Sök i Ratio Lex

Memorial, angående semester för deputerade i riksgäldskontor et samt angående reglering af aflöningen för den vid riksgäldskontor och Riksdagens bibliotek anstälda tjenstepersonal m. m.

1901-04-30 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:81, Memorial, angående semester för deputerade i riksgäldskontor et samt angående reglering af aflöningen för den vid riksgäldskontor och Riksdagens bibliotek anstälda tjenstepersonal m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

1

N:o 81.

Ank. till Eiksd. kansli den 30 april 1901, kl. 12 midd.

Memorial, angående semester för deputerade i riksgäldskontor et

samt angående reglering af aflöningen för den vid riksgäldskontor

och Riksdagens bibliotek anstälda tjenstepersonal

m. m. (R. A.)

I.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 16) har herr

R. Törnébladh anfört följande:

»I 58 § af det för riksgäldskontor gällande reglemente iir stadgadt:

Fullmäktige utse inom sig — — två deputerade, hvilka det åligger

att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af

fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som

fullmäktige meddela; egande deputerade att sig emellan närmare fördela

dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammanträde

böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges

näst föregående sammankomst förflutna tid.»

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 4 Barn/. 1 Afd. 40 Haft. (N:o 81).

Ang. semester

för deputerade

i riksgäldskontoret.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 81

Då sålunda dessa deputerade hafva att tjenstgöra äfven mellan

fullmäktiges sammankomster i regeln väl hvarje dag, synes det billigt,

att de, likaväl som riksbankens båda ordinarie deputerade, må ega rätt

till semester, hvaraf åter med nödvändighet skulle följa, att arfvodena

under semestertiden till de tjensteförrättande skulle utgå af riksgäldskontorets

medel.

Jag tillåter mig derför föreslå, att i 58 § af riksgäld skontorets

reglemente insättes ett stycke af följande innehåll:

Deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera eu och en half månad

årligen.

De förändringar, som i sammanmang härmed skulle ifrågakomma

i riksgäldskontorets reglemente för öfrigt, torde statsutskottet kunna

lämpligen föreslå vid reglementets revision.»

Lika med motionären anser statsutskottet billigt, att deputerade i

riksgäldskontoret berättigas att hvardera under en och en half månad

årligen åtnjuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den af fullmäktige,

som utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning,

bör då särskild ersättning af de till riksgäldskontoret anslagna

medel utgå, och torde denna ersättning lämpligen böra bestämmas till

belopp motsvarande hvad af den ledige deputeradens arfvode belöper

sig å semestertiden. Då deputerades arfvoden utgöra, för den ene

5,000 kronor och för den andre 3,000 kronor årligen, skulle kostnaden

för deputeradebefattningarnas uppehållande under förberörda semestertid

af en och eu half månad för hvardera uppgå till sammanlagdt 1,000

kronor för år.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

att i det nya reglementet för riksgäldskontoret

må införas ett stadgande af följande innehåll:

Deputerade eg a att hvardera under en och en

half månad årligen åtnjuta ledighet utan afdrag å arfvodet.

Till den bland fullmäktige, som af dem utses

att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning,

utgår af de till riksgäldskontoret anslagna medel

särskild ersättning med belopp motsvarande den ledige

deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

3

II.

Uti en till statsutskottet stäld skrifvelse af den 14 nästlidne mars

hafva fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning om reglering

af aflöningen för de vid riksgäldskontoret och Riksdagens bibliotek anstälda

tjensteman och vaktmästare in. m.

Hvad angår riksgäldskontorets tjenstepersonal hafva fullmäktige i

berörda skrifvelse anfört följande:

»Den för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening faststälda

aflöningsstat har i väsentliga delar varit gällande allt sedan den under

åren 1875 och 1876 företagna omorganisationen af detta verk, hvarvid

tjenstemännens antal minskades från sjutton till åtta. Etter denna tid

hafva endast följande ändringar i aflöningsstaten vidtagits. Riksdagen

har år 1882 höjt kassabokhållarens lön från 2,000 till 2,500 kronor.!

Närmast med anledning deraf, att under år 1893 det enda återstående

lånet från jernvägshypoteksfonden inbetaides och i anledning deraf de

jemlikt beslut af 1880 års Riksdag medgifna arfvoden till vissa af kontorets

tjensteman för arbete med fondens förvaltning upphörde, gjorde

fullmäktige den 28 mars 1894, under framhållande, att, oafsedt arbetet

med förvaltningen af nämnda fond, göromålen i riksgäldskontoret sedan

år 1876 betydligt ökats, framställning om vissa ändringar i aflöningsstaten.

Efter pröfning af denna framställning beslöt Riksdagen samma

år i öfverensstämmelse med statsutskottets förslag dels att tilldela sekreteraren

och kamreraren hvardera ett årligt arfvode af 400 kronor såsom

ersättning åt den förre för bestridande af ombudsmansbefattningen och

åt den senare för deltagande i vården af säkerhetshandlingarna, dels

att kassörens aflöningsförmåner, som dittills varit bestämda till lön

4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 1,600 kronor, skulle, gifvetvis

utan minskning för dåvarande innehafvaren af tjensten, i staten uppföras

med lön 3,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och

arfvode 800 kronor, af hvilket ena hälften skulle utgöra ersättning för

deltagandet i kassavården och den andra hälften anses såsom missräkningspenningar,

dels ock att registrator!! och kanslisten skulle kunna

efter tio års tjenstgöring tillerkännas ett andra ålderstillägg å 500

kronor.

Efter dessa förändringar är aflöningsstaten för riksgäldskontorets

tjenstemän och vaktbetjening af följande lydelse:

Ang. lönereglering

för

riksgäldskontorets

tjenstepereonal

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 81

1 sekreterare ......................

och ombudsman

1 kamrerare .......................

1 kassör.............................

1 revisor ...........................

1 kassabokhållare ................

1 lånebokhållare ..................

1 registrator och kanslist ....

1 kammarskrifvare...............

1 förste vaktmästare.........

1 vaktmästare .....................

2 vaktmästare .....................

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Arfvoden

och miss- räknings*

penningar.

Summa.

Ålderstillägg.

4,400

4.000

3.500

2.500

2.500

2.000

1.500

1,500

700

600

1,200

*) 1,600

1,600

1,200

800

800

800

900

600

100

100

200

400

400

800

| 6,400

6,000

5,500

3,300

3,300

2,800

2.400

2,100

800

700

1.400

Efter fem års tjenstgöring

inom graden kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter tio års tjenst- göring med ytterligare

500 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas med

500 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas med

100 kronor och tjenst- göringspenningarne med

100 kronor.

Summa

24,400

8,700

1,600

34,700

) Så länge sekreteraren innehar fri hostad, utgå tjenstgöinngspenningarne med endast 600

kronor; dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för

sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle

denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra,

äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära

200 kronor hvar.»

Särskildt med hänsyn till den betydliga tillväxt i riksgäldskontorets

rörelse, som visat sig, sedan berörda aflöningsstat faststäldes,

kan densamma icke vidare anses stå i rätt förhållande till mängden af

nu förekommande göromål och de ökade fordringar, som i följd deraf

ställas på tjenstepersonalen. Till upplysning om storleken af den skedda

ökningen i riksgäldskontorets rörelse och dermed äfven i arbetet inom

kontoret få fullmäktige, i anslutning till de uppgifter, fullmäktige i sin

ofvanberörda skrifvelse af den 28 mars 1894 i sådant afseende lemnat

för tiden till 1893 års slut, nu meddela följande.

Riksgäldskontorets obligationsskuld, som vid 1876 års slut utgjorde

kronor 176,169,736: 89 och vid slutet af år 1893 ökats till kronor

278,670,601: 60, har sedermera ytterligare stigit, så att den vid 1900

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

5

års utgång uppgick till kronor 337,898,733: 33, i hvilken summa dock

icke äro inberäknade de af staten i sammanhang med inköp af vestkustbanan

öfvertagna lån.

Antalet årligen förfallande räntekuponger, under år 1876 utgörande

283,526, hade år 1893 ökats till 474,430 och uppgår för de vid 1900

års slut utelöpande statsobligationerna till 540,884 stycken.

Riksgäldskontorets fordringar för lån till vissa bestämda ändamål,

såsom tomtregleringar, byggnader, jern vägsanläggningar och telefonväsendets

utveckling, utgörande vid 1876 års slut ett kapitalbelopp

af kronor 25,526,862: 21, hade vid 1893 års slut ökats till kronor

50,017,186: 70 och uppgingo vid slutet åt år 1900 till kr. 72,212,519: 58.

De till fullmäktiges expedition från utlandet ankomna och dit aflåtna

bref och telegram utgjorde:

år 1876. år 1893. år 1900.

ankomna................................................................. 272 286 638

afsända ..................................................................... 155 229 472.

Dessa uppgifter lemna för åtskilliga områden af riksgäldskontorets

verksamhet en antydning om den ökning i göromålen inom kontoret,

hvilken efter hand egt rum och som med säkerhet kan antagas icke

vara af tillfällig beskaffenhet. För att tillgodose verkets behof af arbetskrafter,

anse sig fullmäktige emellertid icke böra hemställa om ökning

af tjenstemännens antal i vidsträcktare mån, än att en ny kammarskrifvaretjenst

inrättas jemte den hittills varande. En sådan ny tjenst

är enligt fullmäktiges mening behöflig särskildt med hänsyn dertill, att

den nuvarande ordinarie tjenstepersonalen ej längre kan ensam medhinna

den tidsödande granskningen och bokföringen af det nu mera

störa antal obligationer och räntekuponger, som årligen inlösas, och det

synes fullmäktige vara angeläget, att härför erforderligt biträde lemnas

af en ordinarie tjensteman, hvilken kan på eget ansvar förrätta en del

af ifrågavarande arbete, hvars noggranna utförande är af stor vigt.

Men förutom denna förstärkning i arbetskrafterna, påkalla de ökade

göromålen inom riksgäldskontoret otvifvelaktigt eu reglering af de i

gällande stat upptagna aflöningsförmånerna, hvilka, på sätt förut är

nämndt, sedan flera år tillbaka och med afseende å då rådande förhållanden

blifvit bestämda. De väsentligt ökade anspråk, som de flesta

tjensterna numera ställa på sina innehafvare, sjmas fullmäktige böra i

allmänhet föranleda någon förbättring i lönevilkoren, hvilket jemväl

torde vara påkalladt, för att icke riksgäldskontorets tjensteman skola

befinna sig i en ogynsammare ställning, än de vid riksbanken och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

statens öfriga embetsverk anställa tjensteman, hvilkas göromål och

ansvar kunna anses vara af motsvarande omfattning och betydelse.

Vid den reglering af tjenstemännens aflöning, som af ofvan angifna

förhållanden synes vara påkallad, bör enligt fullmäktiges mening iakttagas,

att för hvarje särskild tjenst, vaktmästaresysslorna endast undantagna,

den del af aflöningen, som utgår i form af tjenstgöringspenningar,

bestämmes till sådant belopp, att detsamma kan anses utgöra skälig

ersättning till den, som på förordnande tillfälligtvis bestrider tjensten.

Enligt nu gällande stat är detta i allmänhet icke förhållandet. De i

reglementet förekommande bestämmelser om godtgörelse till vikarie

grunda sig också på helt andra principer och synas i vissa afseenden

mindre tillfredsställande och stundom godtyckliga. Sålunda är stadgadt,

att extra ordinarie tjensteman, då han i anledning af semester bestrider

ordinarie tjenst, eger uppbära ett arfvode, beräknadt, efter 1,000 kronor

för år, men deremot, då han uppehåller tjensten i följd af ordinarie

innehafvarens sjukdom eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet,

skall åtnjuta den för lägsta tjenstegraden bestämda lön, d. v. s.

1,500 kronor för år. Extra ordinarie vaktmästare, hvilken under sistnämnda

förutsättning bestrider vaktmästaregöromål, tillgodonjuter derför

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.

Ordinarie tjensteinnehafvare, som förordnas att förrätta annan tjenst än sin

egen, är i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning,

men kan i vissa fall af fullmäktige tillerkännas ett arfvode, uppgående

till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning

och löneförmånerna för den tjenst, han blifvit förordnad att bestrida.

Det synes fullmäktige vara önskvärd!, om förhållandena kunde så ordnas,

att ersättning för tillfälligt vikariat i riksgäldskontor komme att utgå

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder, som i sådant afseende

gälla för de flesta af statens embetsverk, nemligen så, att extra ordinarie

tjensteman får för vikariat åtnjuta ersättning med ett belopp, motsvarande

tjenstgöringspenningarna och, der sådana förekomma, jemväl

missräkningspenningarna för den tjenst, som af honom bestrides, och

ordinarie tjensteman med det belopp, hvarmed tjenstgöringspenningarna

och dermed likstälda aflöningsbelopp för den på förordnande skötta

tjensten öfverskjuta dylika med hans egen tjenst förenade inkomster.

För att dessa grunder skola kunna tillämpas, fordras emellertid, såsom

ofvan blifvit antydt, för flertalet tjenster någon förhöjning i de nu bestämda

tjenstgöringspenningarna. Enligt fullmäktiges mening bör aflöningen

för riksgäldskontorets tjenstemän fördelas endast i lön och

tjenstgöringspenningar samt, hvad kassören angår, jemväl i missräk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

7

ningspenningar. Enligt hvad förut blifvit omförmäldt, åtnjuter sekreteraren

och ombudsmannen i sistnämnda egenskap ett särskilt arfvode

])å stat, och äfven till kamrerare!! och kassören utgå dylika arfvoden,

afsedda att utgöra ersättning för deras deltagande i vården af säkerhetshandlingarna.

Då emellertid, såsom af 86 § i reglementet framgår

samt jemväl aflöningsstaten gifver vid handen, sekreterare- och ombudsmansbefattningarna

skola vara förenade hos en person, och då, hvad

kamreraren och kassören angår, dessa enligt gällande tjenstgöringsordning

äro skyldiga att med en af fullmäktiges deputerade deltaga i

vården af säkerhetshandlingarna samt för öfrigt enligt reglementet äro,

i likhet med öfriga tj en sten! än, underkastade den vidsträcktare tjenstgöriugsskyldigliet

eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, synes det vara obehöfligt att i staten upptaga särskilda arfvodesbelopp

för ifrågavarande, bemälde tjenstemän åliggande skyldigheter,

utan torde dessa belopp böra sammanräknas med tjenstgöringspenningarna.

Det kassören tillkommande ytterligare arfvode, som enligt beslut

af 1894 års Riksdag är att anse såsom missräkningspenningar, synes

dock böra under denna senare benämning upptagas i staten.

Fullmäktige öfvergå nu till en redogörelse för de ändringar i aflöningsstaten,

som fullmäktige beträffande de särskilda tjensterna i

riksgäldskontoret funnit sig hafva skäl föreslå.

Hvad då först beträffar sekreteraren och ombudsmannen, äro de honom

tillhörande göromål synnerligen magtpåliggande och fullt jemförliga

med dem, som åligga en byråchef i statens embetsverk, och anse fullmäktige

derför, att för sekreteraren och ombudsmannen bör, i likhet

med hvad för byråchef är bestämdt, i staten uppföras lön 4,400 kronor

och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte ett ålderstillägg af 600

kronor till lönen, att tillgodonjutas efter fem års tjenstgöring. Så länge

sekreteraren innehar fri bostad, lärer, såsom hittills skett, från aflöningen

böra afdragas 1,000 kronor, men synes det vara lämpligast, att

detta afdrag göres å lönen och ej å tjonstgöringspenningarna, Indika

till oafkortad! belopp böra vara disponibla för att kunna vid tjenstledighet

användas till aflöning af vikarie.

Då kamrerarens tjensteåligganden äro synnerligen ansvarsfulla och

magtpåliggande samt nu mera af vida större omfattning och mera ansträngande,

än förhållandet var vid den tidpunkt, då hans nuvarande

aflöning bestämdes, torde någon förhöjning i densamma vara påkallad.

I sådant afseende anse fullmäktige, att åt denne tjensteman bör, med

bibehållande af eu begynnelselön å 4,000 kronor, beviljas ett ålderstillägg

till densamma af 600 kronor att utgå efter fem års tjenst. De

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

kamrerare!! nu tillkommande tjenstgöringspenningar och arfvode torde

med sammanräknadt belopp af 2,000 kronor uppföras i staten under

benämning tjenstgöringspenningar.

För kassören, hvilkens aflöningsförmåner nu äro: lön 3,500 kronor,

tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och arfvode 800 kronor, synes begynnelselönen

kunna sättas till 3,000 kronor med ett ålderstillägg efter

fem år å 500 kronor, hvarjemte för denna tjenst borde i staten uppföras

tjenstgöringspenningar 1,500 kronor och missräkningspenningar

500 kronor. För den nuvarande kassören skulle härigenom icke föranledas

någon minskning i aflöningsförmåner, enär han redan under fem

år innehaft sin tjenst och sålunda genast skulle kunna tillerkännas det

ålderstillägg, som fullmäktige under förutsättning af begynnelselönens

nedsättning föreslagit.

För revisorn och kassabokhdllaren, hvilka med afseende på beskaffenheten

och mängden af de dem åliggande göromål kunna anses

jemförliga med andra gradens tjensteman i statens embetsverk, föreslå

fullmäktige, att, med bibehållande af nu gällande aflöningsstat, i hvad

den angår lön och ålderstillägg för ifrågavarande tjenstemän, tjenstgöringspenningarna

måtte för hvardera af dem höjas från nu bestämda

800 kronor till 1,500 kronor.

För lånebokliållaren hafva fullmäktige icke anledning föreslå annan

förändring i aflöningsvilkoren, än att tjenstgöringspenningarne ökas

från 800 till 1,000 kronor.

Registratorn och kanslisten åtnjuter för närvarande i lön 1,500

kronor med två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera samt i tjenstgöringspenningar

900 kronor. Dessa aflöningsförmåner understiga

emellertid de belopp, hvarmed registratorerne i andra statens verk äro

aflönade. Sålunda utgör, såväl för kanslisten och registratorn i justitieombudsmansexpeditionen

som för registratorn i riksbanken begynnelseaflöningen

3,000 kronor med rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500

kronor. Registratorn och kanslisten i riksgäldskontoret bör enligt fullmäktiges

mening icke skäligen aflönas med lägre belopp än dessa

tjenstemän, helst de fordringar, som på honom ställas, ingalunda äro

mindre samt man jemväl bör taga i betraktande, att han måste eg a de

kunskaper och den erfarenhet, som erfordras för att, i enlighet med

tjenstgöringsordningens bestämmelse, vid förfall för sekreteraren inträda

i dennes tjenst. Fullmäktige anse sig med anledning häraf böra föreslå,

att aflöningsförmånerna för registratorn och kanslisten i riksgäldskontoret-

må bestämmas till enahanda belopp som de för registratorn

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

9

i riksbanken faststälda, eller lön 2,000 kronor med två ålderstillägg å

500 kronor hvartdera samt tjenstgöringspenningar 1,000 kronor.

Såsom fullmäktige här ofvan framhållit, kräfver ökningen i göromålen

anställande af en kammarskrifvare förutom den, som redan finnes

i staten upptagen. För hvardera af desse tjenstemän torde, med bibehållande

af nu gällande bestämmelser om lön och ålderstillägg, uppföras

tjenstgöringspenningar med ett från 600 till 1,000 kronor förhöjdt

belopp.

Beträffande vaktbetjeningen hafva fullmäktige icke anledning föreslå

annan ändring i lönevilkoren, än att tjenstgöringspenningarna för en

hvar af vaktmästarne ökas med 100 kronor.

Fullmäktige föreslå alltså följande:

»Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjenstemän och valctbetjening att

gälla från och med år 1901.

Tjenstgö-

Missräk*

Lön

ringspen-

tungspen-

Summa

Ålderstillägg.

ningar

ningar

kr.

kr.

kr.

kr.

1 sekreterare och ombuds-

man.................................

4,400

2,000

—

6,400

|Efter fem års tjenstgöring j

/ inom graden kan lönen j

J liöjas med 600 kronor. ;

4,000

2,000

—

6,000

\ Efter fem års tjenstgöring ''

/ kan lönen liöjas med

1 kassör.............................

3,000

1,500

500

5,000

J 500 kronor.

1 revisor.............................

2.500

1,500

_

4,000

Efter fem års tjenstgöring

2,500

inom graden kan lönen

1 kassabokhållare.................

1,500

—

4,000

liöjas med 500 kronor

2,000

1,000

_

3,000

och efter tio års tjenst*

3,000

Röring med ytterligare

1 registrator'' ocli kanslist......

2,000

1,000

—

500 kronor.

1 kammarskrifvare...............

1,500

1.000

_

2,500

| Efter fem Ars tjenstgöring

1,000

2,500

, kan lönen liöjas med

1 kammarskrifvare...............

1.500

—

| 500 kronor.

1 förste vaktmästare............

700

200

—

900

\ Efter fem års tjenstgöring

[ kan lönen höjas med

1 vaktmästare .....................

600

200

—

800

/ 100 kronor och tjenst-

1.200

400

_

1,600

göringspenuingarne med

100 kronor.

Summa

25,900

13,300

500

39,700

liih. till llihd. Vrot. IDOL 4 Samt. 1 Afä. 40

luft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000

kronor.

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle

denna förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjenstgöringspenningar

med 200 kronor.»

Jemte det fullmäktige hemställa, att statsutskottet behagade hos

Riksdagen göra framställning om antagande af denna utaf fullmäktige

nu föreslagna aflöningsstat, få fullmäktige tillika hemställa, att statsutskottet

i sammanhang dermed måtte af Riksdagen utverka medgifvande:
att

tjenstförrättande sekreteraren och ombudsmannen, hvilken från

och med den 18 juni 1897 varit förordnad att tills vidare under den

sekreterare- och ombudsmansbefattningens ordinarie innehafvare beviljade

tjenstledighet bestrida samma befattning, må kunna förklaras berättigad

till ålderstillägg i enahanda ordning, som om han under sin

tjenstgöringstid innehaft fullmagt å tjensten.

I fråga om tjensteinnehafvarnes skyldigheter och rättigheter äro

för närvarande vissa vilkor och bestämmelser meddelade dels vid sjelfva

aflöningsstaten, dels ock i §§ 32, 88 och 89 i reglementet. Hithörande

stadganden synas lämpligen böra sammanföras på ett ställe och intagas

i reglementet omedelbart efter de paragrafer, hvaruti tjenstepersonalen

uppräknas. Bland de i 32 § förekommande bestämmelser synes

emellertid det i mom. 2:o upptagna kunna uteslutas såsom öfverflödigt,

enär mom. l:o innehåller tillräckligt bindande föreskrifter i ämnet.

Sista stycket i mom. 4:o af samma § har numera ingen tillämpning

och torde derför likaledes böra utgå. I sammanhang med ofvan berörda

stadganden torde böra intagas föreskrifter om godtgörelse för

vikariat i enlighet med de förändrade grunder, som fullmäktige, på sätt

här ofvan framhållits, anse böra tillämpas. Vidare torde ifrågavarande

stadganden böra kompletteras dels med bestämmelser angående den

tjenstgöringstid, som får tillgodoräknas för erhållande af ålderstillägg,

dels ock med de numera endast i tjenstgöringsordningen införda föreskrifter

om den tid, under hvilken de särskilda tjenstemännen i riksgäldskontoret

må kunna komma i åtnjutande af semester.

I enlighet med det anförda och i följd af hvad här ofvan föreslagits

beträffande anställande af ytterligare en kammarskrifvare, få fullmäktige

hemställa, att i stället för de särskilda stadganden, som nu

förekomma dels vid aflöningsstaten, dels ock i reglementets 32, 86,

88 och 89 §§, må, med uteslutande tillika af rubriken före nuvarande

§ 88, införas följande reglementsbestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

U

§ 82.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,

hvilken icke får öfverskridas.

§ 86.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande:
en

sekreterare och ombudsman,

en kamrerare,

en kassör,

en revisor,

en kassabokhållare,

en lånebokhållare,

en registrator och kanslist och

två kammarskrifvare.

§ 88.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjenstemän och

vaktbetjening i staten faststälda aflöningsförmåner gälla följande vilkor

och bestämmelser:

l:o) Tjensteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda stadgad; och böra de fullmagter, som för riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet

att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem

åläggas.

2:o) Riksgäldskontorets tjenstemän eg a, så vidt sådant utan hinder

för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning

åtnjuta semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under eu och

en half månad och de öfriga tjenstemännen under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar

eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som

tjensten förrättat, dock må fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar och

missräkningspenningar eller någon del deraf, och ega fullmäktige att

för sådant fall, likasom vid semester, anvisa erforderliga medel, för att

den, som under tjenstemans ledighet på förordnande sköter hans tjenst,

må komma i åtnjutande af ersättning till belopp, motsvarande de för

samma tjenst anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar.

4:o) Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters

besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden

för tjenstens förrättande under den tid, tjenstledigheten fortfar.

5:o) Tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot

åtnjutande af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar och

missräkningspenningar eller deremot svarande belopp, dock med afstående

af egna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Der förhöjning af aflöningen efter viss tids tjenstgöring är

enligt stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas

att inträda efter fem år, under vilkor att tjensteinnehafvaren af

denna tid mer än fyra år sjelf bestämdt sin egen eller på grund åt

förordnande annan tjenst inom verket, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år under samma vilkor.

7:o) Tjensteman vid riksgäldskontor får icke annan tjenstebefattning

utom riksgäldskontor mottaga. Den, som till tjensteman

vid riksgäldskontor utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande

tjenstebefattning genast frånträda.

§ 89.

blixtra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller

annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på

förordnande bestrider vaktmästaresyssla, eger derför tillgodonjuta ersättning

med samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade

sysslan i staten anslagen.

§ 90.

Vid inträffad ledighet af tjenst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp,

någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

13

samma tjenst, tillfalla enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;

kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra,

så snart fullmakt eller konstitutorial å tjensten blifvit af fullmäktige

utfärdadt.

Hvad slutligen angår vilkoren för erhållande af pension, hvarom

stadgas i §§ 99—102 af gällande reglemente, kunna fullmäktige icke

undgå att framhålla, hurusom den höga lefnadsålder och långa tjenstetid,

som enligt nuvarande bestämmelser fordras för erhållande af full

pension, torde kunna för riksgäldskontoret medföra afsevärda olägenheter.

För närvarande saknas ock föreskrift om skyldighet för vederbörande

tjensteinnehafvare att efter uppnådd pensionsålder afgå från

tjensten. Med afseende härå anse sig fullmäktige böra föreslå, att

ifrågavarande stadganden ändras till öfverensstämmelse med de i bankoreglementet

förekommande bestämmelser i ämnet, hvilka synas fullmäktige,

särskildt med hänsyn till det allmännas fördel, hafva ett afgjordt

företräde framför de vilkor, som nu gälla för pensionering af

riksgäldskontorets betjening. Fullmäktige få derför hemställa, att i

stället för §§ 99—102 af riksgäldskontorets reglemente må derstädes

införas följande bestämmelser:

§ 99.

Tjensteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och

tillbragt trettiofem år i allmän tjenst, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension från tjensten afgå, fullmäktige likväl obetaget att

låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret

och kan finnas villig att i tjensten qvarstå.

§ 100.

Den tjensteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, såvida han fylt sextio år och varit i

allmän tjenst trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden

åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår

och trettiofem tjensteår kan afskedssökande endast i händelse

af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet

bestämmes då efter tjensteåren allena medelst afdrag å tre

fjerdedclars lön af en trottiofemtedel för hvarje bristande tjensteår.

öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för

hvarje Överskjutande tjensteår eller ock med en sextiondedel för hvarje

öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle

för afskedssökanden utfalla förmånligare.

§ 101.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteinnehafvare,

som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare

på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig

ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att efter omständigheterna

tillägga tjensteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke,

eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af

bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.»

De förändringar, fullmäktige föreslagit i riksgäldskontorets aflöningsstat,

har utskottet funnit vara väl grundade. Fullmäktige hafva

i särskilda afseenden påvisat, i hvilken omfattning den förvaltning,

riksgäldskontoret har att besörja, ökats, sedan verket under åren 1875

och 1876 omorganiserades, hvarvid tjenstemännens antal minskades från

17 till 8, vid hvilket sistnämnda antal personalen derefter bibehållits

oförändrad. Dessa förhållanden gifva otvetydigt vid handen, hurusom

tjenstepersonalens tid och krafter numera måste i väsentligt högre

grad än förr tagas i anspråk för utförande af de inom kontoret förekommande

göromålen. Hvad angår arbetet med granskning och afföring

i afräkniugsböckerna af inlösta obligationer och räntekuponger,

hvilka numera årligen inkomma till nära dubbelt så stort antal som

vid tiden för verkets omorganisation, hafva fullmäktige ansett, att särskilt

för detta ändamål en ny kammarskrifvaretjenst bör inrättas, och

behöfligheten häraf synes utskottet vara till fullo styrkt. Med afseende

å tillväxten af arbetet på öfriga områden må särskilt framhållas den

i sammanhang med ökningen af riksgäldskontorets såväl fordringar

som skulder mer och mer omfattande bokföringen, de ökade göromål,

som kontorets efter hand betydligt utvidgade förbindelser med utländska

bankhus föranleda ej mindre för korrespondensens besörjande än äfven

genom förande åt räkning med ett större antal firmor, samt slutligen

det ökade arbete, som påkallas för granskning af de alltmer vidlyftiga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

15

räkenskaperna. Lika med fullmäktige anser utskottet det emellertid

icke böra ifrågasättas att genom ytterligare inrättande af nya tjänster

bereda den nuvarande personalen lättnad i dess sålunda ökade arbete.

I och för sig måste det nemligen anses vara till fördel för förvaltningen,

att arbetet så vidt möjligt koncentreras på ett fåtal tjenster,

hvilken synpunkt ock torde hafva varit bestämmande för den reduktion

af tjenstemännens antal, som, enligt hvad ofvan nämnts, vidtogs

vid riksgäldskontorets omorganisation. Men å andra sidan är det ock

billigt, att aflöningsförmånerna för tjenstemännen inom detta verk

bestämmas till sådana belopp, att de kunna anses rätt motsvara de

ökade anspråk, som på dem ställas. Det bör ej heller förbises, att

den förvaltning, riksgäldskontoret har att besörja, är af så speciel

natur, att, den i vissa afseenden af tjenstemännen kräfver en särskild

utbildning, som i regel torde förvärfvas endast genom någon längre

tids tjenstgöring inom verket. I betraktande af de särskilda olägenheter,

som sålunda för riksgäldskontoret kunna föranledas genom ofta

upprepade ombyten af tjensteinnehafvare, måste det synas angeläget,

att åt tjenstemännen derstädes beredes eu så tillfredsställande aflöning,

att de finna det vara med sin fördel förenligt att qvarstå i verket och

icke utom detsamma söka sig förmånligare anställning. Den förbättring

i lönevilkoren, som enligt fullmäktiges förevarande förslag skulle

i större eller mindre grad beredas för flertalet af de särskilda befattningarna

inom riksgäldskontoret, synes utskottet icke gå längre, än

som af omständigheterna påkallas och finnes erforderligt för att vederbörande

skola komma i åtnjutande af aflöning till enahanda belopp,

som i andra statens verk äro bestämda för befattningar, livilka med

hänsyn till ansvar samt göromålens art och omfattning kunna anses

motsvarande.

Utskottet, som i enlighet med hvad ofvan anförts anser sig böra

biträda det af fullmäktige framstälda förslaget om reglering af aflöningsförmånerna

för riksgäldskontorets betjening, har jemväl funnit sig hafva

skäl hemställa om bifall till hvad fullmäktige i sammanhang härmed

föreslagit beträffande ändrade bestämmelser om ersättning för vikariat

och om pensionering. Endast beträffande vilkoren för tillgodonjutande

af de i staten faststälda aflöningsförmånerna har utskottet haft anledning

föreslå ett tillägg till de bestämmelser, fullmäktige i sådant afseende

förordat. Enligt fullmäktiges förslag skulle, i öfverensstämmelse

med hvad förut varit stadgadt, de fullmakter, som för riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdades, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet

att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, livilka kunde dem

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

åläggas. Det har emellertid synts utskottet önskvärdt, att derjemte

förbehåll göres derom, att tjensteinnehafvare skall vara underkastad de

ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles kunna

varda meddelade. Detta vilkor liksom ock ofvan nämnda förbehåll om

skyldighet för tjensteinnehafvare att åtaga sig nya eller förändrade

göromål torde böra intagas ej blott i fullmakter, utan ock i de konstitutorial,

genom hvilka fullmäktige enligt reglementet ega tillsätta tjenster

i riksgäldskontoret.

Utskottet hemställer alltså,

A) att Riksdagen må antaga följande:

Aflöning sstat för riksgäldskontor ets tjenstemän och

vaktbetjening att gälla från och med år 1901.

Tjenstgö-

Missräk-

1

Lön

tungspen-

ningspen-

Summa

Ålder stillägg.

ningar

ningar

kr.

kr.

kr.

kr.

1 sekreterare och

■j Efter fem års tjenst-

ombudsman_____

4.400

4,000

2,000

—

6,400

: göring inom gra-

1 kamrerare.......

2.000

—

6,000

jas med 600 kro

'' nor.

\ Efter fem års tjenst-

1 kassör ............

3,000

1,500

500

5,000

1 göring kan lönen

| höjas med 500

J kronor.

1 revisor............

2.500

1,500

4,000

Efter fem års tjenst-

göring inom gra-

1 kassabokhållare

2,500

1,500

—

4,000

den kan lönen

1 lånebokliållare

2,000

1,000

—

3,000

höjas med 500

kronor och efter

1 registrator och

tio års tjenstgöring

kanslist ..........

2,000

1.000

3,000

med ytterligare

500 kronor.

1 kammarskrif-

1,500

1,000

2.500

I Efter fem års tjenst-

1 kammarskrif-

\ göring kan lönen

| höjas med 500

1.500

1.000

2.500

kronor.

Efter fem års tjenst-

1 förste Vaktmä-

i stare...............

700

200

900

göring kan lönen

höjas med 100

1 vaktmästare....

GOO

200

—

800

kronor och tjenst-

2 vaktmästare ....

1,200

400

—

1.600

göringspenningar-;

ne med 100 kro-

nor.

T

Summa

25,900

13,300

500

39,700 ,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

17

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans

lön med 1,000 kronor.

Vaktbetj eningen åtnjuter fri bostad med nödig

vedbrand. Skulle denna förmån upphöra, ökas i stället

vaktmästares tjenstgöringspenningar med 200 kronor.

B) att Riksdagen må medgifva, att tjenstförrättande

sekreteraren och ombudsmannen, hvilken från

och med den 18 juni 1897 varit förordnad att tills

vidare under den sekreterare- och ombudsmansbefattningens

ordinarie innehafvare beviljade tjenstledighet

bestrida samma befattning, må kunna förklaras berättigad

till ålderstillägg i enahanda ordning, som om

han under sin tjenstgöringstid innehaft fullmakt å

tjensten.

C) att Riksdagen må antaga följande stadganden

att införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret:

§ 32.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjenstemannapersonal

och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen

för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken

icke får öfverskridas.

§ 86.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda

tjenstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman,

en kamrerare,

en kassör,

en revisor,

en kassabokhållare,

en lånebokhållare,

en registrator och kanslist samt

två kammarskrifvare.

§ 88.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets

tjenstemän och vaktbetjening i staten faststälda afBih.

till Rikad. Blot. IDOL 4 Sami. 1 Afd. 46 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

löningsförmåner gälla följande vilkor och bestämmelser:
l:o)

Tjensteinnehafvare skall vara underkastad

den vidsträcktare tjenstgö ringsskyldighet eller den

jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial,

som för tjensteinnehafvare utfärdas, innefatta

förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna

dem åläggas, äfvensom att vara underkastade de ändrade

bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles

kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjenstemän ega, så vidt

sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna

gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester,

sekreteraren, kamreraren och kassören under

en och en half månad och de öfriga tjenstemännen

under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar

eller missräkningspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad,

utgå till den, som tjensten förrättat, dock må

fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,

som af sjukdom hindras från bestridande af

sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade

tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar eller

någon del deraf, och ega fullmäktige att för sådant

fall, likasom vid semester, anvisa erforderliga medel,

för att den, som under tjenstemans ledighet på förordnande

sköter hans tjenst, må komma i åtnjutande af

ersättning till belopp, motsvarande de för samma

tjenst anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar.

4:o) Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda

angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör

han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid, tjenstledigheten fortfar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

19

5:o) Tjensteman af lägre grad skall vara skyldig

att, om kan förordnas till högre befattning inom

verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för

befattningen anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar

eller deremot svarande belopp,

dock med afstående af egna tjenstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

6:o) Der förhöjning af aflöningen efter viss

tids tjenstgöring är enligt stat medgifven, skall tidpunkten

för första förhöjningen bestämmas att inträda

efter fem år, under vilkor att tjensteinnehafvaren af

denna tid mer än fyra år sjelf bestridt sin egen eller

på grund af förordnande annan tjenst inom verket,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid,

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år under

samma vilkor.

7:o) Tjensteman vid riksgäldskontoret får icke

annan tjenstebefattning utom riksgäldskontoret mottaga.

Den, som till tjensteman vid riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande

tjenstebefattning genast frånträda.

§ 89.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning

af sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad

ledighet under anslagstiden på förordnande bestrider

vaktmästaresyssla, eger derför tillgodonjuta ersättning

med samma belopp, som såsom aflöning är för den

förrättade sysslan i staten anslagen.

§ 90.

Vid inträffad ledighet af tjenst, som bör återbesättas,

skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp,

någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att

förrätta samma tjenst, tillfalla enke- och pxipillkassan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

vid riksgäld skontoret; kommande nämnda kassas rätt

till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt

eller konstitutorial å tjensten blifvit af fullmäktige

utfärdadt.

§ 99.

Tjensteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem

lefnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjenst,

vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

från tjensten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna riksgäldskontoret och kan finnas

villig att i tjensten qvarstå.

§ 100.

Den tjensteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt

välförhållande anhåller om afsked, är, så vida han

fy It sextio år och varit i allmän tjenst trettiofem år,

berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre

fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio

lefnadsår och trettiofem tjensteår kan afskedssökande

endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare

tjenstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes

då efter tjensteåren allena medelst afdrag å

tre fjerdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje

bristande tjensteår.

Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem ecb

åldersåren sextio, ökas det ofvan hestämda pensionsbeloppet

med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande

tjensteår eller ock med en sextiondedel för

hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda

beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla förmånligare.

§ 101.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma

gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pen
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

21

sionsstat förflytta tjensteinnehafvare, som af sjukdom

eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare

på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontor,

oaktadt lian sig ej om afsked anmält. I sådant fall

ega fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjensteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda

eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej

mindre än livad med tillämpning af bestämmelserna

i nästföregående paragraf belöper.

in.

I sin förenämnda skrifvelse till statsutskottet hafva fullmäktige i

riksgäldskontor vidare andragit följande:

»Vid 1875 års riksdag infördes i riksgäldskontors reglemente

stadgande derom, att aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus

skulle utgå med lika belopp, som i den vid reglementet fogade aflöningsstat

funnes för de öfriga vaktmästarne upptaget, och såsom kostnad

för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas. Bestämmelse

härom qvarstod ännu i 1879 års reglemente (§ 23). Med

afseende härå yttrade statsutskottet vid 1880 års riksdag i memorial

n:o 65, att, då fullmäktige i riksgäldskontoret egde bestrida samtliga

kostnaderna för underhåll och tillsyn af Riksdagens hus, utskottet ej

ansett nödigt bibehålla berörda bestämmelse. I enlighet härmed blef

ock detta stadgande uteslutet ur 1880 års reglemente och har ej vidare

intagits i derefter utfärdade reglementen.

Efter framställning af fullmäktige har 1898 års Riksdag dels besluta,

att för husdrängen vid Riksdagens hus, hvilken befattning skulle

upptagas under förändrad benämning af vaktmästare vid Riksdagens

hus, samma bestämmelser i fråga om pensions erhållande skulle gälla,

som i riksgäldskontorets reglemente funnes för vaktmästare vid detta

verk angifna, skolande pension till vaktmästaren vid Riksdagens hus i

räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för nämnda

hus, dels ock medgifvit, att för vaktmästaren vid Riksdagens hus finge

i den tjenstgöringstid, som för erhållande af ålderstillägg vore stadgad,

inräknas jemväl den tid, under hvilken bemälde vaktmästare innehaft

annan ordinarie vaktbetjentbefattning vid Riksdagen eller dess verk.

Då vaktmästaren vid Riksdagens hus enligt Riksdagens förenämnda

Angående

aflöning och

pension för

vaktmästaren

vid Riksdagens

hus.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

Angående

afiöningen för

tjenstepersonalen

vid Riksdagens

bibliotek

m. m.

beslut uppburit samma aflöning som de vid riksgäld skontoret anstälda

vaktmästare, bör han ock få komma i åtnjutande af den förbättring i

aflöningsförmånerna, som fullmäktige för dessa senare föreslagit. Fullmäktige

anse ock önskvärdt, att bestämmelserna om aflöning och pension

för vaktmästaren vid Riksdagens hus intagas i reglementet, der de lämpligen

torde få sin plats såsom tillägg till den paragraf, som bland annat

handlar om bestridande af kostnaderna för Riksdagens hus.»

Med anslutning till hvad af fullmäktige sålunda blifvit anfördt,

hemställer utskottet,

att i det nya reglementet för riksgäldskontoret

må införas ett stadgande af följande innehåll:

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande

aflöning samt i fråga om pensions erhållande

samma bestämmelser, som för vaktmästare vid riksgäldskontoret

finnas upptagna i riksgäldskontorets

aflöningsstat och reglemente, och må för vaktmästaren

vid Riksdagens hus i den tjenstgöringstid, som för

erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl

den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie

vaktbetjentbefattning vid Riksdagen eller dess

verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare

skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom

kostnad för Riksdagens hus.

IV.

Beträffande tjenstepersonalen vid Riksdagens bibliotek hafva fullmäktige

i nämnda skrifvelse gjort följande framställning:

»Enligt den vid 1884 års riksdag faststälda, i 27 § af riksgäldskontorets

nu gällande reglemente intagna stat utgöra aflöningsförmånerna

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek:

lön ................................................................. kr. 2,500: —

tjenstgöringspenningar................................. » 1,500: —

S:ma kr. 4,000: —

för vaktmästaren vid biblioteket:

lön .................................................................... kr. 600: —

tjenstgöringspenningar................................... » 100: —

S:ma kr. 700: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

23

Såväl bibliotekarien som vaktmästaren kunna derjemte efter fem

års tjenstgöring erhålla ålderstillägg, hvilket för den förre utgår med

500 kronor såsom tillägg å lönen och för den senare med 200 kronor,

deraf 100 kronor utgöra tillägg till lönen och 100 kronor till tjenstgöringspenningarne.

Tillika åtnjuter vaktmästaren fri bostad jemte nödig vedbrand eller

ock, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Vid 1894 års riksdag föreskrefs, att biblioteket skulle under riksdag

hållas öppet nio timmar hvarje söcknedag i stället för, såsom förut

varit bestämdt, sex timmar; och beslöts i sammanhang dermed, att

fullmäktige i riksgäldskontoret. skulle ega att under riksdag vid biblioteket

anställa en amanuens med arfvode af högst fem kronor om dagen

samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans ofvan

berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen under

den tid, Riksdagen vore samlad.

De sålunda faststälda aflöningsförmånerna för tjenstepersonalen

vid Riksdagens bibliotek torde numera knappast stå i skäligt förhållande

till det alltjemt ökade arbete, som förbemälde tjensteinnehafvare hafva

sig ålagdt, och till de anspråk, som måste ställas på dem. I fråga

härom vilja fullmägtige endast erinra om den år från år fortgående,

snabba tillväxten af biblioteket och den deraf beroende ökningen af

biblioteksgö romålen.

År 1884, då, såsom ofvan är nämndt, lönestaten för bibliotekarien

och vaktmästaren vid biblioteket faststäldes, utgjorde anslaget till utvidgande

och komplettering af biblioteket 2,000 kronor, hvilket anslag

af 1891 års Riksdag höjdes till 3,000 kronor och af 1899 års Riksdag

till 4,500 kronor. Emellertid tillväxer biblioteket ej endast genom

inköp af böcker, utan ock genom gåfvor och byten med utländska folkrepresentationer.

Sålunda erhåller biblioteket utan afgift de flesta publikationer,

som utgifvas på svenska statens bekostnad. Dessutom har

under senare tid ofta förekommit, att de af Kongl. Maj:t tillsatta komitéer

efter afslutandet af sina arbeten till biblioteket öfverlemnat de

tryckta skrifter, som för deras räkning blifvit inköpta eller på annat

sätt anskaffade. Äfven enskilda personer ihågkomma numera i större

omfattning än förr biblioteket med skänker. Särskild! må erinras,

hurusom biblioteket på hösten 1898 erhöll en synnerligen värdefull tillökning

i den s. k. Lorénska stiftelsens boksamling, hvilken, innefattande

omkring 4,000 volymer, nyligen blifvit fullständigt ordnad. — Genom

byte utvexla!- biblioteket för hvarje år det svenska riksdagstrycket

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

mot ej mindre än tolf utländska representantförsamlingars tryckta handlingar,

och detta byte sker för närvarande i de flesta fall direkt i stället

för, såsom förr varit vanligt, genom bemedling af utrikesdepartementet.

Den tillökning, som på ofvan antydda vägar tillförts biblioteket,

har varit så betydande, att dess boksamling under de sjutton år, hvilka

förflutit, sedan nu gällande lönestat antogs, mer än fördubblats. Antalet

volymer utgjorde nemligen vid 1884 års utgång endast omkring

13,700, medan biblioteket numera räknar öfver 30,000 band.

Uppenbart är, att bibliotekspersonalens — och särskildt bibliotekariens

— arbetsbörda ökas i jembredd med bibliotekets tillväxt. I

samma mån som boksamlingen ökas i omfång och värde, har det ock

visat sig, att densamma allt flitigare anlitas, ej allenast under riksdagarne

af kamrarnes ledamöter, utan äfven af de mellan riksdagsperioderna

sammanträdande, talrika komitéerna. Också bar, till följd

af dessa senares behof af boklån, det funnits nödigt att äfven under

höstarne utsträcka tiden för bibliotekets öppethållande. Sedan år 1899

hålles sålunda biblioteket under tiden från september månads ingång

till riksdagens början tillgängligt hvarje dag, under det att detsamma

tillförene hållits öppet hvarje dag endast å de tider, då Riksdagens

revisorer varit samlade.

Med hänsyn till ofvan berörda förhållanden torde bibliotekariens

tjensteåligganden för närvarande till beskaffenhet och mängd kunna

anses fullt motsvara bibliotekariernas vid kong!, biblioteket; och det

synes derför billigt, att han i fråga om aflöningsförmåner varder likståt

med dem.

I enlighet dermed skulle bibliotekarien erhålla en aflöning af lön

3,000 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt två ålderstillägg

till lönen, livartdera å 500 kronor, att utgå det ena efter fem

och det andra efter tio års tjenstgöring.

Då de skyldigheter, som äro förenade med bibliotekarietjensten,

numera äro så omfattande, att de helt och hållet taga bibliotekariens

tid och arbetskraft i anspråk, torde jemväl den i reglementets 27 §

intagna bestämmelsen om skyldighet för bibliotekarien att utan ersättning

lemna det biträde, som fullmäktige af honom påkalla vid göromål

för riksgäldskontorets räkning — hvilken bestämmelse för öfrigt

sedan flera år tillbaka icke tillämpats — kunna ur reglementet uteslutas.

Likaledes torde, vid det förhållande, att bibliotekarien för närvarande

ej åtnjuter fri bostad, och att bostadslägenhet för honom ej

heller kommer att inrymmas i det nya riksdagshuset, föreskriften i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

25

nyssnämnda § om viss minskning af bibliotekariens tjenstgöringspenningar,

derest han erhåller fri bostad med nödig vedbrand, kunna utgå.

Å andra sidan torde i reglementet lämpligen böra intagas den i

1882 års instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek förekommande

bestämmelsen om rätt för honom till viss tids semester.

Hvad beträffar det för amanuensen vid biblioteket år 1894 bestämda

arfvode af högst fem kronor om dagen, var detsamma då lika

med det dagtraktamente, som till och med år 1898 utgick till kamrarnes

kanslister. Riksdagen höjde dock år 1899 dessa sistnämndes

dagarfvoden till 6 kronor 50 öre; och då biblioteksamanuensens tjenstgöring

nu liksom år 1894 torde kunna anses fullt jemförlig med kanslisternas,

lärer en höjning af dagarfvodet för amanuensen till sex

kronor 50 öre ej kunna anses oskälig.

I likhet med hvad fullmäktige föreslagit beträffande riksgäldskontorets

vaktmästare, anse fullmäktige sig jemväl böra hemställa, att

vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek må erhålla en förhöjning i tjenstgöringspenningarne

af 100 kronor. Med hänsyn dertill, att endast en

vaktmästare är anstäld vid biblioteket, och att denne under riksdagen

är mera upptagen af sin befattning än andra vid riksdagen eller dess

utskott anstälde vaktmästare, torde derjemte en ökning af det för

honom bestämda extra arfvodet under riksdag till två kronor 50 öre

vara påkallad.»

I enlighet med det förslag, som fullmäktige på grund af ofvan anförda

skäl framstält, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till införande i det nya reglementet

för riksgäldskontor, meddela följande bestämmelser

att från och med innevarande år tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie

utgår med:

lön........................................... kronor 3,000: —

och tjenstgöringspenningar » 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring

i befattningen, ökas med 500 kronor och, efter tio

års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions

erhållande samma bestämmelser gälla för RiksBih.

till Bilsd. Blot. 1901. 4 Samt. 1 Afd. 40 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

dagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta verks tjensteman angifna;

att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske, utan afdrag å den

för honom faststälda aflöning, åtnjuta semester under

en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige

bestämma;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig

till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för

Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret ega att

vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med

åtnjutande af dels:

lön .............................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ............ » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand

eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom

tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning må kunna

efter fem års ordinarie tjenst höjas, lönen med 100

kronor och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions

erhållande samma bestämmelser gälla för den

vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som i

riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne

vid detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens

vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola

utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader; och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret ega att

under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en

amanuens med arfvode af 6 kronor 50 öre om dagen

samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom

hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2

kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen

är samlad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

27

V.

Slutligen hafva fullmäktige i riksgäldskontoret uti ofvan nämnda

skrifvelse af den 14 nästlidna mars gjort framställning om höjning af

arfvodet för befattningen med tryckta riksdagshandlingars mottagning,

vård och utdelning, och hafva fullmäktige i detta ämne anfört följande:

»Enligt beslut af 1868 års Riksdag, hvilket genom statsutskottets

skrifvelse den 28 februari samma år delgifvits fullmäktige, har till fullmäktiges

disposition anvisats ett särskildt årligt arfvode af 600 kronor att

tills vidare, i början af hvarje år, efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet

för det senast förflutna året tilldelas den tjensteman i riksgäldskontoret,

som derunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang än äfven andra

tryckta handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflemnade och funnes

i kontorets förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas

och utdelas; och skulle den, som erhölle detta arfvode, emot åtnjutande

deraf vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekomme

af sådana handlingar, som kunde anses tillhöra Riksdagens protokoll

eller skulle bland riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant

afseende erforderliga antal exemplar blefve afdraget och till riksgäldskontoret

vederbörligen aflemnadt, äfvensom'' att fullgöra öfriga åligganden,

som med nämnda befattning dittills varit eller derefter enligt derom

meddelade föreskrifter kunde varda förenade.

Ofvan omförmälda arfvode synes fullmäktige vara en alltför knappt

tillmätt godtgörelse för det omfattande arbete, vården och utdelningen

af ifrågavarande handlingar för närvarande kräfver. Till riksgäldskontoret

öfverlemnas årligen ej allenast de handlingar, som äro att

hänföra till det s. k. riksdagstrycket och hvilka för hvarje riksdag utdelas

bland Riksdagens ledamöter, utan äfven eu stor mängd komitébetänkanden,

utlåtanden af embetsverk, lagförslag och annat dylikt tryck.

Särskildt den sistnämnda kategorien af handlingar har under senare

tider betydligt tilltagit i antal; sedan år 1868 hafva ej mindre än omkring

400 sådana betänkanden, utlåtanden m. m. aflemnats till riksgäldskontoret.

Det torde knappast behöfva nämnas, att utdelningen

till vederbörande af de för hvarje år inkommande handlingar af denna

art tager mycken tid i anspråk. Men utom denna regelbundet återkommande

distribution har den tjensteman, åt hvilken vården af riksdagstrycket

är anförtrodd, iifven att på reqvisition tillhandahålla såväl

Angående

arfvodet för

befattningen

med tryckta

riksdagshandlingars

vård.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 81.

Riksdagens utskott samt embetsverk och komitéer som ock, genom förmedling

af bokhandeln, enskilda personer de offentliga handlingar af

hvarjehanda slag, hvaraf dessa önska att begagna sig och hvilka i riksgäldskontoret

förvaras. Dylika reqvisitioner inkomma numera till riksgäldskontoret

snart sagdt dagligen, och då dervid ej sällan inträffar,

att lösa delar af en viss årgång riksdagstryck eller synnerligen gamla

handlingar reqvireras, äfvensom att reqvisitionerna äro ofullständiga

eller — t. ex. beträffande deri uppgifna årtal — rent af felaktiga, är

det ofta förenadt med mycket besvär och tidspillan att uppsöka de

handlingar, hvarom fråga är.

Med hänsyn till den arbetstid, som fullgörandet af ifrågavarande

uppdrag numera tager i anspråk, anse sig fullmäktige ej kunna såsom

godtgörelse för samma uppdrag föreslå lägre belopp än 1,000 kronor;

och få fullmäktige alltså hemställa, att arfvodet för ifrågavarande befattning

må bestämmas att för tiden från och med innevarande år och

tills vidare utgå med 1,000 kronor årligen.»

Då fullt giltiga skäl synas utskottet vara anförda för den af fullmäktige

föreslagna höjningen af arfvodet för ofvan omförmälda befattning,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta, att arfvodet för befattningen

med tryckta riksdagshandlingars mottagning,

vård och utdelning skall för tiden från och med innevarande

år och tills vidare utgå med 1,000 kronor

årligen.

Stockholm den 30 april 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.