Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som iöra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1901-05-13 · 29 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:87, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som iöra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

1

ST:© 87.

Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1901, kl. 11 f. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som iöra

införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(E. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets

skulder; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar;

med statsregleringen gemenskap egande utgifter; på riksgäldskontoret anvisade

kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; styrelsen för riksgäldskontoret;

fullmäktiges sammankomster; fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag; betjeningen vid riksgäldskontoret; samt behandlingen af frågor

rörande tjensteförsummelser m. m.; äfvensom pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Den föreslagna § 5 är affattad i enlighet med utskottets af Riksdagen

bifallna hemställan i memorialet n:o 80, och §§ 21, 22 och 28 grunda

sig på Riksdagens bifall till utskottets förslag i memorialet n:o 56.

I §§ 26, 28 och 58 hafva införts ändringar eller tillägg i öfverensstämmelse

med utskottets af Riksdagen bifallna förslag i memorialet n:o 81,

punkterna I, III och IV.

Den föreslagna § 27 innehåller de i fråga om befattningen med

tryckta riksdagshandlingars mottagning, vård och utdelning af 1868 års

Riksdag meddelade bestämmelser med de ändringar, som Riksdagen deruti

vidtagit dels år 1892, dels ock innevarande år genom bifall till utskottets

hemställan i punkten V af memorialet n:o 81.

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 52 Häft. (N:o 87.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N;o 87.

Bestämmelserna i § 14 af det vid nästlidna års riksdag utfärdade

reglementet hafva i förslaget, under § 12, upptagits endast för så vidt de

afse uppdrag, som ännu ej blifvit till fullo verkstälda.

Med ofvan angifna undantag äro de föreslagna stadgandena af lika

innehåll med motsvarande stadganden i nu gällande reglemente, hvarur

uteslutits §§ 12, 18, 15 och 18, som innehålla föreskrifter, hvilka numera

blifvit fullgjorda.

Från pensionsstaten har uteslutits numera aflidne förre ombudsmannen

L. Hallman, hvaremot till samma stat öfverflyttats den siste å riksgäldskontorets

indragningsstat qvarstående tjenstemannen, kontofsskrifvaren A. A.

Stridsberg, hvilken vid fylda sjuttio år erhållit afsked med pension.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden

samt pensionsstat vid riksgäldskontoret må af Riksdagen

godkännas.

Stockholm den 13 maj 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

S

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 5.

Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska

statslåns upptagande från och med år 1901 till de under Riksgäldskontorets

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen

utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå

ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt

och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas

till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill

hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar

till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och

signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt

bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller

1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med

Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att

tillhandahåila och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* 4 Statsutskottets Memorial N:o 87

§ 7-

Riksdagen har år 1890

dels på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning

för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,

Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot

Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof

utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,

som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år

1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish

and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande

anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande

af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000

kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen

användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000

kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta

beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af

högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden

erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfver*

lemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af

högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden

erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande

till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

5

§ 10.

Riksdagen liar år 1898 besluta, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som

jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande

till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ Il
Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 87.

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af låuesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning

af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,

jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

7

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de

vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.

Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för jern vägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans

egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 12-

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,

af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande

af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, bemyndigat Riksgäldskontor

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 13.

Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har

1900 års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontor

anvisat 10,100,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetalas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial A'': o 87.

§ 14.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1900

års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret

anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 20.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret

att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det

belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 21.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 22.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,

sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

9

§ 28.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets

obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

§ 24.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel

dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst ett hundra femtio tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. in.

§ 25.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade,

må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför

aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret

godtgöras.

§ 26.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn såväl af den för Riksgäldskontoret anvisade som

Bill. till Riksd. Prof. 1001. 4 Sami. 1 Afd. 52 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 87.

af de för Biksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för

de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,

skola utaf Biksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till

så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Biksdagens hus gälla beträffande aflöning samt

i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare

vid Biksgäldskontoret finnas upptagna i Biksgäldskontorets aflöningsstat och

reglemente, och må för vaktmästaren vid Biksdagens hus i den tjenstgöringstid,

som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl

den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjentbefattning

vid Biksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare

skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för

Biksdagens hus.

§ 27.

Biksdagen har till Fullmäktiges i Biksgäldskontoret disposition anvisat

ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901

bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen

fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas

den person, som derunder haft sig af Fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till Biksgäldskontoret aflemnade och finnas i kontorets

förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas

; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet deraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Biksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till Biksgäldskontoret vederbörligen aflemnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

hittills varit eller hädanefter enligt derom meddelade föreskrifter varda

förenade.

§ 28.

För komplettering och utvidgande af Biksdagens bibliotek samt dermed

förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af

fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Biksdag fast
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

11

stälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års

riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens

bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år

1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjenstgöringspenningar................................. » 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas

med 500 kr. och, efter tio års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta verks tjensteman angifna;

att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda aflöning, åtnjuta

semester under en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma

;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att vid Riksdagens

bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för

uenna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning

må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgörirgspenningarne

med 100 kronor;

i att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma

■Bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare;

som i Riksgåldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid

detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;

och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 87.

d) att Fullmäktige i Eiksgäldskontoret ega att under riksdag vid

Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50

öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans

ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor, 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 29.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem

faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjening, på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af Statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 30.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda

kansli- och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af

hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under

den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande,

utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning

enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,

derest han förut innehar tjenst på'' rikets stat, är skyldig att den dermed

förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieomhuds;

manslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som*''

hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen

fem hundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

18

för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;

)> en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande

af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,

renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å

hans sida att för medlens användning redovisa; samt

D en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem

år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens

hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150

kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskild! är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets

stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 31.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

Rör upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid

justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp

af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets

medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser

jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den

dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 87.

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige särskildt

redovisas.

§ 32.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra

kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra

kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,

eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,

beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen

åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmägtiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §

58 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och

med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.

§ 34.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda

åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke

behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas,

För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betj eningen vid Riksgäldskontoret

hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna

och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 35.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera

en summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 36.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

15

utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,

af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad

utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett

annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under

tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande

reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för en kor och barn efter

embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få

höjas utöfver eu fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes

vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke

utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda

kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa

blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 52.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig

välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 53.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Riksdagen bestämd ordning.

§ 54.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 55.

Fullmäktige äro förbundne ätt vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 87.

samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

§ 56.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,

att ban, jemlikt någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 57.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige

gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill

gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till Riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest

tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 58.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 67 innehåller,

två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,

anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen

bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut

och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan

närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst

böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges

näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det

sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Full
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

17

mäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att

under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande

intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl

beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade ega att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland Fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida Deputerads befattning, utgår

af de till Riksgäldskontor anslagna medel särskild ersättning med

belopp motsvarande den ledige Deputeradens arfvode för ifrågavande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 59.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående

användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer

allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers

beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 60.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne

begära råd och yttranden.

Bill. till Biksd. Brok 1901. 4 Sami. 1 Afd. 52 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 87

i,.. . : . .. t * i* i. i-1 .a - - ‘ r .. i . -

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 61.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 62.

^ i.l . 1 . ii'' • »• • . j . ''. , .

Med undantag af de enligt § 58 åt vissa Deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 63.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid. sammankomst eller hos Ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 64.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 65.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så

vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

19

§ 66.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 67.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas.

Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,

som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträda

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 68.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet

anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;

hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,

af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller

Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 87.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 69.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och

Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal

för Riksgäldskontor anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes

bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket

jemväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 71.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna

varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som

Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

21

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontor

att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade

byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,

som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader

för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med

de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj

1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 78.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit

sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,

som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revisoreme

sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 75.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 87-

statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser

jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäkti

ges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 76.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens

hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets

tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 77.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands

kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september

1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att

granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

23

§ 78.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet

insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för

bevarande af Kiksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta liqviderande.

§ 79.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså

utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbänkens delegare skall ega rum hvarje

år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 80.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 81.

Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne

fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige

faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige

kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af

ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang

för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under

hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige

att af- förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet

använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat

Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 87.

nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom återstoden af nyssberörda

5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register

till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets

bindning m. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren

1898—1900 i mån af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock

föreskrifvit, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas

de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt

erhålla riksdagstrycket, äfvensom efter Fullmäktiges bestämmande personer,

som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljningspriset

för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af

Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.

1899 års Riksdag har beslutit, att registret till Kamrarnes protokoll

med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riksdagarne

1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af

det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bindning

m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Riksdag

för tryckning och bindning m. m. af förenämnda register anvisade summa

af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå

af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Riksdagen år 1898

meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till

efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning.

§ 82.

Innevarande års Riksdag har uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad

ombesörja tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd

samling af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815

års urtima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill

hörande handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris

för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och

låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige målfinna

böra ske.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

25

§ 83.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i

Riksgäldskontor; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 84.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets

Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga

om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §

Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 §

Regerin gsf ormen)

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens

och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper ; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige

i hvardera verket vara tillstädes.

Bill. till Riksd. Prat. 1901. -1 Sami. 1 Afd. 52 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsulslcottets Memorial N:o 87.

§ 85.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående foetj eningen vid Riksgäldskontoret^

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare och

tre vaktmästare.

''I . 1 '' ■ '' .

§ 90.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de

med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken''

sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställeninom

Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 91.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på;

dem, som i domarevärf må begagnas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Memorial N:o 87.

27

§ 92.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest

skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,

tillsätta lediga fenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,

eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuinmelser

m. in.

§ 93.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten

ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande

användas.

§ 94.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 87.

§ 95.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjenst.

§ 96.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos

Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 97.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,

honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir

ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

Statsutskottet eller Eevisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

§ 98.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin

rätt att i Eiksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 98 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Eiksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 87.

29

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin.........

4,400

Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................

4,000

-

Förre Notarien August Neijber..........................

Förre Registratorn och Kanslisten Jakob Beter Ferdinand

3,000

—

Montell ...............................

2.500

1.500

Förre Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ..................

Summa kronor

15,400

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och

äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade

vilkor upphöra.

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 4 Samt. 1 Afd. 52 Häjt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.