Skrifvelse till Kong!. Magi angående villkoren för försäljning genom kringför ing af vin och maltdrycker. / *" • Ij ‘ * *’ '' • * 1 K i • 1 -• V.tUt , t hulling Till utskottets förberedande behandling bar blifvit hänvisad en inom Andra Kammaren vackt motion, n:o 111, hvari herrar J. A. Jönsson i Hökhult
1902-03-07 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1902:5, Skrifvelse till Kong!. Magi angående villkoren för försäljning genom kringför ing af vin och maltdrycker. / *" • Ij ‘ * *’ '' • * 1 K i • 1 -• V.tUt , t hulling Till utskottets förberedande behandling bar blifvit hänvisad en inom Andra Kammaren vackt motion, n:o 111, hvari herrar J. A. Jönsson i Hökhult
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N-.o 2) Utlåtande N;o 5.
N:o 5.
Ank. til) Rikad. kansli den 7 mars .1902. kl. 4 e. m.
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 1,
i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kong!.
Magi angående villkoren för försäljning genom kringför
ing af vin och maltdrycker.
/ *" • Ij ‘ * *’ '' • * 1 K i • 1 -• V.tUt , t hulling
Till utskottets förberedande behandling bar blifvit hänvisad en
inom Andra Kammaren vackt motion, n:o 111, hvari herrar J. A. Jönsson
i Hökhult, (Jarl Johansson i Aflösa, W. Bengtsson i Häradsköp och J. G.
Jlazén hemställa, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj it anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådan ändring i gällande kong],
förordning af den 24 oktober 1885 angående försäljning af vin och
maltdrycker m. in., att krmgföring för försäljning af dessa drycker på
landsbygden får äga rum endast i fall medgifvande därtill erhållits af
vederbörande kommunalnämd.»
■ ; .
Under hänvisande till detta förslag och såsom ett fullständigande
däraf har herr Johan Ericsson i Yallsta genom motion, n:o 154, yrkat,
»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj;t vidtaga sådan ändring i gällande kongl. förordning af den
24 oktober 1885 angående försäljning af vin och maltdrycker m. in., att
kringföring för försäljning af dessa drycker på landsbygden får äga
Bill. till Biksd. Prof. 1902. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 5 Raft. (Kris 5 — 8). 1
Motionernas
yrkanden.
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
rum endast i fall medgifvande därtill erhållits af vederbörande kommunalnämd
och kommunalstämma.»
Slutligen har herr O. Eklund i Stockholm under hänvisning till
dessa framställningar samt till maltdryckskommitténs förslag uti en tredje
motion, n:o 168, hemställt, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådan ändring i gällande
kongl. förordning af den 24 oktober 1885 angående försäljning af vin
och maltdrycker m. m., åt t på landsbygden försäljning genom kringföring
må få äga rum endast efter erhållet tillstånd af Konungens befallningshafvande,
hvithet tillstånd ej må lämnas utan att vederbörande kommunalnämd
och kommunalstämma därtill samtyckt och endast åt den,
hvilken själf tillverkar de drycker, som säljas, samt att sådan försäljning
icke må ske annorledes än inom hus till där boende eller å
fartyg, äfvensom att dylikt tillstånd må meddelas endast tills vidare samt
kunna af Konungens befallningshafvande återkallas, hvilket skall ske,
då både kommunalnämd och kommunalstämma i den kommun, tillståndet
afser, det påyrka.»
Motionernas I den af herrar Jonsson, Johansson, Bengtsson och Hazén fram
motivering.
iagC\a samt af herrar Ericsson och Eklund åberopade motiveringen framhålles,
att rusdryckshandteringen, såsom numera från alla håll blifvit
erkändt, icke kan, till följd af sina farliga följder, bqtraktas såsom alldeles
likställd med andra näringar. Lagstiftningen därom måste i flera
afseenden blifva eu undantagslagstiftning, som har till bestämdt syfte att
åstadkomma den starka begränsning och kontroll, utan hvilken handteringen
blir i hög grad skadlig, icke allenast för ett större eller mindre
antal individer, utan äfven för samhället i dess helhet. Hvad man af
denna lagstiftning först och främst kan begära är, att den gifver de
kommuner, Indika önska blifva rusdryckshandeln kvitt, möjlighet att få
denna sin önskan uppfylld.
En stor mängd kommuner hafva, säga motionärerna, gjort allt hvad
de kunnat för vinnande af detta mål, och flerstädes hafva de varit helt
nära att lyckas härutinnan, i det att icke så få gästgifvare frivilligt afmätt
från den dem tillkommande rättigheten att försälja starkare maltdrycker.
Men — fortsätta de — när kommunerna efter årslånga sträfvanden kommit
därhän, så hav ölfloden å nyo mångenstädes börjat välla fram på grund af den
bryggeriägarne medgifna rätten att genom kringföring afyttra egna tillverkningar.
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
Att så tår ske, synes oss vara eu brist i vår lagstiftning af den stora betydelse,
att densamma mångenstädes helt och hållet omintetgör den större delen af
befolkningens sträfvan för nykterhetens befrämjande. Och man kan ju med skäl
fråga, hvad lagens i öfrig! goda bestämmelser skola tjäna till, när man med tillhjälp
af dem icke på något sätt förmår att verksamt motarbeta eu dylik handel.
Såsom bevis på de svåra olägenheter, som oljor säljning eu genom
kringföring för närvarande åstadkommer, anföra motionärerna åtskilliga
meddelanden, som de härom erhållit från med saken förtrogna personer.
Med stöd af dessa meddelanden, rörande Indika utskottet tillåter
sig hänvisa till motionen, framställa motionärerna det önskningsmålet,
att ingen skulle äga att inom eu kommuns område utan dess eget medgifvande
få genom kringföring utbjuda starkare maltdrycker. Då det
fortfarande skulle stå konsumenter fritt att från bryggerierna direkt afhämta
eller efter rekvisition få sig tillsända såväl starkare som svagare
maltdrycker, skulle genom eu dylik anordning något afsevärdt hinder för
erhållande af det oskadliga och hälsosamma svagdricka! icke uppkomma.
De missförhållanden, som föranledt motionärernas framställning,
hafva redan för mer än ett årtionde sedan tilldragit sig statsmakternas
uppmärksamhet, I skrifvelse af den 19 maj 1890 hemställde Eiksdagen till
Kong!. Maj:t om sådan ändring i lagstiftningen angående vin och maltdrycker
m. m., att, där tillverkare af maltdrycker hölle sådana drycker
till salu medelst kringföring och oordningar däraf föranleddes, Konungens
befallningshafvande skulle äga att, sedan den, hvars rätt vore i fråga,
äfvensom i stad magistraten och å landet kommunalnämden blifvit hörda,
för viss tid eller för alltid förbjuda sådan tillverkare all dylik försäljning
inom en eller flera kommuner eller ock föreskrifva sådana inskränkningar
i berörda försäljningsrätt, hvartill omständigheterna kunde
föranleda.
På [‘grund häraf infördes genom; kongl. kungörelse den 10 juli
1891 i maltdrycksförordningens § 15 bestämmelser af innehåll, afl om
å landet eller i stad utom stadens planlagda område vin eller maltdrycker
kringfördes för försäljning och det visade sig, att därigenom oloflig utskänkning
främjades eller oordningar eljest föranleddes, ägde i stad magi
Nu gällande
bestämmelser.
Otillräckligheten
af nu
gällande bestämmelser.
Krono
fogdarnes
uttalanden
härom.
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
stråten och på landet kommunalnämden att för viss tid eller för alltid
förbjuda den, som besörjde kringföringen, äfvensom, där omständigheterna
därtill föranledde, den, för hvars räkning försäljningen skedde, att till
afsalu kringföra eller låta kringföra dylika drycker eller ock föreskrifva
sådana inskränkningar i rätten därtill, som kunde finnas af omständigheterna
påkallade, dock att tillverkare af vin eller maltdrycker icke kunde
förbjudas att genom kringföring utbjuda och afyttra sina tillverkningar
inom hus eller å fartyg. Sådant förbud eller inskränkning i försäljningsrätten
skulle emellertid underställas Konungens befallningshafvandes
pröfning.
Sedan vid 1895 och 1896 årens riksdagar yrkanden framkommit
om begränsning af rättigheten att genom kringföring utbjuda vin och
maltdrycker, blef genom kongl. kungörelsen den 16 juli 1897 den ändring
vidtagen i raaltdrycksförordningens § 1 mom. 1, att för rättighet att
kringföra vin eller maltdrycker för försäljning till mindre belopp än tio
liter erfordrades tillstånd såsom i fråga om försäljning för afhämtning,
dock att hvad sålunda stadgats icke afsåge kringföring af sådana drycker
inom hus till därstädes boende eller å fartyg, och i § 11 bestämdes,
hurusom tillståndet skulle sökas hos kommunalnämden i den socken, där
försäljningen skulle äga rum, och i öfrigt därmed förfaras likasom då
fråga vore om försäljning för afhämtning i mindre belopp än tio liter.
De sålunda vidtagna inskränkningarna i rätten att genom kringföring
utbjuda vin och maltdrycker hafva emellertid visat sig mycket
otillräckliga för undanröjande af de med detta försäljningssätt förknippade
olägenheterna.
Det har därför varit helt naturligt, att den kongl. maltdryckskommitté,
som den 7 oktober 1898 erhöll i uppdrag att undersöka, Indika
ändringar som i syfte att ytterligare främja nykterheten kunde behöfva
vidtagas i maltdrycksförordningen, samt att afgifva förslag i detta ärende,
ej kunde undgå att åt ifrågavarande försäljningssätt ägna en alldeles
särskild uppmärksamhet.
Bland de frågor, om Indika kommittén inhämtade magistraters och
kronofogdars yttranden, fanns en, den tredje i ordningen, som var af
följande lydelse: »IIvilka fördelar och olägenheter hafva visat sig vara
förenade med kringföringen af maltdrycker till försäljning?» Ett summariskt
sammandrag af de inkomna svaren lämnas å sid, 80 och följande
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o o. 5
i den bilaga till maltdryck''^ommifténs betänkande, som 1899 utgafs under
titeln: »Af kommittén infordrade utlåtanden och uppgifter från Öfverståt
hållareämbetet
och Konungens befallningshafvande m. fi. angående handeln
med maltdrycker.»
Af kronofogdarnes i detta sammandrag refererade utlåtanden framgår
för det första, att försäljning på landsbygden af maltdrycker medelst
kringföring numera förekommer i särdeles stor utsträckning. I)et var allenast
11 fögderier i riket, inom Indika vid svarens afgifvande kringföring af
maltdrycker till försäljning ej alls förekom. I ytterligare 5 fögderier
ägde sådan kringföring rum endast i ringa omfattning; och i 10 andra
fögderier kringfördes endast eller hufvudsakligen svagdricka.
Beträffande verkningarna af ifrågavarande försälj ni ngssätt torde
höra anmärkas, att i en stor de! af uttalandena ingen tydlig åtskillnad
synes vara gjord mellan kringföring af Öl och kringföring af svagdricka,
liksom ej heller mellan kringföring af maltdrycker i och för utbjudande
samt försändning af maltdrycker efter föregående aftal. Att tillhandahållandet
af svagdricka samt utsändandet till rekvirenter af beställda
drycker måste för vederbörande förbrukare anses innebära en fördel, säger
sig själft. Men gifvet är, att samma omdöme ingalunda kan öfverföras på
den ambulatoriska bihandel, som man egentligen afser med uttrycket »försäljning
genom kringföring». De olägenheter, som beträffande flen senare
af kronofogdarne anföras, äro, säger kommittén, många och svåra.
Främst bland dessa — heter det — står det förhållande, att ölutkörarne,
hvilka åtnjuta provision pa sin försäljning och därför söka uppdrifva denna så
mycket som möjligt, ej nöja sig med att afyttra sin vara till sina fasta kunder
och inomhus, utan utomhus å vägarna sälja Öl från öl-lassen till vägfarande eller
i närheten af vägarna sig uppehållande personer, / synnerhet arbetare. För sådant
ändamål uppsöka utkörarne skördefält, byggnadsföretag, industriella anläggningar,
hamnplatser, järnvägsstationer eller dylika ställen, där större arbetsstyrkor äro
samlade, och locka eller truga arbetarne att, med afbrott i sitt arbete, inköpa —
pa kredit, därest penningar saknas — stora kvantiteter Öl, som omedelbart iortäres.
Försäljningen varder sålunda i själfva verket att anse såsom olaga ututskärning,
ehuru straffri; och arbetarne, som på ölinköpen förslösa en stor del
af sin arbetsförtjänst, blifva mindre benägna och tjänliga att fortsätta sitt arbete:
ofta blifva de äfven öfverlastade och förorsaka i sådant tillstånd förargelseväckande
och störande uppträden och oordningar.
Dessa olägenheter hafva med större eller mindre styrka visat sig i 44
fögderier. Såsom exempel kunna anföras de yttranden, som afgifvits af kronofogdarne
i Gripsholms, Tjusts samt Torna och Bara härads fögderier. Kronofogden
i Gripsholms''fögderi skifver:
opaginerad Kontrollera mot PDF
(3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o o.
»Fördelarna torde endast vara på tillverkarnas och öltapparnes sida. Olägenheterna
Uro flera, och såsom de större bland dessa torde höra framhållas dels
frestelsen till olaga iskänkning, dels ock att ett öfverflödigt, för att ej säga
omättligt förtärande af maltdrycker främjas genom dessa med skäl så kallade
»rullande ölkrogar», hvilka stanna å vägarna utanför hvarje stuga och där söka
afbörda sig sin vara, i många fall till personer, som helt visst annars skulle
undvara dryckerna. Där större arbetslag äro samlade eller eljest eu större mängd
personel- äro tillstädes, såsom vid auktioner m. in., infinna sig gärna dessa ölutkörare
och finna alltid afnämare. Då ölvagnen passerar trakter, där ett flertal
arbetare äro sysselsatta ute på fälten, lärer ej sällan inträffa, att körsvennen
antingen anropas af dessa eller ock af egen drift stannar för att få tillfälle afyttra
sin vara. därvid dock, om icke olaga iskänkning skall ske, ej mindre än 10 liter
(30 half butelj er) fä försäljas. Sällan torde dock arbetsstyrkan till antalet vara så
stor, att den motsvarar antalet halfbuteljer; men ölet skall naturligtvis förtäras,
och förtäras genast, och hvilken inverkan detta har på arbetets fortsätta gång. är
ju uppenbart. Kringföringen af maltdrycker till afyttring är enligt mitt förmenande
den form af försäljningar, som medför de största olägenheterna och som
borde framför alla andra förbjudas.»
Kronofogden i Tjusts fögderi yttrar:
»Enda fördelen torde vara, att ordentliga personer, som i hemmet använda
maltdrycker, utan nämnvärd kostnad kunna erhålla dessa hemförda till sig. Olägenheterna
åter äro så många och så stora, att kringföringen af maltdrycker till
försäljning i de flesta af fögderiets socknar blifvit en verklig landsplåga: Jut
körarne,
som af bryggeriägarne erhålla fria hästar och vagnar, uppbära nämligen
viss provision från 1 till 2 kronor per 100 halfbuteljer Öl och arbeta nästan alla
utan undantag på att uppdrifva försäljningen så mycket som möjligt utan att
fästa ringaste afseende vid huruvida försäljningen bedrifves på olofligt sätt. Sålunda
uppsökas alltid ställen, där folksamlingar förekomma, eller platser, där
större skaror af arbetare äro församlade, såsom vid bruken och ute å fälten
sommartiden. Dessa arbetare lockas lätt nog från sitt arbete, och icke sa sällan
föranledas af försäljningen icke allenast afbrott i arbetet, utan äfven oordningar,
om än icke så betydliga. På allmänna vägarna anträffas ölutkörarne snart sagdt
öfverallt, och någon svårighet möter aldrig att få köpa maltdrycker i hvilken
kvantitet som helst.»
Kronofogden i Torna och Bara härads fögderi skrifver:
»Fördelen med kringföring af maltdrycker är den, att de, som vilja köpa
sådana drycker, ej hafva något besvär med desammas afhämtning. Olägenheterna
äro däremot flera. Oftast tillgår så, att en person antages såsom bryggare tjänstehjon
utan annan aflöning än hvad han kan förtjäna på ölförsäljning, bjälf får
han hyra lokal och hålla sig med lämpligt åkdon. I dennes intresse är det att fa
sälja så mycket som möjligt, hvadan ock han utbjuder sitt Öl till personer, som
träffas, samt stannar på alla platser, där några personer samlats eller hafva arbete.
Sådan kringföring har visat sig vara till skada för nykterhet och ordning, då den
arbetande befolkningen ej endast ständigt är i tillfälle att förskaffa sig maltdrycker,
utan äfven förleden att. inmundiga mera däraf än eljest skulle skett.» -
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o S.
Inom 20 fögderier har, utan att någon försäljning utomhus från vagnarna
omtalats, anmärkts, hurusom kringföringen i allt fall frestar till onödiga inköp
och sålunda föranleder omättligt ökad konsumtion.
Från 22 fögderier klagas äfven öfver att utkörare vid sin försäljning begå
verkliga Jagöfverträdelser, i det att de utsälja Öl i partier om mindre än 10 liter.
Och det anmärkes från 13 fögderier, att kontrollen öfver ölntkörame är .svär
(»synnerligen svår», »omöjlig», snart sagd! omöjlig*).
Att försäljningen af Öl genom kringföring åstadkommer synnerligen
bedröfiiga följder, vitsordas ock på det bestämdaste af maltdryckskommittén
själf, hvars flertal ju ingalunda kan sägas tillhöra de s. k.
extre in a nykterhetsifrarne.
Ingen art al försäljningar af no ifrågavarande drycker, åtminstone maltdrycker,
har yttrar kommittén — framkallat så många och så berättigade klagomål
som försäljningen genom kringföring. Såsom framgår af den redogörelse, hvilken
lämnats för de af Konungens befallningshafvande och kronofogdarne afgifna svar
ä kommitterades till dem ställda fråga om fördelar och olägenheter af ifrågavarande
försäljningssätt, äro pa landsbygden olägenheterna häraf så öfvervägande, att
ep förändring i den nu gällande lagstiftningen här är af stort behof påkallad.
Kommitterade behöfva här ej utförligare redogöra för de olägenheter, kringföringen
till försäljning på landet visat sig medföra, utan vilja därom hänvisa till yttrandena
af inlinda myndigheter. Kommitterade vilja allenast erinra, hurusom detta
försäljningssätt mycket lättare än något annat urartar att blifva likställdt med
iskänkning, ehuru icke såsom sådan med straff åtkomligt, att det direkt bidrager
till oordningar och afbrott i pågående arbeten, då Öl kringköres för att utbjudas
å platser, där ett större antal arbetare äro sysselsatta, samt att det är svårare att
öfvervaka än hvarje annat försäljningssätt.
Som kommitterade emellertid ansett kringföringen i det afseendet
innebära en fördel, att »de mindre bemedlade bland befolkningen, sär,
skild! arbetarne, genom detta slag af försäljning fä lättad tillgång till
svagdricka utan särskilda kostnader för transport och utan att de för
bebofvets tillfredsställande behöfva uppsöka närmaste fasta försäljningsställe»,
hafva kommitterade ej trott sig kunna ifrågasätta, att försäljningen
genom kringföring skulle helt och hållet förbjudas, utan nöjt sig med
att, hvad landsbygden angår, föreslå följande inskränkningar däruti:
1) Äfven för försäljning af myckenheter uppgående till 10 liter
och därutöfver skulle erfordras särskild! tillstånd af .Konungens befallnings
hafvande.
2) Sådant tillstånd skulle ej lämnas utan att vederbörande kornmunalnämd
eller kommunalstämma därtill samtyckt.
Maltdryckskommitténs
eget uttalande
i frågan.
Maltdryckskommitténs
förslag till
nya bestämmelser.
8 Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o o.
3j Tillståndet finge ej gifva» åt annan än den, hvilken själf tillverkar
de drycker, som säljas.
4) Försäljningen skulle ej få ske annorledes än inom lins till
därstädes boende eller å fartyg.
5) Tillståndet finge meddelas endast tills vidare samt kunna åt
Konungens befallningshafvande återkallas, kvilket skulle ske, då både
kommunalnämd och kommunalstämma i den kommun, tillståndet afsåge,
det påyrkade.
'' Såsom skäl för sitt förslag, att villkoren för rätt till försäljning
genom kringföring af större myckenheter (10 liter eller därutöfver) borde
vara desamma som för försäljning af mindre belopp, anföra kommitterade.
»Att här låta gälla en gräns mellan olika myckenheter, så att, likasom
i fråga, om försäljning till afhämtning och den därmed förbundna försäljningen
till försändning, försäljningen i viss större myckenhet voie fri
för en hvar, måste på grund af hittills vunnen erfarenhet vara mycket
opraktiskt och lätt inbjuda till underslef, då det behöriga iakttagandet
af en sådan gräns i detta fall är, snart sagdt, omöjligt att öfver vaka.»
De kommunala myndigheternas befogenhet hafva kommitterade tänkt
sig så, att kommunalnämd och kommunalstämma skulle kunna \ ägra
försäljning genom kringföring, vare sig helt och hållet eller för viss
sökande, samt kunna påfordra återkallelse af ett meddeladt tillstånd,
Geuoin dessa stadgande!! tro sig kommitterade — yttra de hafva möjliggjort
att förhindra utöfningen af detta försäljningssätt, då det anses medföra
fördärfliga verkningar; och kommitterade förmena jämväl, att stadgande^ höra
kunna tjäna att underlätta svagdricksförsälj ningen utan att eftergift sker för
de starkare maltdryckerna. Man torde nämligen kunna antaga, att mom eu kommun,
där det visat sig, att utöfvad försäljning genom kringföring af starkare maltdrycker
ledt till fylleri och oordningar, tillstånd till sådan försäljning kommer att medo-ifvas
allenast åt personer, som tillverka uteslutande svagare drycker, och någon
frestelse för dessa att, sedan de erhållit dylikt tillstånd,, svika kommunens förtroende
genom att begagna tillståndet sålunda, att de tillverka och försälja äfven
starkare drycker, kan ej gärna behöfva befaras, då de ju därigenom skulle utsätta
sig för risken att få tiliståndet återkalladt.
Att tillstånd till utbjudande genom kringföring skulle kunna erhållas
endast af de utbjudna dryckernas tillverkare, bär kommittén funnit
betingadt »af åtskilliga skäl, hvilka hänföra sig till såväl producenternas
som konsumenternas intressen». Tillverkarne borde i fråga om försäljningen
genom kringföring befria.» från en ofta besvärlig konkurrens med
öltapparne; förbrukarne skulle blifva tillförsäkrade bättre varor än dessa
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o. 2) Utlåtande K:o, 5. 9
senare ofta tillhandahålla, och äfven nr nyltterhetssynpunkt skulle inskränkningen
innebära en fördel, då det »torde vara gifvet, att man från
tillverkarnes sida mindre har att befara öfverträdelse eller kringgående
af lagstadgade föreskrifter, då risken för dem af sådant förfarande måste
vara betydligt större än för andra säljare».
Synnerlig vikt lägga kommitterade på det önskemålet, att försäljning
genom kringföring aldrig skulle kunna tillåtas annat än för afyttring
inom hus till därstädes boende eller å fartyg. »Det är nämligen», yttra de,
»hufvudsakligen försäljningen utom hus, vid arbetsplatser och på landsvägar,
som gifvit anledning till klagomål. Fördelarna för annan än
säljaren af denna försäljning äro ringa, men olägenheterna däraf stora.
Bland olägenheterna bör icke minst beaktas det opassande och störande
i dryckesförsäljningen utom hus.»
Eu hufvudgaranti mot missbruk af meddeladt tillstånd finna kommitterade
däruti, att tillståndet skulle kunna återkallas af Konungens befallningshafvande,
då så anses behöfligt, samt att återkallelse skulle kunna
påfordras af vederbörande kommunalnämd och kommunalstämma. »De
kommunala myndigheterna», yttrar kommittén härom, »fa därmed makt att
reglera försäljningen genom kringföring inom sina kommuner så, att
densamma kan äga rum endast af den person, till hvilken de hafva förtroende,
inom det område, de önska, och möjligen äfven beträffande
sådana drycker, som de anse kunna utan olägenhet sålunda säljas. Den
allmänna klagan öfver försäljningen genom kringföring, som rundt i landet
försports, har synts göra lämpligt att lägga en sådan makt i händerna
på de kommunala myndigheterna».
Genom hvad sålunda blifvit anfördt, dels af maltdryckskommittén,
dels af motionärerna, samt på grand af hvad för öfrigt är genom dagliga
erfarenheten kändt finner utskottet det vara ådagalagdt,
att försäljningen af Öl genom kringföring numera vunnit stor utbredning
i vårt land och att den mer än något annat försäljningssätt
främjar omåttlig rusdrycksförtäring, framkallar oordningar och ådrager
vederbörande kommuner betydande olägenheter,
att med den för närvarande gällande lagstiftningen öfvervakandet
och kontrollerandet af sådan försäljning emellertid är ytterst svårt, att
ej säga omöjligt, samt
Bill. till Biksd. Prof. 1902. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 5 Raft.
Utskottets
uttalande och
hemställan.
2
10 Ändra Kammarens Tilljälliga Utskotts (N:o 2'') Utlåtande N:o 5.
att mera betryggande bestämmelser för dess begränsande och reglerande
följaktligen äro af nöden.
De bestämmelser, som maltdryckskommittén i detta syfte föreslagit
och för hvilka liär ofvan blifvit i korthet redogjordt, anser utskottet
ändamålsenliga och önskvärda. Dock synes det stadgande, enligt hvilket
tillstånd skulle kunna meddelas äfven om eu af de båda kommunalmyndigheterna
vägrade sitt samtycke, icke innebära tillräckligt skydd för
vederbörande kommun mot den ambulerande ölhandelns följder. Har
kommunalnämden eller kommunalstämman uttalat sig emot meddelande
af tillstånd till dylik handel, måste det väl betraktas såsom hårdt och
obilligt, om kommunens invånare detta oaktadt skola kunna få sig påtvingad
en rörelse, hvari de se en aldrig sinande källa till dryckenskap
med däraf härrörande elände. I detta hänseende måste utskottet följaktligen
gifva obetingadt företräde åt den form för kommunalmyndigheternas
medbestämmanderätt, som blifvit i motionerna n:o 154 och n:o 168
förordad.
I likhet med motionärerna anser sig utskottet böra uttryckligen
betona, att de inskränkningar, som utbjudandet genom kringföring skulle
blifva underkastadt, naturligtvis ej borde lägga hinder i vägen för försändandet
eller forslandet af sålda eller rekvirerade varor till köparens
eller rekvirentens hem. Skulle Kongl. Maj:t vid ärendets pröfning finna,
att särskilda åtgärder kräfvas för att hindra, att utbjudande genom kringföring
föregifves vara försändning, lära de bestämmelser, som maltdryckskommittén
till förebyggande häraf föreslagit, nog vinna Kong!. Maj:ts
beaktande.
Mot de i motionerna framställda förslagen torde möjligen den
invändningen kunna göras, att hela frågan om ordnandet af handeln med
maltdrycker nyligen varit föremål för en omfattande utredning genom kongl.
maltdryckskommittén samt de af denna kommitté utarbetade förslagen för
närvarande äro beroende på Kongl. Maj:ts pröfning. Som hvar och en vet
och som maltdryckskommitténs betänkande äfven nogsamt bestyrker, är
emellertid frågan om en allmän revision af maltdrycksförordningen ett
spörsmål af ganska omfattande och invecklad beskaffenhet. Det skulle
därför enligt utskottets mening vara föga välbetänkt att i afvaktan
på denna frågas fullständiga lösning uppskjuta vidtagandet af åtgärder
för det verksamma begränsandet af ett ondt, som allt mer gripit omkring
sig och numera urartat till eu formlig landsplåga.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5. 11
Utskottet anser sig därför i anledning af herrar J. A. Jonssons,
Carl Johanssons, W. Bengtssons och J. G. Hazéns samt Johan Ericssons
och O. Eklunds i ämnet väckta motioner böra hemställa,
att Andra Kammaren måtte för sin del besluta,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådan ändring
i gällande kongl. förordning af den 24 oktober 1885
angående försäljning af vin och maltdrycker m. m.,
att på landsbygden försäljning genom kringföring af
nämda drycker må få äga rum endast efter erhållet
tillstånd af Konungens befallningshafvande, hvillcet tillstånd
ej må lämnas utan att vederbörande kommunalnämd
och kommunalstämma därtill samtyckt och endast
åt den, hvilken själf tillverkar de drycker, som säljas,
samt att sådan försäljning icke må ske annorledes än
inom hus till därstädes boende eller å fartyg, äfvensom
att dylikt tillstånd må meddelas endast tills vidare
samt kunna af Konungens befallningshafvande återkallas,
hvilket skall ske, då både kommunalnämd och
kommunalstämma i den kommun, tillståndet afser,
det påyrka.
Stockholm den 7 mars 1902.
På utskottets vägnar:
FRIDTJUV BERG.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.