyrelsen föreslagna grunderna för skolorna skulle vid

desamma tillämpas, men att i öfrigt det af iKongl. Maj:t faststälda reglemente

för de med statsmedel understödda landtbruksskolor skulle i

tillämpliga delar lända till efterrättelse för ifrågavarande skolor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hade landtbruksstyrelsen

hemställ;, att Kongl. Maj:t måtte till »Riksdagen aflåta proposition med

förslag, ;att Riksdagen måtte för genomförande af den i dest föregående

omförmälda omorganisation .af de med statsmedel understödda landtbruksskcdarna

1 Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län .höja det

för en hvar .af .dessa skolor nu utgående anslag, 4,000 .kronor, med 2,000

kronor eller till 6,,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66

n

För egen del har departementschefen anfört, att af de på land tbr niesundervisningens

område sakkunnige redan länge insetts, att den åt våra

landtbruksskolor gifna organisation icke rätt väl lämpade sig för de norrländska

förhållandena. ,Så länge emellertid det uti reglementet för

nämnda skolor stadgade antal frilärlingar kunnat, om ock med svårighet

och genom ej obetydliga uppoffringar från hushållningssällskaps och landstings

sida, yid de norrländska landtbruksskolorna fyllas samt några väsentliga

anmärkningar emot det sätt, på hvilket dessa skolor fylt sin uppgift,

icke med fog kunnat framställas, hade från statens sida anledning naturligen

saknats att ingripa i syfte att genomföra en förändrad .organisation

af samma skolor. Resultaten af landtbruksskolornas inom ifrågavarande

tre län verksamhet under de senare åren vore dock af sådan beskaffenhet,

att frågan om deras omorganiserande nu icke syntes kunna utan men

uppskjutas. De allt jemt ,stegrade svårigheterna att för dem förvärfva

stadgadt antal lärlingar hade nemligen vållat, att ,i tilltagande grad

dertill måst antagas ynglingar, hvilka icke varit till jordbrukare lämpliga.

Följden häraf hade ock blifvit, att af dem, som på senare tiden genomgått

dessa skolor, .endast ett fåtal sedermera egnat sig åt jordbruksnäringen.

De mera begåfvade hade öfvergått till handeln eller sökt

anställning som förmän vid sågverksindustrien, men de flesta vore sannolikt

de, som rekryterat daglönarnes klass. De .störa uppoffringar, som

under årens lopp gjorts från såväl statens som vederbörandes i orten sida

för att uppehålla dessa skolor i syfte att derigenom främja det norrländska

jordbruket, hade sålunda icke medfört sådana resultat, scen man

kunnat eg» anledning hoppas. Att med dessa erfarenheter för ögonep

låta verksamheten vid skolorna fortgå på .samma sätt som hittills, ansåge

departementschefen icke böra ifrågakomma. Lika litet -åter syntes kunna

ifrågasättas, att vare sig denna verksamhet skulle upphöra eller skolorna

förändras till ,l»ndtmannaskolor.

Då nemligen jordbruket i Norrland år efter år, i den mån nya

Industrigrenar der tillskapades, hvilka droge till sig störa aebetsskaror,

.intoge allt större och större betydelse i och för anskaffandet [åt .den tilltagande

befolkningen af lifsförnödenheter, framför allt produkter af boskapsskötseln

och möjerihandteriegen, men detta jordbruk för närvarande

ovedersägligen befunne sig på .eu ganska låg -ståndpunkt, .ansåge departementschefen

det vara statsmagternas ,oafyisliga pligt ;»tt med alla till

buds stående medel söka höja detsamma. Bland dessa medel vqre otvifvelaktigt

.upprätthållandet ,af ändamålsenligt inrättade undervisningsanstalter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

[Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

ett af de mest betydelsefulla. Att uti ifrågavarande orter, der föga tillfälle

gåfves för dem, som ville egna sig åt jordbruket, att å väl skötta

gårdar inhemta de praktiska kunskaper, som vore för dem nödvändiga

för att de skulle fullt förstå den teoretiska undervisningen, uteslutande

anordna undervisningsanstalter med teoretisk utbildning till hufvudändamål,

såsom förhållandet vore med landtmannaskolorna, vore enligt departementschefens

åsigt icke lämpligt. I likhet med landtbruksstyrelsen och

de af denna styrelse tillkallade sakkunnige ansåge han derför ock, att de

nuvarande landtbruksskolorna borde med i viss mån förändrad organisation

bibehållas, samt att vid dem fortfarande borde meddelas såväl praktisk

som teoretisk undervisning.

Vid omorganiserandet af dessa skolor vore det förnämligast af vigt

att tillse, det de blefve så anordnade, att de unge män, som hade för

afsigt att verkligen egna sig åt jordens skötsel, gerna der sökte inträde;

och då, hvad Norrland anginge, tillfällena för dem, som genomgått landtbruksskola,

att vinna anställning såsom rättare eller befallningsman i

anseende till det ringa antal större jordbruk, som i dessa trakter funnes,

icke vore synnerligen många, borde härvid afseende fästas å önskvärdheten

derå, att sådana ynglingar, hvilka behöfde utbilda sig för skötandet

af egna eller anhörigas jordbruk, såsom hemmansegaresöner med flere,

funne med sin fördel förenligt att tillgodogöra sig undervisningen vid

landtbruksskolorna.

Om emellertid, såsom föreslaget blifvit, kursen vid skolorna utan

minskning i omfattning af den teoretiska undervisningen inskränktes till

att blifva ettårig, ansåge departementschefen, att största svårigheten att

för dem erhålla erforderliga antal lämpliga lärlingar undanröjdes.

Vid sådant förhållande och då han icke heller hade något att erinra

mot öfriga af landtbruksstyrelsen ifrågasatta ändringar af ifrågavarande

skolors nuvarande organisation, funne han sig böra till alla delar biträda

styrelsens i detta afseende framstälda förslag.

Genomförandet af den utaf departementschefen sålunda förordade

omorganisationen af landtbruksskolorna uti omförmälda tre län kräfde

emellertid, på sätt landtbruksstyrelsen framhållit, med nödvändighet ökning

af de till skolorna utgående anslag; och då, med hänsyn till de betydande

belopp, hushållningssällskap och landsting inom ifrågavarande län redan

årligen offrade på uppehållandet af dessa skolor, några ytterligare bidrag

från deras sida icke, i betraktande särskildt deraf, att inom öfriga län

icke några nämnvärda bidrag för landtbruksskolorna tillskötes inom veder
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 66.

15

börande orter, syntes kunna skäligen ifrågasättas, ansåge han, att staten

borde lemna det tillskott, som för ändamålet erfordrades.

Innan några års erfarenhet om verkningarna af den nya organisationen

vunnits, borde emellertid icke härför af Riksdagen äskas anslag för mera

än ett år i sänder.

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört och då han

icke hade något att erinra mot den föreslagna höjningen i anslagen med

2,000 kronor för hvarje skola, hemstälde han, att Kongl. Maj:t måtte

hos Riksdagen göra den framställning, förevarande proposition innefattar.

Ehuruväl något fullständigare utredning i förevarande ärende än

den, som nu föreligger, synts utskottet hafva varit önsklig, har utskottet

dock icke velat motsätta sig det i omförmälda proposition framstälda

förslag, då utskottet funnit omorganisationen af förenämnda skolor till

ettårig kurs vara välbetänkt och derför icke ansett sig böra föranleda

uppskof med dess genomförande. Dervid har utskottet dock velat uttala

den mening, att, derest förnyad framställning till Riksdagen i samma sak

må ifrågakomma, någon fullständigare utredning synes böra förebringas,

särskildt i afseende å beräkningen af den ökade kostnad, som föranledes

af skolornas förändrade organisation, samt huruvida större bidrag till

ändamålet må kunna från länen förväntas.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.