Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.is i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag till Chalmers tekniska läroanstalt.
1901-04-30 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1901:78, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.is i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar om anslag till Chalmers tekniska läroanstalt.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
I
N:o 78.
*
Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1901, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.is i statsverkspropositionen
under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar om
anslag till Chalmers tekniska läroanstalt.
(2:a U. A.)
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna dringarT
proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t stulen för
i punkten 27 under åttonde hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte, ^isfcTwromed
uteslutande ur den för Chalmers tekniska läroanstalt faststälda anstalt.
stat af deri upptagna anslag till befrämjande af undervisningen i
byggnadskonst och ornamentsritning, 500 kronor, till en lärare i mekanisk
teknologi, mekanik och konstruktion af enkla maskindelar, 2,000 kronor,
till en lärare i svenska språket och bokföring, 400 kronor, till repetitörer,
1,200 kronor, samt till aflöningsbidrag, som förut utgått af
donationsmedel, 2,050 kronor, eller tillhopa 6,150 kronor,
dels på ordinarie stat bevilja:
till höjning af aflöningen för en hvar af sex nuvarande lektorer,
nemligen i matematik och beskrifvande geometri, i kemisk teknologi
samt mineralogi och geognosi, i maskinlära och maskinkonstruktioner,
i skeppsbyggeri, i byggnadskonst och ornamentsritning samt i elektroteknik
från 3,500 kronor till 4,500 kronor.................... kronor 6,000: —
till höjning af aflöningen till en andre lärare i
matematik från 1,000 kronor till 3,000 kronor............ „ 2,000: —
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. t Afd. 43 Höft. (N:o 78.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
till höjning af aflöningen för en andre lärare i
allmän kemi från 2,000 kronor till 3,000 kronor......... kronor 1,000: —
till höjning af aflöningen för en lärare i skeppsbyggeri
från 1,800 kronor till 3,000 kronor ................ „ 1,200: —
till höjning af aflöningen för en lärare i allmän
mekanik från 1,500 kronor till 2,500 kronor ............... „ 1,000: —
till höjning af aflöningen för en lärare i väg- och
vattenbyggnadskonst från 1,200 kronor till 2,000 kronor „ 800: —
till höjning af aflöningen för en lärare i modellering
från 500 kronor till 1,200 kronor ...........................
till aflöning af en lärare i mekanisk teknologi
till aflöning af en lärare i konstruktion af enkla
maskindelar ..............................................................................
till aflöning af en lärare i elementär mekanik ...
till aflöning af en lärare i svenska och tyska
språken ......................................................................................
till aflöning af en lärare i bokföring .....................
till höjning af aflöningen för en lärare i frihands
teckning
från 1,000 kronor till 2,500 kronor ...............
till aflöning af en läiare i elektrokemi .................
till aflöning af en lärare i landtmäteri ..................
till höjning af bibliotekariens arfvode från 300
kronor till 800 kronor ........................................................
till höjning af aflöningen för en vaktmästare
från 750 kronor till 1,200 kronor med bibehållande
af rätt till fri bostad ............................................................
till arfvoden för assistenter och repetitörer .........
till aflöning af arbetsbiträden på verkstaden ......
eller sammanlagdt 32,450 kronor, vid bifall hvart
stalten skulle komma att ökas med 26,300 kronor
dels förklara, att för ifrågavarande lektorsbefattningar aflöningen
skulle fördelas i lön och tjenstgöringspenningar med 2,600 kronor såsom
lön och 1,900 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
dels ock medgifva, att samtlige lektorer och läraren i verkstadsarbete
vid anstalten egde efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta
ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem
års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,
med rätt för nuvarande lektorer och läraren i verkstadsarbete att i
fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter
sin utnämning i sådan egenskap tjenstgjort vid anstalten; att andre
11
700: —
*
11
1,500: —
11
1,200: —
ii
1,200: —
ii
2,000: —
ii
600: —
ii
1,500: —
ii
800: —
n
400: —
ii
500: —
ii
450: —
ii
8,100: —
ii
1,500: —
staten för an-
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
3
läraren i matematik, andre läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri
äfvensom läraren i frihandsteckning egde efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kronor; samt att
dessa ålderstillägg finge utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende bär chefen för ecklesiastikdepartementet
anmält, hurusom styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt
i Göteborg uti särskilda skrivelser till Kongl. Maj:t den 27
september 1899 och den 29 september 1900 hemstält, att Kongl. Maj:t
måtte till Riksdagen aflåta proposition dels om fastställande af förändrad
aflöningsstat för läroanstalten i öfverensstämmelse med af styrelsen
framstäldt förslag, dels ock om beviljande af ett tilläggsanslag
å 8,400 kronor till den för år 1901 gällande staten.
Innan departementschefen närmare redogjort för innehållet i dessa
skrifvelser, har departementschefen erinrat, hurusom styrelsen under
år 1898 till Kongl. Maj:t inkommit med en framställning i fråga om
förändrad aflöningsstat för anstalten, samt att Kongl. Maj:t med anledning
häraf till 1899 års Riksdag aflåtit proposition i ämnet, hvilken
proposition afvikit från det af styrelsen då upprättade förslag endast
i så måtto, att af styrelsen ifrågasatta förhöjningar i föreståndarens för
anstalten aflöning från 5,000 kronor till 6,000 kronor samt i anslaget till
stipendier och premier från 550 kronor till 1,000 kronor icke ansågos böra
i propositionen upptagas. Denna innehöll, att Riksdagen ville — med uteslutande
af de för anstalten beviljade anslag till en lärare i allmän och
husbyggnadskonst 1,500 kronor,'' till befrämjande af undervisningen i
byggnadskonst och ornamentsritning 2,000 kronor, till en lärare i
elektroteknik 2,000 kronor samt till en lärare i mekanisk teknologi,
mekanik och konstruktion af enkla maskindelar 2,000 kronor eller tillsammans
7,500 kronor — dels på ordinarie stat bevilja:
till höjning af aflöningen för en hvar af fyra lek
-
torer, nemligen i matematik och beskrifvande geometri,
i kemisk teknologi samt mineralogi och geognosi, i maskinlära
och maskinkonstruktioner samt i skeppsbyggeri, från
3,500 kronor till 4,500 kronor ............................................. 4,000 kronor,
till upprättande af ett nytt lektorat i byggnadskonst
och ornamentsritning .................................................................. 4,500 ,,
till upprättande af ett nytt lektorat i elektroteknik 4,500 „
till höjning af aflöningen för en andre lärare i matematik
från 1,000 kronor till 3,000 kronor ........................... 2,000 „
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
till höjning af aflöningen för en andre lärare i allmän
kemi från 2,000 kronor till 3,000 kronor............................. 1,000 kronor,
till höjning af aflöningen för en andre lärare i skeppsbyggeri
från 1,800 krono!- till 3,000 kronor........................ 1,200 ,,
till höjning af aflöningen för en lärare i väg- och
vattenbyggnadskonst från 1,200 kronor till 2,000 kronor 800 „
till höjning af aflöningen för en lärare i allmän
mekanik från 1,500 kronor till 2,500 kronor ..................... 1,000 ,,
till aflöning för en lärare i mekanisk teknologi......... 1,500 „
till aflöning för en lärare i konstruktion af enkla
maskindelar .................................................................................... 1,200 ,,
till aflöning för en lärare i elementär mekanik......... 1,200 „
till aflöning för en lärare i elektrokemi........................ 800 „
till aflöning för en lärare i landtmäteri........................ 400 „
till höjning af aflöningen för en lärare i svenska
språket och bokföring från 400 kronor till 900 kronor
500
till höjning af aflöningen för en lärare i frihands
teckning
från 1,000 kronor till 2,500 kronor .................... 1,500 ,,
till höjning af aflöningen för en lärare i modellering
från 500 kronor till 1,200 kronor .......................................... 700 „
till höjning af bibliotekariens arfvode från 300 kronor
till 800 kronor ............................................................................ 500 „
till höjning af aflöningen för en vaktmästare från
750 kronor till 1,200 kronor, med bibehållande af rätt
till fri bostad ................................................................................ 450 ,,
till höjning af anslaget till repetitörer från 1,200
kronor till 2,000 kronor............................................................. 800 „
dels förklara, att för ifrågavarande lektorsbefattningar aflöningen
skulle fördelas i lön och tjenstgöringspenningar med 2,600 kronor såsom
lön och 1,900 kronor såsom tjenstgöringspenningar.
dels ock medgifva: att samtlige lektorer och läraren i verkstadsarbete
vid anstalten egde att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjuta ett åldersiillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare
fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,
med rätt för dåvarande lektorer och läraren i verkstadsarbete att i fråga
om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter sin
utnämning i sådan egenskap tjenstgjort vid anstalten; att andre läraren
i matematik, allmän kemi och skeppsbyggeri egde efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kronor; samt att
Statsutskottets Utlåtande N:o 78
5
ålderstilläggen finge utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslag: ålderstillägg.
Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit hade emellertid af Riksdagen
ej bifallits i vidsträcktare mån, än att
dels en hvar af de i den för läroanstalten gällande stat uppförda
fyra lektorer, nemligen i matematik och beskrifvande geometri, i kemisk
teknologi samt mineralogi och geognosi, i maskinlära och maskinkonstruktioner
samt i skeppsbyggeri berättigades att, utöfver dem då tillkommande
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor efter fem och tio
års väl vitsordad tjenstgöring, efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring
åtnjuta ett tredje ålderstillägg, likaledes å 500 kronor, att utgå
af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg,
dock att den lektorerna dittills tillkommande rätt till pension å
allmänna indragningsstaten samt deras ställning till lärarnes vid elementarläroverken
enke- och pupillkassa icke härigenom underginge
någon förändring,
dels ock Riksdagen — med uteslutande af det för anstalten beviljade
anslag till en lärare i allmän och husbyggnadskonst 1,500 kronor,
af 1,500 kronor utaf anslaget till befrämjande af undervisning i byggnadskonst
och ornamentsritning samt af anslaget till en lärare i elektroteknik
2,000 kronor eller tillsammans 5,000 kronor — för upprättande
af ett nytt lektorat i byggnadskonst och ornamentsritning och ett nytt
lektorat i elektroteknik, båda med enahanda aflöningsförmåner, som af
läroanstaltens förutvarande lektorer komme att åtnjutas, på ordinarie
stat beviljade tillsammans 7,000 kronor, hvarjemte det ordinarie anslaget
ökades med ett belopp af 2,050 kronor, som dittills af läroanstalten
tillhörande donationsmedel utgått såsom bidrag till aflöning åt lärarne
i landtmäteri, väg- och vattenbyggnadskonst, svenska språket och bokhålleri,
frihand steckning samt modellering, till följd hvaraf anslaget i
sin helhet, förut 56,000 kronor, ökades med 4,050 kronor.
Detta Riksdagens beslut hade af Kongl. Maj:t, jemlikt beslut den
19 maj 1899, blifvit godkändt, hvadan statens slutsumma alltså för
närvarande uppginge till 60,050 kronor, hvilket belopp vore fördeladt
på sätt utvisades af följande
nu gällande stat för Chalmers tekniska läroanstalt:
Föreståndaren, som tillika är lektor
(utom fri bostad).............................. kronor 5,000: —
En lektor ........................................ „ 3,500: —
Fem lektorer ....................................... „ 17,500: —
Transport kronor 26,000: —
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
En andre lärare
n
lärare
i matematik .........
„ i allmän kemi .....
i skeppsbyggeri..............
„ i allmän mekanik ...........
andre lärare i mekanik, mekanisk
teknologi och konstruktion
af enkla maskindelar ...
Transport kronor 26,000
1,000
, 2,000
, 1,800
, 1,500
2,000:
lärare i
väg- och
ii
1,200:
400
1,000
500
3,000
500
300
1,200
500
750
550
vattenbyggnadskonst
.................... „
svenska språket- och
bokföring .................. ,,
,, ,, i frihandsteckning ......... „
„ ,, i modellering ................. ,,
„ ,, i verkstadsarbete ........... „
Sekreterarens arfvode........................ ,,
Bibliotekariens „ „
Anslag till repetitörer..................... „
,, för befrämjande af undervisning
i byggnadskonst och
ornamentsritning ....... „
Vaktmästare (utom fri bostad)........ „
Stipendier och premier ................ ,,
Ersättning för aflöningsbidrag, som
förut utgått af donationsmedel...........
Bibliotek, samlingar och laboratorium kronor 4,600:
Verkstaden............................................. „
Uppvärmning, belysning och diverse
utgifter ........................................... „
Till undervisningsmateriel samt ersättning
för handledning vid
elevernas praktiska arbeten........ ,,
Ersättning för anskaffad lokal till
undervisning i skeppsbyggeri ... „
Ersättning för instruments, kartors,
böckers och möblers underhåll
och förökande äfvensom för reparationer,
ved, ljus m. m. i hvad
skeppsbyggeriafdelningen beträffar ,.
kronor 44,200
„ 2,050
1,500: —
4,000: —
1,300: —
2,000: —
400: —
13,800:
Summa kronor 60,050
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
7
Härtill komme den förmån af ålderstillägg, som enligt staten tillkomme
dels föreståndaren ocli öfriga lektorer med 500 kronor efter fem
års tjenstgöring och med 500 kronor efter 10 års tjenstgöring, samt de
senare med ytterligare 500 kronor efter femton års tjenstgöring, dels
läraren i skeppsbyggeri med 250 kronor efter fem års tjenstgöring och
med ytterligare 250 kronor efter tio års tjenstgöring; varande samtliga
dessa ålderstillägg medgifna till utgående från åttonde hufvudtitelns
förslagsanslag till ålderstillägg.
Omförmälda af 1899 års Riksdag beviljade anslag å 2,050 kronor
hade, enligt hvad styrelsens för anstalten nu förevarande framställning
utvisade, af styrelsen sålunda fördelats:
Andre läraren i matematik.............................................
Läraren i väg- och vattenbyggnadskonst .............
,, i svenska språket och bokföring ................
,, i frihandsteckning ..........................................
„ i modellering .....................................................
,, i landtmäteri ...................................................
kronor 400
—
„ 300
—
„ 300
—
„ 400
—
„ 400
—
„ 250
—
kronor 2,050
—
Då nu styrelsen för läroanstalten, såsom förut angifvits, till Kongl.
Magt inkommit med förnyad framställning om förändringar i staten för
läroanstalten af i det hela samma innehåll som styrelsens år 1898 gjorda
hemställan, och styrelsen dervid till stöd för sin framställning hänvisat
till hvad styrelsen år 1898 yttrat, har departementschefen nu i korthet
erinrat, i den mån styrelsens senaste framställning dertill föranledde,
om hvad i det för 1899 års Riksdag framlagda ärendet förekommit.
Styrelsen, som beledsagat denna sin framställning med en utförlig
motivering, hade deruti yttrat hufvudsakligen följande.
Den utredning angående de sedan år 1870 inträdda förändringarna
i lefnadsomkostnaderna för lärare och med dem jemförliga tjenstemän,
som lemnats af den för undersökning af lärarnes vid de allmänna läroverken
ekonomiska ställning år 1878 tillsatta komité, hade blifvit af
Kongl. Maj:t i hufvudsak gillad, hvilket fram ginge af Kongl. Maj:ts
upprepade propositioner om lönereglering för lärarne vid de allmänna
läroverken, senast till 1898 års Riksdag. Emellertid hade, sedan nämnda
komité afgifvit sitt betänkande, lefnadsomkostnaderna i allmänhet stigit,
till följd hvaraf och då lärarne voro för sin utkomst hänvisade till fasta
löneförmåner, de nödvändiga lefnadsomkostnaderna för dem måste anses
hafva blifvit ej obetydligt stegrade. Under det att lektorerna vid allmänna
läroverk efter den 20 maj 1874, då för dem faststälts fem löne
-
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
grader å 2,500, 3,000, 3,500, 4,000 och 4,500 kronor, icke blott icke fått
sina löneförmåner förminskade, utan tvärtom af 1882 år Riksdag erhållit
på extra stat en löneförbättring af 500 kronor om året, med undantag
för dem, som befunnit sig i högsta lönegraden, för bvilka nämnda löneförbättring
hittills utgått med 250 kronor, men af 1898 års Riksdag höjts
till 500 kronor, till följd hvaraf alltså lektorslönerna vid allmänna läroverken
från och med 1899 års början utginge med 3,000, 3,500, 4,000,
4,500 och 5,000 kronor af statsmedel, så hade deremot lönen för lektorer
vid Chalmers tekniska läroanstalt, hvilken lön under åren 1866—
1873 utgjort 3,500 kronor om året, men sistnämnda år höjts med ett så
kalladt dyrtidslägg å 700 kronor, år 1878 blifvit sänkt till det ursprungliga
beloppet under samtidigt införande af två vilkorliga ålderstillägg,
hvardera å 500 kronor, så att från sistnämnda år lektorernas lönegrader
vid anstalten utgjort 3,500, 4,000 och 4,500 kronor. På grand af de i
Göteborg rådande synnerligen höga prisen på bostadslägenheter hade
dessutom icke blott lektorerna, utan äfven öfriga ämneslärare vid dervarande
allmänna läroverk af kommunen tillerkänts liyresersättning, hvilken
för lektorer utginge med 700 kronor i första och 850 kronor i andra
lönegraden samt 1,000 kronor i öfriga lönegrader. Någon utsigt för
utverkande af motsvarande förmån åt lärarne vid Chalmers tekniska
läroanstalt förefunnes desto mindre, som denna anstalt i olikhet med
de allmänna läroverken icke kunde sägas ega karakteren af ett lokalt
undervisningsverk, närmast afsedt för stadens och den kringliggande
nejdens ungdom, utan i likhet med tekniska högskolan måste betraktas
som en teknisk bildningsanstalt för hela riket, hvilket bäst framginge
af det sakförhållande, att anstalten fått och allt fortfarande finge mottaga
lärjungar från Sveriges samtliga provinser, ja till och med från
grannländerna Norge, Danmark och Finland. Ån ogynsammare stälde
sig lektorernas vid ifrågavarande anstalt lönevilkor, om de jemfördes
med dem, som åtnjötes af professorerna vid tekniska högskolan, hvilket
i synnerhet framträdde, i fall man beräknade medellönen under trettio
års tjenstgöring.
För lektor vid Chalmers tekniska läroanstalt skulle, under förutsättning
af trettio tjenstår, kräfvas en årlig löneförbättring af 841 kronor
67 öre, för att hans medelinkomst skulle blifva jemgod med lektorernas
vid allmänna läroverken i Göteborg, och 1,750 kronor, för att medelinkomsten
skulle blifva likstäld med professorernas vid tekniska högskolan.
Sagda uppgifter framginge närmare af följande utaf styrelsen
meddelade tabellariskt öfversigt:
Statsutskottets Utlåtande N:o*78. 9
l:a lönegraden ...................
2:a » ..........................
3:e » ..........................
4:e » .......
Nuvarande lektors- lön vid Chalmers
tekniska läro- anstalt
Lektorslön vid all- männa läroverk i
Göteborg f. o. m.
år 1899
Professorslön vid
tekniska högskolan
kronor
öre
kronor
öre
kronor |öre
3.500
4,000
4.500
4,500
4,500
—
3,700
4,350
5.000
5,500
6.000
6,000
6,000
6,000
6,000
6,000
—
5:e y> ...................
Medellön under 30 år
4,250
5,091
6 7
6,000
Lektorernas vid Chalmers tekniska läroanstalt undervisning vore
ur qvantitativ synpunkt fullt lika, stundom till och med mera omfattande
än lektorernas vid allmänna läroverk, hvarjemte äfven större kompetensfordringar
måste ställas på de förre och särskildt längre utbildning inom
det praktiska lifvet af dem fordras, under det att å andra sidan undervisningen
inom anstaltens högre afdelning till sin natur vore så likartad
med den, som lemnades vid tekniska högskolans motsvarande fackafdelningar,
att nästan samma kompetens vore nödig för erhållande af en
lektorstjenst vid läroanstalten som af en professorsbefattning vid tekniska
högskolan; och då undervisningsskyldigheten för en lektor vid läroanstalten
och en professor vid tekniska högskolan vore lika omfattande,
syntes rättvisa och billighet kräfva, att lektorslönen vid Chalmers tekniska
läroanstalt snarast borde hafva ett medelvärde mellan lönen för
en professor vid tekniska högskolan och lektorslönen vid allmänna läroverk
i Göteborg.
Äfven för Chalmers tekniska läroanstalts samtlige öfrige lärare
kunde samma ofördelaktiga löneförhållanden som för lektorerna anses
vara gällande.
Under de sista decennierna hade lärjungeantalet vid anstalten befunnit
sig i en hastig och nästan oafbruten tillväxt, så att detta antal under
åren 1881—1885 i medeltal utgjort 110, under åren 1886—1890 153,
under åren 1891—1895 227, år 1896 241 och under läsåret 1897—1898
262, deraf 153 i den högre afdelningen. Antalet hade sålunda i jemförelse
med den förstnämnda siffran vida mer än fördubblats, hvarigenom elevantalet
i do olika årskurserna stigit betydligt och numera regelbundet i vissa
årskurser öfverstege 50, 00, ja 65. Lärarnes redan i och för sig trägna och
Bill. till RiJcsd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 43 Haft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
ansvarsfulla arbete hade derigenom blifvit mer än skäligt ökadt utan något
som helst vederlag, hvilket framträdde så mycket skarpare vid läroanstalten,
som derstädes, i olikhet med hvad som vore förhållandet vid tekniska högskolan,
ej funnes anstälda några assistenter åt de ordinarie lärarne.
Franpstegen inom tekniken hade under de senaste årtiondena varit
snabbare än inom något annat läroområde och stälde kraf icke blott
på ökadt arbete, utan äfven på ökade tillgångar hos lärarne för inköp
af litteratur, i fall det skulle blifva dem möjligt att ens tillnärmelsevis
hålla sig i jemnhöjd med utvecklingen inom deras respektive läroämnen
och öfver hufvud uppfylla de fordringar, som måste ställas på ungdomens
handledare vid en högre teknisk läroanstalt. Lärarnes vid
Chalmers tekniska läroanstalt ställning vore äfven i det afseendet ogynsam,
att Göteborg icke egde något naturvetenskapligt eller tekniskt
bibliotek utöfver anstaltens egen boksamling, i hvilken på grund af
anslagets knapphet flere lärofack med nödvändighet måste blifva synnerligen
ofullständigt representerade.
Den ofördelaktiga ekonomiska ställning, läroanstalten sålunda hade
att erbjuda sina lärare, hade slutligen icke kunnat undgå att göra dess
lärareplatser föga begärliga, såsom bäst framginge dels deraf, att lärarne
vid anstalten sökte anställning vid annan undervisningsanstalt, och dels
än mer deraf, att en lärarebefattning sådan som den i mekanisk teknologi
och konstruktion af enkla maskindelar ej ens kunnat tillsättas af
brist icke blott på kompetente sökande, utan på sökande öfver hufvud,
ett förhållande som, med hänsyn till den för närvarande eljest rådande
starka konkurrensen på lärarebanan i allmänhet, måste betraktas såsom
synnerligen talande och som, derest icke förut omförmälda missförhållanden
snart undanröjdes, kunde komma att högst menligt inverka på
undervisningens godhet och omöjliggöra läroanstaltens uppehållande på
den ståndpunkt, den hittills lyckats intaga.
Nära ett fjerdedels århundrade både förflutit, sedan planen i allt
väsentligt uppgjorts till ämnesfördelningen och omfattningen för de
olika lärarnes undervisning vid anstalten, om ock vid ett par tillfällen
under denna tid statsmagterna beviljat ökade anslag åt anstalten. På
grund af ändrade tidsförhållanden och ökade kraf på den tekniska undervisningen
kunde frågan om utverkande af högre löner åt lärarne icke
inskränkas till föreslåendet af en allmän proportionerlig löneförhöjning,
utan måste jemkningar eg a rum i de olika lärarnes undervisningsskyldighet
och deraf ändringar förorsakas äfven i deras löneförmåner.
Lönen för lektorerna ansåge styrelsen böra höjas från 3,500 kronor
till 4,500 kronor, äfven med hänsyn dertill, att lektorerna vid tekniska
Statsutskottets Utlåtande N:o 78-
11
högskolan åtnjöte en aflöning, som vöre jemförlig med eller öfverstege
lektorernas vid Chalmers tekniska läroanstalt, ehuru de hade en betydligt
mindre tjenstgöring, i allmänhet ej uppgående till halfva antalet
timmar, och oaktadt deras undervisning omfattade de förberedande
ämnen, som vid läroanstalten icke sköttes af lektorerna, utan af de
öfriga lärarne.
Vidkommande det begärda ålderstillägget till läraren i verkstadsarbete
eller den så kallade verkmästaren erinrade styrelsen, att denne
lärare vore så strängt upptagen af tjenstgöringen vid anstalten, att
lian måste uteslutande egna sig åt densamma, i det att hans Undervisningstid
uppginge till omkring 30 timmar i veckan förutom det
öfvervakande af arbeten på verkstaden för anstaltens räkning, som
mellan lektionstimmarna vore af nöden. Då denne lärare derför med
afseende på tjenstgöringens omfattning och stadigvarande natur Vore
fullt jemförlig med lektorerna, ansåge styrelsen fördelaktigast, om
honom bereddes löneförbättring på det sätt, att han finge rättighet att
efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret
näst efter det, då han till tjensten utnämndes, åtnjuta ett ålders - tillägg af 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjenstgöring
ett ålderstillägg af jemväl 500 kronor.
När platsen som lärare i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion
af enkla maskindelar första gången blifvit tillsatt, hade tjensten
lemnats åt samma person, åt hvilken uppdragits befattningen såsom
föreståndare vid den då nyligen grundade, i sammanhang med Chalmers
tekniska läroanstalt stående materialprofningsanstalten; meti sedan år
1895 en förening af dessa tjänster befunnits olämplig på grund äf sistnämnda
anstalts utveckling, hade inträffat, att, då lärareplatsen förklarats
ledig, icke någon sökande anmält sig. Med Kongl. Maj:ts tillstånd
hade platsen derefter under tre år uppehållits genom undervisningens
fördelning på två af lärarne vid läroanstalten. Då platsen
under våren 1898 å nyo förklarats ledig, hade anmält sig två sökande,
hvilka dock icke förmått visa sin kompetens. De med platsen förbundna
löneförmåner, utgörande för en undervisning af tolf timmar i veckan
2,000 kronor om året utan utsigt till erhållande af ålderstillägg och
utan pensionsrätt, vore ock så obetydliga, att man ej kunde vänta att
uti ämnen, som hvart för sig kräfde omfattande bokliga förberedelser och
stor praktisk erfarenhet, vinna lämpliga lärarekrafter. En väsentlig höjning
i anslaget måsto derför vidtagas, derest det afsedda målet skulle vinnas.
Enligt styrelsens ursprungliga förslag till undervisningsplan för den
nämnda lärareplatsen hade deri ingått äfven tre timmars undervisning i
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
elementär mekanik. Denna undervisning hade dock genast måst uteslutas
från ifrågavarande lärares undervisningsskyldighet och hade hittills uppehållits
på provisoriskt sätt genom förordnande af än en och än eu annan
lärare, livilket ej kunde anses tillfredsställande. Hittills hade denna undervisning
af brist på lärarekrafter varit gemensam för lägre avdelningen»
andra årskurs och eleverna i kemi uti högre afdelningens andra årskurs.
I betraktande af det betydligt högre kunskapsmått i matematik, som
eleverna i kemi egde i jemförelse med lägre afdelningen, kunde en sådan
anordning ej betraktas annorledes än såsom en nödfallsutväg. Jemväl
på grund af elevantalets ökning måste nämnda anordning ändras, enär
antalet elever i lägre afdelningens andra årskurs icke oväsentligt öfverstege
60 och antalet elever i kemi i nämnda årskurs af högre afdelningen
utgjorde 11. Undervisningen i mekanik borde enligt styrelsens
åsigt meddelas nämnda elever af högre afdelningen under fyra timmar,
skildt från lägre afdelningen, för hvilken undervisningen i mekanik
lämpligen kunde bibehållas vid samma timtal som tillförene. Totala
undervisningstiden för de ämnen, som från början afsetts skola tillhöra
ifrågavarande lärarebefattning, utgjorde sex timmar i mekanisk teknologi,
deraf fyra uti högre afdelningens tredje årskurs och två i samma afdelnings
andra årskurs, sex timmar i konstruktion af enkla maskindelar
uti högre afdelningens andra årskurs samt sju timmar i elementär mekanik,
deraf fyra för eleverna i kemi uti högre afdelningens andra
årskurs och tre uti lägre afdelningens andra årskurs eller tillhopa nitton
timmar. Vid tekniska högskolan vore den motsvarande undervisningen
fördelad på en professur i mekanisk teknologi, ett lektorat i konstruktion
af enkla maskindelar och ett lektorat i elementarmekanik och beskrifvande
maskinlära. Läroämnena mekanisk teknologi, konstruktion af
enkla maskindelar och elementär mekanik förutsatte hos läraren så
väsentligt olika utbildning, att det mötte rätt stora svårigheter att finna
en person, som kunde och ville åtaga sig undervisning i dem alla.
Styrelsen förestälde sig derför, att det vore lämpligast, att ämnena fördelades
på tre lärareplatser med mindre tjenstgöringsskyldighet, styrelsen
obetaget att, derest förhållandena gjorde sådant önskvärdt, förena två
eller tre af dessa befattningar hos samma person.
Undervisningen i teoretisk mekanik omfattade för närvarande 7 Va
timmar uti högre afdelningens andra årskurs inom samtliga facken med
undantag af det kemiska. Detta läroämne utgjorde ett af de väsentligaste
underlagen för såväl den egentliga maskinläran som ingeniörsvetenskapen
i allmänhet. Särskildt gälde detta för hus- och hrobyggnadskonsten, på
hvilket område de rent teoretiska framstegen under de senare åren ledt
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
13
till bildandet af en särskild hjelpvetenskap, den så kallade byggnadsmekaniken.
Oaktadt det knappt gåfves något högre tekniskt läroverk
utomlands, der ej särskild undervisning meddelades i detta ämne, och
byggnadsstatik sedan flere år tillbaka varit upptagen såsom sjelfständigt
ämne vid tekniska högskolan, hade styrelsen af brist på medel sett sig
ur stånd att vid Chalmers tekniska läroanstalt införa undervisning i detta
ämne. Denna brist hade visserligen i någon mån afhjelpts derigenom,
att läraren i teoretisk mekanik vid sidan af sitt egentliga ämne behandlat
några af de elementäraste frågorna inom jordtrycks- och hvalfteorierna,
hvarjemte lektorn i maskinlära jemte sitt eget ämne äfven genomgått
de allra första grunderna i grafostatiken, men behofvet af ökad undervisning
i ämnet hade emellertid år efter år stegrats och under de två
sista läsåren visat sig så tvingande, att eleverna på egen bekostnad
beredt sig enskild undervisning i ämnet. Lärarekollegiet vid anstalten,
hvilket redan för flera år sedan framhållit ifrågavarande behof, hade
nu föreslagit, att den erforderliga ökningen skulle åstadkommas genom
utsträckning af lärarens i teoretisk mekanik undervisning med tre
timmar. Denne lärares undervisning skulle sålunda komma att omfatta
10—11 timmar på läroanstaltens högsta stadier. Hans lön borde derför
i motsvarande mån ökas.
Den kemiska teknologiens omfång hade till följd af den kemiska
industriens utveckling under de sista årtiondena högst väsentligt ökats.
Detta läroämne hade särskild! genom elektrolysens mångfaldiga och
ständigt ökade användning inom den kemiska fabriksdriftens olika grenar
och inom de praktiska undersökningsmetoderna för kemiskt-tekniska
produkter utvidgats med en ny och i tillämpningen ej minst för vårt
land vigtig gren, den tekniska elektrokemien, hvars betydelse redan
hunnit blifva så känd och erkänd, att vid så godt som alla tekniska
läroanstalter särskilda lärarebefattningar inrättats för dess tillgodoseende.
Om utbildningen inom den kemiska fackafdelningen vid läroanstalten
skulle kunna hållas i jemnhöjd med nutidens kraf, syntes det derför
vara oundgängligen nödvändigt, att tillfälle bereddes eleverna i högre
afdelningen till undervisning äfven i elektrokemi. Men då lektorn i
kemisk teknologi redan hade en tjenstgöring af sammanlagdt 24—25
timmar i veckan, kunde denna icke vidare utsträckas, utan förestälde
sig styrelsen, att ett arfvode borde i staten upptagas för en lärare i
detta ämne.
Undervisningen i landtmäteri hade tidigare varit inbegripen i
lärarens i matematik tjenstgöringsskyldighct, men hade sedan en följd
af år varit skild derifrån dels på den grund, att matematikundervisningen
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
svält ut och dels derför att lämpligare handledning för eleverna kunde
erhållas genom anlitande af annan person med större praktisk erfarenhet
uti ifrågavarande ämne. Styrelsen ansåge, att det af donationsmedel
till lärare i detta ämne förut anvisade arfvode borde höjas, särskildt
med fäst afseende derpå, att läraren måste i och för praktiska arbeten
på fältet med eleverna på egen bekostnad uppehålla sig utom hemorten.
Till bibliotekariens aflöning vore i staten upptaget ett arfvode af
300 kronor. Med den utveckling, bokförrådet numera erhållit, vore detta
belopp påtagligen oproportionerligt ringa. Det hade ej heller varit
möjligt att af bibliotekarien fordra en sådan katalogisering af läroanstaltens
böcker som bokförrådets vigt eljest skulle hafva kräft, likasom
styrelsen ej heller kunnat påfordra, att biblioteket hölles öppet
för elevernas och allmänhetens betjenande under mera än fyra timmar
i veckan. Till afhjelpande af dessa oegentligheter anhölle styrelsen
om förutnämnda ökning i bibliotekariens aflöning.
För de öfriga lärarne hade äfven åtskilliga jemkningar i omfånget
af deras tjenstgöring egt rum, sedan deras lön reglerats på 1870-talet,
och styrelsen hade med donationsmedel sökt afhjelpa de svåraste obilligheterna
genom anslags beviljande, men af bristande medel ej kunnat
göra det så som önskligt varit. I nedanstående-tabell hade styrelsen
upptagit för dessa lärare i olika kolumner deras tjenstgöringsskyldighet,
nuvarande aflöning och den för dem föreslagna arfvodesförhöjningen.
Lärare i
Timmar
i veckan.
Enligt
gällande stat.
Kronor.
Tillägg af
donations- medel.
Kronor.
Föreslagen
böjning.
Kronor.
Föreslagen
lönestat.
Kronor.
Väg-och vattenbyggnads- konst .............................
77.
1,200
300
500
2,000
Allmän kemi .....................
14
2,000
—
1,000
3,000°)
Skeppsbyggeri ..................
18
1,800°°)
—
1,200
3,000°)
Matematik...........................
16
1,000
600
1,400
3,000°)
Svenska språket och bok- hålleri ..............................
6
400
100
400
900
Frihandsteckning ............
18
1,500
400
600
2,500
Modellering .......................
8
500
400
300
1,200
*) Jemte ett ålderstillägg å 500 kronor.
**) Jemte två ålderstillägg å 250 kronor hvardera.
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
15
Uti staten vore slutligen upptagen en aflöning åt vaktmästaren af
750 kronor jemte fri bostad. Läroanstaltens lokaler hade under det sista
decenniet så väsentligt ökats genom hufvudbyggnadens påbyggnad med
anledning af skeppsbyggeriskolans förening med anstalten, genom inredning
af elektrotekniskt laboratorium i källarvåningen och senast genom
den kemiska laboratorieflygelns tillbyggnad till tomtgränsen i tre våningar,
att styrelsen nödgats anvisa till städningsbidrag åt vaktmästaren
275 kronor om året. Detta oaktadt måste vaktmästarens aflöning anses
vara mycket knapp, om afseende fästes vid behofvet af biträde för städningens
nöjaktiga skötsel och jemförelse anstäldes med lönen för vaktmästare
med liknande tjenstgöring och ansvar. Vaktmästarens lön kunde,
enligt styrelsens åsigt, billigtvis icke sättas under det föreslagna beloppet
1,200 kronor.
Styrelsen åberopade till sist ett vid skrifvelsen fogadt utdrag af
anstaltens räkenskaper för åren 1896 och 1897, utvisande, att utgifterna
väsentligt öfverstigit den faststälda staten, och att styrelsen nödgats
använda större delen af donationsfondernas räntor för att bestrida
anstaltens löpande utgifter.
På grund af remiss hade statskontoret, enligt hvad af statsrådsprotokollet
vidare inhemtas, till Kongl. Maj:t afgifvit utlåtande öfver
styrelsens omförmälda framställning.
Efter erinran, att ifrågavarande läroanstalt bestode af två särskilda
afdelningar, af hvilka den högre skulle ega eu verkningskrets emellan
den tekniska högskolans och de tekniska elementarskolornas, så att
undervisningen erhölle eu vetenskapligt-teknisk rigtning, och den lägre
vara afsedd att bibringa en allmänfattlig undervisning, företrädesvis
afseende den praktiska tillämpningen, äfvensom att, med hänsyn till
den mera utsträckta undervisning, som vid ifrågavarande läroanstalt
skulle meddelas, aflöningen för föreståndaren och lektorerna derstädes
blifvit vid upprättande af aflöningsstaten bestämd till belopp, som för
hvar och eu af dem från början med 500 kronor öfverstege den
för föreståndare och lektorer vid tekniska elementarskolorna faststälda
aflöning, hade statskontoret i nämnda utlåtande anfört bland annat
följande.
Hvad anginge lektorerna, i hvilkas aflöning förhöjning ifrågasatts,
så att densamma skulle komma att uppgå i första lönegraden till
4,500 kronor, i andra till 5,000 kronor och i tredje till 5,500 kronor,
så och enär aflöningen för allmänna läroverkens lektorer med inräkning
af å extra stat anvisadt lönetillägg i de fyra lägsta för dessa
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
lektorer bestämda lönegrader belöpte sig till respektive 3,000, 3,500,
4,000 och 4,500 kronor samt i den femte lönegraden från och med
år 1899 till 5,000 kronor, samt den stadgade årliga undervisningstiden
vid läroanstalten snarare öfverstege än understege den för allmänna
läroverken bestämda, ansåge statskontoret en förhöjning af
lektorslönerna vid ifrågavarande läroanstalt med 500 kronor eller till
4,000, 4,500 och 5,000 kronor i respektive lönegrader lämpligen böra
ega rum, helst lektorerna vid allmänna läroverken för uppflyttning i
högre lönegrad egde tillgodoräkna sig före befordran till lektor utöfvad
viss annan tjenstgöring vid eller utom allmänna läroverken. Dock
borde, på det någon höjning i den lektorerna vid läroanstalten tillförsäkrade
pension från rikets allmänna indragningsstat icke måtte ega
rum, aflöningen, i likhet med hvad som iakttagits i de tid efter annan
och senast vid 1898 års riksdag föreslagna löneregleringar för lärarne
vid allmänna läroverken, fördelas i lön och tjenstgöringspenningar
sålunda, att af aflöningen 2,600 kronor ansåges såsom lön och 1,400
kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvarvid ålderstilläggen betraktades
såsom tillägg till sjelfva lönen.
Då styrelsen vitsordat, att verkmästarens undervisningstid vid
läroanstalten uppginge till omkring trettio timmar i veckan utom det
öfvervakande af arbetena å verkstaden för läroanstaltens räkning, som
mellan lektionstimmarne vore af nöden, och att han sålunda uteslutande
måste egna sig åt sin tjenst, syntes styrelsens förslag om beredande
af förbättring i verkmästarens aflöning medelst beviljande af ålderstillägg
efter fem och tio år med 500 kronor hvarje gång vara af förhållandena
påkalladt och böra till bifall förordas.
Den föreslagna förhöjningen i vaktmästarens arfvode syntes ock,
med afseende å den honom åliggande skyldighet att ombesörja städningen
i läroanstaltens lokaler, vara med billighet öfverensstämmande.
Hvad åter anginge styrelsens i öfrigt framstälda förslag till omreglering
af tjenster och aflöningsförhållanden vid läroanstalten, vore
statskontoret, med jemväl fästadt afseende å det i § 9 af stadgarne
för anstalten gjorda medgifvande, att två af de så kallade andre-lärarebefattningarna
kunde, om styrelsen så funne lämpligt, förenas hos en
person, hvilket medgifvande styrelsen ifrågasatt att i visst fall få utsträckt
så, att två eller tre dylika befattningar kunde hos en person
förenas, icke i tillfälle att bedöma, om eller i hvad mån läroanstaltens
verksamhet numera påkallade en dylik omreglering, hvarför statskontoret
ansett sig endast böra härutinnan erinra: att beträffande läraren
i väg- och vattenbyggnadskonst, andre läraren i matematik, läraren i
Statsutskottets Utlåtande N:o 78-
17
frihandsteckning, läraren i modellering och den till inrättande föreslagna
lärarebefattningen i elektrokemi förekomme, att i staten för tekniska
högskolan upptoges från och med år 1899 2,000 kronor för en extra
lärare i väg- och vattenbyggnadskonst, 1,800 kronor för en extra lärare
i matematik, 1,600 kronor för en extra lärare i frihandsteckning, 1,000
kronor för en extra lärare i modellering samt 1,200 kronor för en
extra lärare i elektrokemi; att, enligt hvad 1897 års räkenskaper
utvisade, förening af befattningar vid läroanstalten i så måtto egt rum,
att föreståndaren tillika utöfvat sekreterarebefattningen, att andre
läraren i matematik tillika uppburit arfvodet för lärarebefattningen
i svenska språket och bokföring äfvensom såsom repetitör åtnjutit arfvode
med 300 kronor, för år räknadt, att andre läraren i kemi innehaft
arfvodet såsom bibliotekarie samt att andre läraren i skeppsbyggeri
tillika tjenstgjort såsom lärare i konstruktion af enkla manskindelar med
arfvode af 900 kronor och såsom repetitör med arfvode af 300 kronor;
att, enligt 1897 års räkenskaper, Chalmers tekniska läroanstalts under
frimurarebarnhusdirektionens vård och förvaltning stående donationsfonder
vid nämnda års utgång uppgått till 381,746 kronor 87 öre, deraf 292,018
kronor 73 öre utgjordes af byggnader och inventarier samt återstoden
89,728 kronor 14 öre, vore förräntad; samt att under år 1897 till läroanstaltens
kassaförvaltare af nämnda direktion öfverlemnats räntemedel
till belopp af 3,529 kronor 25 öre, deraf 1,322 kronor 28 öre återburits,
så att under året kommit läroanstalten till godo 2,206 kronor 97 öre.
Härefter hade styrelsen för anstalten, med anledning af hvad statskontoret
i ärendet yttrat, i hufvudsak anfört följande.
Vid jemförelsen mellan lönerna för lektorerna vid Chalmers tekniska
läroanstalt och vid de allmänna läroverken syntes det hafva undgått
statskontorets uppmärksamhet, att de senare i Göteborg af kommunen
uppbure hyresersättning med 700 kronor i första lönegraden, 850 kronor
i den andra och 1,000 kronor i de öfriga lönegraderna utan att någon
utsigt funnes, att dylik hyresersättning skulle kunna utverkas åt lektorerna
vid Chalmers tekniska läroanstalt, då denna mottoge sina elever från
landets olika delar och således måste betraktas som en stats- och ej
såsom en stadsinstitution. Billigheten kräfde också utan all fråga, att
lektorslönen vid Chalmers tekniska låneanstalt något öfverstege den vid
allmänna läroverken, då undervisningen vid den förra rörde sig på ett
högre område och sålunda vore mera omfattande. Den nämnda jemförelsen
bekräftade sålunda styrelsens åsigt om lämpligheten af en löneförhöjning
af 1,000 kronor. Då statskontoret, under framhållande af att Chalmers
Bill. till lakad. Prot. 1901. 4 Sand. 1 Afd. 49 Raft. • 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
tekniska läroanstalt intoge en ställning mellan de tekniska elementarläroverken
och tekniska högskolan, ansåge, att på denna grund lektorerna
vid förstnämnda läroverk borde hafva 500 kronors högre lön än lektorerna
vid de tekniska elementarläroverken, syntes i denna slutledning
ligga ett förbiseende deraf att lefnadsoinkostnaderna i Göteborg vore
så mycket högre, att en löneskilnad af 500 kronor mellan dessa båda
kategorier af lektorer redan på denna grund vore motiverad. I betraktande
af att anstalten intoge en sådan ställning mellan de tekniska elementarläroverken
och tekniska högskolan, som ofvan nämnts, borde derför
nämnda löneskilnad sättas till 1,000 kronor, om båda synpunkterna beaktades
och Chalmers tekniska läroanstalts lektorsplatser ej skulle blifva
mindre eftersökta än de andra läroanstalternas.
För den händelse Kongl. Maj:t skulle gilla statskontorets åsigt,
att en uppdelning att lektorernas aflöning i lön och tjenstgöringspenningar
skulle eg a rum på sådant sätt, att lektorerna kunde i pension
undfå lönen oafkortad, utan att det nuvarande pensionsbeloppet,
80 procent af 4,500 kronor eller 3,600 kronor, höjdes, skulle med den
af styrelsen föreslagna löneförhöjningen tjenstgöringspenningarne uppgå
till 1,900 kronor. Proportionen mellan lön och tjenstgöringspenningar
skulle sålunda blifva något olika mot hvad annars vore vanligt vid
statens lärareplatser, men på grund af de stora fordringar på praktisk
erfarenhet, som måste ställas på dem, som skulle äfven för kortare tid
uppehölle en lektorstjenstgöring vid de tekniska läroverken, och den
deraf härflytande svårigheten att vid lektorernas tjenstledighet på grund
af sjukdom eller af annan anledning finna lämplig vikarie, äfvensom
af andra skäl kunde ett jemförelsevis högt belopp för tjenstgöringspenningarne
väl försvaras.
Såsom tillägg till hvad förut af styrelsen och statskontoret anförts
beträffande önskligheten deraf, att verkmästaren tilldelades två
ålderstillägg om 500 kronor hvardera, ville styrelsen, derest det ej af
sig sjelft vore klart, framhålla behöfligheten af att ett kommande beslut
finge retroaktiv verkan på den nuvarande innehafvaren af platsen,
så att han för lönetilläggens erhållande finge tillgodoräkna sig den tid,
han hittills på platsen tjenstgjort under i öfrigt faststälda vilkor.
Statskontoret hade sammanstält läraren i väg- och vattenbyggnadskonst,
andre läraren i matematik, läraren i frihandsteckning och
läraren i modellering vid Chalmers tekniska läroanstalt med några
extra lärare vid tekniska högskolan, men härvid missuppfattat dessa
lärares ställning och tjenstgöringsskyldighet. Läraren i väg- och vattenbyggnadskonst
vid Chalmers tekniska läroanstalt vore högste represen
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
19
tanten för sitt ämne och således jemförlig med professorn i samma
ämne vid tekniska högskolan och icke med dennes biträde, om ock
lönen för läraren vid Chalmers tekniska läroanstalt på grund af det
mindre timantal, hans undervisning omfattade, ej borde sättas högre
än hvad af styrelsen begärts. På grund af befintligheten af en tvåårig
lägre afdelning vid Chalmers tekniska läroanstalt, till hvilken icke
någon motsvarighet funnes vid tekniska högskolan, hade de vid Chalmers
tekniska läroanstalt anstälda nyssnämnde lärarne i matematik,
frihandsteckning och modellering, hvilkas tjenstgöring fullständigt eller
delvis vore förlagd till nämnda lägre afdelning, enligt de i styrelsens
framställning lemnade uppgifterna en så stor tjenstgöringsskyldighet,
att lönen ej borde kunna sättas lägre än styrelsen föreslagit. Särskilt
borde framhållas, att de alla hade sjelfständig undervisning med uti
afgångsexamina ingående betygssättning.
Såsom ett belysande tillägg till hvad statskontoret anfört om
läroantaltens ekonomiska ställning kunde följande sammanställning af
1887 och 1897 års bokslut tjena. Såsom statskontoret anfört, utgjorde
donationsfonden vid 1897 års slut, utöfver hvad som läge uti anstaltens
byggnader och inventarier, 89,728 kronor 14 öre, hvaraf under
det senaste årtiondet i nya donationer tillkommit 9,554 kronor 49 öre.
Af de före år 1887 befintliga donationsfondernas kapital hade således
vid 1897 års slut återstått att förräntas för anstaltens räkning endast
80,173 kronor 65 öre. Vid 1887 års slut utgjorde motsvarande kapital
106,995 kronor 41 öre, och om dertill lades hvad som under år 1887
användts till den med anledning af skeppsbyggeriskolans då inträffade
förening med läroanstalten företagna nybyggnaden eller 41,781 kronor
81 öre, uppkomme beloppet 148,777 kronor 22 öre. Läroanstalten
hade sålunda under åren 1887—1897 utöfver donationsräntornas belopp
nödgats använda icke mindre än 68,603 kronor 57 öre af kapitalet för
att kunna motsvara de stora fordringar på undervisningslokaler, som
det ökade elevantalet framkallat; och under år 1898 hade en ytterligare
byggnad påbörjats, som med inredning beräknats kosta 35,000
kronor.
Efter denna återblick har departementschefen redogjort för styrelsens
för läroanstalten nu ifrågavarande förslag till omgestaltning af
anstaltens aflöningsstat.
Af en sammanställning af hvad styrelsen i sina förut omnämnda
skrivelser af den 27 september 1899 och den 29 september 1900
föreslagit, framginge, att styrelsen nu, i hufvudsaklig anslutning till
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
styrelsens år 1898 gjorda framställning, hemstälde om följande förändringar
i den för anstalten gällande stat, nemligen:
att lönen för en hvar af de nuvarande sex lektorerna måtte höjas
från 3,500 kronor till 4,500 kronor, med rätt för dem att i likhet med
föreståndaren åtnjuta två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, efter
fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring;
att läraren i verkstadsarbete, som enligt staten åtnjöte i aflöning
3,000 kronor, måtte berättigas att erhålla ålderstillägg efter fem års
väl vitsordad tjenstgöring med 500 kronor och efter tio års dylik
tjenstgöring med ytterligare 500 kronor;
att aflöningen för nedanstående lärare måtte ökas, nemligen för
andre läraren i matematik, hvilken för närvarande uppbure två arfvoden
om tillhopa 1,400 kronor (jemte 200 kronor af tillgängliga donationsmedel),
till 3,000 kronor, för andre läraren i allmän kemi från 2,000
kronor till 3,000 kronor och för läraren i skeppsbyggeri från 1,800
kronor till 3,000 kronor, med rätt för en hvar af nämnda tre lärare
till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;
att aflöningen likaledes måtte ökas för läraren i allmän mekanik
från 1,500 kronor till 2,500 kronor, för läraren i väg- och vattenbyggnadskonst,
hvilken för närvarande uppbure två arfvoden om tillhopa 1,500
kronor, till 2,000 kronor och för läraren i modellering, som jemväl uppbure
två arfvoden om sammanlagdt 900 kronor, till 1,200 kronor;
att i stället för nu utgående 2,000 kronor till en andre lärare i
mekanisk teknologi, mekanik och konstruktion af enkla maskindelar
samt två arfvoden om tillhopa 700 kronor till läraren i svenska språket
och bokföring måtte i staten uppföras följande arfvodesbelopp, nemligen
1,500 kronor till en lärare i mekanisk teknologi, 1,200 kronor
till en lärare i konstruktion af enkla maskindelar, 1,200 kronor till en
lärare i elementär mekanik, 2,000 kronor till en lärare i svenska och
tyska språken samt 600 kronor till en lärare i bokföring, styrelsen
obetaget att, derest förhållandena gjorde sådant önskvärdt, förena två
eller tre af först nämnda platser på en person;
att aflöningen till läraren i frihandsteckning, hvilken lärare, förutom
två arfvoden om tillhopa 1,400 kronor, uppbure det till undervisning
i byggnadskonst och ornamentsritning anvisade anslag om 500
kronor eller sammanlagdt 1,900 kronor, måtte höjas till 2,500 kronor,
med rätt för nämnde lärare till ett ålderstillägg å 500 kronor efter
fem års väl vitsordad tjenstgöring;
att en ny lärarebefattning i elektrokemi måtte inrättas med
arfvode af 800 kronor;
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
21
ätt för undervisning i landtmäteri, hvartill för närvarande utginge
250 kronor af tillgängliga anslagsmedel, måtte anvisas 400 kronor;
att bibliotekariens arfvode måtte höjas från 300 kronor till 800 kronor;
att vaktmästarens arfvode, enligt staten utgörande, förutom fri
bostad, 750 kronor, måtte böjas till 1,200 kronor med bibehållande af
rätt till fri bostad;
samt att, i stället för i staten uppfördt anslag till repetitörer,
1,200 kronor, måtte anvisas 8,100 kronor till assistenter och repetitörer
samt 1,500 kronor till arbetsbiträden på verkstaden.
Den åt styrelsen sålunda begärda ökning i nu utgående anslag
till läroanstalten uppginge till sammanlagt 26,300 kronor.
Ifrågavarande af styrelsen gjorda framställning öfverensstämde i
det hela med dess år 1898 upprättade förslag, men skilde sig derifrån
dels derutinnan, att ingen förböjning begärdes i föreståndarens för
anstalten aflöning samt i anslaget till stipendier och premier, dels i
fråga om anordnandet af undervisningen i svenska språket och bokföring,
som år 1898 icke föranledt annan hemställan från styrelsens
sida än om ökning af lärarens i dessa ämnen lön från 400 kronor till
900 kronor, dels i fråga om anslaget till repetitörer, hvaruti år 1898
föreslagits en förhöjning från 1,200 kronor till 2,000 kronor, och dels
i fråga om ålderstillägg till läraren i frihandsteckning, hvarom år 1898
ingen framställning förelegat.
På sätt ofvan angifvits, hade styrelsen föreslagit aflöning dels
till en lärare i svenska och tyska språken dels ock till en lärare i
bokföring. Till stöd för denna anordning hade styrelsen i hufvudsak
anfört följande:
Alldenstund en väsentlig del af eleverna i anstaltens första årskurs
utgjordes af ynglingar, som endast åtnjutit folkskolebildning,
förefunnes naturligtvis ett behof för dessa elever att genom sjelfstudier
fylla luckorna uti sitt kunskapsförråd, så att ojemnheterna i afseende
å årskursens elevers allmänbildning, så långt möjligt vore, utjemnades.
Det vore naturligtvis i hög grad önskligt, att läroanstalten kunde
understödja detta elevernas sjelfarbete genom meddelande af en något
grundligare språkundervisning än som nu vore fallet, helst som vigten
häraf för den blifvande teknikern vore påtaglig och de från folkskolan
kommande eleverna just i språkligt hänseende voro svagast underbygda.
Styrelsen hade derför, under erinran att språkundervisningen
vid de tekniska elementarskolorna vore i staten intagen, velat föreslå,
att den nu i första årskursen meddelade undervisningen i svenska
språket ökades från två till fyra timmar i veckan samt att undervisning
22
Statsutskottets Utlåtande N;o 78.
i tyska språket infördes under likaledes fyra timmar i veckan. Det
vore emellertid lämpligt, att språkundervisningen fortsattes äfven i
andra årskursen. Genom att ordna undervisningen i de tekniska ämnena
på visst, af styrelsen närmare angifvet sätt skulle möjlighet
härför kunna beredas, så att undervisning i hvardera språket skulle
kunna meddelas under två timmar i veckan jemväl i andra årskursen.
Då det emellertid lätt skulle kunna uppstå svårighet att finna lämplig
person, som med tillräcklig insigt i berörda språk förenade undervisningsskicklighet
i praktiskt bokhålleri, vore det enligt styrelsens åsigt
lämpligast, om dessa båda grenar af undervisningen skildes från hvarandra.
Med förutnämnda språkliga undervisningsplan skulle den blifvande
språkläraren komma att undervisa tolf timmar i veckan, och hans aflöning
kunde med hänsyn härtill icke sättas lägre än till 2,000 kronor.
Undervisningen i bokföring skulle omfatta fyra timmar i veckan, hvadan
arfvodet till läraren i detta ämne borde sättas till 600 kronor.
I afseende å anslaget till repetitörer hade styrelsen uti sin förut
omförmälda skrifvelse den 27 september 1899 hemstält, dels att hvar
och en af nuvarande fyra repetitörer skulle erhålla ett arfvode om 500
kronor i stället för nu utgående arfvode af 300 kronor, dels ock att
medel skulle anvisas till ytterligare en repetitör, för hvilken, då han
skulle anställas å verkstaden med en jemförelsevis omfattande tjenstgöring,
styrelsen föreslagit ett arfvode af 750 kronor. Denna framställning
hade styrelsen sedermera i sin skrifvelse den 29 september
1900 ändrat till öfverensstämmelse med hvad af departementschefen
förut angifvits såsom styrelsens förslag till stat uti ifrågakomna hänsende,
och hade styrelsen till stöd härför i hufvudsak anfört följande:
Redan under flere år hade elevantalet vid läroanstalten varit så
betydligt, att det endast med stor svårighet varit möjligt för anstaltens
lärare att, utan bättre och talrikare biträden än som kunnat anskaffas
för de i anstaltens lönestat upptagna repetitörsarfvoden om sammanlagdt
1,200 kronor, uppehålla undervisningen. Uti 1899 års skrifvelse
till Kongl. Maj:t hade styrelsen visserligen hemstält, att anslaget måtte
höjas till allenast 2,750 kronor. Anledningen härtill hade varit den,
att styrelsen tvekat att taga steget fullt ut, innan säkerhet vunnits för
att elevantalet alltjemt skulle fortfara att stiga. Emellertid hade elevernas
antal under år 1900 ökats så betydligt — nemligen till 364
elever — att styrelsen icke längre vore oviss derom att lärjungeantalet
alltfort skulle hålla sig högt. Till följd häraf blefve också
en väsentlig ökning i anslaget till assistenter ''nödvändig. Styrelsen
hade ansett, att behof af sådana biträdande undervisare förefunnes
Statsutskottets Viljande N:o 78.
23
under sammanlagdt 66 timmar i veckan uti följande ämnen, nemligen
byggnadslära, konstruktion af enkla maskindelar, kemiska laborationer,
frihandsteckning, linearritning, modellering samt matematik. Efter en
beräkning af 100 kronor per veckotimme och läsår skulle kostnaden
härför uppgå till 6,600 kronor, hvartill komme ett arfvode om 500
kronor för en i alla händelser behöflig repetitör på det kemiska laboratoriet,
eller tillhopa 7,100 kronor. Genom att således ett lämpligt antal
biträden anstäldes, skulle enligt af lärarekollegiet verkstäld uträkning
undervisningen oaktadt ett högt elevantal kunna skötas af den nuvarande
och föreslagna lärarepersonalen, med undantag dock för verkstadsarbetet,
för hvars gilla gång särskilda anordningar vore af nöden.
Elevernas stora antal gjorde det nemligen omöjligt att längre, såsom
hittills, låta undervisningen i sistberörda ämne vara gemensam för
lägre afdelningens andra årskurs och högre afdelningens första årskurs.
Men då undervisningen i verkstadsarbete för hvardera af dessa årskurser
uppginge till 12 timmar i veckan, skulle verkmästaren, hvilkens
undervisningstid för närvarande utgjorde 30 timmar i veckan, om
nämnda undervisning upphörde att vara gemensam, få sin tjenstgöring
ökad med 12 timmar eller till 42 timmar i veckan, hvilket enligt styrelsens
förmenande vore mer än som rättvisligen kunde åläggas innehafvaren
af platsen. Det vore sålunda oundgängligen nödigt att anställa
en biträdande undervisare i verkstadsarbete, och förordade styrelsen
till denne ett arfvode om 1,000 kronor. Med det ökade elevantalet
stegrades äfven behofvet af arbetshjelp för materialietillgångens
och maskinernas hållande i vederbörligt skick, hvilket behof syntes
styrelsen lämpligast kunna afhjelpas genom anställande af två i metallarbeten
skickliga arbetare, en för verkstadens öfre våning och en för
dess nedre. Aflöningen till dessa arbetare, hvilka äfven skulle biträda
vid undervisningen, beräknade styrelsen till 750 kronor för hvardera
eller tillhopa 1,500 kronor.
Till assistenter och repetitörer fordrades alltså 8,100 kronor och
till arbetsbiträden å verkstaden 1,500 kronor eller tillsammans 9,600
kronor. Droges derifrån det nuvarande anslaget till repetitörer, 1,200
kronor, vore den erforderliga ökningen 8,400 kronor. Styrelsen tvekade
ej att tillstyrka, att detta belopp upptoges å ordinarie stat, då behofvet,
med den utveckling institutet numera, vunnit, med säkerhet komme att
qvarstå för framtiden och det utan all fråga varit institutet till ej obetydligt
men, att dylika biträden ej under det sista årtiondet funnits.
Då emellertid det stora antal lärjungar, institutet vid början af
höstterminen 1900 mottagit, gjort det alldeles omöjligt att på ett något
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
så när tillfredsställande sätt uppehålla undervisningen vid läroanstalten
utan dylika assistenter, repetitörer och arbetsbiträden, så hade styrelsen
redan under nämnda hösttermin måst anställa sådana och i särskild
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhållit om ett anslag af 3,000 kronor för
betäckande af kostnaderna härför under merbemälda hösttermin. Detta
anslag hade ock, såsom departementschefen i detta sammanhang ville
erinra, genom beslut den 17 oktober 1900 blifvit af Kongl Maj:t beviljadt;
och hade statskontoret anbefalts att utbetala nämnda belopp af
under händer varande medel för att framdeles anmälas till ersättande.
Som emellertid, sade styrelsen vidare, behofvet af bemälda biträden vid
undervisningen samt arbetet å verkstaden vore lika oafvisligt under
hela år 1901, som det varit under höstterminen 1900, hade styrelsen
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja ett extra
anslag af 8,400 kronor, afsedt att bekosta nämnda biträden under år 1901.
Det erforderliga extra anslaget för uppehållande af anstaltens
verksamhet under höstterminen 1900 och hela året 1901 uppginge sålunda
till sammanlagdt 11,400 kronor.
Beträffande slutligen det begärda ålderstillägget till läraren i
frihandsteckning hade styrelsen erinrat, att denne lärare, liksom äfven
lärarne i matematik, kemi och skeppsbyggeri, vore så upptagen af
undervisningen vid läroanstalten, att denna icke kunde af honom
skötas såsom en bisyssla. Till följd häraf ansåge styrelsen lämpligt,
att såväl han som öfriga sist nämnda lärare tillerkändes förmånen af
ett ålderstillägg om 500 kronor efter fem års tjenstgöring.
I öfrigt hade styrelsen upprepat eller hänvisat till motiveringen
för sin år 1898 gjorda framställning. Dock hade styrelsen i fråga om
den begärda löneförhöjningen till lektorerna nu särskildt framhållit,
att behofvet af en dylik löneförhöjning gjorde sig i hög grad gällande.
Att fara vore för handen att med nuvarande aflöningsförmåner fullt
kompetenta personer ej skulle kunna anskaffas för anstaltens lektorat,
framginge tydligt deraf att under den tid, som förflutit mellan afgifvandet
af styrelsens två senaste skrifvelser till Kongl. Maj:t, en af anstaltens
lektorer afgått från sin befattning på grund af vunnen anställning
på annat håll, medan ännu en af lektorerna sökt annan plats. Styrelsen
vore fortfarande af den åsigt, att det för ett tekniskt läroverk ej vore
förmånligt, om löneförbättringar åstadkommes genom ålderstilläggens
ökande, alldenstund de tekniska läroanstalterna måste till lärare söka
förskaffa sig män, som redan förvärfvat någon inblick i det praktiska
lifvet. Häraf följde, att lärarne vid de tekniska läroverken vid anställandet
ofta vore äldre än lärarne vid de allmänna läroverken.
Statsutskottets Utlåtande N;o 78.
25
Härtill komme dessutom, att man måste fordra en så hög grad af
praktisk duglighet hos de tekniske lärarne, att de med framgång
skulle kunnat egna sig lika väl åt industriens och det enskilda förvärfvets
banor. Det vore derför nödvändigt att genast från början
kunna erbjuda dem en något så när god ekonomisk ställning; ett
större antal ålderstillägg skulle helt visst icke i och för sig erbjuda
tillräcklig lockelse.
Den af styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt nu föreslagna
stat vore af följande lydande:
Föreståndaren, som tillika är lektor (utom fri bostad)
En lektor ..........
Fem lektorer ...
En andre lärare
Kronor.
vi
lärare
matematik...............................
„ i kemi ......................................
„ i skeppsbyggeri .......................
allmän mekanik .............................
mekanisk teknologi .......................
konstruktion af enkla maskindelar
elementär mekanik.......................
väg- och vattenbyggnadskonst
svenska (och tyska) språket.. ..
bokföring......................................
frihandsteckning ..........................
,, „ i modellering
„ „ i verkstadsarbete...................
,, „ i elektrokemi ........................
„ ,, i landtmäteri ........................
Sekreteraren.................................................
Bibliotekarien..............................................
Anslag till assistenter och repetitörer
„ „ arbetarebiträden på verkstaden ...
Stipendier och premier......................................
Vaktmästaren (utom fri bostad) .....................
Bibliotek, samlingar, laboratorium ....................
Verkstaden ...............................................................
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter
Till undervisningsmateriel samt ersättning för
handledning vid elevernas praktiska arbeten
5,000
—
4,500
—
22,500
—
3,000
—
3,000
—
3,000
—
2,500
—
1.500
—
1,200
—
1,200
—
2,000
—
2,000
—
600
—
2,500
—
1,200
—
3,000
—
800
—
400
—
500
—
800
—
8,100
—
1,500
—
550
—
1,200
—
4,600
—
1,500
—
4,000
—
— 72,550:
1,300:
Dill. till llilcsd. Prof. 7901. 4 Sami. 1
Transport 11,400:
Afd. 48 Höft.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
Transport 11,400: — 72,550: —
Ersättning för anskaffad lokal till undervisning
i skeppsbyggeri ........................................... 2,000: —
Ersättning för instruments, kartors, böckers och
möblers underhåll och förökande äfvensom
för reparationer, ved, ljus m. m., i hvad
skeppsbyggeriafdelningen beträffar ............ 400: — 13,800: —
Summa kronor 86,350: —
Härtill komme de för vissa lärare föreslagna ålderstillägg.
På grund af remiss hade statskontoret den 20 november 1900
till Kongl. Maj:t afgifvit yttrande och deri förmält sig icke hafva något
att erinra mot bifall till styrelsens föreliggande förslag.
Departementschefen erinrar vidare, hurusom han vid föredragning
inför Kongl. Maj:t af styrelsens år 1898 gjorda framställning
anfört bland annat: Det enkla sakförhållande att, sedan gällande stat
för Chalmers tekniska läroanstalt år 1877 till sin väsentliga del faststäldes,
å ena sidan dess lärjungeantal vida mer än fördubblats och å
andra sidan klufven på dess undervisning i följd af de tekniska vetenskapernas
och industriens oerhörda utveckling under de sista årtiondena
högst betydligt stegrats, syntes departementschefen kraftigt tala för
behofvet af en ny och väsentligen förstärkt stat för anstalten, om den
skulle kunna till det allmännas gagn med heder lösa sin uppgift.
Styrelsens förslag till ändringar syntes departementschefen ock i allmänhet
vara väl grundade och ändamålsenliga, hvarför departementschefen
i det hela anslöte sig dertill. Särskildt ansåge departementschefen
det nödvändigt att öka lektorernas aflöning med 1,000 kronor
i hvarje lönegrad, emedan de endast derigenom kunde blifva ungefär
likstälda i aflöning med lektorerna vid de allmänna läroverken i Göteborg
och erhålla den bättre ekonomiska ställning i förhållande till lektorerna
vid de tekniska elementarskolorna, som betingades af de större
kompetensfordringar, hvilka på dem måste ställas, och den högre .undervisning,
de hade att meddela, samt den dyrare ort, der de skulle lefva
och verka. I likhet med statskontoret ansåge departementschefen emellertid,
att deras lön borde delas i lön och tjenstgöringspenningar, på det
att icke deras rätt till pension å allmänna indragningsstaten måtte
påverkas af den förhöjda uflöningen, och i öfverensstämmelse med styrelsen
funne departementschefen lämpligt, att tjenstgöringspenningarna
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
27
bestämdes till 1,900 kronor i alla lönegraderna, så att den fasta lönen
i de tre lönegraderna komme att utgöra 2,600 kronor, 3,100 kronor
och 3,600 kronor.
Hvad i ärendet nu förekommit hade icke rubbat departementschefens
mening om nödvändigheten af en snar förstärkning i anstaltens
stat. Tvärtom ansåge departementschefen den ytterligare ökning deri,
som styrelsen nu föreslagit, vara väl motiverad. Ty med den snabba
stegring af lärjungeantalet, som styrelsen i sin senaste framställning
påvisat och hvilken talade ett tydligt språk såväl angående den industriella
utvecklingens stigande behof af tekniskt utbildade personer
som ock om det förtroende, anstalten lyckats tillvinna sig, torde det ej
längre befinnas möjligt att med nu tillgängliga lärarekrafter och medel
motsvara de kraf, nutiden stälde på ett tekniskt läroverk.
I allo anslöte departementschefen sig fördenskull till den af
styrelsen uti dess ifrågavarande båda skrivelser gjorda framställning.
Till frågan om det extra tilläggsanslag af 11,400 kronor, som för uppehållande
af anstaltens verksamhet under höstterminen 1900 och år
1901 visat sig erforderligt, ville departementschefen återkomma vid
anmälan af öfriga extra anslagskraf under åttonde hufvudtiteln.
På grund af hvad han sålunda anfört, hemstälde departementschefen,
att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen afgifva förslag af ofvan
angifna innehåll.
Beträffande till en början Kongl. Maj:ts förslag om förbättring i
aflöningen för lektorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt, vill utskottet
erinra derom, att, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, Riksdagen år
1899 beviljat desse tjenstemän, utöfver dem förut tillkommande aflöning
3,500 kronor jemte två ålderstillägg hvartdera å 500 kronor, ett ytterligare
ålderstillägg å enahanda belopp att utgå efter femton års väl vitsordad
tjenstgöring. Ehuru Riksdagen i anseende till hvad sålunda förekommit
synes haft grundad anledning antaga, att ny framställning om löneförbättring
för lektorerna icke skulle redan nu till Riksdagen inkomma, har
likväl utskottet ansett sig icke böra på grund deraf afstyrka det nu
föreliggande förslaget. I fråga om de skäl, hvarpå samma förslag grundar
sig, har emellertid utskottet velat anmärka, att enligt utskottets åsigt den
omständigheten att Göteborgs kommun beviljat de vid allmänna läroverk
inom staden anstäkla lektorerna särskild hyresersättning icke synes böra
inverka på frågan, hvilken löneinkomst bör af statsmedel beviljas lektorerna
vid Chalmers tekniska läroanstalt; och har utskottet derför ej heller ansett
sig kunna förorda sådan löneförhöjning, som af Kong]. Maj:t föreslagits
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
med stöd hufvudsakligen af anstäld jemförelse med lektorernas vid de
allmänna läroverken i Göteborg aflöning af stat och kommun. Deremot
har utskottet fäst sin uppmärksamhet dervid, att, under det vid
1877 års lönereglering lektorernas vid Chalmers tekniska läroanstalt
aflöning sattes i lägsta lönegraden 1,000 kronor högre än lägsta lektorsaflöningen
vid rikets allmänna läroverk, skilnaden i lägsta aflöningsbeloppen
numera minskats till 500 kronor, sedan Riksdagen årligen
från och med år 1882 beviljat tillfällig löneförbättring för lärarne vid
rikets allmänna läroverk samt lägsta lektorslönen vid dessa läroverk
härigenom faktiskt, om också ej enligt faststäld stat, kommit ätt uppgå
till 3,000 kronor. Utskottet har nu funnit det vara med billighet
öfverensstämmande, att den vid 1877 års lönereglering för Chalmers
tekniska läroanstalt afsedda skilnaden i aflöning emellan de båda ifrågavarande
grupperna af lärare återställes derigenom att lägsta lektorslönen
vid nämnda läroanstalt höjes med 500 kronor och således bestämmes
till 4,000 kronor; och har utskottet ansett sig så mycket hellre
kunna framställa detta förslag som, på sätt jemväl af statskontoret
anmärkts, lektorerna vid de allmänna läroverken numera ega att för
uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig före befordran till lektor
utöfvad viss annan tjentgöring vid eller utom de allmänna läroverken,
under det att någon motsvarande förmån icke tillkommer lektorerna
vid Chalmers tekniska läroanstalt. I sammanhang med den af utskottet
sålunda förordade höjningen af lönens lägsta belopp, synes emellertid
ålderstilläggens antal böra minskas till två, hvarigenom alltså högsta
aflöningen för de ifrågavarande lektorerna skulle fortfarande likasom
enligt 1899 års Riksdags beslut komma att uppgå till samma belopp
som högsta lektorslönen vid de allmänna läroverken, med inberäknande
deri af den s. k. tillfälliga löneförbättringen, hvilket jemväl öfverens-,
stämmer med grunderna för ofvannämnda, af 1877 års Riksdag beslutade
lönereglering.
Utskottets sålunda framstälda förslag sammanfaller med hvad af
statskontoret föreslagits i dess utlåtande öfver styrelsens för läroanstalten
år 1898 i ämnet gjorda framställning; och anser utskottet, likaledes
i öfverensstämmelse med hvad af statskontoret i samma utlåtande föreslagits,
aflöningen böra sålunda fördelas i lön och tjenstgöringspenningar
att 2,600 kronor anses utgöra lön och 1,400 kronor tjenstgöringspenningar,
hvarvid ålderst illäggen böra betraktas såsom tillägg till
sj elfva lönen.
För en hvar af de tre andre-lärarebefattningarna i matematik, i
allmäå kemi och i skeppsbyggeri har af Kongl. Maj.t i enlighet med
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
29
styrelsens för läroanstalten hemställan föreslagits en aflöning af 3,000
kronor jemte ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring. Enligt statsrådsprotokollet i ärendet utgör nuvarande aflöningen
för läraren i matematik 1,600 kronor — deraf 1,000 kronor
enligt faststäld stat, 200 kronor af donationsmedel, och 400 kronor från
det af 1899 års Riksdag beviljade anslag till aflöningsbidrag, som förut
utgått af donationsmedel, hvilket anslag i Kongl. Maj ds nu förevarande
framställning upptagits bland dem, som ansetts böra ur staten utgå —
för läraren i allmän kemi 2,000 kronor och för läraren i skeppsbyggeri
1,800 kronor samt för den sistnämnde två ålderstillägg, hvardera å
250 kronor, efter fem och tio års tjenstgöring, under det att tjenstgöringsskyldigheten
uppgår för den förstnämnde läraren till 16 undervisningstimmar
i veckan, för läraren i allmän kemi till 14 och för läraren
i skeppsbyggeri till 18 timmar i veckan. Af de till ärendet hörande,
till utskottet öfverlemnade handlingarna har utskottet inhemtat, att efter
genomförandet af den föreslagna löneregleringen antalet undervisningstimmar
i veckan beräknats komma att uppgå till 18 för en hvar af
lärarne i matematik och i skeppsbyggeri och till 14—18 för läraren i
allmän kemi. Utskottet, som funnit lämpligt., att de tre ifrågavarande
lärarebefattningarna blifva i aflöning likstälda, har emellertid ansett
sig böra föreslå, att aflöningens belopp för hvardera befattningen bestämmes
till 2,500 kronor jemte ett ålderstillägg med det föreslagna
beloppet 500 kronor, hvilket i allt fall skulle innebära en afsevärd förbättring
i aflöningen för samtliga dessa befattningar.
Beträffande läraren i allmän mekanik, hvilkens undervisniugsskyldighet
för närvarande belöper sig till 7 1/2 timmar, har föreslagits
förhöjning i aflöningen från 1,500 kronor till 2,500 kronor, i sammanhang
hvarmed hans undervisningsskyldighet, som är förlagd till läroanstaltens
högsta stadier, skulle utsträckas till 10—11 timmar i veckan;
och har utskottet ansett sig böra till bifall förorda hvad sålunda af
Kongl. Maj:t föreslagits.
För läraren i väg- och vattenbyggnadskonst, hvilken fortfarande
skulle bibehållas vid sin nuvarande, till 7 Va timmar i veckan uppgående
undervisningsskyldighet, har föreslagits förhöjning i aflöningen från dennas
nuvarande belopp 1,500 kronor — deraf 300 kronor från ofvannämnda
af 1899 års Riksdag beviljade anslag till aflöningsbidrag, som förut
utgått af donationsmedel — till 2,000 kronor. Visserligen utvisa handlingarna,
att denne lärares tjenstgöring är förlagd till tredje årskursen
inom läroanstaltens högre afdelning, och att af denna anledning högre
kompetens ausetts böra fordras af honom än af de öfriga lärarne, men
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
utskottet har likväl ansett den föreslagna aflöningen vara för högt tilltagen.
Äfven för en lärare med hög kompetens synes en årlig aflöning
af 1,750 kronor, som utskottet är sinnadt tillstyrka, innebära fullt skälig
ersättning i förhållande till den med befattningen förenade undervisningsskyldighet.
För läraren i modellering, hvilkens undervisningsskyldighet beräknas
fortfarande komma att uppgå till samma antal timmar som hittills,
eller 8 i veckan, har föreslagits en förhöjning i aflöningen från
900 kronor, deraf 400 kronor af anslaget till ersättande af förut i aflöningsbidrag
utbetalda donationsmedel, till 1,200 kronor; men utskottet
har ansett sig böra hemställa om aflöningens bestämmande till 1,100
kronor.
Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att ur läroanstaltens stat skulle
uteslutas aflöningen till en lärare i mekanisk teknologi, mekanik och
konstruktion af enkla maskindelar, 2,000 kronor, samt att i stället
skulle i staten upptagas aflöning till en lärare i mekanisk teknologi
1,500 kronor, till en lärare i konstruktion af enkla maskindelar 1,200
kronor och till en lärare i elementär mekanik likaledes 1,200 kronor.
Undervisningstimmarne utgöra för berörda nuvarande lärarebefattning
12 i veckan och hafva för de föreslagna nya lärarebefattningarna beräknats
till respektive 6, 6 och 7 timmar eller tillsammanlagdt 19 timmar
i veckan; och har af styrelsen ifrågasatts, att, derest förhållandena
gjorde sådant önskvärdt, två eller tre af dessa befattningar skulle få
hos samma person förenas. Då utskottet föreställer sig, att sådan förening
af olika undervisningsämnen hos samme lärare skall i regel låta
sig genomföras och dessutom beloppet af de föreslagna aflöningarna,
tillhopa 3,900 kronor, synes vara väl högt tilltaget, har utskottet icke
ansett de begärda tre lärarebefattningarna böra i staten uppföras, utan
synes lämpligen kunna för uppehållande af undervisningen i de ifrågavarande
läroämnena beviljas ett gemensamt anslag att af styrelsen disponeras
för aflöning af den eller de lärare, styrelsen efter förhandenvarande
omständigheter kan finna lämpligt anställa. Detta anslag synes
utskottet skäligen kunna bestämmas till 3,500 kronor.
I stället för den nuvarande med 700 kronor — hvaraf 300 kronor
af anslaget till ersättning för donationsmedel — aflonade läraren i svenska
språket och bokföring med 2 timmars undervisning i det förra och 4
timmar i det senare läroämnet, har föreslagits inrättande af nya lärarebefattningar
dels i svenska och tyska språken med 12 timmars undervisningsskyldighet
och 2,000 kronors aflöning och dels i bokföring med
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
U
4 timmars undervisningsskyldighet och 600 kronors aflöning. Utskottet
har emellertid ansett aflöning©», kunna bestämmas för läraren i svenska
och tyska till 1,500 kronor och för läraren i bokföring till 500 kronor.
Läraren i frihandeteckning åtnjuter för närvarande 1,000 kronors
aflöning, deri ingå dels 400 kronor af anslaget till ersättande af
donationsmedel och dels ett särskildt anslag å 500 kronor »till befrämjande
af undervisningen i byggnadskonst och ornamentsritning», under det
att enligt Kong! Maj:ts förslag hans aflöning skulle bestämmas till
2,500 kronor med ett ålderstillägg å 500 kronor och i sammanhang
härmed omförmälda särskilda anslag skulle ur staten uteslutas. Undervisningsskyldigheten
för den ifrågavarande läraren uppgår för närvarande
till 18 timmar och har af läroanataltens styrelse beräknats för framtiden
komma att belöpa nig till 20 timmar i veckan. Utskottet, som med
afseende å frihandsteckningens betydelse såsom läroämne vid en teknisk
läroanstalt anser aflöningen för läraren i detta ämne böra så regleras,
att samma person kan antagas för någon längre tid qvarstanna vid
lärarebefattningen, har derför ansett sig böra förorda, att ålderstillägg
till föreslaget belopp må beviljas. Deremot har utskottet icke ansett
nödigt, att begynnelseaflöningen höjes med mer än hälften af det belopp,
600 kronor, som i sådant afseende af Kong! Maj:t beräknats; och skulle
alltså enligt utskottets förslag begynnelselönen vid tj ensten utgöra
2,200 kronor.
Emot de föreslagna aflöningarna för en ny lärarebefattning i elektrokemi
och till den nu med 250 kronor af anslaget till ersättning för donationsmedel
aflönade läraren i landtmäteri, den förre med 3—4 timmars
undervisningsskyldigket i veckan och den senare med 2 timmars undervisning
jemte skyldighet att leda praktiska landtmäteriöfningar utom
Göteborg, har utskottet icke funnit anledning till någon erinran.
Deremot har utskottet icke kunnat tillstyrka sådan förhöjning i
bibliotekariens arfvode, som af Kongl. Maj:t föreslagits, eller från 300
till 800 kronor, då någon tillfyllestgörande utredning icke förebragts
derom, livilka förändringar i bibliotekariens åligganden skulle betinga
en så väsentlig arfvodesförbättring. Då utskottet likväl ansett sig kunna
antaga, att det nu i staten upptagna arfvode icke utgör skälig ersättning
för bibliotekariens blifvande arbete, har utskottet trott sig böra
föreslå, att en förhöjning af ifrågavarande arfvode med 200 kronor må
af Riksdagen beviljas.
Hvad angår aflöningen till läroanstaltens vaktmästare, nu 750
kronor, bär utskottet väl funnit densamma böra i någon mån förhöjas;
men med hänsyn till de löner, som i allmänhet äro till vaktmästare
-
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
befattningar anslagna, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förslag om aflöningens höjande till 1,200 kronor.
Utskottet har ansett aflöningen lämpligen böra i staten upptagas till
800 kronor jemte fri bostad och två ålderstillägg, hvartdera å 100
kronor, efter fem och tio års väl vitsordad tj enstgöring, dervid utskottet
emellertid velat anmärka, att, i händelse särskild! bidrag till vaktmästaren
för bestridande af kostnader för städning skulle visa sig vara
af behofvet påkalladt, sådant bidrag synes böra, på sätt hittills egt
rum, af styrelsen med anlitande af tillgängliga medel anvisas.
Kongl Maj:ts förslag, att i stället för nu i staten uppfördt anslag
å 1,200 kronor till repetitörer skulle beviljas dels till arfvoden för
assistenter och repetitörer 8,100 kronor och dels till aflöning af arbetsbiträden
på verkstaden 1,500 kronor, har utskottet ansett vara af beskaffenhet
att böra af Riksdagen bifallas, då utskottet på grund af den
i ämnet förebragta utredningen är öfvertygadt, att Re begärda anslagen
äro af behofvet påkallade och väl egnade att främja undervisningen
vid anstalten.
Slutligen har utskottet funnit sig böra på i statsrådsprotokollet
anförda skäl förorda, att läraren i verkstadsarbete må tillerkännas de
för honom begärda två ålderstillägg, hvartdera a 500 kronor, att utgå
efter fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring.
De anslagshöjningar, utskottet sålunda anser sig böra tillstyrka,
uppgå till sammanlagd t 25,600 kronor; och skulle sålunda, efter afdrag
af de belopp, hvilkas uteslutande ur staten föreslagits, i händelse af
Riksdagens bifall till utskottets förslag staten för Chalmers tekniska
läroanstalt komma att ökas med 19,450 kronor, hvilket belopp med
6,850 kronor understiger den af Kongl. Maj:t ifrågasatta ökningen
26,300 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med uteslutande ur den för
Chalmers tekniska läroanstalt faststälda stat af deri upptagna
anslag till befrämjande af undervisningen i
byggnadskonst och ornamentsritning, 500 kronor, till
en lärare i mekanisk teknologi, mekanik och konstruktion
af enkla maskindelar, 2,000 kronor, till en lärare
i svenska språket och bokföring, 400 kronor, till repetitörer,
1,200 kronor, samt till aflöningsbidrag, som förut
utgått af donationsmedel, 2,050 kronor, eller tillhopa
6,150 kronor,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
38
a) på ordinarie stat bevilja:
till höjning af aflöningen för en hvar af sex nuvarande
lektorer, nemligen i matematik och beskrifvande
geometri, i kemisk teknologi samt mineralogi
och geognosi, i maskinlära och maskinkonstruktioner,
i skeppsbyggeri, i byggnadskonst och ornamentsritning
samt i elektroteknik från 3,500 kronor
till 4,000 kronor......................................... 3,000 kronor,
till höjning af aflöningen för en
andre lärare i matematik från 1,000
kronor till 2,500 kronor........................... 1,500 „
till höjning af aflöningen för en
andre lärare i allmän kemi från 2,000
kronor till 2,500 kronor........................... 500 „
till höjning af aflöningen för en
lärare i skeppsbyggeri från 1,800 kronor
till 2,500 kronor.........,............................... 700 „
till höjning af aflöningen för en
lärare i allmän mekanik från 1,500
kronor till 2,500 kronor ........................... 1,000 „
till höjning af aflöningen för en
lärare i väg- och vattenbyggnadskonst
från 1,200 kronor till 1,750 kronor...... 550 „
till höjning af aflöningen för en
lärare i modellering från 500 kronor
till 1,100 kronor......................................... 600 „
till aflöning af en lärare i svenska
och tyska språken..................................... 1,500 „
till aflöning af en lärare i bokföring ... 500 ,,
till höjning af aflöningen för en
lärare i frihandsteckning från 1,000
kronor till 2,200 kronor ........................... 1,200 „
till aflöning af en lärare i elektrokemi
...................... 800 „
till aflöning af en lärare i landtmäteri
.............................................................. 400 kronor,
till bestridande af undervisning i
mekanisk teknologi, konstruktion af
enkla maskindelar och elementär mekanik
............................................................... 3,500 ,,
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 48 Höft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
till höjning af bibliotekariens arfvode
från 300 kronor till 500 kronor 200 „
till höjning af aflöningen för en
vaktmästare från 750 kronor till 800
kronor, med bibehållande af rätt till
fri bostad ..........■*........................................... 50 „
till arfvoden för assistenter och
repetitörer..................................................... 8,100 ,,
till aflöning af arbetsbiträden på
verkstaden.................................................... 1,500 ,,
eller sammanlagdt 25,600 kronor, vid bifall hvartill
staten för anstalten kommer att ökas med 19,450
kronor eller till 79,500 kronor;
b) förklara, att för ifrågavarande lektorsbefattningar
aflöningen skall fördelas i lön och tjenstgöringspenningar
med 2,600 kronor såsom lön och 1,400 kronor
såsom tjenstgöringspenningar; samt
c) medgifva, att samtlige lektorer och läraren i
verkstadsarbete vid anstalten må efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen
af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan
tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500
kronor, med rätt för nuvarande lektorer och läraren
i verkstadsarbete att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning
i sådan egenskap tjenstgjort vid anstalten; att
andre läraren i matematik, andre läraren i allmän
kemi och läraren i skeppsbyggeri äfvensom läraren i
frihandsteckning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjuta ett ålderstillägg af 500 kronor; att
vaktmästaren vid anstalten må efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 100
kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring
ett andra ålderstillägg likaledes af 100 kronor,
med rätt för den nuvarande vaktmästaren att i fråga
om ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han efter
sitt antagande till vaktmästare i sådan egenskap tjenstgjort
vid anstalten; samt att dessa ålderstillägg må
utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslag: ålderstillägg.
Statsutskottets Utlåtande N:o 78.
35
2:6) Vidare har Kongl. Maj:t under punkten 89 af åttonde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att till återgäldande af förskjutna medel för Chalmers tehuppehållande
af Chalmers tekniska läroanstalts verksamhet under höst- n”*“J*ro''
terminen 1900 samt till aflöning under år 1901 af assistenter och
repetitörer samt arbetsbiträden i anstaltens verkstad på extra stat för
år 1902 bevilja ett anslag af 11,400 kronor; och har chefen för ecklesiastikdepartementet
vid ärendets föredragning hänvisat till hvad han
till statsrådsprotokollet i det af utskottet under punkt l:o) här ofvan
behandlade ärende yttrat i fråga om behofvet af ett tilläggsanslag till
läroanstaltens nu gällande stat för uppehållande af anstaltens verksamhet.
Utskottet, som under punkt l:o) här ofvan tillstyrkt bifall till
hvad af Kongl. Maj:t föreslagits i fråga om beviljande åt anslag till
arfvoden för assistenter och repetitörer samt till aflöning af arbetsbiträden
på anstaltens verkstad, hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må till återgäldande af förskjutna
medel för uppehållande af Chalmers tekniska
läroanstalts verksamhet under höstterminen 1900 samt
till aflöning under år 1901 af assistenter och repetitörer
samt arbetsbiträden i anstaltens verkstad på extra
stat för år 1902 bevilja ett anslag af 11,400 kronor.
Stockholm den 30 april 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.