Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för rilcsgäldsJcontoret.

1901-06-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1901:93, Memorial med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för rilcsgäldsJcontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 93.

1

o 93.

Ank. till Riksd. kansli den 1 juni 1901, kl. 4 e. m.

Memorial med förslag till de återstående stadgandena i

det nya reglementet för rilcsgäldsJcontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till de återstående stadgandena

i det nya reglementet för riksgäld skontoret, hvilka stadgan den afse:

under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter; samt riksgäldskontorets

upplåning.

Den föreslagna § 15 grundar sig på Riksdagens bifall till utskottets

hemställan i dess utlåtande n:o 84, och § 16 är affattad i enlighet med

utskottets i utlåtandet n:o 47 gjorda hemställan, som likaledes af Riksdagen

bifallits.

Den förändrade affattning, som gifvits åt stadgandet i § 17 (motsvarande

§ 19 i 1900 års reglemente), samt de nytillkomna §§18 och 19

grunda sig på Riksdagens bifall till punkten 4:o af utskottets memorial

n:o 92.

Ur § 44 angående riksgäldskontorets upplåning hafva uteslutits de af

föregående riksdagar lemnade lånebemyndiganden, som numera blifvit till

fullo verkstälda, hvaremot i paragrafen införts bestämmelse om den lånerätt,

riksgäldskontoret eger använda i följd af Riksdagens bifall till utBih.

till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 57 Haft. (N:o 93). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 93.

skottets hemställande!! i memorialet n:o 92 angående statsregleringen för

år 1902.

Den föreslagna § 103 är af samma lydelse som motsvarande paragraf

i 1900 års reglemente.

Utskottet hemställer:

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 1 juni 1901.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 93.

3

2 ro. Under innevarande Riksdag på Riksgäldskontor anvisade utgifter.

§ 15.

Innevarande års Riksdag kar bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor

att tillhandahålla Telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens

telefonväsende ett lånebelopp af 1,000,000 kronor att, i mån af behof och

sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen

i Riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta, motsvarande den

ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till Telegrafstyrelsen

förorsakas Riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas

medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna

tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af Telegrafstyrelsen

för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 16.

Till låneunderstöd för enskilda jern vägar har 1901 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kongl. Maj: t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 93.

utgöras af inbetala eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lerunadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning

af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och Väg- och Vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,

jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5: o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 93.

5

hållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de

vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är närnndt, må, då Kongl.

Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans

egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 17.

Riksdagen har år 1900 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande

ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—

Alfvesta jernvägsaktiebolag för utförande af jern vägsanläggning mellan

Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra

hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande

medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar blifvit uti Riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 93.

dagens skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda;

och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å Riksgäldskontoret

anvisadt, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 18.

Till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har

1901 års Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret

anvisat 10,407,000 kronor,, att enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 19.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1901 års

Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat

2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 44.

Riksdagen har åren 1888, 1893 och 1898 bemyndigat Riksgäldskontoret

att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande

försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt

särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt,

i män af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarens sida men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af

Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att

bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst

försäljning af svenska statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning

af det utaf Riksdagen till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare

och riksgränsen beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret anvisade

anslag å 10,407,000 kronor.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, ega Fullmäktige att, på

sätt och till belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial A: o 93.

7

statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål

för konvertering.

För den händelse nja obligationer komma att af Riksgäldskontoret

utfärdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut,

som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan att

Kongl. Maj:t täcktes å det nja lånet meddela sin garanti.

Härjemte bar Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nja statsobligationer,

i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering

ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret

utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande

af de medel, hvilka böra årligen af sättas för skuldbeloppets amortering

inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå

till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige

användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller

obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens

begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mjnt förskrifna

statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling —

föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen

aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande

Fullmäktige, om nja statsobligationer blifva i svenskt mjnt förskrifna

eller deras belopp varder i svenskt mjnt evalveradt, tillse, att enahanda

kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer

tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden

mottagas.

§ 103.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet

stridande stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed

gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.