Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående ej mindre vissa utaf Kongl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, än äfven en i anledning häraf inom Riksdagen väckt motion.

1901-04-26 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:77, Utlåtande, angående ej mindre vissa utaf Kongl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, än äfven en i anledning häraf inom Riksdagen väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

1

i.

N:o 77.

Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1901, kl. 2 e. in.

Utlåtande, angående ej mindre vissa utaf Kongl. Majit i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till

nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar, än äfven en i anledning häraf inom

Riksdagen väckt motion. (R. A.)

I.

På sätt i statsutskottets utlåtande n:o 38 redan blifvit omförmäldt, Ans- «“ägghar

Kongl. Maj:t uti den till Riksdagen aflåtna propositionen angående "''TigaÅ V"

statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att, till utläggning af järnvägsspår

ytterligare ett jernvägsspår mellan Elfsjö och Huddinge samt mellan Tumba “mtdjinil

och Rönninge jernvägsstationer, för år 1902 anvisa 710,000 kronor, med mmt mellan

rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under inne- Rönningl.

varande år af tillgängliga medel utanordna 300,000 kronor.

Uti en i anledning häraf inom Andra Kammaren väckt motion

(n:o 133) har herr L. Eriksson i Bäck hemstält, att Riksdagen måtte, med

afslag å Kongl. Maj:ts proposition angående anslag för år 1902 till utläggning

af ytterligare ett jernvägsspår mellan Elfsjö och Huddinge samt

mellan Tumba och Rönninge jernvägsstationer, anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes låta skyndsammast verkställa och för Riksdagen framlägga detaljerad

utredning angående byggandet, helst på entreprenad, af en ny dubbelspårig

statsbana från den af jernvägsstyrelsen ifrågasatta broöfvergången

vid Essingesundet förbi Hägersten och Fittja till den jemväl af jernvägsstyrelsen

projekterade bron öfver Södertelje kanal vid slussen, samt för

sådant ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 8,000

kronor, att förskottsvis under innevarande år utbetalas.

Bill. till lille sd. Prot. 190!. i Samt. / Afd. 4''d Haft. (N:<> 11).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för den 11 sistlidne januari inhemta?, hurusom jernvägsstyrelsen

i skrifvelse af den 30 november 1900 hos Kongl. Maj:t gjort

framställning i förevarande ämne och dervid anfört följande.

För utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Huddinge och

Tumba jern vägsstationer har — yttrar styrelsen — 1900 års Riksdag

beviljat af Kongl. Maj:t begärdt anslag, 900,000 kronor.

Af den motivering, som jern vägsstyrelsen i skrifvelse af den 16 december

1899 afgifvit för framställningen om berörda anslag, framginge

— fortsätter styrelsen — att den för befrämjande redan under närmaste

tiden af den allt jemt växande trafiken å vestra stambanan närmast Stockholm

nödvändiga utläggningen af nämnda bana till dubbelbana kunde på

sträckningen Elfsjö—Jerna utföras oberoende af de beslut, som framdeles

blefve fattade i de betydelsefulla frågorna rörande såväl förändringar och

nybyggnader vid stationerna och mellanliggande bandelar i och vid Stockholm

som ock den ifrågasatta nya bananläggningen för förkortande af

vägen från Stockholm till Malmö.

Anordnandet af delen Huddinge-—Tumba af nyssomnämnda sträckning

såsom dubbelbana kunde nu antagas blifva under loppet af år 1902

fullbordadt, och den mycket känbara bristen på tågmötesplats på det

mellanliggande relativt långa stationsafståndet hade derigenom afhjelpts.

Den nödvändiga fortsättningen af dubbelbananordnandet, som syntes böra

omedelbart derefter ega rum, borde gifvetvis ansluta sig till den redan

utförda dubbelbandelen, och detta icke allenast af det skäl, att någon

tveksamhet om rätta läget för densamma å sträckningarna Elfsjö—Huddinge

och Tumba—Rönninge icke kunde förefinnas, utan ock för beredande

af den lättnad vid tågdirigerandet i sin helhet å stambanan närmast

söder om Stockholm, som en dubbelbana i längre följd beredde.

Då afståndet från Elfsjö till Huddinge vore 5,2 kilometer, från Huddinge

till Tumba 9,8 kilometer och från Tumba till Rönninge 5,2 kilometer,

blefve längden af den under arbete varande och de här ytterligare ifrågasatta

dubbelbandelarna tillsammans 20,2 kilometer, räknadt mellan midten

af respektive ändstationshusen.

Utförandet af detta dubbelbananordnande borde ock, likasom hittills

utförda och ytterligare påbörjade arbeten af samma slag, ombesörjas af

vederbörande banbefäl, enär ledningen af dessa arbeten icke lämpligen

kunde skiljas från den tillsyn af det trafikerade jernvägsspåret, som under

arbetstiden mera än eljest påfordrades. Förslaget till ifrågavarande dubbelbananordnande

hade derför blifvit utbrutet från det sammanhängande

förslag till nya och förändrade ban- och bangårdsanordningar från Salt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

3

skog till Tomteboda in. in., som jernvägsstyrelseii hade under utarbetande

och ärnade inom kort för Ivongl. Magt framlägga; och syntes anslagen

till dubbelbananordningarna böra utgå oberoende af dem, som för de

mera omfattande anordningarna i och vid Stockholm kunde komma att

beviljas.

Af de för nu oinhandlade dubbelbananordningar mellan Elfsjö och

Huddinge samt mellan Tumba och Rönninge upprättade och i särskildt

band bifogade kostnadsförslag samt plan- och profilritningar frainginge,

att för förstnämnda erfordrades ett belopp af 420,000 kronor och för

sistnämnda 290,000 kronor. De utvidgningar, som i sammanhang med

dubbelbananordnandet borde utföras å stationerna Huddinge, Tumba och

Rönninge för att göra dessa stationer bättre lämpade för de ökade fordringarna

å beqvämlighet och rymlighet, inginge icke i förenämnda summor,

då dessa åtgärder vore i allt väsentligt oberoende af anordningarna

å banan.

Hufvudposterna i kostnadsförslagen vore följande:

för bandelen Elfsjö—Huddinge:

jordområdets anskaffning.............. 7,000 kronor

terrassering .......................................................... 219,400 »

konstarbeten (förlängning af broar, trummor, vägportar

och vagbroar)....................................... 26,000 »

öfverbyggnad (med räler af 40,5 kg. per meter)................. 114,000 »

diverse kostnader.............................................................. 12,000 »

allmänna omkostnader ....................................................... 41,600 »

Summa 420,000 kronor

för bandelen Tumba—Rönninge:

jordområdets anskaffning .............................................i,.........

terrassering....................................................................................

konstarbeten (förlängning af en bro, en vägport samt

trummor) ..........................................................................

öfverbyggnad (med räler af 40,5 kg. vigt per meter)........

diverse arbeten .................................................................

allmänna omkostnader ........................................................

7,000 kronor

106,400 • »

23,600

111,600

12,000

29.400

Summa 290,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:n 77.

Afståndet mellan Elfsjö stations södra vexel och Huddinge stations

norra, vore liksom afståndet mellan Tumba stations vestra vexel och Rönninge

stations norra, 4,8 kilometer.

Kostnaderna per kilometer af bandelen Elfsjö—Huddinge hade sålunda

beräknats till omkring 87,500 kronor och af bandelen Tumba - Rönninge till omkring 60,400 kronor. Till jemförelse härmed erinrade jernvägsstyrelsen

om de motsvarande kostnader, som beräknats för de af Kongl.

Maj:t och Riksdagen redan beslutade dubbelbananordningarna, nemligen:

för bandelen Malmö—Lund omkring 23,400 kronor

» bandelen Lund—Eslöf omkring 29,400 kronor samt

» bandelen Huddinge—Tumba omkring 96,700 kronor,

allt per kilometer nytt spår. Den mycket brutna och bergiga terrängen

å bandelarna på båda sidor om sistnämnda handel gjorde naturligen de

beräknade kostnadsbeloppen relativt till de sydsvenska dubbelbananordningarna

höga, om de ock vid sidan af det för bandelen Huddinge—

Tumba vore låga. Så omfattande arbeten som de å sistnämnda handel

förekommande tunnelsprängningarna inginge ej heller i föreliggande förslagen;

men i likhet med hvad som egde rum å bandelen Huddinge—

Tumba måste all erforderlig mark nu förvärfvas.

I ofvan berörda förslag till nya och förändrade ban- och bangårdsanordningar

från Saltskog till Tomteboda m. m., som jernvägsstyrelsen

hade under utarbetande, komme ändring af vestra stambanans sträckning

närmast Stockholm att ifrågasättas från en punkt, belägen 1,445 meter

söder om Elfsjö stationshus midt. Att dubbelbanans framdragande till

Elfsjö station detta oaktadt här begärdes, härledde sig uteslutande af

nödvändigheten att kunna för pågående trafiken tillgodogöra sig dubbelbananordningen

jemväl mellan Elfsjö och Huddinge så fort som möjligt

och redan under den tid, de större anläggningarna för ändring af stambanans

sträckning m. m. påginge. I det ofvan angifna kostnadsbeloppet

—- 420,000 kronor — för dubbelbananordningen Elfsjö—Huddinge inginge

banans provisoriska anordnande från Elfsjö till nyss angifna punkt,

1,445 meter söder derom, med ett belopp af 120,000 kronor. Deraf

vore 98,000 kronor att betrakta såsom omkostnader uteslutande för

provisoriet, enär återstoden — 22,000 kronor — utgjorde värdet af öfverbyggnaden

till det nya spåret, hvilken öfverbyggnad efter spårets uppbrytande

komme till godo för öfriga bananläggningar i Stockholms

närhet.

För omhandlade arbetens påbörjande och bedrifvande, i den mån

arbetare och redskap blefve disponibla från pågående arbetena å ban
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

5

delen Huddinge—Tumba, vore 300,(JOD kronor erforderliga redan under

år 1901.

För egen del har departementschefen yttrat, att han till fullo instämde

i jern vägsstyrelsens nu framlagda förslag t och ansåge sig endast böra

framhålla, att han, med hänsyn till det påvisade och allmänt erkända behofvet

att så snart som möjligt erhålla dubbelspåranordning mellan Elfsjö

och Huddinge, icke vågade ifrågasätta att med denna anläggning skulle

dröjas ända till dess vestra stambanans ifrågastälda nya ingång från Eltsjö

till Stockholm kunde blifva färdig. Kostnaden för dubbelspåret å

sträckan 1,445 meter närmast Elfsjö syntes departementschefen icke vara

större, än att densamma kunde anses motsvaras af anordningens nytta

under det flertal år, som måste förflyta, innan man tidigast kunde blifva

färdig att trafikera den nya infartsvägen till hufvudstaden.

Till stöd för sitt yrkande har förenämnde motionär anfört hufvudsakligen

följande.

Det vore att märka, att den nuvarande jernvägssträckan mellan Stockholm

och Saltskog byggdes för omkring 40 år sedan, då helt andra anspråk

stäldes på bantågens hastighet och jernvägars trafikförmåga. Den lätta

öfverbyggnad, de stora stigningar, de skarpa krökningar, som då tillätos,

kunde icke längre anses lämpliga, i synnerhet der det gälde de stora,

vigtiga förbindelselederna, der de snabbaste tågen måste framföras. Bansträckan

Stockholm—Saltskog, som krökte sig från hufvudrigtningen i en

stor bugt mot sydost och derigenom onödigt förlängde vägen, vore enligt

motionärens mening i alla afseenden otidsenlig.

När frågan nu gälde att på den kontinentala routen mellan Stockholm

och Trelleborg förbättra sträckan närmast Stockholm, der jemväl

den lokala trafiken stälde stora anspråk, likasom man förut högst väsentligt

förbättrat denna route i dess andra ände genom den nya, fullt modernt

byggda, invid en föråldrad jernväg löpande banan Malmö—Trelleborg,

borde man se saken i stort och förfara så, att man för de stora

kostnader, som nedlades, erhölle något varaktigt bestående, som åtminstone

under någon längre tid kunde motsvara trafikens växande behof.

Man förestå,Ide sig lätt, att eu sådan förbättring kunde brist och

billigast vinnas genom att anlägga allenast ett andra spår på ifrågavarande

sträcka Stockholm—Saltskog jemsides med det nuvarande. Vore den nuvarande

banan mellan Saltskog och Stockholm sådan som t. ex. sträckan

mellan Lund och Malmö, lede det intet tvifvel, att trafikens växande

behof bäst och billigast tillgodosåges genom anläggande af endast ett enda

nytt, jemsides med det gamla löpande spär. Men då, såsom här vore

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

St åt sill sköttel s Utlåtande N:o 77.

fallet, det gamla spåret, löpande genom en kuperad, bergig och af vattendrag

sönderskuren terräng, betydligt afveke från den raka hufvudrigtningen

mellan ifrågavarande punkter, då det på sina ställen krökte sig i

skarpa kurvor och läge i långa, för en modern bana allt för svåra stig
ningar,

då måste man fråga sig, om en verklig förbättring vunnes genom

att uppsöka detta gamla spår vid nya banans utförande. Det hade också

visat sig, att man såväl på det under byggnad varande nya dubbelspåret

Huddinge—Tumba som å de ifrågasatta nya sträckorna mellan

Stockholm och Södertelje måste på flera ställen afvika från det gamla

spåret och med slopande af det andra spåret bygga två helt och hållet

nya spår. Derigenom icke blott upphäfdes de fördelar, man ville vinna

med ett jemsides löpande spår, utan nya olägenheter uppkomme. Så

t. ex. blefve det nya dubbelspåret mellan Stockholm och Södertelje afsevärdt.

längre än det nuvarande och på samma gång krokigare och ojemnare.

Särskildt vore att observera den svåra krök med 350 meters radie, som

ifrågasattes för nya banans sträckning genom Södertelje stad, och de stig
ningar

och lutningar, som måste tillgripas för att kunna leda nya banan

mellan de lågt belägna punkterna vid Igelsta och Saltskog på den reglementerade

höjden af 31 meter öfver Södertelje kanal.

Då det sålunda visat sig — yttrar motionären vidare — att det af

jern vägss tyr elsen ifrågasatta nya dubbelspåret från Stockholms centralstation

öfver Essingeöarna förbi Elfsjö öfver slussen vid Södertelje till

Saltskogs station blefve vid jemförelse med nuvarande bansträckan mellan

nämnda ändpunkter längre och krokigare samt icke jemnare, och att den

sålunda ur trafikteknisk synpunkt komme att utgöra en försämring af

nuvarande banan och således medföra ökade trafikkostnader och ökad

fartid samt en mot förlängningen svarande förhöjning af biljett- och

fraktpriser, samt enär denna nya handel komme att i hög grad besväras

af lokaltrafiken från bland annat de enskilda banor, som skulle indragas

å densamma till Stockholm via Elfsjö och i öfrigt kostnaderna för omförmälda

nybyggnad utmed gamla banan stälde sig synnerligen höga,

hölle motionären före, att Riksdagen icke borde anvisa anslag för nedläggande

af nya kostnader för banbyggnader för statens räkning utmed

denna sträcka, innan ytterligare utredning i saken vunnits. Härför talade

ock, att man på enskildt initiativ utstakat och uppgjort plan för en ny,

rakare, dubbelspårig jernvägslinie, utgående -från den af jernvägsstyrelsen

föreslagna bron öfver Essingesundet till den af jernvägsstyrelsen jemväl

projekterade bron öfver slussen vid Södertelje förbi Hägersten och Fittja,

hvilken linie skulle blifva betydligt kortare samt dessutom jemnare och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

7

vakare än den af Kongl. Maj:t ifrågasatta banan från Stockholm öfver

Elfsjö till Södertelje.

I betraktande af dessa förhållanden ansåge motionären klokheten och

försigtigheten bjuda, att, innan ytterligare kostnader nedlades på förbättrande

af den nuvarande jernvägslinien mellan Stockholm och Södertelje,

saken vunne en allsidigare utredning. Genom bifall till Kongl. Maj:ts

framställning fruktade motionären, att man bunde sig vid konseqvenser,

som man sedan icke kunde komma ifrån och som för lång tid framåt

omöjliggjorde en verklig och varaktig förbättring i kommunikationsförhållandena

på denna landets med hänsyn till förbindelserna med utlandet

och äfven med afseende å de lokala behofven vigtigaste jernvägslinie.

Då Kongl. Maj:t till nästlidna års Riksdag gjorde framställning om

anvisande af medel för utläggning af dubbelspår å bansträckan Huddinge

—Tumba, fann utskottet med hänsyn till de svårighet^*, som visat sig

möta för besörjande af trafiken å stambanan närmast söder om Stockholm,

det vara af verkligt behof påkalladt att med det snaraste vidtaga åtgärder

för att verksamt underlätta anordnandet af denna trafik och förordade

derför den gjorda framställningen, hvilken ock af Riksdagen bifölls. Enligt

hvad jern vägsstyrelsen nu upplyst, beräknas dubbelspår sanordningen a

nämnda jern vägssträcka blifva fullbordad under loppet af nästa är. Det

stora antal tågmöten, som å detta dubbelspår kunna anordnas, och de nya

möjligheter, som derigenom beredas för inläggande af flera tåg, innefatta

så väsentliga fördelar för tågdirigeringen å bandelen Stockholm—Saltskog,

att åtminstone tills vidare trafiken derå torde kunna på ett tillfredsställande

sätt uppehållas utan ytterligare utläggning af dubbelspår. Särskilda skäl

förefinnas ock, hvarför under närvarande förhållanden ej andra anläggningar

än sådana, som befinnas vara oundgängligen nödvändiga och ej

tåla uppskof, böra komma till utförande å nämnda handel. Det har nemligen

såväl i nu förevarande motion som ock från andra hall satts i fråga,

huruvida den vestra stambanan lämpligen bör bibehållas vid sin nuvarande

sträckning genom Södertörn, och denna fråga, som nära sammanhänger

med förslaget angående omgestaltning af bangårdsanordningarna i och

invid Stockholm, har ännu icke fått erforderlig utredning. Visserligemhar

jern vägsstyrelsen redan i den skrifvelse af den 1 (i december 1899, hvaruti

styrelsen hos Kongl. Maj:t gjorde framställning om anslag för utläggning

af dubbelspår mellan Huddinge och Tumba, förklarat den då pågående

utredningen :if berörda bangårdsfråga samt resultatet af utförda jernväg»-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

undersökningar hafva med all säkerhet påvisat, att ändring af vestra stambanans

sträckning närmast Stockholm i sammanhang med blifvande nya

bangårdsanordningar derstädes icke kunde finnas erforderlig längre än

mellan Stockholm och Elfsjö. Då emellertid Kong!; Maj:t under nästlidne

mars månad tillsatt en komité för afgifvande af yttrande i anledning af

jernvägsstyrelsens förslag till omgestaltning af bangårdsanordningarna i

och invid Stockholm samt om vestra stambanans inledande till hufvudstaden,

har Kongl. Maj:t tillika gifvit denna komité i uppdrag att taga

under öfvervägande de uttalanden rörande annan sträckning af stambanan

än den af jern vägs styr elsen förutsatta, som förekommit ej mindre uti af

chefen för generalstaben afgifna utlåtanden, än äfven uti den inom Riksdagen

väckta motion, för hvars innehåll utskottet här ofvan redogjort; och hade

komitén att, derest annat sätt för frågornas lösning än det af jernvägsstyrelsen

föreslagna syntes komitén böra ifrågakomma, härom afgifva förslag.

\ id sådant förhållande och då, enligt hvad utskottet ofvan anfört,

de dubbelspårsänordningar å bansträckorna Elfsjö—Huddinge och Tumba

—Rönninge, som nu åt Kongl. Maj:t föreslagits, åtminstone icke för den

närmaste tiden kunna anses vara för trafikens besörjande oundgängligen

nödvändiga, bör gifvetvis med dessa arbetens beslutande anstå i afvaktan

på den utredning, hvarom Kongl. Maj:t nu föranstaltat.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer utskottet:

a) att Kongl. Maj.ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas; och

b) att herr Erikssons ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

II.

Ang. vissa I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

nya byggnader^tt för år 1902 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af

ningar vid nya byggnader och anläggningar vid statens jern vägstrafik, 2,793,000 kro“fägstrlfik''

nor’ me^ rätf för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna 1,450,000 kronor.

I sitt utlåtande n:o 38 bär statsutskottet till behandling förehaft denna

Kongl. Maj:ts framställning utom i hvad den afser anvisande af medel för

utförande af nedan nämnda byggnader och anläggningar, nemligen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

9

Vid Södertelje:

Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 7 lägenheter

och kök jemte uthus och källare .............................. kronor

Enligt jernvägsstyrelsens den 30 november 1900 till

Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse, som intagits uti det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

civilärenden, hafva förberörda boställen afsetts för personal

vid både Södertelje och Saltskogs stationer.

Vid Liljeholmen:

Inköp af en jernkontoret tillhörig byggnad och densammas

inredande till boställshus för stationsbetjente

med 4 lägenheter om 1 rum och kök jemte

uthus och källare ............................................................ »

Svårigheten att genom förhyrning anskaffa lämpliga

och stationen närbelägna bostäder föranledde, enligt hvad

jernvägsstyrelsen anfört, denna bostadsanordning.

Vid Stockholm södra:

Utvidgning af spårsystemet samt anläggning af ytterligare

en lastkaj ............................................................ »

Det stora behof af ökadt spårutrymme, som öfver

allt i Stockholm gjorde sig gällande, fordrade vid södra

stationen det snara utläggandet af flera lastnings- och

lossningsspår med dertill hörande lastkaj.

Vid Stockholm Stadsgården:

Utvidgning af spårsystemet ................................................... »

För tillgodogörande af Stockholms stads nyanordnade

hamnkaj och hamnplan i Stadsgården kräfdes dervarande

spårsystems utsträckning öfver den sistnämnda.

Kostnaderna för nu närmast förestående spåranläggningar,

som beräknats till 25,200 kronor, vore afsedd

att gemensamt bestridas af statens jernvägar och staden

enligt samma grunder för fördelningen, som vid föregående

dylika anläggningar blifvit tillämpade.

Transport kronor

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 42 Höft.

om 1 rum

22,600: —

13,000: —

24,400: —

12,600: —

72,600: —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

Vid Stockholm norra:

Transport kronor 72,600: —

Utvidgning af spårsystemet .................................................. kronor 69,700: —

Bristen på tillräckligt spårutrymme vid Stockholms

stationer gjorde sig i all synnerhet vid Stockholms

norra station känbar, der antalet godsvagnar under

senare tider ofta varit så stort, att nödig omvexling

af sådana mellan de få lastnings- och lossningsspåren

å ena sidan och uppställningsspåren å den andra endast

med största svårighet och under hindrande tidsutdrägt

kunnat ega rum. I den nu angifna kostnadssumman

inginge öfverbyggnadsmateriel till ett belopp af omkring

25,200 kronor, hvilka materialier allt framgent

vid bangårdens blifvande genomgripande ombyggnad

komme till användning, hvarför kostnaden för den mera

provisoriska spårutläggning, som nu ifrågasattes, egentligen

inskränktes till 44,500 kronor.

Vid Tomteboda:

Utvidgning af spårsystemet ............................................... » 168,800: —

Den här ofvan omnämnda och begärda utvidgningen

af spårsystemet vid Stockholms norra station,

hvarigenom ökadt antal lossnings- och lastningsspår

derstädes skulle beredas, förutsatte, att vagnrangeringen

i hufvudsak skedde vid Tomteboda, hvarför den

för sistnämnda station begärda utvidgningen hufvudsakligen

afsåge åstadkommandet af spårgrupper för

rangering af godsvagnar. Beträffande härför erforderlig

öfverbyggnadsmateriel med ett värde af omkring

101,200 kronor, gälde detsamma, som ofvan under

Stockholm norra anförts, hvadan den direkta utgiften

för de provisoriska anordningarna egentligen utgjorde

67,600 kronor.

Tillbyggnad af lokomotivstallet för beredande af ytterligare

åtta stallrum ...................................................... » 160,000:

Det ökade antalet lokomotiv, som måste uppställas_

Transport kronor 471,100: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

11

Transport kronor 471,100: —

vid Stockholms stationer och särskilt vid Tomteboda,

fordrade anordnandet af flera stallrum.

Uppförande af boställshus för stationsbetjente med 6

lägenheter om 1 rum och kök jemte uthus och

källare.................................................................................. » 25,000: —

Uti denna byggnad skulle bostad beredas för

stationsbetjente, som borde finnas bosatte i stationens

närhet.

Vid Norrtull:

Utvidgning af sparsystemet ................................................ » 36,000: —

I sammanhang med här ofvan omförmälda spårförändringar

och utvidgningar vid Stockholm norra

och Tomteboda stationer samt för att bereda bättre

utrymmen vid dem hade det befunnits nödvändigt att

utvidga Norrtulls station, dit då vissa sorters vagnslastgods

skulle, till lättnad för norra stationen, kunna

sändas. Dessa spåranordningar påräknades blifva af

mera permanent natur än förenämnda vid Stockholm

norra och Tomteboda.

Vid Värtan :

Nedläggning af en 30 tons vagnvåg ............................... * 5,500: —-

Denna vagnvåg vore behöflig för vågning af stenkolsvagnar,

hvilka från dervarande upplag afsändas.

Vid Hagalund:

Anordnande af lastplats ....................................................... » 15,500: —

Efter upprepade petitioner om anordning vid redan

befintliga hållplatsen Hagalund jemväl af lastplats för

det hastigt tillväxande samhällets behof hade jernvägsstyrelsen

ansett sig böra ifrågasätta anslag dertill.

Terrängens beskaffenhet vid platsen medgåfve emellertid

endast anordnande af stickspår, och sådan an ord- _

Transport kronor 553,100: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

Transport kronor 553,100: -—•

ning jemte den lifliga trafiken mellan Stockholm och

Jerfva medgåfve ej heller godstågen att der göra längre

uppehåll å hufvudspåret för verkställande af behöfliga

vagnomvexlingar, hvadan godstrafiken till och från

lastplatsen skulle i regel ombesörjas genom separata

tåg från Tomteboda. _

Summa kronor 553,100: —

Enligt hvad af jernvägsstyrelsens förberörda skrifvelse inhemtas, äro

vissa af dessa arbeten afsedda att redan under innevarande år komma till

utförande, och belöper sig kostnaden härför till sammanlagdt 447,100

kronor, som enligt Kongl. Maj:ts framställning skulle förskottsvis af för

Kongl. Maj:t tillgängliga medel utbetalas under detta år.

Sedan, på sätt under föregående punkt omnämnts, ett af jernvägsstyrelsen

afgifvet förslag till omgestaltning af bangårdsanordningarna i

och invid Stockholm samt af vestra stambanans inledande till hufvudstaden

af Kongl. Maj:t hänskjutits till yttrande af en komité, som har att,

derest annat sätt för frågornas lösning än det af jernvägsstyrelsen före

slagna synes komitén böra ifrågakomma, härom afgifva förslag, har stats*

rådet och chefen för civildepartementet från vederbörande afdelning inom

jernvägsstyrelsen infordrat yttrande, huruvida ändring af styrelsens berörda

förslag skulle kunna hafva inverkan på frågan om behöfligheten af de

byggnader och anläggningar, som här ofvan omförmälts.

Enligt hvad departementschefen skriftligen meddelat statsutskottet, har

till följd häraf t. f. chefen för jernvägsstyrelsens banafdelning i afgifven

promemoria tillkännagifvit, att förändring i vestra stambanans sträckning

närmast Stockholm skulle kunna hafva inflytande på behofvet af de nya

boställshus, som ifrågasatts vid Södertelje och Tomteboda.

Då med anledning häraf skäl syntes föreligga att låta med uppförande

af samma boställshus tills vidare anstå, har departementschefen förklarat

de derför afsedda beloppen, 22,600 kronor för boställshuset vid Södertelje

och 25,000 kronor för det vid Tomteboda, för närvarande icke vara erforderliga;

och har departementschefen tillika meddelat, att ifrågavarande

boställshus icke varit afsedda att redan under innevarande år komma till

utförande.

Efter detta meddelande torde det af Kongl. Magt äskade anslag, med

afseende hvarå utskottet nu har att yttra sig, böra minskas med de beräknade

kostnaderna af tillsammans 47,600 kronor för uppförande ‘af

boätällshusen vid Södertelje och Tomteboda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

Beträffande de öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna nya byggnader och

anläggningar, hvarom nu är fråga, äro desamma visserligen delvis åtgärder

af provisorisk natur, men då, enligt hvad jernvägsstyrelsen framhållit, samtliga

dessa anordningar måste anses vara redan nu behöfliga för trafikens

besörjande, har utskottet funnit giltiga skäl tillstyrka bifall till Kongl.

Maj:ts framställning i denna del.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen, till utförande af ofvan

omförmälda nya byggnader och anläggningar vid statens

jernvägstrafik med undantag af de ifrågasatta boställshusen

vid Södertelje och Tomteboda, för år 1902 å

riksstatens sjette hufvudtitel anvisar 505,500 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

447,100 kronor.

Stockholm den 26 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

liih. tUl Ritcsd. [‘rot. 11)01. 4 Samt. 1 Afd. 42 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:76 Skrifvelse till Konungen, angående vissa utaf Kongl. May.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar vid st s. 11 i texten