Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnadsoch ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

1901-04-26 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:75, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnadsoch ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nio 75.

17

N:o 75.

Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1901, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

anslag till nybyggnads- och ändringsarbeten m. m. vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Uti en den 15 sistlidne mars aflåten proposition (n:o 68) har Kongl.

Maj:t, med åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag för de i protokollet omforma]da nybyggnads- och

ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att användas i den mån

motsvarande belopp af landstingets anslag å enahanda summa för ändamålet

toges i anspråk och under den kontroll Kongl. Maj:t kunna finna

lämpligt föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år 1902 anvisa

ett belopp af 128,000 kronor.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har vid föredragning af detta

ärende till statsrådsprotokollet anfört följande.

Universitetet i Lund befunne sig i afseende å den medicinska,

kliniska undervisningen i en mindre fördelaktig ställning än universitetet

i Upsala och karolinska mediko-kirurgiska institutet. Vid sistnämnda

universitet funnes ett akademien tillhörigt sjukhus, der ifrågavarande

undervisning utan hinderliga inskränkningar af främmande intressen

meddelades. Till karolinska institutets förfogande stode serafimerlasarettet,

der staten tillgodosåge de kraf på klinisk undervisning, institutet

kunde uppställa. Universitetet i Lund åter hade varit hänvisadt till de

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

i nämnda stad upprättade, Malmöhus län tillhöriga sjukvårdsanstalter,

hvarest genom öfverenskommelse mellan universitet och länsmyndigheterna

— bekräftade först genom kong! bref den 24 februari 1865

och sedermera i det af Kongl. Maj:t faststälda reglementet för ifrågavarande

sjukvårdsinrättningar den 24 april 1868 — medicinska fakulteten

meddelat den kliniska undervisningen. Omförmälda förhållande

hade medfört, att, såsom departementschefen i det kommande närmare

ville beröra, universitetet tid efter annan funnit sig föranlåtet att vid

behof af sjukvårdsanstalternas utvidgning medverka genom kostnadsfri

upplåtelse af tomtplats m. m. Af samma anledning hade ock Rikets

Ständer vid ett tillfälle trädt emellan till gäldande af kostnader, som

länet ådragit sig genom nybyggnad vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar.

Sedan nemligen dessa för tillgodoseende af de dubbla ändamål,

som desamma tjenade, blifvit försedda med eu nybyggnad, men denna

och andra vidtagna åtgärder till att försätta inrättningen i ett tidsenligt

skick förorsakat en skuld, till hvars gäldande de påräkneliga inkomsterna

ej lemnat tillgång, hade framställning till Ständerna gjorts om statsbidrag

härtill; och med anledning deraf hade Rikets Ständer enligt

deras skrifvelse till Kongl. Maj:t den 29 november 1854 anvisat ett

anslag af 10,000 riksdaler banko till »Lunds lasarett och dertill hörande

medicinska inrättningar».

1 sammanhang med framstäldt förslag om företagande af vissa

betydande nybyggnader och ändringar vid omförmälda sjukvårdsinrättningar

hade nu åter väckts fråga om anslag från statens sida till förmån

för inrättningarna. För de framställningar och yttranden, som i

detta ärende afgifvits, ville departementschefen, efter de till ecklesiastikdepartementet

inkomna handlingarna, lemna redogörelse.

Förslaget till vidtagande af ändrings- och nybygga ad sarbeten vid

sjukvårdsinrättningarna hade ursprungligen framstälts i en den 23

februari 1900 till direktionen öfver desamma aflåten skrifvelse, deruti

professorn Jacques Borelius, såsom medicinsk styresman för inrättningarna

— i deras reglemente benämnd sjukhusdirektör — tillika påpekat de

brister, som i åtskilliga afseenden vidlådde inrättningarna. Omförmälda

skrifvelse lydde, med uteslutande delvis af ett yttrande rörande kurhuset

samt vissa förslag rörande nybyggnads- och ändringsarbeten för den

kirurgiska afdelningen vid sjukvårdsinrättningarna, sålunda:

»Det lär icke vara någon nyhet för direktionen, att vårt lasarett

är i väsentliga delar otidsenligt. De flesta af byggnaderna äro tillkomna

på en tid, då sjukhushygienens fordringar ej voro desamma som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

19

nu. Det s. k. nyaste lasarettet, innehållande ögonafdelning och en del

ekonomi- och administrationslokaler, är, ehuru sent tillkommet, tyvärr

uppfördt utan hänsyn till sjukhushygienens fordringar. Den enda fullt

tidsenliga afdelningen är det nya barnsjukhuset. Den medicinska afdelningen

— det s. k. gamla lasarettet, fullbordadt 1850 — befinner sig

efter den grundliga reparation och förändring af densamma, som

gjordes 1896, i ganska godt skick och är afgjordt den bästa af de äldre

afdelningarna. Det synes mig näppeligen möjligt att göra något mera

eller bättre af denna afdelning utan nybyggnad. Kurhuset, bygd! 1824

och utvidgadt genom tillbyggnad 1864, har ett ytterst olämpligt läge

vid gata och är i alla afseenden otidsenligt. Den kirurgiska afdelningen,

det s. k. nya lasarettet, fullbordadt 1868, befinner sig, frånsedt mindre,

under årens lopp nödiga reparationer, i samma skick, som då den för

öfver 30 år sedan togs i bruk. Fordringarna på en kirurgisk afdelnings

inredning och utrustning äro dock, till följd af kirurgiens kolossala

utveckling just under dessa decennier, helt andra nu än då. Sjuksalarne

äro mörka, fönster}7tan betydligt för liten, och de stora jernkaminerna

i salarne äro skymmande och skrymmande. Enskilda rurm

men äro små och ligga inom en korridor så trång, att transporten af

den sjuke till och från rummet är på vanligt sätt omöjlig. Operationsafdelning

med förbands- och desinfektionsrum m. m. finnes ej; ej heller

finnes arbetsrum för öfverläkare och assistenter, ingen lokal för poliklinik,

ehuru poliklinisk behandling bör meddelas vid en dylik afdelning, ögonafdelningen

i det s. k. nyaste lasarettet, fullbordadt 1886, är från början

förfelad från sjukhushygienisk synpunkt och knappast möjlig att förbättra.

Barnbördshuset, fullbordadt 1882, är relativt tidsenligt, men

synes vara för litet för behofvet. Tvätt- och maskinhus, från 1873, är

nästan fallfärdigt och lär redan vara utdömdt af landstingets revisorer.

Köket är olämpligt förlagdt i källarvåning, svårtillgängligt för de flesta

af sjukafdelningarna och otillräckligt för behofvet i närmaste framtid.

Lokaler för större förråd saknas alldeles.

»Åtskilligt är alltså här icke, såsom det borde vara. Af flera skäl

torde icke vara att tänka på annat än förbättringar på det beståendes

grund. Ett förslag till nybyggnad af hela lasarettet vore väl att betrakta

som ekonomiskt orimligt och dessutom till stor del öfverflödigt.

Det, som synes mig mest trängande, är behofvet af förbättrade ekonomilokaler,

främst tvätt- och maskinhus. I samband med en nybyggnad

af dessa torde emellertid en tidsenlig köksafdelning anordnas. Lämplig

plats för denna ekonomibyggnad vore de under lörra året förvärfvade

tomterna vester ut; ekonomibyggnaden blefve då väl belägen i förhållande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

till de olika sjukhusafdelningarna. Denna ekonomiafdelning skulle

alltså innehålla ångpannor, maskiner, tvätt och köksafdelning. Kurhuset

är fullständigt otidsenligt och borde slopas. I fråga om en nybyggnad

för denna afdelning möta dock vissa svårigheter beträffande beräkning

af dess storlek. Mot vanligheten kan man här riskera att bygga för

stort för kommande behof. — — — — — —--Under dessa för
hållanden

är det en vansklig sak att föreslå nybyggnad för kurhuset.

Det synes mig lämpligast att låta vid det nuvarande bero, huru otillfredsställande

det än är. Den kirurgiska afdelningen behöver i sin

helhet moderniseras, derjemte behöfves nybyggnad för operationsafdelning

och enskilda rum.

Antalet patienter på kirurgiska afdelningen har under de sista åren betydligt

förökats, äfvenså antalet utförda operationer. Tidvis har det

visat sig svårt att bereda plats åt inträdesberättigade. En väsentlig

tillökning i antalet platser för kirurgiska fall skulle vinnas, om de

gynekologiska fallen utsöndrades till en särskild afdelning. Då barnbördshuset,

såsom nämndt, är i behof af utvidgning, kunde lämpligen

i samband med tillbyggnad af detsamma en gynekologisk afdelning af

15—20 sängar der anordnas, enligt mönstret af en tysk Frauenklinik.

»På grund af hvad jag här anfört, tager jag mig friheten föreslå

direktionen att tillsätta en komité, med uppdrag att taga ofvan angifna

förslag under ompröfning och bemyndigande att låta uppgöra

ritningar och kostnadsförslag, hvilka om möjligt borde vara färdiga att

föreläggas landstingets revisorer i maj, för att derefter inlemnas till

årets landsting.»

Med anledning af denna framställning hade sjukhusdirektionen

utsett två af sina ledamöter, J. Bengtsson och Jakob Larsson, jemte

sjukhusdirektören att såsom komiterade taga ärendet under förberedande

behandling. För uppdragets fullgörande hänvände komiterade sig till

arkitekten hos medicinalstryrelsen, hofintendenten A. Kumlien, med

anmodan att efter undersökning på platsen uppgöra fors!agsritningar

och kostnadsberäkningar för de nybyggnader och förändringar, hvilka

för sjukvårdsinrättningarnas bringande i tidsenligt skick kunde finnas

af behofvet, påkallade.

I enlighet med de anvisningar och bestämmelser, som meddelats

Kumlien, hade denne uppgjort förslag till om- och tillbyggnader m. m.

vid sjukvårdsinrättningarna samt med skrifvelse den 4 augusti 1900

till komiterade öfverlemnat hufvudritningar och detaljerade kostnads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 75.

21

beräkningar till nytt ekonomihus samt ångpanne- och maskinhus, nybyggnad

för den kirurgiska afdelningen, förändringar inom den äldre

kirurgiska paviljongen jemte särskilda kostnadsberäkningar för centraluppvärmning,

elektrisk belysning, ångtvätt och ångkök in. m. Kostnadsberäkningarna

slutade å en summa af 502,600 kronor, dertill alternativt

komme 9,400 kronor för en tillbyggnad för dagrum vid gamla kirurgiska

byggnaden. Kumliens förslag berörde äfven tillbyggnad till och förändring

af barnbördshuset, men komiterade hade af ekonomiska skäl

låtit frågan härom förfalla, likasom de ock anslutit sig till sjukhusdirektörens

uppfattning i fråga om behofvet af nytt kurhus, ehuru de

ansett, att genom uppbyggande af sådant på annan plats än området

för det nuvarande förmåner i afseende å sjukvårdsinrättningarnas kraf

å tidsenlig administrationsbyggnad och ökadt utrymme skulle vinnas.

Denna komiterades åsigt hade uttalats i skrifvelse till, sjukhusdirektionen

den 24 augusti 1900 vid öfverlemnande af ritningarna och

kostnadsförslagen. I skrifvelsen hade komiterade vidare, under hänvisning

till ett vid skrifvelsen fogadt särskildt yttrande af sjukhusdirektören,

anfört bland annat: Komiterade kunde icke annat än på

det lifligaste tillstyrka vidtagandet af snar åtgärd för uppförande af

ny ekonomibyggnad och nybyggnad för den kirurgiska afdelningen

samt föreslagna förändringar i den äldre kirnrgiska afdelningen, deri

inbegripen tillbyggnad för erhållande af dagrum. Ekonomiafdelningen

vore för sjukhuset i dess helhet af den allra största vigt; och utan

att denna utdelning vore på ett tillfredsställande sätt ordnad, måste

vid ett så betydande sjukhus som det ifrågavarande administrationen

nödvändigt blifva mycket dyr och svår. Det nuvarande maskin- och

tvätthuset vore, såsom ofta framhållits, af den beskaffenhet, att dess

bibehållande icke kunde ifrågasättas. Köksafdelningen vore för närvarande

alldeles olämplig för sitt ändamål och dess lokaler väl behöfliga

och lämpliga för andra ändamål, hvilka nu icke kunde tillgodoses.

Beträffande den kirurgiska afdelningen framträdde närmast och oafvisligen

behofvet af en tidsenlig operationsafdelning, hvarför plats icke

under några förhållanden kunde beredas i den nuvarande b}^ggnaden.

Sistnämnda byggnad vore dessutom med afseende på anordning och

inredning sådan, att, frånsedt behofvet af operationsafdelning, densamma

i allt fall kräfde en genomgripande förändring. Utom de af sjukhusdirektören

mot denna byggnad framstälda anmärkningarna ville komiterade

fästa uppmärksamheten på den fullständiga frånvaron af brandbottnar

och saknaden af hvalf öfver källrarne, hvilka bland annat tjenade

till förvaringsrum för kolupplaget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Komiterade hade slutligen hemstält, att direktionen måtte hos landstinget

anhålla om ett anslag för det ifrågavarande ändamålet å 512,000

kronor. Med hänsyn till de ifrågasatta åtgärdernas omfattning och den

betydande kostnaden kunde anslaget lämpligen fördelas på en tid af

fyra år.

I nyssberörda särskilda yttrande af sjukhusdirektören hade denne,

enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, till en början erinrat, att

landstingets revisorer vitsordat behofvet af de föreslagna åtgärdernas

vidtagande.

Vidare hade sjukhusdirektören yttrat bland annat:

»Vid en inrättning sådan som denna, som består af flere från

hvarandra i viss mån skilda sjukafdelningar, kan väl en nybyggnad,

ombyggnad eller modernisering af dessa ske successivt och i mån af

behof, men hvad som är gemensamt för det hela i administrativt och

ekonomiskt hänseende, det kan icke styckevis förbättras, det måste på

en gång sättas på tidsenlig fot; hit höra alla ekonomilokaler samt anordningarna

för uppvärmning och belysning.

»Såväl af hygieniska som ekonomiska skäl bör centraluppvärmning

i största möjliga utsträckning användas; af samma skäl är ock den

elektriska belysningen lämpligast för sjukhus. Beträffande hela anordningen

af ekonomiafdelningen på en större sjukvårdsinrättning har

genom senare års erfarenhet stadgad uppfattning vunnits om det bästa

och ekonomiskt rigtigaste. Ångpannehus och anordningar för centraluppvärmning,

maskiner för elektrisk belysning, tvättinrättning och köksafdelning,

dessa olika delar skola med hvarandra på ett planmessigt

sätt kombineras, så att t. ex. afloppsånga från ett håll kan tillvaratagas

och tillgodogöras för annat ändamål o. s. v., och i allmänhet så, att

intet förspilles. Härmed äro skälen angifna, hvarför det föreliggande

förslaget upptager en fullständig ekonomiafdelning i modern stil. En

fördelning af detta kan ej ske utan att det hela sedermera blir ett förfuskadt

lappverk, dyrt och dåligt. Det nuvarande ångpanne- och tvätthuset

är fallfärdigt och måste nedrifvas. Den nuvarande köksafdelningen

behöfves alltför väl till förrådsrum; och särskildt blir sjelfva köksrummet,

beläget som det är i närheten af badafdelningen, ett utmärkt förvaringsrum

för patienternas egna kläder, för hvilka nu lämplig lokal saknas.

»Af de olika sjukafdelningarna befinner sig ingen, frånsedt kurhuset,

om hvilket jag i föregående skrifvelse utförligare uttalat mig, i

sämre skick än den kirurgiska. Den befinner sig i samma skick som

år 1868, då den togs i bruk; och huru kolossalt har icke kirurgien

utvecklats sedan dess och alltså fordringarna på en kirurgisk afdelning

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

23

skärpts! Det torde icke behöfva sägas mer, än att operationsafdelning

saknas och att till operationsrum provisoriskt inredts mindre, till andra

ändamål afsedda rum, för att hvar och en skall inse, att här en förändring

måste göras. Det tunga och ansvarsfulla arbete, som på denna

afdelning utföres, får icke genom de lokala förhållandena göras än

tyngre och svårare; lokalerna skola vara så inrättade, att största möjliga

trygghet beredes dem, som skola opereras. Den kirurgiska afdelningen

är beträffande patientantalet den största. Under år 1899 intogos på

lasarettet 2,819 patienter, deraf 1,199 på kirurgiska och 1,620 på de

andra afdelningarna tillsammans. Patientantalet synes ock vara i stadigt

stigande: 1895 738, 1896 659, 1897 707, 1898 930,1899 1,199. Antalet

utförda operationer på lasarettspatienter var: 1895 394, 1896 465, 1897

450, 1898 611, 1899 750, 1900 (till den 23 augusti) 602. Härtill komma

ett antal polikliniska operationer, så under 1899 235 st. Af dessa siffror

torde framgå, dels att ett betydligt arbete utföres på denna afdelning,

dels att arbetet ökas år för år. Ytterligt svårt är det ofta, och ibland

omöjligt, att bereda plats åt inträdesberättigade.

»Det föreliggande förslaget omfattar nu, dels i nybyggnad en fullt

modern operationsafdelning med dertill hörande arbetslokaler, derjemte

tidsenliga enskilda rum och en isoleringsafdelning på 9 sängar, dels

omändring och modernisering af det nuvarande huset. Ett afsevärdt

antal nya platser vinnas. Kirurgiska afdelningen disponerar nu 92

sjukplatser. Enligt det nya förslaget blir det i gamla huset 100 platser

och i nya cirka 25.

»På grund af hvad jag anfört, vill jag hos direktionen på det

kraftigaste tillstyrka antagandet af de föreliggande förslagen.»

Departementschefen har vidare lemnat en kort redogörelse för de

förslag, som sålunda förelagts sjukhusdirektionen. Den grundade sig

dels på Kumliens förut omnämnda skrifvelse till komiterade, dels ock

på de uppgjorda ritningarna jemte en till dem hörande plankarta öfver

den åt sjukvårdsinrättningarna upplåtna tomt, å hvilken plankarta såväl

de nuvarande som de tillämnade byggnaderna vore angifna.

Den nya ekonomibyggnaden skulle, enligt det omnämnda förslaget,

uppföras af tegel, delvis i flere våningar samt förläggas vester om nuvarande

kirurgiska byggnaden i närheten af tomtgränsen. I jordvåningen

befunne sig, bland annat, ångpannerum, rum för ackumulatorer,

maskinrum för elektrisk belysning, desinfektions- och badrum in. in.

äfvensom rum för orena kläder och tvättstuga samt ett antal källare,

afsedda för olika slag af matvaror. I öfrigt innohölle byggnaden mangel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

och strykrum, köks- och diskrum samt matsalar, bostadsrum, rum för

linneförrådet m. m.

Den nya kirurgiska paviljongen skulle förläggas mellan den nuvarande

kirurgiska byggnaden och den nya ekonomibyggnaden. Nämnda

paviljong skulle uppföras af sten i två våningar, med en hufvudrygg11^

från hvars ena långsida utsprunge en tillbyggnad, afslutad af

en med bufvudbyggnaden parabel afdelning. Paviljongen både från

hvardera af hufvudbyggnadens våningar förbindelse med den gamla

kirurgiska paviljongen medelst gångar i en derför afsedd, särskild

byggnad. Bottenvåningen upptoge två expeditionsrum, rum för klinikchef,

klinikanter och sköterskor, laboratorium, bibliotek och museum,

röntgen- och undersökningsrum, bandage- och förrådsrum, dag- och

väntrum samt poliklinik och 4 rum med platser för tillsammans 9

patienter äfvensom badrum m. m. I öfre våningen funnes rum för

klinikanter och sköterskor, afklädningsrum, söfnings- och steriliseringsrum,

en större och en mindre operationssal, båda med takdager, dagrum,

8 rum med platser för tillsammans 17 patienter, tvättrum och badrum

m. m. I källaren funnes värme- och friskluftkamrar m. m.

I afseende å ändringarna i den äldre kirurgiska paviljongen vore

hufvudsakligen följande att märka. I dess källare vore varmkammare

för paviljongens uppvärmning föreslagna. I bottenvåningen och våningen

en trappa upp vore tillbyggnader, afsedda för klosett- och skölj rum,

hvarjemte södra och norra än dpartierna skulle förändras dels till badrum

och tekök, dels till enkelrum och mindre salar för patienter. I de

stora sjuksalarne skulle de skymmande pelarne i salarnes midt med tillhörande

kaminer borttagas, hvarjemte fönstren skulle upphuggas för att

bereda tillräckligt ljus i nämnda salar. Vidare vore nödiga värme- och

cirkulationskanaler angifna för hvarje lokal. På vinden skulle brandbotten

inläggas. Genom linneförrådets förläggande till ekonomibyggnaden

vunnes en reservsal för sjuka, i händelse någon af de stora

sjuksalarne behöfde utrymmas för reparation och desinfektion.

De omförmälda dagrummen i gamla kirurgiska paviljongen skulle

förläggas till undvikande af ökad kostnad samt förökadt antal utsprång

å byggnaden till vinklarne vid sammanbindningsgången. Hissen i

nämnda paviljong vore föreslagen att ligga på samma plats som förut,

men skulle göras elektrisk af Othis konstruktion.

Emellan de särskilda paviljongerna vore föreslagna mindre sammanbindningskanaler,

i hvilka alla förekommande ångrör med kondensationsledningar,

kall- och varmvattenledningar, gasrör och elektriska ledningar

m. m. skulle framdragas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

25

Meningen vore att de nu omförmälda byggnaderna skulle uppvärmas

med ånga enligt förslag af ingeniören H. Theorell samt upplysas

medelst elektricitet enligt förslag af ingeniören A. Estelle. Kal.1- och varmvatten- samt afloppsledningar skulle anordnas enligt förslag

af fabrikören P. A. Sjögren, köks- och tvättapparaterna, af bästa bepröfvade

konstruktion, enligt anbud från nya aktiebolaget Atlas.

Kostnadsberäkningarna för de ifrågasatta arbetena utvisade följande

hufvudsummor:

nya kirurgiska paviljongen.................... kr. 145,800: —

ny ekonomibyggnad ................................ „ 97,500: —

nytt ångpannehus ...........j......................... • „ 23,400: —

sammanbindningsgång och yttre rör
kanaler

................................................. „ 15,400: —

tillbyggnad och förändring af gamla

kirurgiska paviljongen..................... „ 50,600: —

värme- och ventilationsanordning......... kr. 57,400:‘—

vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning

................................. „ 23,000: —

elektrisk belysning .................................... ,, 35,500: —

apparater och maskiner för kök och

för tvätten ......................................... „ 38,000: —

elektrisk hiss i gamla kirurgiska paviljongen

.................................................. „ 7,000: —

gasledningar och vattenklosetter........... „ 9,000: —

dagrum för gamla kirurgiska paviljongen

kr. 332,700: —

169,900: —

9,400: —

Summa kr. 512,000

De uppgjorda förslagen hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet

vidare inhemtas, biträdts af sjukhusdirektionen; och densamma hade i

skrifvelse den 28 augusti 1900 hänskjuta ärendet till landstingets

pröfning. Dervid hade direktionen uttalat, att genom den utredning,

som förelåge, behöfligheten af de ifrågasatta åtgärderna vore ådagalagd;

och då de af landstinget utsedde revisorerna, hvilka varit i tillfälle att

personligen taga kännedom om förhållandena, vitsordat behofvet af de

anmärkta bristernas afhjelpande och för sin del förordat de åtgärder,

som i sjukhusdirektörens skrifvelse den 23 februari 1900 föreslagits,

hade direktionen icke tvekat att påkalla landstingets medverkan till

Bill. till Biksd. Prat. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

vinnandet af de med de framlagda förslagen åsyftade förbättringar och

anordningar, hvilkä efter direktionens förmenande icke knnde undvikas,

derest sjukvårdsanstalten skulle kunna på tillfredsställande sätt fylla

sitt vigtiga ändamål.

Efter omförmälan af de särskilda arbeten, som ifrågasatts, hade

direktionen beträffande anordningarna för centraluppvärmning och elektrisk

belysning, vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning,

gasledningar och vattenklosetter anmärkt, att dessa arbeten för närvarande

endast afsåge att tillgodose de afdelningar, för hvilka nybyggnader

och förändringar nu tillämnades, men att de beräknats för

eventuel utsträckning jemväl till sjukhusets öfriga afdelningar.

Slutligen hade direktionen hemstält, att landstinget måtte bemyndiga

direktionen att gå i författning om utförande af ifrågavarande

nybyggnads- och förändringsarbeten samt öfriga uppgifna anordningar

vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund och för detta ändamål anvisa

ett belopp af 512,000 kronor, deraf 200,000 kronor att utgå under år

1901 och återstoden i den mån landstinget efter anmälan af direktionen

kunde för hvarje återstående år af den beräknade tiden, fyra år, särskildt

förordna.

Landstingets helsovårdsutskott

sjukhusdirektionens af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet understödda

framställning yttrat följande:

»Utskottet, som förvissat sig om behofvet af de föreslagna nyoch

ombyggnaderna och vigten af desammas snara utförande, vill dock

framhålla såsom sin mening, att, då sjukvårdsinrättningarna i Lund

numera i sin helhet komma att upplåtas åt universitetet såsom medicinsk

klinisk undervisningsanstalt och sålunda tjena ett synnerligen vigtigt

statsändamål, som utan deras medverkan svårligen skulle kunna fyllas,

staten bör i sin mån bidraga till de nu begärda stora anslagsbelopp,

som erfordras, för att sjukhuset icke blott såsom sådant utan äfven för

nyssberörda ändamål må motsvara tidens kraf, så mycket hellre som

likartade inrättningar i Stockholm och Upsala till hufvudsaklig del

åstadkommits och underhållas af staten och dessutom icke kan bestridas,

att sjukvårdsinrättningarna såsom klinisk institution påfordra eu i viss

mån annan och dyrbarare anordning, än hvad fallet skulle vara, om

det endast gälde ett vanligt allmänt sjukhus. På grund af hvad nu

anförts och då landstinget fortfarande som hittils kommer att ensamt

bekosta sjukvårdsinrättningarnas hela underhåll och drift, torde det

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

27

vara billigt och rimligt, att det nu behöfliga anslaget till lika stort

belopp bestrides af landstinget och staten.

»Utskottet hemställer fördenskull, att Kongl. Maj:ts befallningshafpandes

och sjukhusdirektionens i Lund framställningar på det sätt

bifallas, att landstinget uppdrager å direktionen att å landstingets vägnar

till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan om aflåtande till nästkommande

Riksdag af nådig proposition om beviljande af ett statsanslag

å 256,000 kronor såsom bidrag till åstadkommande af ifrågavarande

byggnader samt att landstinget, under förutsättning af Kongl.

Maj:ts och Riksdagens bifall till denna framställning, för sin del anslår

samma summa 256,000 kronor att för samma ändamål utgå under

åren 1901 och 1902 med hälften hvartdera året, hvarvid det torde

böra uppdragas åt finansutskottet att afgifva förslag om sättet för det

eventuella utbetalandet af ifrågavarande anslag.»

Denna utskottets hemställan blef vid landstingets sammanträde

den 26 september 1900 af landstinget bifallen.

På grund af det uppdrag direktionen sålunda erhållit af landstinget

hade direktionen ingått till Kongl. Maj:t med en den 27 oktober

1900 dagtecknad framställning i ämnet, dervid öfverlemnande de handlingar,

som varit för utredning i ärendet hos landstinget åberopade,

jemte utdrag af landstingets i saken förda protokoll. Direktionen hade

tillika hänvisat till de af landstinget anförda skäl, hemtade från den

säregna ställning, Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund intoge

såsom både länssjukhus och medicinsk-klinisk undervisningsanstalt,

samt framhållit, hurusom sjukvårdsinrättningarnas uppgift att tjena

den medicinska undervisningen varit redan vid inrättningarnas tillkomst

och sedan vid flere tillfällen anledning till ekonomisk samverkan mellan

Lunds universitet och sjukvårdsinrättningarna för att sätta dessa senare

i tillfälle att fylla nämnda uppgift.

Sist omförmälda förhållande hade departementschefen redan antydt

och departementschefen ansåge sig nu böra återgifva den historik, som

i detta hänseende återfunnes i direktionens skrifvelse:

»Att det första lasarettet för Malmöhus län, hvilket öppnades år

1768 och under nära ett århundrade förblef det enda inom länet, förlädes

till Lund, var i väsentlig man beroende af universitetets mellankomst

i syfte att af lasarettet bereda sig fördelen af klinisk undervisning.

För sådant ändamål upplät universitetet kostnadfritt åt lasarettet

s. k. Munchska linset med tillhörande tomt, som af universitetet inköpts

till nosocomium, hvarjemte åt lasarettet anslogs räntan af nosocomii
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

fonden och arrendeinkomsten af lägenheten Hnnnernpsmarken. Då i

början af 1790-talet det Munchska huset befans vara oanvändbart,

förflyttades lasarettet till det s. k. Stallmästarehuset i den universitetet

tillhöriga Paradislyckan, hvarest jemväl åt lasarettet uppläts kostnadsfri

tomt. Sedan institutum clinicum år 1812 inrältats och förenats med

lasarettet, blef genom kongl. brefvet den 3 mars 1813 till inrättningarnas

årliga underhåll anslagen den del af kyrkotionden inom länet, som

genom indragning af kyrkoinspektorssysslan blifvit disponibel. Vid

lasarettet uppfördes år 1821 barnbördshus och kokhus, år 1822 nytt

kurhus och år 1846 det nuvarande s. k. gamla lasarettet, inrymmande

numera den medicinska afdelningen, hvilka alla byggnader uppfördes

inom den ofvan nämnda Paradislyckan å tomtområden, som blifvit af

universitetet åt lasarettet utan afgift upplåtna; och sedan Malmöhus

läns landsting öfvertagit sjukvårdsinrättningarna och år 1863 till uppförande

af nuvarande kirurgiska afdelning beviljat ett anslag af 125,000

kronor, samt sjukhusdirektionen i anledning deraf och med framhållande

af sjukvårdsinrättningarnas stora betydelse för universitetet i skrifvelse

till consistorium academicum anhållit om dess medverkan till den beslutade

sjukhusutvidgningen genom upplåtande af byggnadstomt, har till

svar å consistorii derom gjorda underdåniga framställning Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 24 februari 1865 tillåtit, att hela Paradislyckan

finge utan afgift åt sjukvårdsinrättningarna upplåtas under de mellan

consistorium och sjukhusdirektionen öfverenskomna vilkor rörande den

kliniska undervisningen.))

Af det anförda syntes, fortsatte direktionen, att tid efter annan

och särskildt då betydligare utvidgning af eller nybyggnad för sjukvårdsinrättningarna

af behofvet påkallats, det funnits billigt, att universitetet

af sina tillgångar i den form, som då varit lämplig, lemnat tillfälliga

bidrag, hvilket innebure ett erkännande af sjukvårdsinrättningarnas betydelse

för det statsändamål, som blifvit satt såsom universitetets uppgift.

Denna sjukvårdsinrättningarnas betydelse hade otvifvelaktigt i icke

oväsentlig män vunnit i vigt derigenom, att 1900 års landsting för sin

del godkänt ett af direktionen uppgjordt förslag till förändrade grunder

för ordnandet af läkarevården vid sjukvårdsinrättningarna och dermed

förenade kliniska institutioner, enligt hvilket förslag sjukvårdsinrättningarna

i sin helhet komme att åt universitetet upplåtas för klinisk undervisning

i stället för det ringa antal sjuksängar, hvilka, enligt förut omförmälda

vilkor för Paradislyckans upplåtande åt lasarettet, stått till

universitetets förfogande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

29

Genom den hos landstinget förebragta utredningen synes det,

yttrade direktionen vidare, vara ådagalagdt, att de ifrågasatta ny- och

ombyggnaderna samt öfriga anordningar vore oundvikligen nödvändiga

för att bringa sjukvårdsinrättningarna i ett tidsenligt skick. Detta gälde

icke minst den kirurgiska afdelningen, som för den kliniska undervisningen

vore af synnerlig vigt. Vid utarbetande af planen för denna

afdelnings anordnande hade ock särskild hänsyn måst tagas till dess

uppgift såsom klinisk undervisningsanstalt; men äfven beträffande öfriga

föreslagna anordningar vore det af stor betydelse för läkareutbildningen,

att det sjukhus,*der denna utbildning skulle erhållas, vore i sådant skick,

att det kunde tjena som mönsteranstalt. Det kunde derför icke förnekas

att, såsom ock landstinget framhållit, sjukvårdsinrättningarnas

egenskap af klinisk institution kräfde en i viss mån annan och dyrbarare

anordning än den, som skulle kunna anses nödig för ett vanligt

länssjukhus. Då sjukvårdsinrättningarna, såsom nämndt, vid flere föregående

med det nu föreliggande fullt jemförliga fall kunnat på grund

af sin ställning till Lunds universitet af detta påräkna kraftigt bidrag

till nödiga utvidgningar och nybyggnader, men i detta fall något bidrag

från universitetet icke torde kunna ifrågasättas, ansåge direktionen den

af landstinget uttalade uppfattning om billigheten deri, att staten i sin

mån bidroge till kostnaden för nu ifrågavarande ny- och ombyggnader,

vara af förhållandena berättigad. Direktionen anhölle derför, att Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om beviljande af ett statsanslag

å 256,000 kronor såsom bidrag till åstadkommande af omförmälda

byggnader och anordningar.

Öfver den gjorda framställningen hade, enligt hvad departementschefen

vidare meddelat, genom remiss infordrats yttranden från vederbörande

universitetsmyndigheter.

Af dessa hade medicinska fakulteten i Lund anfört: Fakulteten,

som väl kände det tillstånd, hvari sjukvårdsinrättningarna i Lund för

närvarande befunne sig, kunde till fullo vitsorda behofvet af de af

direktionen föreslagna om- och nybyggnaderna, hvilka vore nödvändiga

för att inrättningarna skulle komma i ett något så när tidsenligt skick

och kunna motsvara de kraf, som stäldes på desamma. Fakulteten kunde

ock vitsorda, att, om de föreslagna ändringarna vidtoges, derigenom

afsevärda fördelar vunnes särskildt för den kliniska undervisningen, ej

minst derutinnan, att det kliniska materialet blefve större och kunde på

betydligt bättre sätt än förut för undervisningen tillgodogöras, särskildt

vid den kirurgiska kliniken. Bland de många skäl, som talnde för det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

föreliggande förslaget, ville fakulteten särskildt framhålla det af sjukhusdirektionen

i dess gjorda framställning omnämnda beslut af 1900

års landsting angående sjukvårdsinrättningarnas upplåtande för den

kliniska undervisningen, medan deremot hittills endast hälften af de

medicinska och kirurgiska afdelningarna varit upplåtna derför. Först

genom detta beslut hade möjlighet öppnats för att fakultetens intressen

i detta afseende skulle kunna blifva på fullt tillfredsställande sätt

tillgodosedda. Genom detta beslut vore inrättningarna i sjelfva verket

förvandlade till kliniker, till kliniska institutioner. Då dylika annorstädes

så godt som uteslutande underhölles af statsmedel, syntes en

begäran om ett tillfälligt statsanslag till ifrågavarande anstalter vara

fullt befogad. På grund häraf ville fakulteten — som ej ansåge sig

behöfva särskildt framhålla, hurusom tidsenliga och väl tillgodosedda

kliniker vore ett lifsvilkor för en medicinsk fakultet — på det lifligaste

tillstyrka det föreliggande förslaget.

Det större akademiska konsistoriet, som erinrat om de betydliga

bidrag, universitetet förut lemnat vid större utvidgdingar af sjukvårdsinrättningarna,

hade, lika med medicinska fakulteten, funnit den gjorda

framställningen fullt befogad samt tillstyrkt densamma under förklarande,

att universitetet saknade tillgångar att vid detta tillfälle lemna det

nödiga bidraget.

Med öfverlemnande och åberopande af fakultetens samt konsistoriets

yttranden, hade kanslern för rikets universitet i utlåtande den 27 november

1900 anfört hufvudsakligen följande: Det vore kanslern väl bekant,

att den samverkan, som vid åstadkommandet och anordnandet af Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund hittills egt rum mellan länet

och universitetet, varit i hög grad egnad att främja den medicinska

undervisningen och läkareutbildningen vid universitetet. På grund

häraf och då med de nu ifrågasatta åtgärderna för vissa ny- och ombyggnader

vid sjukhuset ej blott afsåges att bereda möjlighet till en

förbättrad och utvidgad sjukvård, utan jemväl i flere afseenden företrädesvis

åsyftades att å sjukhusets samtliga afdeluingar bereda rikligare

tillfälle till och förbättrade former för meddelande af klinisk undervisning

åt blifvande läkare, måste kanslern anse medverkan från statens

sida i nu förevarande afseende vara af omständigheterna i synnerlig

grad påkallad. Kanslern förordade alltså bifall till den af sjukhusdirektionen,

enligt landstingets uppdrag, gjorda framställningen.

Kort efter det att direktionen till Kongl. Maj:t ingått med ifrågavarande

framställning, hade densamma, jemlikt föreskrift i det för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

31

sjukvårdsinrättningarna gällande reglementet, understält de uppgjorda

planerna för de tillämnade nybyggnaderna och förbättringarna medicinalstyrelsens

pröfning. Medicinalstyrelsen hade då inhemtat yttrande i

ärendet af öfverintendentsembetet, som uti skrifvelse till medicinalstyrelsen

den 27 november 1900 meddelat, att embetet, som lemnat de

uppgjorda kostnadsberäkningarnas af departementschefen förut angifna

särskilda poster utan anmärkning, beträffande de företedda ritningarna

icke funnit anledning till erinran, utom i fråga om dem, som afsåge

ekonomibyggnaden, mot hvilka embetet ansett sig böra framställa

åtskilliga anmärkningar beträffande inredningen m. m. Till undvikande

af de härvid antydda olägenheterna syntes det embetet vara att förorda,

att den afdelning inom omförmälda byggnad, der ångpanna, maskiner,

desinfektionsinrättning m. m. skulle anordnas, förlädes till en särskild

byggnad, som, efter förflyttning af sjukhusets grafkapell, med fördel

kunde förläggas vid sjukhustomtens vestra gränslinie invid angränsande

tomter n:is 12, 13, 14, 15 a samt 15 c, 16 och 17, hvaremot öfriga

för ekonomiförvaltningen nödiga lokaler borde inrymmas i en annan

nybyggnad, som syntes kunna uppföras midt för tomterna 7, 8, 9 c

samt 9 och 10 b och gifvas en storlek af 50 meter i längd, 13 meter

i bredd och 10,5 meter i höjd med tre bottnar, af hvilka den nedersta

lämpligen kunde nedsänkas i marken.

Medicinalstyrelsen hade enligt hvad vidare af statsrådsprotokollet

inhemtas med anledning af öfverintendentsembetets skrifvelse uppdragit

åt hofintendenten Kumlien att vidtaga den förändring af ritningarna,

att ekonomibyggnaden finge en lämpligare inredning och förlädes på

det sätt, att kirurgiska afdelningen icke lede men af den i förslaget

upptagna desinfektions- och ångpanneanläggningen eller inskränkning

i belysning och luftomsättning genom den fyra våningar höga delen

af nämnda ekonomibyggnad.

Till åtlydnad häraf hade Kumlien uppgjort och med tjenstememorial

den 3 januari 1901 till medicinalstyrelsen öfverlemnat nya

ritningar med kostnadsförslag till ekonomibyggnad in. m. Hänvisande

i öfrigt till omförmälda, handlingarna i ärendet bilagda tjenstememorial,

har departementschefen ansett sig i detta sammanhang blott böra nämna,

att Kumlien i det väsentliga följt de anvisningar, som medicinalstyrelsen

lemnat honom, och do erinringar, hvilka framstälts af öfverintendentsembetet.

1 följd häraf voro alltså enligt det nya förslaget

ångpannerummet, verkstadsrum, maskinrum för elektrisk belysning samt

ackumulatorsrurn förlagda i en särskild byggnad å den af öfverintendentsembetet

angifna plats. Sjelfva ekonomibyggnaden, som innehöllö öfrigä

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

i det gamla förslaget upptagna lokaler, voro endast en våning hög

med en hög vindsvåning inom ett mansard-tak. Tvättstugan vore

nedsänkt 2 meter i jorden och försedd med dagerbrunnar för fönsterna.

Beträffande kostnaderna utvisade Kumliens tjenstememorial, att

den nya ekonomibyggnaden skulle kosta 98,400 kronor eller 900 kronor

mer än enligt det äldre förslaget. En motsvarande nedsättning gjordes

deremot i det äldre förslagets post å 15,400 kronor för sammanbindningsgång

och yttre rörkanaler. Då nämnda förslags poster i öfrigt

voro bibehållna oförändrade, skulle de nu omförmälda ändringarna ej

medföra någon höjning i slutsumman för de tillämnade arbetena.

Det på nyss omförmäldt sätt ändrade förslaget hade derefter

blifvit godkändt af medicinalstyrelsen, 6om med skrifvelse den 4 januari

1901 öfverlemnat vederbörliga ritningar och handlingar till sjukhusdirektionen.

Departementschefen har derefter fortsatt redogörelsen för den

behandling, som egnats den af sjukhusdirektionen gjorda framställningen.

Sedan, såsom nämndt, de akademiska myndigheterna yttrat sig i

ärendet, hade detsamma remitterats till öfverintendentsembetet, som i

utlåtande den 11 december 1900 upprepat det af embetet till medicinalstyrelsen

afgifna, förut af departementschefen omnämnda yttrande.

I anledning af hvad öfverintendentsembetet anfört hade Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anbefalts att från direktionen

öfver sjukvårdsinrättningarna infordra och öfverlemna till Kongl.

Maj:t stäldt utlåtande.

Den 15 januari 1901 hade direktionen afgifvit det äskade utlåtandet,

hvilket af Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnats. I

utlåtandet hade direktionen omförmält, hurusom ritningarna, på sätt

departementschefen redan nämnt, dåmera undergått vissa ändringar

och i sitt ändrade skick blifvit godkända af medicinalstyrelsen; hvarjemte

direktionen till Kong]. Maj:t öfverlemnat samtliga till ärendet

hörande ritningar.

Ärendet hade slutligen ånyo blifvit remitteradt, till öfverintendentsembetet,

som i skrifvelse den 5 februari 1901 anmält, att embetet,

vid i ärendet företagen förnyad granskning, funnit sig, efter hvad deri

dåmera blifvit åtgjordt, icke hafva något att för sin del erinra.

1 det föregående hade vid flere tillfällen antydningar lemnats

om tillämnad utsträckning af den rätt till klinisk undervisning vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

83

sjukvårdsinrättningarna, som för närvarande tillkomme universitetet. Departementschefen

ansåge sig böra något närmare redogöra för denna

fråga och de i samband dermed väckta förslag till ändringar i reglementet

af den 24 april 1868.

Då med Kong!. Maj:ts tillstånd genom det förut omnämnda brefvet

den 24 februari 1865 hela Paradislyckan af universitetet uppläts till

sjukvårdsinrättningarna, hade detta föregåtts af eu öfverenskommelse

mellan universitetet och lasarettsstyrelsen, afseende att betrygga den

kliniska undervisningen tillgång till ett visst antal sjuksängar, såsom

af medicinska fakulteten angifvits ej uppgående till mer än hälften af

de båda hufvudafdelningarna vid sjukhusinrättningarna, den medicinska

och den kirurgiska. 1 reglementet för sjukvårdsinrättningarna antyddes

detta förhållande i kap. III, § 33, som förklarade, att professorn i medicin

samt professorn i kirurgi och obstetrik — dessa professurer voro

numera ändrade — skulle anställas såsom öfverläkare och klinikföreståndare

vid de båda hufvudafdelningarna med skyldighet för dem att,

hvar å sin afdelning, under de akademiska lästerminerna ombesörja och

ansvara för sjukvården å de till den kliniska undervisningen anslagna

sjukrum mot den ersättning, som i sjukinrättningarnas stat bestämdes.

Det antal sjuksängar, hvaröfver den kliniska undervisningen i följd

af nu omförmälda bestämmelser förfogade, uppginge, enligt hvad

departementschefen trodde sig veta, till 40.

Reglementet föreskrefve i tredje kapitlet vidare, att för den ständiga

sjukvården skulle anställas två fullt legitimerade lasarettsläkare,

en för hvardera hufvudafdelningen. Dessa skulle antagas af sjukhusdirektionen

och helst vara medlemmar af medicinska fakulteten. Direktionen

förordnade någon af öfverläkarne eller lasarettsläkarne att vara

sjukhusdirektör. Till biträde vid sjukvården egde direktionen antaga

en underläkare vid hvardera hufvudafdelningen, hvarjemte till biträde

dels vid klinikerna, dels ock vid öfriga afdelningar inom sjukvårdsinrättningarna

anstäldes af universitetet aflönade amanuenser, hvilka af

sjukvårdsinrättningarna erhölle rum, ljus, ved och uppassning. Slutligen

kunde vid behof extra läkare af direktionen antagas.

Redan från början hade det utrymme, som, på sätt nyss omförmälts,

lemnats för klinisk undervisning, ansetts vara alltför ringa. Under

den tid, som sedan dess förflutit, hade ock omständigheterna medfört

afvikelser i åtskilliga hänseenden från de uppgjorda bestämmelserna.

Sedan först vissa sjuksängar inom afdelningen för utvärtes sjuke

måst afskiljas för sådana patienter, som ledo af ögonsjukdomar, hade

Bill. till Riksd. Prot. 4 Sami. 1 Afd. 40 lläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

efter tillkomsten af det s. k. nyaste lasarettet i de två öfre våningarna

af denna byggnad inrättats en särskild, numera 50 sängar omfattande

afdelning för ögonsjuke. Läkarevården å denna nya afdelning hade,

enligt departementschefen lemnad uppgift, hela tiden handhafts af den

vid utvärtesafdelningen anstälde lasarettsläkarerr, hvilken, efter det landstinget

år 1893 anvisat arfvode åt en biträdande läkare vid denna sistnämnda

afdelning, befriats från annan tjenstgöring än läkarevården å

ögonafdelningen. Genom tillkomsten af barnsjukhuset hade en ny afdelning

uppstått, å hvilken enligt derom särskildt träffadt aftal medicinska

fakulteten vid universitetet hade skyldighet att utan kostnad

för landstinget låta ombesörja den läkarevård, som ankomme på öfverläkare,

under vilkor att klinisk undervisning derstädes skulle eg a rum.

Vidare vore man, enligt hvad departementschefen trodde sig veta,

betänkt på att, på samma sätt som skett med ögonafdelningen, genom

utsöndring från afdelningen för utvärtes sjuke bilda eu mindre afdelning

för qvinnosjukdomar. Läkarevården derstädes skulle läggas i

samma hand som vid barnbördshuset, der numera med direktionens

begifvande lasarettsläkarens plats intagits af tillförordnade e. o. professorn

i gynekologi och obstetrik.

Hvad departementsschefen nu omförmält hade föranledt sjukhusdirektionen

att i skrifvelse till Malmöhus läns landsting den 30 augusti

1900 — ur hvilken skrifvelse departementschefen hemtat sin redogörelse

för de förändrade förhållandena — påpeka behofvet af en ändring

i reglementet för sjukvårdsinrättningarna, hvilken ändring borde

föregås af en ny öfverenskommelse med universitetet. Förslag i detta

hänseende hade ock blifvit uppgjordt af delegerade för lasarettsdirektionen

och den medicinska fakulteten. Detta förslag hade nu förelagts

landstinget af sjukhusdirektionen med anhållan om dess godkännande.

Vid sammanträde den 25 september 1900 hade landstinget i enlighet

med nyssomförmälda framställning för sin del godkänt följande

grunder för ordnandet af läkarevården vid ifrågavarande sjukhusinrättningar:
»l:o.

Med afseende å läkarevården indelas sjukinrättningarna i

fem hufvudafdelningar, nemligen: medicinska afdelningen, kirurgiska

afdelningen, oftalmiatriska (ögon-)afdelningen, pediatriska afdelningen

(barnsjukhuset), och obstetrisk-gynekologiska afdelningen (barnbördshuset

med dertill hörande salar för qvinnosjukdomar). Till den medicinska

afdelningen räknas äfven kurhuset.

2:o. Såsom öfverläkare å de särskilda afdelningarna anställas

nedannämnda lärare inom den medicinska fakulteten vid Lunds universitet:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

35

å medicinska afdelningen: professorn i praktisk medicin;

ä kirurgiska afdelningen: professorn i kirurgi;

å oftalmiatriska afdelningen: e. o. professorn i oftalmiatrik;

å pediatriska afdelningen: e. o. professorn i pediatrik ock praktisk

medicin samt

å den obstetrisk-gynekologiska afdelningen: e. o. professorn i obstetrik

och gynekologi.

Dessa öfverläkare skola vara skyldiga att, hvar å sin afdelning

och mot den ersättning, som å sjukinrättningarnas stat bestämmes,

ombesörja och ansvara för sjukvården såväl under de akademiska lästerminerna

som under ferierna, dock med rätt för hvarje öfverläkare

att årligen åtnjuta sex veckors semester efter derom bos direktionen

gjord anmälan. Under semester eller vid förfall för öfverläkare skall,

utan särskild kostnad för sjukinrättningarna, öfverläkarebefattningen

bestridas under pågående lästermin af den, som förordnas att uppehålla

vederbörande professorsembete, men under ferier af den, som

direktionen, efter öfverläkarens förslag, dertill förordnar.

»3:o. Direktionen förordnar någon af öfverläkarne att vara sjukhusdirektör;

och bör denne, såvidt möjligt är, hafva sin bostad inom

sjukvårdsinrättningarna. Sjukhusdirektören är, i allt hvad sjukvården

angår, mellan direktionens sammanträden inrättningarnas inför direktionen

ansvarige styresman samt har inseende öfver inrättningarnes

betjening. Sjukhusdirektören eger att i direktionens öfverläggningar,

men icke i besluten, deltaga och föredrager inför direktionen frågor,

som röra sjukvården eller dermed ega sammanhang.

»4:o. Till biträde vid sjukvården eger direktionen att, efter förslag

af vederbörande öfverläkare, vid hvardera af medicinska och

kirurgiska afdelningarna antaga en underläkare, helst medicine licentiat,

hvilken åtnjuter fri bostad, ljus, ved och uppassning jemte arfvode,

som i sjukinrättningarnas stat bestämmes.

»Yppas behof af anställandet af underläkare äfven vid annan än

de ofvannämuda sjukafdelningarna, må direktionen antaga sådan underläkare,

till hvars arfvode landstinget finner skäligt anvisa medel.

»5:o. Till biträde såväl vid den kliniska undervisningen som vid

sjukvården kan, om direktionen finner sådant nödigt, i den ordning

som kong], brefvet den 26 april 1861 bestämmer, anställas vid hvardera

sjukvårdsafdelningen en amanuens, hvars arfvode bekostas af

universitetet, men som af sjukvårdsinrättningarna erhåller rum, ljus,

ved och uppassning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 75-

»6:o. Sjukvårdsinrättningarnas samtliga afdelningar skola vara

för klinisk undervisning upplåtna, dock med skyldighet för direktionen

att tillse, det å hvarje afdelning, med undantag af den pediatriska eller

barnsjukhuset, platser finnas reserverade för sådana sjuka, hvilka särskilt

önska att icke blifva föremål för klinisk behandling.»

Derefter hade direktionen ingått till det större akademiska konsistoriet

i Lund med anhållan om vidtagande af nödiga åtgärder från

universitetets sida. Konsistoriet hade hört medicinska fakulteten, som

lifligt förordat de uppgjorda och af landstinget gillade grunderna för

ordnandet af läkarevården vid sjukanstalterna. Vidare hade konsistoriet

hänskjuta saken till kanslern med begäran om hans medverkan för

vinnande af nödiga ändringar i reglementet samt utverkandet af bestämmelser

rörande skyldighet för blifvande innehafvare af professuren i

praktisk medicin och e. o. professuren i oftalmiatrik att bestrida de

åligganden såsom läkare vid sjukvårdsinrättningarna, som af Kongl.

Maj:t kunde varda bestämda.

Vid sin framställning härom hade konsistoriet fogat förklaringar

från de nuvarande innehafvarne af nyssnämnda lärarebefattningar vid

universitetet, att de iklädde sig de förpligtelse!-, som skulle blifva eu

följd af nådig stadfästelse å förslaget till ändringar i reglementet. För

två af de hufvudafdelningar, hvari sjukvården skulle indelas, vore

härigenom de tilltänkta öfverläkarne att tillgå. Hvad de tre öfriga

hufvudafdelningarna beträffade erinrade departementschefen, att Kongl.

Maj:t dels genom bref den 23 mars 1888 bifallit gjord framställning,

afseende att blifvande innehafvare af lediga e. o. professorsbefattningen

i pediatrik och praktisk medicin skulle vara skyldig att såsom öfverläkare

vårda den eller de sjukhusafdelningar, som efter medicinska

fakultetens förslag och kanslerns för rikets universitet bestämmande

kunde varda honom anförtrodda, dels ock genom bref den 11 mars

1898 föreskrifvit, att för blifvande innehafvare af professorsembetet i

kirurgi och e. o. professorsbefattningen i obstetrik och gynekologi,

hvilka då varit lediga, skulle stadgas såsom vilkor, att de skulle vara

skyldige att bestrida de åligganden såsom läkare vid länslasarettet i

Lund, som af Kongl. Maj:t, efter derom gjord särskild framställning,

kunde varda bestämda. Från vederbörande universitetslärares sida

mötte alltså icke några hinder för de föreslagna bestämmelsernas snara

genomförande.

Kanslern hade sedermera uti skrifvelse den 31 december 1900

hos Kongl. Maj:ts gjort framställning i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det större konsistoriets begäran; och denna framställning befunne

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

37

sig för närvarande efter remiss hos medicinalstyrelsen för afgifvande

af utlåtande.

För egen del har departementschefen anfört följande.

I det föregående hade ifrågavarande sjukvårdsinrättningars stora

betydelse för den medicinska undervisningen och läkarebildningen vid

universitetet i Lund upprepade gånger kraftigt framhållits. Utförligt

hade ock skäl angifvits för den åsigten, att Malmöhus län, som fortfarande

såsom hittills komme att ensamt bekosta sjukvårdsinrättningarnas

hela underhåll och drift, vid en utveckling och förbättring af

desamma, sådan som nu afsåges, borde kunna påräkna, att staten lemnade

bidrag till betäckande af de härför erforderliga dryga kostnaderna.

Det kunde ock, enligt departementschefens åsigt, ej bestridas, att universitetet

hade det största intresse i att anstalterna försattes i ett skick,

som komme att bättre än för närvarande motsvara undervisningens

kraf och hvarigenom särskilt den kirurgiska afdelningen lemnade

utrymme för ökadt kliniskt material. I dessa afseenden hade departementschefen,

som delade den uttalade åsigten om billigheten af länets

och statens ekonomiska samverkan, intet att tillägga och ville blott tillkännagifva,

att han vore beredd att i sinom tid tillstyrka Kongl. Maj:t

ej mindre att godkänna de uppgjorda överenskommelser, som skulle

tillförsäkra medicinska fakulteten tillgång till ökadt material såväl på

den kirurgiska afdelningen som på sjukhusets öfriga afdelningar, än

äfven att vidtaga de föreslagna ändringarna i reglementet för sjukvårdsinrättningarna.

Då någon anledning till anmärkning mot de uppgjorda ritningarna

och kostnadsberäkningarna ej syntes departementschefen förekomma,

ansåge departementschefen statsanslag för ifrågavarande ändamål böra

utverkas, dock till högst 256,000 kronor, att utgå i den mån landstingets

anslag toges i anspråk och under lämplig kontroll. Sistnämnda

anslag vore afsedt att utgå under åren 1901 och 1902; och kunde, enligt

departementschefens mening statsanslaget lämpligen fördelas på två är

samt uppföras på extra stat för åren 1902 och 1903.

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört, har departementschefen

hemstält om afgifvande till Riksdagen af förevarande förslag.

Under åberopande af den utredning, som i statsrådsprotokollet

innefattas, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

proposition, må såsom bidrag för de i statsBih.

till Itiksd. Vrot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 40 Iiäft. 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

rådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 15

mars 1901 omförmälda nybyggnads-ock ändringsarbeten

m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att användas

i den mån motsvarande belopp af landstingets anslag

å enahanda summa för ändamålet tages i anspråk

och under den kontroll Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år

1902 anvisa ett belopp af 128,000 kronor.

Stockholm den 26 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.