Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.is i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag till Chalmers tekniska läroanstalt.

1901-04-30 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:78, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.is i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag till Chalmers tekniska läroanstalt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

I

N:o 78.

*

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1901, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.is i statsverkspropositionen

under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar om

anslag till Chalmers tekniska läroanstalt.

(2:a U. A.)

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna dringarT

proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t stulen för

i punkten 27 under åttonde hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte, ^isfcTwromed

uteslutande ur den för Chalmers tekniska läroanstalt faststälda anstalt.

stat af deri upptagna anslag till befrämjande af undervisningen i

byggnadskonst och ornamentsritning, 500 kronor, till en lärare i mekanisk

teknologi, mekanik och konstruktion af enkla maskindelar, 2,000 kronor,

till en lärare i svenska språket och bokföring, 400 kronor, till repetitörer,

1,200 kronor, samt till aflöningsbidrag, som förut utgått af

donationsmedel, 2,050 kronor, eller tillhopa 6,150 kronor,

dels på ordinarie stat bevilja:

till höjning af aflöningen för en hvar af sex nuvarande lektorer,

nemligen i matematik och beskrifvande geometri, i kemisk teknologi

samt mineralogi och geognosi, i maskinlära och maskinkonstruktioner,

i skeppsbyggeri, i byggnadskonst och ornamentsritning samt i elektroteknik

från 3,500 kronor till 4,500 kronor.................... kronor 6,000: —

till höjning af aflöningen till en andre lärare i

matematik från 1,000 kronor till 3,000 kronor............ „ 2,000: —

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. t Afd. 43 Höft. (N:o 78.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

till höjning af aflöningen för en andre lärare i

allmän kemi från 2,000 kronor till 3,000 kronor......... kronor 1,000: —

till höjning af aflöningen för en lärare i skeppsbyggeri

från 1,800 kronor till 3,000 kronor ................ „ 1,200: —

till höjning af aflöningen för en lärare i allmän

mekanik från 1,500 kronor till 2,500 kronor ............... „ 1,000: —

till höjning af aflöningen för en lärare i väg- och

vattenbyggnadskonst från 1,200 kronor till 2,000 kronor „ 800: —

till höjning af aflöningen för en lärare i modellering

från 500 kronor till 1,200 kronor ...........................

till aflöning af en lärare i mekanisk teknologi

till aflöning af en lärare i konstruktion af enkla

maskindelar ..............................................................................

till aflöning af en lärare i elementär mekanik ...

till aflöning af en lärare i svenska och tyska

språken ......................................................................................

till aflöning af en lärare i bokföring .....................

till höjning af aflöningen för en lärare i frihands
teckning

från 1,000 kronor till 2,500 kronor ...............

till aflöning af en läiare i elektrokemi .................

till aflöning af en lärare i landtmäteri ..................

till höjning af bibliotekariens arfvode från 300

kronor till 800 kronor ........................................................

till höjning af aflöningen för en vaktmästare

från 750 kronor till 1,200 kronor med bibehållande

af rätt till fri bostad ............................................................

till arfvoden för assistenter och repetitörer .........

till aflöning af arbetsbiträden på verkstaden ......

eller sammanlagdt 32,450 kronor, vid bifall hvart

stalten skulle komma att ökas med 26,300 kronor

dels förklara, att för ifrågavarande lektorsbefattningar aflöningen

skulle fördelas i lön och tjenstgöringspenningar med 2,600 kronor såsom

lön och 1,900 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

dels ock medgifva, att samtlige lektorer och läraren i verkstadsarbete

vid anstalten egde efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta

ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem

års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,

med rätt för nuvarande lektorer och läraren i verkstadsarbete att i

fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter

sin utnämning i sådan egenskap tjenstgjort vid anstalten; att andre

11

700: —

*

11

1,500: —

11

1,200: —

ii

1,200: —

ii

2,000: —

ii

600: —

ii

1,500: —

ii

800: —

n

400: —

ii

500: —

ii

450: —

ii

8,100: —

ii

1,500: —

staten för an-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

3

läraren i matematik, andre läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri

äfvensom läraren i frihandsteckning egde efter fem års väl

vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kronor; samt att

dessa ålderstillägg finge utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende bär chefen för ecklesiastikdepartementet

anmält, hurusom styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt

i Göteborg uti särskilda skrivelser till Kongl. Maj:t den 27

september 1899 och den 29 september 1900 hemstält, att Kongl. Maj:t

måtte till Riksdagen aflåta proposition dels om fastställande af förändrad

aflöningsstat för läroanstalten i öfverensstämmelse med af styrelsen

framstäldt förslag, dels ock om beviljande af ett tilläggsanslag

å 8,400 kronor till den för år 1901 gällande staten.

Innan departementschefen närmare redogjort för innehållet i dessa

skrifvelser, har departementschefen erinrat, hurusom styrelsen under

år 1898 till Kongl. Maj:t inkommit med en framställning i fråga om

förändrad aflöningsstat för anstalten, samt att Kongl. Maj:t med anledning

häraf till 1899 års Riksdag aflåtit proposition i ämnet, hvilken

proposition afvikit från det af styrelsen då upprättade förslag endast

i så måtto, att af styrelsen ifrågasatta förhöjningar i föreståndarens för

anstalten aflöning från 5,000 kronor till 6,000 kronor samt i anslaget till

stipendier och premier från 550 kronor till 1,000 kronor icke ansågos böra

i propositionen upptagas. Denna innehöll, att Riksdagen ville — med uteslutande

af de för anstalten beviljade anslag till en lärare i allmän och

husbyggnadskonst 1,500 kronor,'' till befrämjande af undervisningen i

byggnadskonst och ornamentsritning 2,000 kronor, till en lärare i

elektroteknik 2,000 kronor samt till en lärare i mekanisk teknologi,

mekanik och konstruktion af enkla maskindelar 2,000 kronor eller tillsammans

7,500 kronor — dels på ordinarie stat bevilja:

till höjning af aflöningen för en hvar af fyra lek
-

torer, nemligen i matematik och beskrifvande geometri,

i kemisk teknologi samt mineralogi och geognosi, i maskinlära

och maskinkonstruktioner samt i skeppsbyggeri, från

3,500 kronor till 4,500 kronor ............................................. 4,000 kronor,

till upprättande af ett nytt lektorat i byggnadskonst

och ornamentsritning .................................................................. 4,500 ,,

till upprättande af ett nytt lektorat i elektroteknik 4,500 „

till höjning af aflöningen för en andre lärare i matematik

från 1,000 kronor till 3,000 kronor ........................... 2,000 „

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

till höjning af aflöningen för en andre lärare i allmän

kemi från 2,000 kronor till 3,000 kronor............................. 1,000 kronor,

till höjning af aflöningen för en andre lärare i skeppsbyggeri

från 1,800 krono!- till 3,000 kronor........................ 1,200 ,,

till höjning af aflöningen för en lärare i väg- och

vattenbyggnadskonst från 1,200 kronor till 2,000 kronor 800 „

till höjning af aflöningen för en lärare i allmän

mekanik från 1,500 kronor till 2,500 kronor ..................... 1,000 ,,

till aflöning för en lärare i mekanisk teknologi......... 1,500 „

till aflöning för en lärare i konstruktion af enkla

maskindelar .................................................................................... 1,200 ,,

till aflöning för en lärare i elementär mekanik......... 1,200 „

till aflöning för en lärare i elektrokemi........................ 800 „

till aflöning för en lärare i landtmäteri........................ 400 „

till höjning af aflöningen för en lärare i svenska

språket och bokföring från 400 kronor till 900 kronor

500

till höjning af aflöningen för en lärare i frihands
teckning

från 1,000 kronor till 2,500 kronor .................... 1,500 ,,

till höjning af aflöningen för en lärare i modellering

från 500 kronor till 1,200 kronor .......................................... 700 „

till höjning af bibliotekariens arfvode från 300 kronor

till 800 kronor ............................................................................ 500 „

till höjning af aflöningen för en vaktmästare från

750 kronor till 1,200 kronor, med bibehållande af rätt

till fri bostad ................................................................................ 450 ,,

till höjning af anslaget till repetitörer från 1,200

kronor till 2,000 kronor............................................................. 800 „

dels förklara, att för ifrågavarande lektorsbefattningar aflöningen

skulle fördelas i lön och tjenstgöringspenningar med 2,600 kronor såsom

lön och 1,900 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

dels ock medgifva: att samtlige lektorer och läraren i verkstadsarbete

vid anstalten egde att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett åldersiillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,

med rätt för dåvarande lektorer och läraren i verkstadsarbete att i fråga

om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter sin

utnämning i sådan egenskap tjenstgjort vid anstalten; att andre läraren

i matematik, allmän kemi och skeppsbyggeri egde efter fem års väl

vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kronor; samt att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78

5

ålderstilläggen finge utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslag: ålderstillägg.

Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit hade emellertid af Riksdagen

ej bifallits i vidsträcktare mån, än att

dels en hvar af de i den för läroanstalten gällande stat uppförda

fyra lektorer, nemligen i matematik och beskrifvande geometri, i kemisk

teknologi samt mineralogi och geognosi, i maskinlära och maskinkonstruktioner

samt i skeppsbyggeri berättigades att, utöfver dem då tillkommande

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor efter fem och tio

års väl vitsordad tjenstgöring, efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring

åtnjuta ett tredje ålderstillägg, likaledes å 500 kronor, att utgå

af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg,

dock att den lektorerna dittills tillkommande rätt till pension å

allmänna indragningsstaten samt deras ställning till lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa icke härigenom underginge

någon förändring,

dels ock Riksdagen — med uteslutande af det för anstalten beviljade

anslag till en lärare i allmän och husbyggnadskonst 1,500 kronor,

af 1,500 kronor utaf anslaget till befrämjande af undervisning i byggnadskonst

och ornamentsritning samt af anslaget till en lärare i elektroteknik

2,000 kronor eller tillsammans 5,000 kronor — för upprättande

af ett nytt lektorat i byggnadskonst och ornamentsritning och ett nytt

lektorat i elektroteknik, båda med enahanda aflöningsförmåner, som af

läroanstaltens förutvarande lektorer komme att åtnjutas, på ordinarie

stat beviljade tillsammans 7,000 kronor, hvarjemte det ordinarie anslaget

ökades med ett belopp af 2,050 kronor, som dittills af läroanstalten

tillhörande donationsmedel utgått såsom bidrag till aflöning åt lärarne

i landtmäteri, väg- och vattenbyggnadskonst, svenska språket och bokhålleri,

frihand steckning samt modellering, till följd hvaraf anslaget i

sin helhet, förut 56,000 kronor, ökades med 4,050 kronor.

Detta Riksdagens beslut hade af Kongl. Maj:t, jemlikt beslut den

19 maj 1899, blifvit godkändt, hvadan statens slutsumma alltså för

närvarande uppginge till 60,050 kronor, hvilket belopp vore fördeladt

på sätt utvisades af följande

nu gällande stat för Chalmers tekniska läroanstalt:

Föreståndaren, som tillika är lektor

(utom fri bostad).............................. kronor 5,000: —

En lektor ........................................ „ 3,500: —

Fem lektorer ....................................... „ 17,500: —

Transport kronor 26,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

En andre lärare

n

lärare

i matematik .........

„ i allmän kemi .....

i skeppsbyggeri..............

„ i allmän mekanik ...........

andre lärare i mekanik, mekanisk

teknologi och konstruktion

af enkla maskindelar ...

Transport kronor 26,000

1,000

, 2,000

, 1,800

, 1,500

2,000:

lärare i

väg- och

ii

1,200:

400

1,000

500

3,000

500

300

1,200

500

750

550

vattenbyggnadskonst

.................... „

svenska språket- och

bokföring .................. ,,

,, ,, i frihandsteckning ......... „

„ ,, i modellering ................. ,,

„ ,, i verkstadsarbete ........... „

Sekreterarens arfvode........................ ,,

Bibliotekariens „ „

Anslag till repetitörer..................... „

,, för befrämjande af undervisning

i byggnadskonst och

ornamentsritning ....... „

Vaktmästare (utom fri bostad)........ „

Stipendier och premier ................ ,,

Ersättning för aflöningsbidrag, som

förut utgått af donationsmedel...........

Bibliotek, samlingar och laboratorium kronor 4,600:

Verkstaden............................................. „

Uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ........................................... „

Till undervisningsmateriel samt ersättning

för handledning vid

elevernas praktiska arbeten........ ,,

Ersättning för anskaffad lokal till

undervisning i skeppsbyggeri ... „

Ersättning för instruments, kartors,

böckers och möblers underhåll

och förökande äfvensom för reparationer,

ved, ljus m. m. i hvad

skeppsbyggeriafdelningen beträffar ,.

kronor 44,200

„ 2,050

1,500: —

4,000: —

1,300: —

2,000: —

400: —

13,800:

Summa kronor 60,050

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

7

Härtill komme den förmån af ålderstillägg, som enligt staten tillkomme

dels föreståndaren ocli öfriga lektorer med 500 kronor efter fem

års tjenstgöring och med 500 kronor efter 10 års tjenstgöring, samt de

senare med ytterligare 500 kronor efter femton års tjenstgöring, dels

läraren i skeppsbyggeri med 250 kronor efter fem års tjenstgöring och

med ytterligare 250 kronor efter tio års tjenstgöring; varande samtliga

dessa ålderstillägg medgifna till utgående från åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg.

Omförmälda af 1899 års Riksdag beviljade anslag å 2,050 kronor

hade, enligt hvad styrelsens för anstalten nu förevarande framställning

utvisade, af styrelsen sålunda fördelats:

Andre läraren i matematik.............................................

Läraren i väg- och vattenbyggnadskonst .............

,, i svenska språket och bokföring ................

,, i frihandsteckning ..........................................

„ i modellering .....................................................

,, i landtmäteri ...................................................

kronor 400

—

„ 300

—

„ 300

—

„ 400

—

„ 400

—

„ 250

—

kronor 2,050

—

Då nu styrelsen för läroanstalten, såsom förut angifvits, till Kongl.

Magt inkommit med förnyad framställning om förändringar i staten för

läroanstalten af i det hela samma innehåll som styrelsens år 1898 gjorda

hemställan, och styrelsen dervid till stöd för sin framställning hänvisat

till hvad styrelsen år 1898 yttrat, har departementschefen nu i korthet

erinrat, i den mån styrelsens senaste framställning dertill föranledde,

om hvad i det för 1899 års Riksdag framlagda ärendet förekommit.

Styrelsen, som beledsagat denna sin framställning med en utförlig

motivering, hade deruti yttrat hufvudsakligen följande.

Den utredning angående de sedan år 1870 inträdda förändringarna

i lefnadsomkostnaderna för lärare och med dem jemförliga tjenstemän,

som lemnats af den för undersökning af lärarnes vid de allmänna läroverken

ekonomiska ställning år 1878 tillsatta komité, hade blifvit af

Kongl. Maj:t i hufvudsak gillad, hvilket fram ginge af Kongl. Maj:ts

upprepade propositioner om lönereglering för lärarne vid de allmänna

läroverken, senast till 1898 års Riksdag. Emellertid hade, sedan nämnda

komité afgifvit sitt betänkande, lefnadsomkostnaderna i allmänhet stigit,

till följd hvaraf och då lärarne voro för sin utkomst hänvisade till fasta

löneförmåner, de nödvändiga lefnadsomkostnaderna för dem måste anses

hafva blifvit ej obetydligt stegrade. Under det att lektorerna vid allmänna

läroverk efter den 20 maj 1874, då för dem faststälts fem löne
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

grader å 2,500, 3,000, 3,500, 4,000 och 4,500 kronor, icke blott icke fått

sina löneförmåner förminskade, utan tvärtom af 1882 år Riksdag erhållit

på extra stat en löneförbättring af 500 kronor om året, med undantag

för dem, som befunnit sig i högsta lönegraden, för bvilka nämnda löneförbättring

hittills utgått med 250 kronor, men af 1898 års Riksdag höjts

till 500 kronor, till följd hvaraf alltså lektorslönerna vid allmänna läroverken

från och med 1899 års början utginge med 3,000, 3,500, 4,000,

4,500 och 5,000 kronor af statsmedel, så hade deremot lönen för lektorer

vid Chalmers tekniska läroanstalt, hvilken lön under åren 1866—

1873 utgjort 3,500 kronor om året, men sistnämnda år höjts med ett så

kalladt dyrtidslägg å 700 kronor, år 1878 blifvit sänkt till det ursprungliga

beloppet under samtidigt införande af två vilkorliga ålderstillägg,

hvardera å 500 kronor, så att från sistnämnda år lektorernas lönegrader

vid anstalten utgjort 3,500, 4,000 och 4,500 kronor. På grand af de i

Göteborg rådande synnerligen höga prisen på bostadslägenheter hade

dessutom icke blott lektorerna, utan äfven öfriga ämneslärare vid dervarande

allmänna läroverk af kommunen tillerkänts liyresersättning, hvilken

för lektorer utginge med 700 kronor i första och 850 kronor i andra

lönegraden samt 1,000 kronor i öfriga lönegrader. Någon utsigt för

utverkande af motsvarande förmån åt lärarne vid Chalmers tekniska

läroanstalt förefunnes desto mindre, som denna anstalt i olikhet med

de allmänna läroverken icke kunde sägas ega karakteren af ett lokalt

undervisningsverk, närmast afsedt för stadens och den kringliggande

nejdens ungdom, utan i likhet med tekniska högskolan måste betraktas

som en teknisk bildningsanstalt för hela riket, hvilket bäst framginge

af det sakförhållande, att anstalten fått och allt fortfarande finge mottaga

lärjungar från Sveriges samtliga provinser, ja till och med från

grannländerna Norge, Danmark och Finland. Ån ogynsammare stälde

sig lektorernas vid ifrågavarande anstalt lönevilkor, om de jemfördes

med dem, som åtnjötes af professorerna vid tekniska högskolan, hvilket

i synnerhet framträdde, i fall man beräknade medellönen under trettio

års tjenstgöring.

För lektor vid Chalmers tekniska läroanstalt skulle, under förutsättning

af trettio tjenstår, kräfvas en årlig löneförbättring af 841 kronor

67 öre, för att hans medelinkomst skulle blifva jemgod med lektorernas

vid allmänna läroverken i Göteborg, och 1,750 kronor, för att medelinkomsten

skulle blifva likstäld med professorernas vid tekniska högskolan.

Sagda uppgifter framginge närmare af följande utaf styrelsen

meddelade tabellariskt öfversigt:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o*78. 9

l:a lönegraden ...................

2:a » ..........................

3:e » ..........................

4:e » .......

Nuvarande lektors- lön vid Chalmers

tekniska läro- anstalt

Lektorslön vid all- männa läroverk i

Göteborg f. o. m.

år 1899

Professorslön vid

tekniska högskolan

kronor

öre

kronor

öre

kronor |öre

3.500

4,000

4.500

4,500

4,500

—

3,700

4,350

5.000

5,500

6.000

6,000

6,000

6,000

6,000

6,000

—

5:e y> ...................

Medellön under 30 år

4,250

5,091

6 7

6,000

Lektorernas vid Chalmers tekniska läroanstalt undervisning vore

ur qvantitativ synpunkt fullt lika, stundom till och med mera omfattande

än lektorernas vid allmänna läroverk, hvarjemte äfven större kompetensfordringar

måste ställas på de förre och särskildt längre utbildning inom

det praktiska lifvet af dem fordras, under det att å andra sidan undervisningen

inom anstaltens högre afdelning till sin natur vore så likartad

med den, som lemnades vid tekniska högskolans motsvarande fackafdelningar,

att nästan samma kompetens vore nödig för erhållande af en

lektorstjenst vid läroanstalten som af en professorsbefattning vid tekniska

högskolan; och då undervisningsskyldigheten för en lektor vid läroanstalten

och en professor vid tekniska högskolan vore lika omfattande,

syntes rättvisa och billighet kräfva, att lektorslönen vid Chalmers tekniska

läroanstalt snarast borde hafva ett medelvärde mellan lönen för

en professor vid tekniska högskolan och lektorslönen vid allmänna läroverk

i Göteborg.

Äfven för Chalmers tekniska läroanstalts samtlige öfrige lärare

kunde samma ofördelaktiga löneförhållanden som för lektorerna anses

vara gällande.

Under de sista decennierna hade lärjungeantalet vid anstalten befunnit

sig i en hastig och nästan oafbruten tillväxt, så att detta antal under

åren 1881—1885 i medeltal utgjort 110, under åren 1886—1890 153,

under åren 1891—1895 227, år 1896 241 och under läsåret 1897—1898

262, deraf 153 i den högre afdelningen. Antalet hade sålunda i jemförelse

med den förstnämnda siffran vida mer än fördubblats, hvarigenom elevantalet

i do olika årskurserna stigit betydligt och numera regelbundet i vissa

årskurser öfverstege 50, 00, ja 65. Lärarnes redan i och för sig trägna och

Bill. till RiJcsd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 43 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

ansvarsfulla arbete hade derigenom blifvit mer än skäligt ökadt utan något

som helst vederlag, hvilket framträdde så mycket skarpare vid läroanstalten,

som derstädes, i olikhet med hvad som vore förhållandet vid tekniska högskolan,

ej funnes anstälda några assistenter åt de ordinarie lärarne.

Franpstegen inom tekniken hade under de senaste årtiondena varit

snabbare än inom något annat läroområde och stälde kraf icke blott

på ökadt arbete, utan äfven på ökade tillgångar hos lärarne för inköp

af litteratur, i fall det skulle blifva dem möjligt att ens tillnärmelsevis

hålla sig i jemnhöjd med utvecklingen inom deras respektive läroämnen

och öfver hufvud uppfylla de fordringar, som måste ställas på ungdomens

handledare vid en högre teknisk läroanstalt. Lärarnes vid

Chalmers tekniska läroanstalt ställning vore äfven i det afseendet ogynsam,

att Göteborg icke egde något naturvetenskapligt eller tekniskt

bibliotek utöfver anstaltens egen boksamling, i hvilken på grund af

anslagets knapphet flere lärofack med nödvändighet måste blifva synnerligen

ofullständigt representerade.

Den ofördelaktiga ekonomiska ställning, läroanstalten sålunda hade

att erbjuda sina lärare, hade slutligen icke kunnat undgå att göra dess

lärareplatser föga begärliga, såsom bäst framginge dels deraf, att lärarne

vid anstalten sökte anställning vid annan undervisningsanstalt, och dels

än mer deraf, att en lärarebefattning sådan som den i mekanisk teknologi

och konstruktion af enkla maskindelar ej ens kunnat tillsättas af

brist icke blott på kompetente sökande, utan på sökande öfver hufvud,

ett förhållande som, med hänsyn till den för närvarande eljest rådande

starka konkurrensen på lärarebanan i allmänhet, måste betraktas såsom

synnerligen talande och som, derest icke förut omförmälda missförhållanden

snart undanröjdes, kunde komma att högst menligt inverka på

undervisningens godhet och omöjliggöra läroanstaltens uppehållande på

den ståndpunkt, den hittills lyckats intaga.

Nära ett fjerdedels århundrade både förflutit, sedan planen i allt

väsentligt uppgjorts till ämnesfördelningen och omfattningen för de

olika lärarnes undervisning vid anstalten, om ock vid ett par tillfällen

under denna tid statsmagterna beviljat ökade anslag åt anstalten. På

grund af ändrade tidsförhållanden och ökade kraf på den tekniska undervisningen

kunde frågan om utverkande af högre löner åt lärarne icke

inskränkas till föreslåendet af en allmän proportionerlig löneförhöjning,

utan måste jemkningar eg a rum i de olika lärarnes undervisningsskyldighet

och deraf ändringar förorsakas äfven i deras löneförmåner.

Lönen för lektorerna ansåge styrelsen böra höjas från 3,500 kronor

till 4,500 kronor, äfven med hänsyn dertill, att lektorerna vid tekniska

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78-

11

högskolan åtnjöte en aflöning, som vöre jemförlig med eller öfverstege

lektorernas vid Chalmers tekniska läroanstalt, ehuru de hade en betydligt

mindre tjenstgöring, i allmänhet ej uppgående till halfva antalet

timmar, och oaktadt deras undervisning omfattade de förberedande

ämnen, som vid läroanstalten icke sköttes af lektorerna, utan af de

öfriga lärarne.

Vidkommande det begärda ålderstillägget till läraren i verkstadsarbete

eller den så kallade verkmästaren erinrade styrelsen, att denne

lärare vore så strängt upptagen af tjenstgöringen vid anstalten, att

lian måste uteslutande egna sig åt densamma, i det att hans Undervisningstid

uppginge till omkring 30 timmar i veckan förutom det

öfvervakande af arbeten på verkstaden för anstaltens räkning, som

mellan lektionstimmarna vore af nöden. Då denne lärare derför med

afseende på tjenstgöringens omfattning och stadigvarande natur Vore

fullt jemförlig med lektorerna, ansåge styrelsen fördelaktigast, om

honom bereddes löneförbättring på det sätt, att han finge rättighet att

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret

näst efter det, då han till tjensten utnämndes, åtnjuta ett ålders - tillägg af 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring

ett ålderstillägg af jemväl 500 kronor.

När platsen som lärare i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion

af enkla maskindelar första gången blifvit tillsatt, hade tjensten

lemnats åt samma person, åt hvilken uppdragits befattningen såsom

föreståndare vid den då nyligen grundade, i sammanhang med Chalmers

tekniska läroanstalt stående materialprofningsanstalten; meti sedan år

1895 en förening af dessa tjänster befunnits olämplig på grund äf sistnämnda

anstalts utveckling, hade inträffat, att, då lärareplatsen förklarats

ledig, icke någon sökande anmält sig. Med Kongl. Maj:ts tillstånd

hade platsen derefter under tre år uppehållits genom undervisningens

fördelning på två af lärarne vid läroanstalten. Då platsen

under våren 1898 å nyo förklarats ledig, hade anmält sig två sökande,

hvilka dock icke förmått visa sin kompetens. De med platsen förbundna

löneförmåner, utgörande för en undervisning af tolf timmar i veckan

2,000 kronor om året utan utsigt till erhållande af ålderstillägg och

utan pensionsrätt, vore ock så obetydliga, att man ej kunde vänta att

uti ämnen, som hvart för sig kräfde omfattande bokliga förberedelser och

stor praktisk erfarenhet, vinna lämpliga lärarekrafter. En väsentlig höjning

i anslaget måsto derför vidtagas, derest det afsedda målet skulle vinnas.

Enligt styrelsens ursprungliga förslag till undervisningsplan för den

nämnda lärareplatsen hade deri ingått äfven tre timmars undervisning i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

elementär mekanik. Denna undervisning hade dock genast måst uteslutas

från ifrågavarande lärares undervisningsskyldighet och hade hittills uppehållits

på provisoriskt sätt genom förordnande af än en och än eu annan

lärare, livilket ej kunde anses tillfredsställande. Hittills hade denna undervisning

af brist på lärarekrafter varit gemensam för lägre avdelningen»

andra årskurs och eleverna i kemi uti högre afdelningens andra årskurs.

I betraktande af det betydligt högre kunskapsmått i matematik, som

eleverna i kemi egde i jemförelse med lägre afdelningen, kunde en sådan

anordning ej betraktas annorledes än såsom en nödfallsutväg. Jemväl

på grund af elevantalets ökning måste nämnda anordning ändras, enär

antalet elever i lägre afdelningens andra årskurs icke oväsentligt öfverstege

60 och antalet elever i kemi i nämnda årskurs af högre afdelningen

utgjorde 11. Undervisningen i mekanik borde enligt styrelsens

åsigt meddelas nämnda elever af högre afdelningen under fyra timmar,

skildt från lägre afdelningen, för hvilken undervisningen i mekanik

lämpligen kunde bibehållas vid samma timtal som tillförene. Totala

undervisningstiden för de ämnen, som från början afsetts skola tillhöra

ifrågavarande lärarebefattning, utgjorde sex timmar i mekanisk teknologi,

deraf fyra uti högre afdelningens tredje årskurs och två i samma afdelnings

andra årskurs, sex timmar i konstruktion af enkla maskindelar

uti högre afdelningens andra årskurs samt sju timmar i elementär mekanik,

deraf fyra för eleverna i kemi uti högre afdelningens andra

årskurs och tre uti lägre afdelningens andra årskurs eller tillhopa nitton

timmar. Vid tekniska högskolan vore den motsvarande undervisningen

fördelad på en professur i mekanisk teknologi, ett lektorat i konstruktion

af enkla maskindelar och ett lektorat i elementarmekanik och beskrifvande

maskinlära. Läroämnena mekanisk teknologi, konstruktion af

enkla maskindelar och elementär mekanik förutsatte hos läraren så

väsentligt olika utbildning, att det mötte rätt stora svårigheter att finna

en person, som kunde och ville åtaga sig undervisning i dem alla.

Styrelsen förestälde sig derför, att det vore lämpligast, att ämnena fördelades

på tre lärareplatser med mindre tjenstgöringsskyldighet, styrelsen

obetaget att, derest förhållandena gjorde sådant önskvärdt, förena två

eller tre af dessa befattningar hos samma person.

Undervisningen i teoretisk mekanik omfattade för närvarande 7 Va

timmar uti högre afdelningens andra årskurs inom samtliga facken med

undantag af det kemiska. Detta läroämne utgjorde ett af de väsentligaste

underlagen för såväl den egentliga maskinläran som ingeniörsvetenskapen

i allmänhet. Särskildt gälde detta för hus- och hrobyggnadskonsten, på

hvilket område de rent teoretiska framstegen under de senare åren ledt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

13

till bildandet af en särskild hjelpvetenskap, den så kallade byggnadsmekaniken.

Oaktadt det knappt gåfves något högre tekniskt läroverk

utomlands, der ej särskild undervisning meddelades i detta ämne, och

byggnadsstatik sedan flere år tillbaka varit upptagen såsom sjelfständigt

ämne vid tekniska högskolan, hade styrelsen af brist på medel sett sig

ur stånd att vid Chalmers tekniska läroanstalt införa undervisning i detta

ämne. Denna brist hade visserligen i någon mån afhjelpts derigenom,

att läraren i teoretisk mekanik vid sidan af sitt egentliga ämne behandlat

några af de elementäraste frågorna inom jordtrycks- och hvalfteorierna,

hvarjemte lektorn i maskinlära jemte sitt eget ämne äfven genomgått

de allra första grunderna i grafostatiken, men behofvet af ökad undervisning

i ämnet hade emellertid år efter år stegrats och under de två

sista läsåren visat sig så tvingande, att eleverna på egen bekostnad

beredt sig enskild undervisning i ämnet. Lärarekollegiet vid anstalten,

hvilket redan för flera år sedan framhållit ifrågavarande behof, hade

nu föreslagit, att den erforderliga ökningen skulle åstadkommas genom

utsträckning af lärarens i teoretisk mekanik undervisning med tre

timmar. Denne lärares undervisning skulle sålunda komma att omfatta

10—11 timmar på läroanstaltens högsta stadier. Hans lön borde derför

i motsvarande mån ökas.

Den kemiska teknologiens omfång hade till följd af den kemiska

industriens utveckling under de sista årtiondena högst väsentligt ökats.

Detta läroämne hade särskild! genom elektrolysens mångfaldiga och

ständigt ökade användning inom den kemiska fabriksdriftens olika grenar

och inom de praktiska undersökningsmetoderna för kemiskt-tekniska

produkter utvidgats med en ny och i tillämpningen ej minst för vårt

land vigtig gren, den tekniska elektrokemien, hvars betydelse redan

hunnit blifva så känd och erkänd, att vid så godt som alla tekniska

läroanstalter särskilda lärarebefattningar inrättats för dess tillgodoseende.

Om utbildningen inom den kemiska fackafdelningen vid läroanstalten

skulle kunna hållas i jemnhöjd med nutidens kraf, syntes det derför

vara oundgängligen nödvändigt, att tillfälle bereddes eleverna i högre

afdelningen till undervisning äfven i elektrokemi. Men då lektorn i

kemisk teknologi redan hade en tjenstgöring af sammanlagdt 24—25

timmar i veckan, kunde denna icke vidare utsträckas, utan förestälde

sig styrelsen, att ett arfvode borde i staten upptagas för en lärare i

detta ämne.

Undervisningen i landtmäteri hade tidigare varit inbegripen i

lärarens i matematik tjenstgöringsskyldighct, men hade sedan en följd

af år varit skild derifrån dels på den grund, att matematikundervisningen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

svält ut och dels derför att lämpligare handledning för eleverna kunde

erhållas genom anlitande af annan person med större praktisk erfarenhet

uti ifrågavarande ämne. Styrelsen ansåge, att det af donationsmedel

till lärare i detta ämne förut anvisade arfvode borde höjas, särskildt

med fäst afseende derpå, att läraren måste i och för praktiska arbeten

på fältet med eleverna på egen bekostnad uppehålla sig utom hemorten.

Till bibliotekariens aflöning vore i staten upptaget ett arfvode af

300 kronor. Med den utveckling, bokförrådet numera erhållit, vore detta

belopp påtagligen oproportionerligt ringa. Det hade ej heller varit

möjligt att af bibliotekarien fordra en sådan katalogisering af läroanstaltens

böcker som bokförrådets vigt eljest skulle hafva kräft, likasom

styrelsen ej heller kunnat påfordra, att biblioteket hölles öppet

för elevernas och allmänhetens betjenande under mera än fyra timmar

i veckan. Till afhjelpande af dessa oegentligheter anhölle styrelsen

om förutnämnda ökning i bibliotekariens aflöning.

För de öfriga lärarne hade äfven åtskilliga jemkningar i omfånget

af deras tjenstgöring egt rum, sedan deras lön reglerats på 1870-talet,

och styrelsen hade med donationsmedel sökt afhjelpa de svåraste obilligheterna

genom anslags beviljande, men af bristande medel ej kunnat

göra det så som önskligt varit. I nedanstående-tabell hade styrelsen

upptagit för dessa lärare i olika kolumner deras tjenstgöringsskyldighet,

nuvarande aflöning och den för dem föreslagna arfvodesförhöjningen.

Lärare i

Timmar

i veckan.

Enligt

gällande stat.

Kronor.

Tillägg af

donations- medel.

Kronor.

Föreslagen

böjning.

Kronor.

Föreslagen

lönestat.

Kronor.

Väg-och vattenbyggnads- konst .............................

77.

1,200

300

500

2,000

Allmän kemi .....................

14

2,000

—

1,000

3,000°)

Skeppsbyggeri ..................

18

1,800°°)

—

1,200

3,000°)

Matematik...........................

16

1,000

600

1,400

3,000°)

Svenska språket och bok- hålleri ..............................

6

400

100

400

900

Frihandsteckning ............

18

1,500

400

600

2,500

Modellering .......................

8

500

400

300

1,200

*) Jemte ett ålderstillägg å 500 kronor.

**) Jemte två ålderstillägg å 250 kronor hvardera.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

15

Uti staten vore slutligen upptagen en aflöning åt vaktmästaren af

750 kronor jemte fri bostad. Läroanstaltens lokaler hade under det sista

decenniet så väsentligt ökats genom hufvudbyggnadens påbyggnad med

anledning af skeppsbyggeriskolans förening med anstalten, genom inredning

af elektrotekniskt laboratorium i källarvåningen och senast genom

den kemiska laboratorieflygelns tillbyggnad till tomtgränsen i tre våningar,

att styrelsen nödgats anvisa till städningsbidrag åt vaktmästaren

275 kronor om året. Detta oaktadt måste vaktmästarens aflöning anses

vara mycket knapp, om afseende fästes vid behofvet af biträde för städningens

nöjaktiga skötsel och jemförelse anstäldes med lönen för vaktmästare

med liknande tjenstgöring och ansvar. Vaktmästarens lön kunde,

enligt styrelsens åsigt, billigtvis icke sättas under det föreslagna beloppet

1,200 kronor.

Styrelsen åberopade till sist ett vid skrifvelsen fogadt utdrag af

anstaltens räkenskaper för åren 1896 och 1897, utvisande, att utgifterna

väsentligt öfverstigit den faststälda staten, och att styrelsen nödgats

använda större delen af donationsfondernas räntor för att bestrida

anstaltens löpande utgifter.

På grund af remiss hade statskontoret, enligt hvad af statsrådsprotokollet

vidare inhemtas, till Kongl. Maj:t afgifvit utlåtande öfver

styrelsens omförmälda framställning.

Efter erinran, att ifrågavarande läroanstalt bestode af två särskilda

afdelningar, af hvilka den högre skulle ega eu verkningskrets emellan

den tekniska högskolans och de tekniska elementarskolornas, så att

undervisningen erhölle eu vetenskapligt-teknisk rigtning, och den lägre

vara afsedd att bibringa en allmänfattlig undervisning, företrädesvis

afseende den praktiska tillämpningen, äfvensom att, med hänsyn till

den mera utsträckta undervisning, som vid ifrågavarande läroanstalt

skulle meddelas, aflöningen för föreståndaren och lektorerna derstädes

blifvit vid upprättande af aflöningsstaten bestämd till belopp, som för

hvar och eu af dem från början med 500 kronor öfverstege den

för föreståndare och lektorer vid tekniska elementarskolorna faststälda

aflöning, hade statskontoret i nämnda utlåtande anfört bland annat

följande.

Hvad anginge lektorerna, i hvilkas aflöning förhöjning ifrågasatts,

så att densamma skulle komma att uppgå i första lönegraden till

4,500 kronor, i andra till 5,000 kronor och i tredje till 5,500 kronor,

så och enär aflöningen för allmänna läroverkens lektorer med inräkning

af å extra stat anvisadt lönetillägg i de fyra lägsta för dessa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

lektorer bestämda lönegrader belöpte sig till respektive 3,000, 3,500,

4,000 och 4,500 kronor samt i den femte lönegraden från och med

år 1899 till 5,000 kronor, samt den stadgade årliga undervisningstiden

vid läroanstalten snarare öfverstege än understege den för allmänna

läroverken bestämda, ansåge statskontoret en förhöjning af

lektorslönerna vid ifrågavarande läroanstalt med 500 kronor eller till

4,000, 4,500 och 5,000 kronor i respektive lönegrader lämpligen böra

ega rum, helst lektorerna vid allmänna läroverken för uppflyttning i

högre lönegrad egde tillgodoräkna sig före befordran till lektor utöfvad

viss annan tjenstgöring vid eller utom allmänna läroverken. Dock

borde, på det någon höjning i den lektorerna vid läroanstalten tillförsäkrade

pension från rikets allmänna indragningsstat icke måtte ega

rum, aflöningen, i likhet med hvad som iakttagits i de tid efter annan

och senast vid 1898 års riksdag föreslagna löneregleringar för lärarne

vid allmänna läroverken, fördelas i lön och tjenstgöringspenningar

sålunda, att af aflöningen 2,600 kronor ansåges såsom lön och 1,400

kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvarvid ålderstilläggen betraktades

såsom tillägg till sjelfva lönen.

Då styrelsen vitsordat, att verkmästarens undervisningstid vid

läroanstalten uppginge till omkring trettio timmar i veckan utom det

öfvervakande af arbetena å verkstaden för läroanstaltens räkning, som

mellan lektionstimmarne vore af nöden, och att han sålunda uteslutande

måste egna sig åt sin tjenst, syntes styrelsens förslag om beredande

af förbättring i verkmästarens aflöning medelst beviljande af ålderstillägg

efter fem och tio år med 500 kronor hvarje gång vara af förhållandena

påkalladt och böra till bifall förordas.

Den föreslagna förhöjningen i vaktmästarens arfvode syntes ock,

med afseende å den honom åliggande skyldighet att ombesörja städningen

i läroanstaltens lokaler, vara med billighet öfverensstämmande.

Hvad åter anginge styrelsens i öfrigt framstälda förslag till omreglering

af tjenster och aflöningsförhållanden vid läroanstalten, vore

statskontoret, med jemväl fästadt afseende å det i § 9 af stadgarne

för anstalten gjorda medgifvande, att två af de så kallade andre-lärarebefattningarna

kunde, om styrelsen så funne lämpligt, förenas hos en

person, hvilket medgifvande styrelsen ifrågasatt att i visst fall få utsträckt

så, att två eller tre dylika befattningar kunde hos en person

förenas, icke i tillfälle att bedöma, om eller i hvad mån läroanstaltens

verksamhet numera påkallade en dylik omreglering, hvarför statskontoret

ansett sig endast böra härutinnan erinra: att beträffande läraren

i väg- och vattenbyggnadskonst, andre läraren i matematik, läraren i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78-

17

frihandsteckning, läraren i modellering och den till inrättande föreslagna

lärarebefattningen i elektrokemi förekomme, att i staten för tekniska

högskolan upptoges från och med år 1899 2,000 kronor för en extra

lärare i väg- och vattenbyggnadskonst, 1,800 kronor för en extra lärare

i matematik, 1,600 kronor för en extra lärare i frihandsteckning, 1,000

kronor för en extra lärare i modellering samt 1,200 kronor för en

extra lärare i elektrokemi; att, enligt hvad 1897 års räkenskaper

utvisade, förening af befattningar vid läroanstalten i så måtto egt rum,

att föreståndaren tillika utöfvat sekreterarebefattningen, att andre

läraren i matematik tillika uppburit arfvodet för lärarebefattningen

i svenska språket och bokföring äfvensom såsom repetitör åtnjutit arfvode

med 300 kronor, för år räknadt, att andre läraren i kemi innehaft

arfvodet såsom bibliotekarie samt att andre läraren i skeppsbyggeri

tillika tjenstgjort såsom lärare i konstruktion af enkla manskindelar med

arfvode af 900 kronor och såsom repetitör med arfvode af 300 kronor;

att, enligt 1897 års räkenskaper, Chalmers tekniska läroanstalts under

frimurarebarnhusdirektionens vård och förvaltning stående donationsfonder

vid nämnda års utgång uppgått till 381,746 kronor 87 öre, deraf 292,018

kronor 73 öre utgjordes af byggnader och inventarier samt återstoden

89,728 kronor 14 öre, vore förräntad; samt att under år 1897 till läroanstaltens

kassaförvaltare af nämnda direktion öfverlemnats räntemedel

till belopp af 3,529 kronor 25 öre, deraf 1,322 kronor 28 öre återburits,

så att under året kommit läroanstalten till godo 2,206 kronor 97 öre.

Härefter hade styrelsen för anstalten, med anledning af hvad statskontoret

i ärendet yttrat, i hufvudsak anfört följande.

Vid jemförelsen mellan lönerna för lektorerna vid Chalmers tekniska

läroanstalt och vid de allmänna läroverken syntes det hafva undgått

statskontorets uppmärksamhet, att de senare i Göteborg af kommunen

uppbure hyresersättning med 700 kronor i första lönegraden, 850 kronor

i den andra och 1,000 kronor i de öfriga lönegraderna utan att någon

utsigt funnes, att dylik hyresersättning skulle kunna utverkas åt lektorerna

vid Chalmers tekniska läroanstalt, då denna mottoge sina elever från

landets olika delar och således måste betraktas som en stats- och ej

såsom en stadsinstitution. Billigheten kräfde också utan all fråga, att

lektorslönen vid Chalmers tekniska låneanstalt något öfverstege den vid

allmänna läroverken, då undervisningen vid den förra rörde sig på ett

högre område och sålunda vore mera omfattande. Den nämnda jemförelsen

bekräftade sålunda styrelsens åsigt om lämpligheten af en löneförhöjning

af 1,000 kronor. Då statskontoret, under framhållande af att Chalmers

Bill. till lakad. Prot. 1901. 4 Sand. 1 Afd. 49 Raft. • 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

tekniska läroanstalt intoge en ställning mellan de tekniska elementarläroverken

och tekniska högskolan, ansåge, att på denna grund lektorerna

vid förstnämnda läroverk borde hafva 500 kronors högre lön än lektorerna

vid de tekniska elementarläroverken, syntes i denna slutledning

ligga ett förbiseende deraf att lefnadsoinkostnaderna i Göteborg vore

så mycket högre, att en löneskilnad af 500 kronor mellan dessa båda

kategorier af lektorer redan på denna grund vore motiverad. I betraktande

af att anstalten intoge en sådan ställning mellan de tekniska elementarläroverken

och tekniska högskolan, som ofvan nämnts, borde derför

nämnda löneskilnad sättas till 1,000 kronor, om båda synpunkterna beaktades

och Chalmers tekniska läroanstalts lektorsplatser ej skulle blifva

mindre eftersökta än de andra läroanstalternas.

För den händelse Kongl. Maj:t skulle gilla statskontorets åsigt,

att en uppdelning att lektorernas aflöning i lön och tjenstgöringspenningar

skulle eg a rum på sådant sätt, att lektorerna kunde i pension

undfå lönen oafkortad, utan att det nuvarande pensionsbeloppet,

80 procent af 4,500 kronor eller 3,600 kronor, höjdes, skulle med den

af styrelsen föreslagna löneförhöjningen tjenstgöringspenningarne uppgå

till 1,900 kronor. Proportionen mellan lön och tjenstgöringspenningar

skulle sålunda blifva något olika mot hvad annars vore vanligt vid

statens lärareplatser, men på grund af de stora fordringar på praktisk

erfarenhet, som måste ställas på dem, som skulle äfven för kortare tid

uppehölle en lektorstjenstgöring vid de tekniska läroverken, och den

deraf härflytande svårigheten att vid lektorernas tjenstledighet på grund

af sjukdom eller af annan anledning finna lämplig vikarie, äfvensom

af andra skäl kunde ett jemförelsevis högt belopp för tjenstgöringspenningarne

väl försvaras.

Såsom tillägg till hvad förut af styrelsen och statskontoret anförts

beträffande önskligheten deraf, att verkmästaren tilldelades två

ålderstillägg om 500 kronor hvardera, ville styrelsen, derest det ej af

sig sjelft vore klart, framhålla behöfligheten af att ett kommande beslut

finge retroaktiv verkan på den nuvarande innehafvaren af platsen,

så att han för lönetilläggens erhållande finge tillgodoräkna sig den tid,

han hittills på platsen tjenstgjort under i öfrigt faststälda vilkor.

Statskontoret hade sammanstält läraren i väg- och vattenbyggnadskonst,

andre läraren i matematik, läraren i frihandsteckning och

läraren i modellering vid Chalmers tekniska läroanstalt med några

extra lärare vid tekniska högskolan, men härvid missuppfattat dessa

lärares ställning och tjenstgöringsskyldighet. Läraren i väg- och vattenbyggnadskonst

vid Chalmers tekniska läroanstalt vore högste represen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

19

tanten för sitt ämne och således jemförlig med professorn i samma

ämne vid tekniska högskolan och icke med dennes biträde, om ock

lönen för läraren vid Chalmers tekniska läroanstalt på grund af det

mindre timantal, hans undervisning omfattade, ej borde sättas högre

än hvad af styrelsen begärts. På grund af befintligheten af en tvåårig

lägre afdelning vid Chalmers tekniska läroanstalt, till hvilken icke

någon motsvarighet funnes vid tekniska högskolan, hade de vid Chalmers

tekniska läroanstalt anstälda nyssnämnde lärarne i matematik,

frihandsteckning och modellering, hvilkas tjenstgöring fullständigt eller

delvis vore förlagd till nämnda lägre afdelning, enligt de i styrelsens

framställning lemnade uppgifterna en så stor tjenstgöringsskyldighet,

att lönen ej borde kunna sättas lägre än styrelsen föreslagit. Särskilt

borde framhållas, att de alla hade sjelfständig undervisning med uti

afgångsexamina ingående betygssättning.

Såsom ett belysande tillägg till hvad statskontoret anfört om

läroantaltens ekonomiska ställning kunde följande sammanställning af

1887 och 1897 års bokslut tjena. Såsom statskontoret anfört, utgjorde

donationsfonden vid 1897 års slut, utöfver hvad som läge uti anstaltens

byggnader och inventarier, 89,728 kronor 14 öre, hvaraf under

det senaste årtiondet i nya donationer tillkommit 9,554 kronor 49 öre.

Af de före år 1887 befintliga donationsfondernas kapital hade således

vid 1897 års slut återstått att förräntas för anstaltens räkning endast

80,173 kronor 65 öre. Vid 1887 års slut utgjorde motsvarande kapital

106,995 kronor 41 öre, och om dertill lades hvad som under år 1887

användts till den med anledning af skeppsbyggeriskolans då inträffade

förening med läroanstalten företagna nybyggnaden eller 41,781 kronor

81 öre, uppkomme beloppet 148,777 kronor 22 öre. Läroanstalten

hade sålunda under åren 1887—1897 utöfver donationsräntornas belopp

nödgats använda icke mindre än 68,603 kronor 57 öre af kapitalet för

att kunna motsvara de stora fordringar på undervisningslokaler, som

det ökade elevantalet framkallat; och under år 1898 hade en ytterligare

byggnad påbörjats, som med inredning beräknats kosta 35,000

kronor.

Efter denna återblick har departementschefen redogjort för styrelsens

för läroanstalten nu ifrågavarande förslag till omgestaltning af

anstaltens aflöningsstat.

Af en sammanställning af hvad styrelsen i sina förut omnämnda

skrivelser af den 27 september 1899 och den 29 september 1900

föreslagit, framginge, att styrelsen nu, i hufvudsaklig anslutning till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

styrelsens år 1898 gjorda framställning, hemstälde om följande förändringar

i den för anstalten gällande stat, nemligen:

att lönen för en hvar af de nuvarande sex lektorerna måtte höjas

från 3,500 kronor till 4,500 kronor, med rätt för dem att i likhet med

föreståndaren åtnjuta två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, efter

fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring;

att läraren i verkstadsarbete, som enligt staten åtnjöte i aflöning

3,000 kronor, måtte berättigas att erhålla ålderstillägg efter fem års

väl vitsordad tjenstgöring med 500 kronor och efter tio års dylik

tjenstgöring med ytterligare 500 kronor;

att aflöningen för nedanstående lärare måtte ökas, nemligen för

andre läraren i matematik, hvilken för närvarande uppbure två arfvoden

om tillhopa 1,400 kronor (jemte 200 kronor af tillgängliga donationsmedel),

till 3,000 kronor, för andre läraren i allmän kemi från 2,000

kronor till 3,000 kronor och för läraren i skeppsbyggeri från 1,800

kronor till 3,000 kronor, med rätt för en hvar af nämnda tre lärare

till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;

att aflöningen likaledes måtte ökas för läraren i allmän mekanik

från 1,500 kronor till 2,500 kronor, för läraren i väg- och vattenbyggnadskonst,

hvilken för närvarande uppbure två arfvoden om tillhopa 1,500

kronor, till 2,000 kronor och för läraren i modellering, som jemväl uppbure

två arfvoden om sammanlagdt 900 kronor, till 1,200 kronor;

att i stället för nu utgående 2,000 kronor till en andre lärare i

mekanisk teknologi, mekanik och konstruktion af enkla maskindelar

samt två arfvoden om tillhopa 700 kronor till läraren i svenska språket

och bokföring måtte i staten uppföras följande arfvodesbelopp, nemligen

1,500 kronor till en lärare i mekanisk teknologi, 1,200 kronor

till en lärare i konstruktion af enkla maskindelar, 1,200 kronor till en

lärare i elementär mekanik, 2,000 kronor till en lärare i svenska och

tyska språken samt 600 kronor till en lärare i bokföring, styrelsen

obetaget att, derest förhållandena gjorde sådant önskvärdt, förena två

eller tre af först nämnda platser på en person;

att aflöningen till läraren i frihandsteckning, hvilken lärare, förutom

två arfvoden om tillhopa 1,400 kronor, uppbure det till undervisning

i byggnadskonst och ornamentsritning anvisade anslag om 500

kronor eller sammanlagdt 1,900 kronor, måtte höjas till 2,500 kronor,

med rätt för nämnde lärare till ett ålderstillägg å 500 kronor efter

fem års väl vitsordad tjenstgöring;

att en ny lärarebefattning i elektrokemi måtte inrättas med

arfvode af 800 kronor;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

21

ätt för undervisning i landtmäteri, hvartill för närvarande utginge

250 kronor af tillgängliga anslagsmedel, måtte anvisas 400 kronor;

att bibliotekariens arfvode måtte höjas från 300 kronor till 800 kronor;

att vaktmästarens arfvode, enligt staten utgörande, förutom fri

bostad, 750 kronor, måtte böjas till 1,200 kronor med bibehållande af

rätt till fri bostad;

samt att, i stället för i staten uppfördt anslag till repetitörer,

1,200 kronor, måtte anvisas 8,100 kronor till assistenter och repetitörer

samt 1,500 kronor till arbetsbiträden på verkstaden.

Den åt styrelsen sålunda begärda ökning i nu utgående anslag

till läroanstalten uppginge till sammanlagt 26,300 kronor.

Ifrågavarande af styrelsen gjorda framställning öfverensstämde i

det hela med dess år 1898 upprättade förslag, men skilde sig derifrån

dels derutinnan, att ingen förböjning begärdes i föreståndarens för

anstalten aflöning samt i anslaget till stipendier och premier, dels i

fråga om anordnandet af undervisningen i svenska språket och bokföring,

som år 1898 icke föranledt annan hemställan från styrelsens

sida än om ökning af lärarens i dessa ämnen lön från 400 kronor till

900 kronor, dels i fråga om anslaget till repetitörer, hvaruti år 1898

föreslagits en förhöjning från 1,200 kronor till 2,000 kronor, och dels

i fråga om ålderstillägg till läraren i frihandsteckning, hvarom år 1898

ingen framställning förelegat.

På sätt ofvan angifvits, hade styrelsen föreslagit aflöning dels

till en lärare i svenska och tyska språken dels ock till en lärare i

bokföring. Till stöd för denna anordning hade styrelsen i hufvudsak

anfört följande:

Alldenstund en väsentlig del af eleverna i anstaltens första årskurs

utgjordes af ynglingar, som endast åtnjutit folkskolebildning,

förefunnes naturligtvis ett behof för dessa elever att genom sjelfstudier

fylla luckorna uti sitt kunskapsförråd, så att ojemnheterna i afseende

å årskursens elevers allmänbildning, så långt möjligt vore, utjemnades.

Det vore naturligtvis i hög grad önskligt, att läroanstalten kunde

understödja detta elevernas sjelfarbete genom meddelande af en något

grundligare språkundervisning än som nu vore fallet, helst som vigten

häraf för den blifvande teknikern vore påtaglig och de från folkskolan

kommande eleverna just i språkligt hänseende voro svagast underbygda.

Styrelsen hade derför, under erinran att språkundervisningen

vid de tekniska elementarskolorna vore i staten intagen, velat föreslå,

att den nu i första årskursen meddelade undervisningen i svenska

språket ökades från två till fyra timmar i veckan samt att undervisning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N;o 78.

i tyska språket infördes under likaledes fyra timmar i veckan. Det

vore emellertid lämpligt, att språkundervisningen fortsattes äfven i

andra årskursen. Genom att ordna undervisningen i de tekniska ämnena

på visst, af styrelsen närmare angifvet sätt skulle möjlighet

härför kunna beredas, så att undervisning i hvardera språket skulle

kunna meddelas under två timmar i veckan jemväl i andra årskursen.

Då det emellertid lätt skulle kunna uppstå svårighet att finna lämplig

person, som med tillräcklig insigt i berörda språk förenade undervisningsskicklighet

i praktiskt bokhålleri, vore det enligt styrelsens åsigt

lämpligast, om dessa båda grenar af undervisningen skildes från hvarandra.

Med förutnämnda språkliga undervisningsplan skulle den blifvande

språkläraren komma att undervisa tolf timmar i veckan, och hans aflöning

kunde med hänsyn härtill icke sättas lägre än till 2,000 kronor.

Undervisningen i bokföring skulle omfatta fyra timmar i veckan, hvadan

arfvodet till läraren i detta ämne borde sättas till 600 kronor.

I afseende å anslaget till repetitörer hade styrelsen uti sin förut

omförmälda skrifvelse den 27 september 1899 hemstält, dels att hvar

och en af nuvarande fyra repetitörer skulle erhålla ett arfvode om 500

kronor i stället för nu utgående arfvode af 300 kronor, dels ock att

medel skulle anvisas till ytterligare en repetitör, för hvilken, då han

skulle anställas å verkstaden med en jemförelsevis omfattande tjenstgöring,

styrelsen föreslagit ett arfvode af 750 kronor. Denna framställning

hade styrelsen sedermera i sin skrifvelse den 29 september

1900 ändrat till öfverensstämmelse med hvad af departementschefen

förut angifvits såsom styrelsens förslag till stat uti ifrågakomna hänsende,

och hade styrelsen till stöd härför i hufvudsak anfört följande:

Redan under flere år hade elevantalet vid läroanstalten varit så

betydligt, att det endast med stor svårighet varit möjligt för anstaltens

lärare att, utan bättre och talrikare biträden än som kunnat anskaffas

för de i anstaltens lönestat upptagna repetitörsarfvoden om sammanlagdt

1,200 kronor, uppehålla undervisningen. Uti 1899 års skrifvelse

till Kongl. Maj:t hade styrelsen visserligen hemstält, att anslaget måtte

höjas till allenast 2,750 kronor. Anledningen härtill hade varit den,

att styrelsen tvekat att taga steget fullt ut, innan säkerhet vunnits för

att elevantalet alltjemt skulle fortfara att stiga. Emellertid hade elevernas

antal under år 1900 ökats så betydligt — nemligen till 364

elever — att styrelsen icke längre vore oviss derom att lärjungeantalet

alltfort skulle hålla sig högt. Till följd häraf blefve också

en väsentlig ökning i anslaget till assistenter ''nödvändig. Styrelsen

hade ansett, att behof af sådana biträdande undervisare förefunnes

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Viljande N:o 78.

23

under sammanlagdt 66 timmar i veckan uti följande ämnen, nemligen

byggnadslära, konstruktion af enkla maskindelar, kemiska laborationer,

frihandsteckning, linearritning, modellering samt matematik. Efter en

beräkning af 100 kronor per veckotimme och läsår skulle kostnaden

härför uppgå till 6,600 kronor, hvartill komme ett arfvode om 500

kronor för en i alla händelser behöflig repetitör på det kemiska laboratoriet,

eller tillhopa 7,100 kronor. Genom att således ett lämpligt antal

biträden anstäldes, skulle enligt af lärarekollegiet verkstäld uträkning

undervisningen oaktadt ett högt elevantal kunna skötas af den nuvarande

och föreslagna lärarepersonalen, med undantag dock för verkstadsarbetet,

för hvars gilla gång särskilda anordningar vore af nöden.

Elevernas stora antal gjorde det nemligen omöjligt att längre, såsom

hittills, låta undervisningen i sistberörda ämne vara gemensam för

lägre afdelningens andra årskurs och högre afdelningens första årskurs.

Men då undervisningen i verkstadsarbete för hvardera af dessa årskurser

uppginge till 12 timmar i veckan, skulle verkmästaren, hvilkens

undervisningstid för närvarande utgjorde 30 timmar i veckan, om

nämnda undervisning upphörde att vara gemensam, få sin tjenstgöring

ökad med 12 timmar eller till 42 timmar i veckan, hvilket enligt styrelsens

förmenande vore mer än som rättvisligen kunde åläggas innehafvaren

af platsen. Det vore sålunda oundgängligen nödigt att anställa

en biträdande undervisare i verkstadsarbete, och förordade styrelsen

till denne ett arfvode om 1,000 kronor. Med det ökade elevantalet

stegrades äfven behofvet af arbetshjelp för materialietillgångens

och maskinernas hållande i vederbörligt skick, hvilket behof syntes

styrelsen lämpligast kunna afhjelpas genom anställande af två i metallarbeten

skickliga arbetare, en för verkstadens öfre våning och en för

dess nedre. Aflöningen till dessa arbetare, hvilka äfven skulle biträda

vid undervisningen, beräknade styrelsen till 750 kronor för hvardera

eller tillhopa 1,500 kronor.

Till assistenter och repetitörer fordrades alltså 8,100 kronor och

till arbetsbiträden å verkstaden 1,500 kronor eller tillsammans 9,600

kronor. Droges derifrån det nuvarande anslaget till repetitörer, 1,200

kronor, vore den erforderliga ökningen 8,400 kronor. Styrelsen tvekade

ej att tillstyrka, att detta belopp upptoges å ordinarie stat, då behofvet,

med den utveckling institutet numera, vunnit, med säkerhet komme att

qvarstå för framtiden och det utan all fråga varit institutet till ej obetydligt

men, att dylika biträden ej under det sista årtiondet funnits.

Då emellertid det stora antal lärjungar, institutet vid början af

höstterminen 1900 mottagit, gjort det alldeles omöjligt att på ett något

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

så när tillfredsställande sätt uppehålla undervisningen vid läroanstalten

utan dylika assistenter, repetitörer och arbetsbiträden, så hade styrelsen

redan under nämnda hösttermin måst anställa sådana och i särskild

skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhållit om ett anslag af 3,000 kronor för

betäckande af kostnaderna härför under merbemälda hösttermin. Detta

anslag hade ock, såsom departementschefen i detta sammanhang ville

erinra, genom beslut den 17 oktober 1900 blifvit af Kongl Maj:t beviljadt;

och hade statskontoret anbefalts att utbetala nämnda belopp af

under händer varande medel för att framdeles anmälas till ersättande.

Som emellertid, sade styrelsen vidare, behofvet af bemälda biträden vid

undervisningen samt arbetet å verkstaden vore lika oafvisligt under

hela år 1901, som det varit under höstterminen 1900, hade styrelsen

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja ett extra

anslag af 8,400 kronor, afsedt att bekosta nämnda biträden under år 1901.

Det erforderliga extra anslaget för uppehållande af anstaltens

verksamhet under höstterminen 1900 och hela året 1901 uppginge sålunda

till sammanlagdt 11,400 kronor.

Beträffande slutligen det begärda ålderstillägget till läraren i

frihandsteckning hade styrelsen erinrat, att denne lärare, liksom äfven

lärarne i matematik, kemi och skeppsbyggeri, vore så upptagen af

undervisningen vid läroanstalten, att denna icke kunde af honom

skötas såsom en bisyssla. Till följd häraf ansåge styrelsen lämpligt,

att såväl han som öfriga sist nämnda lärare tillerkändes förmånen af

ett ålderstillägg om 500 kronor efter fem års tjenstgöring.

I öfrigt hade styrelsen upprepat eller hänvisat till motiveringen

för sin år 1898 gjorda framställning. Dock hade styrelsen i fråga om

den begärda löneförhöjningen till lektorerna nu särskildt framhållit,

att behofvet af en dylik löneförhöjning gjorde sig i hög grad gällande.

Att fara vore för handen att med nuvarande aflöningsförmåner fullt

kompetenta personer ej skulle kunna anskaffas för anstaltens lektorat,

framginge tydligt deraf att under den tid, som förflutit mellan afgifvandet

af styrelsens två senaste skrifvelser till Kongl. Maj:t, en af anstaltens

lektorer afgått från sin befattning på grund af vunnen anställning

på annat håll, medan ännu en af lektorerna sökt annan plats. Styrelsen

vore fortfarande af den åsigt, att det för ett tekniskt läroverk ej vore

förmånligt, om löneförbättringar åstadkommes genom ålderstilläggens

ökande, alldenstund de tekniska läroanstalterna måste till lärare söka

förskaffa sig män, som redan förvärfvat någon inblick i det praktiska

lifvet. Häraf följde, att lärarne vid de tekniska läroverken vid anställandet

ofta vore äldre än lärarne vid de allmänna läroverken.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 78.

25

Härtill komme dessutom, att man måste fordra en så hög grad af

praktisk duglighet hos de tekniske lärarne, att de med framgång

skulle kunnat egna sig lika väl åt industriens och det enskilda förvärfvets

banor. Det vore derför nödvändigt att genast från början

kunna erbjuda dem en något så när god ekonomisk ställning; ett

större antal ålderstillägg skulle helt visst icke i och för sig erbjuda

tillräcklig lockelse.

Den af styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt nu föreslagna

stat vore af följande lydande:

Föreståndaren, som tillika är lektor (utom fri bostad)

En lektor ..........

Fem lektorer ...

En andre lärare

Kronor.

vi

lärare

matematik...............................

„ i kemi ......................................

„ i skeppsbyggeri .......................

allmän mekanik .............................

mekanisk teknologi .......................

konstruktion af enkla maskindelar

elementär mekanik.......................

väg- och vattenbyggnadskonst

svenska (och tyska) språket.. ..

bokföring......................................

frihandsteckning ..........................

,, „ i modellering

„ „ i verkstadsarbete...................

,, „ i elektrokemi ........................

„ ,, i landtmäteri ........................

Sekreteraren.................................................

Bibliotekarien..............................................

Anslag till assistenter och repetitörer

„ „ arbetarebiträden på verkstaden ...

Stipendier och premier......................................

Vaktmästaren (utom fri bostad) .....................

Bibliotek, samlingar, laboratorium ....................

Verkstaden ...............................................................

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter

Till undervisningsmateriel samt ersättning för

handledning vid elevernas praktiska arbeten

5,000

—

4,500

—

22,500

—

3,000

—

3,000

—

3,000

—

2,500

—

1.500

—

1,200

—

1,200

—

2,000

—

2,000

—

600

—

2,500

—

1,200

—

3,000

—

800

—

400

—

500

—

800

—

8,100

—

1,500

—

550

—

1,200

—

4,600

—

1,500

—

4,000

—

— 72,550:

1,300:

Dill. till llilcsd. Prof. 7901. 4 Sami. 1

Transport 11,400:

Afd. 48 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

Transport 11,400: — 72,550: —

Ersättning för anskaffad lokal till undervisning

i skeppsbyggeri ........................................... 2,000: —

Ersättning för instruments, kartors, böckers och

möblers underhåll och förökande äfvensom

för reparationer, ved, ljus m. m., i hvad

skeppsbyggeriafdelningen beträffar ............ 400: — 13,800: —

Summa kronor 86,350: —

Härtill komme de för vissa lärare föreslagna ålderstillägg.

På grund af remiss hade statskontoret den 20 november 1900

till Kongl. Maj:t afgifvit yttrande och deri förmält sig icke hafva något

att erinra mot bifall till styrelsens föreliggande förslag.

Departementschefen erinrar vidare, hurusom han vid föredragning

inför Kongl. Maj:t af styrelsens år 1898 gjorda framställning

anfört bland annat: Det enkla sakförhållande att, sedan gällande stat

för Chalmers tekniska läroanstalt år 1877 till sin väsentliga del faststäldes,

å ena sidan dess lärjungeantal vida mer än fördubblats och å

andra sidan klufven på dess undervisning i följd af de tekniska vetenskapernas

och industriens oerhörda utveckling under de sista årtiondena

högst betydligt stegrats, syntes departementschefen kraftigt tala för

behofvet af en ny och väsentligen förstärkt stat för anstalten, om den

skulle kunna till det allmännas gagn med heder lösa sin uppgift.

Styrelsens förslag till ändringar syntes departementschefen ock i allmänhet

vara väl grundade och ändamålsenliga, hvarför departementschefen

i det hela anslöte sig dertill. Särskildt ansåge departementschefen

det nödvändigt att öka lektorernas aflöning med 1,000 kronor

i hvarje lönegrad, emedan de endast derigenom kunde blifva ungefär

likstälda i aflöning med lektorerna vid de allmänna läroverken i Göteborg

och erhålla den bättre ekonomiska ställning i förhållande till lektorerna

vid de tekniska elementarskolorna, som betingades af de större

kompetensfordringar, hvilka på dem måste ställas, och den högre .undervisning,

de hade att meddela, samt den dyrare ort, der de skulle lefva

och verka. I likhet med statskontoret ansåge departementschefen emellertid,

att deras lön borde delas i lön och tjenstgöringspenningar, på det

att icke deras rätt till pension å allmänna indragningsstaten måtte

påverkas af den förhöjda uflöningen, och i öfverensstämmelse med styrelsen

funne departementschefen lämpligt, att tjenstgöringspenningarna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

27

bestämdes till 1,900 kronor i alla lönegraderna, så att den fasta lönen

i de tre lönegraderna komme att utgöra 2,600 kronor, 3,100 kronor

och 3,600 kronor.

Hvad i ärendet nu förekommit hade icke rubbat departementschefens

mening om nödvändigheten af en snar förstärkning i anstaltens

stat. Tvärtom ansåge departementschefen den ytterligare ökning deri,

som styrelsen nu föreslagit, vara väl motiverad. Ty med den snabba

stegring af lärjungeantalet, som styrelsen i sin senaste framställning

påvisat och hvilken talade ett tydligt språk såväl angående den industriella

utvecklingens stigande behof af tekniskt utbildade personer

som ock om det förtroende, anstalten lyckats tillvinna sig, torde det ej

längre befinnas möjligt att med nu tillgängliga lärarekrafter och medel

motsvara de kraf, nutiden stälde på ett tekniskt läroverk.

I allo anslöte departementschefen sig fördenskull till den af

styrelsen uti dess ifrågavarande båda skrivelser gjorda framställning.

Till frågan om det extra tilläggsanslag af 11,400 kronor, som för uppehållande

af anstaltens verksamhet under höstterminen 1900 och år

1901 visat sig erforderligt, ville departementschefen återkomma vid

anmälan af öfriga extra anslagskraf under åttonde hufvudtiteln.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemstälde departementschefen,

att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen afgifva förslag af ofvan

angifna innehåll.

Beträffande till en början Kongl. Maj:ts förslag om förbättring i

aflöningen för lektorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt, vill utskottet

erinra derom, att, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, Riksdagen år

1899 beviljat desse tjenstemän, utöfver dem förut tillkommande aflöning

3,500 kronor jemte två ålderstillägg hvartdera å 500 kronor, ett ytterligare

ålderstillägg å enahanda belopp att utgå efter femton års väl vitsordad

tjenstgöring. Ehuru Riksdagen i anseende till hvad sålunda förekommit

synes haft grundad anledning antaga, att ny framställning om löneförbättring

för lektorerna icke skulle redan nu till Riksdagen inkomma, har

likväl utskottet ansett sig icke böra på grund deraf afstyrka det nu

föreliggande förslaget. I fråga om de skäl, hvarpå samma förslag grundar

sig, har emellertid utskottet velat anmärka, att enligt utskottets åsigt den

omständigheten att Göteborgs kommun beviljat de vid allmänna läroverk

inom staden anstäkla lektorerna särskild hyresersättning icke synes böra

inverka på frågan, hvilken löneinkomst bör af statsmedel beviljas lektorerna

vid Chalmers tekniska läroanstalt; och har utskottet derför ej heller ansett

sig kunna förorda sådan löneförhöjning, som af Kong]. Maj:t föreslagits

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

med stöd hufvudsakligen af anstäld jemförelse med lektorernas vid de

allmänna läroverken i Göteborg aflöning af stat och kommun. Deremot

har utskottet fäst sin uppmärksamhet dervid, att, under det vid

1877 års lönereglering lektorernas vid Chalmers tekniska läroanstalt

aflöning sattes i lägsta lönegraden 1,000 kronor högre än lägsta lektorsaflöningen

vid rikets allmänna läroverk, skilnaden i lägsta aflöningsbeloppen

numera minskats till 500 kronor, sedan Riksdagen årligen

från och med år 1882 beviljat tillfällig löneförbättring för lärarne vid

rikets allmänna läroverk samt lägsta lektorslönen vid dessa läroverk

härigenom faktiskt, om också ej enligt faststäld stat, kommit ätt uppgå

till 3,000 kronor. Utskottet har nu funnit det vara med billighet

öfverensstämmande, att den vid 1877 års lönereglering för Chalmers

tekniska läroanstalt afsedda skilnaden i aflöning emellan de båda ifrågavarande

grupperna af lärare återställes derigenom att lägsta lektorslönen

vid nämnda läroanstalt höjes med 500 kronor och således bestämmes

till 4,000 kronor; och har utskottet ansett sig så mycket hellre

kunna framställa detta förslag som, på sätt jemväl af statskontoret

anmärkts, lektorerna vid de allmänna läroverken numera ega att för

uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig före befordran till lektor

utöfvad viss annan tjentgöring vid eller utom de allmänna läroverken,

under det att någon motsvarande förmån icke tillkommer lektorerna

vid Chalmers tekniska läroanstalt. I sammanhang med den af utskottet

sålunda förordade höjningen af lönens lägsta belopp, synes emellertid

ålderstilläggens antal böra minskas till två, hvarigenom alltså högsta

aflöningen för de ifrågavarande lektorerna skulle fortfarande likasom

enligt 1899 års Riksdags beslut komma att uppgå till samma belopp

som högsta lektorslönen vid de allmänna läroverken, med inberäknande

deri af den s. k. tillfälliga löneförbättringen, hvilket jemväl öfverens-,

stämmer med grunderna för ofvannämnda, af 1877 års Riksdag beslutade

lönereglering.

Utskottets sålunda framstälda förslag sammanfaller med hvad af

statskontoret föreslagits i dess utlåtande öfver styrelsens för läroanstalten

år 1898 i ämnet gjorda framställning; och anser utskottet, likaledes

i öfverensstämmelse med hvad af statskontoret i samma utlåtande föreslagits,

aflöningen böra sålunda fördelas i lön och tjenstgöringspenningar

att 2,600 kronor anses utgöra lön och 1,400 kronor tjenstgöringspenningar,

hvarvid ålderst illäggen böra betraktas såsom tillägg till

sj elfva lönen.

För en hvar af de tre andre-lärarebefattningarna i matematik, i

allmäå kemi och i skeppsbyggeri har af Kongl. Maj.t i enlighet med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

29

styrelsens för läroanstalten hemställan föreslagits en aflöning af 3,000

kronor jemte ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring. Enligt statsrådsprotokollet i ärendet utgör nuvarande aflöningen

för läraren i matematik 1,600 kronor — deraf 1,000 kronor

enligt faststäld stat, 200 kronor af donationsmedel, och 400 kronor från

det af 1899 års Riksdag beviljade anslag till aflöningsbidrag, som förut

utgått af donationsmedel, hvilket anslag i Kongl. Maj ds nu förevarande

framställning upptagits bland dem, som ansetts böra ur staten utgå —

för läraren i allmän kemi 2,000 kronor och för läraren i skeppsbyggeri

1,800 kronor samt för den sistnämnde två ålderstillägg, hvardera å

250 kronor, efter fem och tio års tjenstgöring, under det att tjenstgöringsskyldigheten

uppgår för den förstnämnde läraren till 16 undervisningstimmar

i veckan, för läraren i allmän kemi till 14 och för läraren

i skeppsbyggeri till 18 timmar i veckan. Af de till ärendet hörande,

till utskottet öfverlemnade handlingarna har utskottet inhemtat, att efter

genomförandet af den föreslagna löneregleringen antalet undervisningstimmar

i veckan beräknats komma att uppgå till 18 för en hvar af

lärarne i matematik och i skeppsbyggeri och till 14—18 för läraren i

allmän kemi. Utskottet, som funnit lämpligt., att de tre ifrågavarande

lärarebefattningarna blifva i aflöning likstälda, har emellertid ansett

sig böra föreslå, att aflöningens belopp för hvardera befattningen bestämmes

till 2,500 kronor jemte ett ålderstillägg med det föreslagna

beloppet 500 kronor, hvilket i allt fall skulle innebära en afsevärd förbättring

i aflöningen för samtliga dessa befattningar.

Beträffande läraren i allmän mekanik, hvilkens undervisniugsskyldighet

för närvarande belöper sig till 7 1/2 timmar, har föreslagits

förhöjning i aflöningen från 1,500 kronor till 2,500 kronor, i sammanhang

hvarmed hans undervisningsskyldighet, som är förlagd till läroanstaltens

högsta stadier, skulle utsträckas till 10—11 timmar i veckan;

och har utskottet ansett sig böra till bifall förorda hvad sålunda af

Kongl. Maj:t föreslagits.

För läraren i väg- och vattenbyggnadskonst, hvilken fortfarande

skulle bibehållas vid sin nuvarande, till 7 Va timmar i veckan uppgående

undervisningsskyldighet, har föreslagits förhöjning i aflöningen från dennas

nuvarande belopp 1,500 kronor — deraf 300 kronor från ofvannämnda

af 1899 års Riksdag beviljade anslag till aflöningsbidrag, som förut

utgått af donationsmedel — till 2,000 kronor. Visserligen utvisa handlingarna,

att denne lärares tjenstgöring är förlagd till tredje årskursen

inom läroanstaltens högre afdelning, och att af denna anledning högre

kompetens ausetts böra fordras af honom än af de öfriga lärarne, men

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

utskottet har likväl ansett den föreslagna aflöningen vara för högt tilltagen.

Äfven för en lärare med hög kompetens synes en årlig aflöning

af 1,750 kronor, som utskottet är sinnadt tillstyrka, innebära fullt skälig

ersättning i förhållande till den med befattningen förenade undervisningsskyldighet.

För läraren i modellering, hvilkens undervisningsskyldighet beräknas

fortfarande komma att uppgå till samma antal timmar som hittills,

eller 8 i veckan, har föreslagits en förhöjning i aflöningen från

900 kronor, deraf 400 kronor af anslaget till ersättande af förut i aflöningsbidrag

utbetalda donationsmedel, till 1,200 kronor; men utskottet

har ansett sig böra hemställa om aflöningens bestämmande till 1,100

kronor.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att ur läroanstaltens stat skulle

uteslutas aflöningen till en lärare i mekanisk teknologi, mekanik och

konstruktion af enkla maskindelar, 2,000 kronor, samt att i stället

skulle i staten upptagas aflöning till en lärare i mekanisk teknologi

1,500 kronor, till en lärare i konstruktion af enkla maskindelar 1,200

kronor och till en lärare i elementär mekanik likaledes 1,200 kronor.

Undervisningstimmarne utgöra för berörda nuvarande lärarebefattning

12 i veckan och hafva för de föreslagna nya lärarebefattningarna beräknats

till respektive 6, 6 och 7 timmar eller tillsammanlagdt 19 timmar

i veckan; och har af styrelsen ifrågasatts, att, derest förhållandena

gjorde sådant önskvärdt, två eller tre af dessa befattningar skulle få

hos samma person förenas. Då utskottet föreställer sig, att sådan förening

af olika undervisningsämnen hos samme lärare skall i regel låta

sig genomföras och dessutom beloppet af de föreslagna aflöningarna,

tillhopa 3,900 kronor, synes vara väl högt tilltaget, har utskottet icke

ansett de begärda tre lärarebefattningarna böra i staten uppföras, utan

synes lämpligen kunna för uppehållande af undervisningen i de ifrågavarande

läroämnena beviljas ett gemensamt anslag att af styrelsen disponeras

för aflöning af den eller de lärare, styrelsen efter förhandenvarande

omständigheter kan finna lämpligt anställa. Detta anslag synes

utskottet skäligen kunna bestämmas till 3,500 kronor.

I stället för den nuvarande med 700 kronor — hvaraf 300 kronor

af anslaget till ersättning för donationsmedel — aflonade läraren i svenska

språket och bokföring med 2 timmars undervisning i det förra och 4

timmar i det senare läroämnet, har föreslagits inrättande af nya lärarebefattningar

dels i svenska och tyska språken med 12 timmars undervisningsskyldighet

och 2,000 kronors aflöning och dels i bokföring med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

U

4 timmars undervisningsskyldighet och 600 kronors aflöning. Utskottet

har emellertid ansett aflöning©», kunna bestämmas för läraren i svenska

och tyska till 1,500 kronor och för läraren i bokföring till 500 kronor.

Läraren i frihandeteckning åtnjuter för närvarande 1,000 kronors

aflöning, deri ingå dels 400 kronor af anslaget till ersättande af

donationsmedel och dels ett särskildt anslag å 500 kronor »till befrämjande

af undervisningen i byggnadskonst och ornamentsritning», under det

att enligt Kong! Maj:ts förslag hans aflöning skulle bestämmas till

2,500 kronor med ett ålderstillägg å 500 kronor och i sammanhang

härmed omförmälda särskilda anslag skulle ur staten uteslutas. Undervisningsskyldigheten

för den ifrågavarande läraren uppgår för närvarande

till 18 timmar och har af läroanataltens styrelse beräknats för framtiden

komma att belöpa nig till 20 timmar i veckan. Utskottet, som med

afseende å frihandsteckningens betydelse såsom läroämne vid en teknisk

läroanstalt anser aflöningen för läraren i detta ämne böra så regleras,

att samma person kan antagas för någon längre tid qvarstanna vid

lärarebefattningen, har derför ansett sig böra förorda, att ålderstillägg

till föreslaget belopp må beviljas. Deremot har utskottet icke ansett

nödigt, att begynnelseaflöningen höjes med mer än hälften af det belopp,

600 kronor, som i sådant afseende af Kong! Maj:t beräknats; och skulle

alltså enligt utskottets förslag begynnelselönen vid tj ensten utgöra

2,200 kronor.

Emot de föreslagna aflöningarna för en ny lärarebefattning i elektrokemi

och till den nu med 250 kronor af anslaget till ersättning för donationsmedel

aflönade läraren i landtmäteri, den förre med 3—4 timmars

undervisningsskyldigket i veckan och den senare med 2 timmars undervisning

jemte skyldighet att leda praktiska landtmäteriöfningar utom

Göteborg, har utskottet icke funnit anledning till någon erinran.

Deremot har utskottet icke kunnat tillstyrka sådan förhöjning i

bibliotekariens arfvode, som af Kongl. Maj:t föreslagits, eller från 300

till 800 kronor, då någon tillfyllestgörande utredning icke förebragts

derom, livilka förändringar i bibliotekariens åligganden skulle betinga

en så väsentlig arfvodesförbättring. Då utskottet likväl ansett sig kunna

antaga, att det nu i staten upptagna arfvode icke utgör skälig ersättning

för bibliotekariens blifvande arbete, har utskottet trott sig böra

föreslå, att en förhöjning af ifrågavarande arfvode med 200 kronor må

af Riksdagen beviljas.

Hvad angår aflöningen till läroanstaltens vaktmästare, nu 750

kronor, bär utskottet väl funnit densamma böra i någon mån förhöjas;

men med hänsyn till de löner, som i allmänhet äro till vaktmästare
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

befattningar anslagna, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förslag om aflöningens höjande till 1,200 kronor.

Utskottet har ansett aflöningen lämpligen böra i staten upptagas till

800 kronor jemte fri bostad och två ålderstillägg, hvartdera å 100

kronor, efter fem och tio års väl vitsordad tj enstgöring, dervid utskottet

emellertid velat anmärka, att, i händelse särskild! bidrag till vaktmästaren

för bestridande af kostnader för städning skulle visa sig vara

af behofvet påkalladt, sådant bidrag synes böra, på sätt hittills egt

rum, af styrelsen med anlitande af tillgängliga medel anvisas.

Kongl Maj:ts förslag, att i stället för nu i staten uppfördt anslag

å 1,200 kronor till repetitörer skulle beviljas dels till arfvoden för

assistenter och repetitörer 8,100 kronor och dels till aflöning af arbetsbiträden

på verkstaden 1,500 kronor, har utskottet ansett vara af beskaffenhet

att böra af Riksdagen bifallas, då utskottet på grund af den

i ämnet förebragta utredningen är öfvertygadt, att Re begärda anslagen

äro af behofvet påkallade och väl egnade att främja undervisningen

vid anstalten.

Slutligen har utskottet funnit sig böra på i statsrådsprotokollet

anförda skäl förorda, att läraren i verkstadsarbete må tillerkännas de

för honom begärda två ålderstillägg, hvartdera a 500 kronor, att utgå

efter fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring.

De anslagshöjningar, utskottet sålunda anser sig böra tillstyrka,

uppgå till sammanlagd t 25,600 kronor; och skulle sålunda, efter afdrag

af de belopp, hvilkas uteslutande ur staten föreslagits, i händelse af

Riksdagens bifall till utskottets förslag staten för Chalmers tekniska

läroanstalt komma att ökas med 19,450 kronor, hvilket belopp med

6,850 kronor understiger den af Kongl. Maj:t ifrågasatta ökningen

26,300 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med uteslutande ur den för

Chalmers tekniska läroanstalt faststälda stat af deri upptagna

anslag till befrämjande af undervisningen i

byggnadskonst och ornamentsritning, 500 kronor, till

en lärare i mekanisk teknologi, mekanik och konstruktion

af enkla maskindelar, 2,000 kronor, till en lärare

i svenska språket och bokföring, 400 kronor, till repetitörer,

1,200 kronor, samt till aflöningsbidrag, som förut

utgått af donationsmedel, 2,050 kronor, eller tillhopa

6,150 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

38

a) på ordinarie stat bevilja:

till höjning af aflöningen för en hvar af sex nuvarande

lektorer, nemligen i matematik och beskrifvande

geometri, i kemisk teknologi samt mineralogi

och geognosi, i maskinlära och maskinkonstruktioner,

i skeppsbyggeri, i byggnadskonst och ornamentsritning

samt i elektroteknik från 3,500 kronor

till 4,000 kronor......................................... 3,000 kronor,

till höjning af aflöningen för en

andre lärare i matematik från 1,000

kronor till 2,500 kronor........................... 1,500 „

till höjning af aflöningen för en

andre lärare i allmän kemi från 2,000

kronor till 2,500 kronor........................... 500 „

till höjning af aflöningen för en

lärare i skeppsbyggeri från 1,800 kronor

till 2,500 kronor.........,............................... 700 „

till höjning af aflöningen för en

lärare i allmän mekanik från 1,500

kronor till 2,500 kronor ........................... 1,000 „

till höjning af aflöningen för en

lärare i väg- och vattenbyggnadskonst

från 1,200 kronor till 1,750 kronor...... 550 „

till höjning af aflöningen för en

lärare i modellering från 500 kronor

till 1,100 kronor......................................... 600 „

till aflöning af en lärare i svenska

och tyska språken..................................... 1,500 „

till aflöning af en lärare i bokföring ... 500 ,,

till höjning af aflöningen för en

lärare i frihandsteckning från 1,000

kronor till 2,200 kronor ........................... 1,200 „

till aflöning af en lärare i elektrokemi

...................... 800 „

till aflöning af en lärare i landtmäteri

.............................................................. 400 kronor,

till bestridande af undervisning i

mekanisk teknologi, konstruktion af

enkla maskindelar och elementär mekanik

............................................................... 3,500 ,,

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 48 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

till höjning af bibliotekariens arfvode

från 300 kronor till 500 kronor 200 „

till höjning af aflöningen för en

vaktmästare från 750 kronor till 800

kronor, med bibehållande af rätt till

fri bostad ..........■*........................................... 50 „

till arfvoden för assistenter och

repetitörer..................................................... 8,100 ,,

till aflöning af arbetsbiträden på

verkstaden.................................................... 1,500 ,,

eller sammanlagdt 25,600 kronor, vid bifall hvartill

staten för anstalten kommer att ökas med 19,450

kronor eller till 79,500 kronor;

b) förklara, att för ifrågavarande lektorsbefattningar

aflöningen skall fördelas i lön och tjenstgöringspenningar

med 2,600 kronor såsom lön och 1,400 kronor

såsom tjenstgöringspenningar; samt

c) medgifva, att samtlige lektorer och läraren i

verkstadsarbete vid anstalten må efter fem års väl

vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen

af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan

tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500

kronor, med rätt för nuvarande lektorer och läraren

i verkstadsarbete att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning

i sådan egenskap tjenstgjort vid anstalten; att

andre läraren i matematik, andre läraren i allmän

kemi och läraren i skeppsbyggeri äfvensom läraren i

frihandsteckning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kronor; att

vaktmästaren vid anstalten må efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 100

kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring

ett andra ålderstillägg likaledes af 100 kronor,

med rätt för den nuvarande vaktmästaren att i fråga

om ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han efter

sitt antagande till vaktmästare i sådan egenskap tjenstgjort

vid anstalten; samt att dessa ålderstillägg må

utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslag: ålderstillägg.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

35

2:6) Vidare har Kongl. Maj:t under punkten 89 af åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att till återgäldande af förskjutna medel för Chalmers tehuppehållande

af Chalmers tekniska läroanstalts verksamhet under höst- n”*“J*ro''

terminen 1900 samt till aflöning under år 1901 af assistenter och

repetitörer samt arbetsbiträden i anstaltens verkstad på extra stat för

år 1902 bevilja ett anslag af 11,400 kronor; och har chefen för ecklesiastikdepartementet

vid ärendets föredragning hänvisat till hvad han

till statsrådsprotokollet i det af utskottet under punkt l:o) här ofvan

behandlade ärende yttrat i fråga om behofvet af ett tilläggsanslag till

läroanstaltens nu gällande stat för uppehållande af anstaltens verksamhet.

Utskottet, som under punkt l:o) här ofvan tillstyrkt bifall till

hvad af Kongl. Maj:t föreslagits i fråga om beviljande åt anslag till

arfvoden för assistenter och repetitörer samt till aflöning af arbetsbiträden

på anstaltens verkstad, hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må till återgäldande af förskjutna

medel för uppehållande af Chalmers tekniska

läroanstalts verksamhet under höstterminen 1900 samt

till aflöning under år 1901 af assistenter och repetitörer

samt arbetsbiträden i anstaltens verkstad på extra

stat för år 1902 bevilja ett anslag af 11,400 kronor.

Stockholm den 30 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.