Sök i Ratio Lex

Utlåtande öfver väckt motion i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af § 51 regeringsformen samt §§ 13, 14, 16, 17, 19 och 25 riksdagsordningen. Sammansatta bevillningsoch lagutskottet har till förberedande behandling mottagit en inom Andra Kammaren af herr S. G. von Frusen samt 81 andra bland kammarens ledamöter väckt motion, n:o 198, hvari anförts följande: »

1902-05-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevLU 1902:1, Utlåtande öfver väckt motion i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af § 51 regeringsformen samt §§ 13, 14, 16, 17, 19 och 25 riksdagsordningen. Sammansatta bevillningsoch lagutskottet har till förberedande behandling mottagit en inom Andra Kammaren af herr S. G. von Frusen samt 81 andra bland kammarens ledamöter väckt motion, n:o 198, hvari anförts följande: »

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 17 maj 1902 kl. 11 f. m.

Sammansätta bevillnings- och lagutskottets utlåtande öfver väckt

motion i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med

förslag till ändrad lydelse af § 51 regeringsformen samt

§§ 13, 14, 16, 17, 19 och 25 riksdagsordningen.

Sammansatta bevillnings- och lagutskottet har till förberedande behandling

mottagit en inom Andra Kammaren af herr S. G. von Frusen

samt 81 andra bland kammarens ledamöter väckt motion, n:o 198, hvari

anförts följande:

»Genom antagande af den af undertecknade till årets Riksdag aflåtna

motion, n:o 197, med förslag till ändring af vissa paragrafer i riksdagsordningen

skulle valrätten till Riksdagens Andra Kammare komma att

ytterst grunda sig på rösträtten i kommunens allmänna angelägenheter.

Häraf blir en gifven följd, att det s. k. kommunalstrecket komme att erhålla

en helt annan betydelse, än hittills varit fallet, en betydelse af den

vidtgående och genomgripande art, att det måste framställa sig såsom en

angelägenhet af trängande vigt att utan uppskof få detta streck så lagfästadt,

att detsamma icke kan underkastas rubbning annorledes än medelst

beslut, fattadt af Konung och Riksdag gemensamt.

Uti det yttrande till statsrådsprotokollet, hvarmed statsrådet och

chefen för justitiedepartementet beledsagat Kong]. Maj:ts proposition

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 5 Sami. 2 Afd. 1 Höft. (N:o 19) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 1.

n:o 65 till innevarande års Riksdag med förslag till ändrad lydelse af vissa

paragrafer i regeringsformen och riksdagsordningen, har departementschefen

erinrat, hurusom den kommunala rösträtten för närvarande är beroende

ej mindre på kommunallagstiftningen än äfven på bestämmelserna

om den allmänna bevillningen, så att genom ändring af vare sig den

förra eller de senare en rubbning i rösträtten kan åstadkommas, och

tillika framhållit, att, enär af nära till hands liggande skäl någon fixering

i grundlag af reglerna för den allmänna bevillningen icke kunde ifrågasättas,

man vore hänvisad att genom nya föreskrifter beträffande kommunallagstiftningen

söka förhindra, att genom ändring i bestämmelserna om

bevillning det nuvarande allmänna kommunalstrecket komme att sänkas.

I sistnämnda syfte har ifrågasatts införande i hvardera af kongl.

förordningarna om kommunalstyrelse å landet § 8, om kommunalstyrelse

i stad § 10 och om kommunalstyrelse i Stockholm § 9 af ett tillägg,

som i alla dessa förordningar skulle ega motsvarande innehåll och, hvad

förstnämnda förordning anginge, lämpligen kunna erhålla ungefär den i

statsrådsprotokollet angifna lydelse. Genom berörda tillägg skulle bestämmandet

öfver bevillningen desto mindre komma att bindas, som den

deruti förutsatta taxeringen icke nödvändigt behöfde afse bevillningen,

utan äfven kunde företagas för påförande af annan skatt, särskilt en icke

på bevillningen beroende kommunalskatt.

Emellertid har departementschefen, under uttalande, att antagandet

af sålunda erforderliga tillägg i kommunalförfattningarna, äfven om dessa

måste betecknas såsom synnerligen önskvärda, icke lämpligen kunde formelt

uppställas såsom förutsättning för grundlagsändringarna, inskränkt

sig till att allenast ställa i utsigt, att förslag till desamma kunde vara att

förvänta, sedan de i den kong], propositionen föreslagna grundlagsändringarna

blifvit af Riksdagen antagna såsom hyflande.

Undertecknade instämma till fullo i den uppfattning, som departementschefen

velat göra gällande i fråga om nödvändigheten att få vilkoren

för den kommunala — och såsom en följd häraf äfven den politiska —

rösträtten bestämda genom lag, tillkommen genom Konungs och Riksdags

gemensamma beslut, och detta desto hellre, som vi uti det beroende, hvaruti

kommunallagstiftningen för närvarande står af bevillningsförordningen,

se icke så mycket den i den kongl. propositionen antydda faran, att de röstberättigades

antal kan genom vidtagande af ändring i allenast bevillningsförordningen

ökas, utan fast hellre och med större skäl en fara af rent motsatt

och verkligt betänklig art, nemligen den, att genom ändring af nyssberörda

förordning antalet röstberättigade skulle kunna i afsevärd måtto

minskas. Ett annat förhållande, som vid likställande af kommunal och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- (och Lag-^utskottets Utlåtande N:o 1.

3

politisk rösträtt jemväl måste betecknas såsom, minst sagdt, olämpligt, är

det, som departementschefen väl uppmärksammat, men icke funnit förtjent

af beaktande, att redan med tillämpning af nu gällande bestämmelser om

bevillningsfritt afdrag en faktisk förhöjning af den kommunala census kan

inträda och i sammanhang dermed inträffa, att grunden för kommunal

rösträtt kommer att ställa sig olika inom olika kommuner. Enligt vår

mening böra icke tillfälliga lokala omständigheter få utöfva inflytande på

en så vigtig medborgerlig rättighet som den politiska valrätten, utan bör

densamma tryggas genom uttryckligt stadgande, att alla till en inkomst af

500 kronor uppskattade medlemmar af kommunen blifva röstberättigade,

oafsedt- storleken af det bevillningsfria afdraget. Då man icke torde böra

öfvergifva den nu rådande princip, att för kommunal rösträtt förutsättes

kommunal skattskyldighet, hafva vi förestält oss, att den här ofvan omordade

likställigheten kunde ernås t. ex. genom att föreskrifva skyldighet för

dem, som eljest på grund af nu gällande stadganden om det bevillningsfria

afdraget eller annan liknande framtida skattelagstiftning skulle blifva

fria från kommunalskatt, att erlägga ett, om än aldrig så obetydligt, bidrag

till kommunens allmänna utgifter.

Och enär vi, i motsats till departementschefen, hysa den bestämda

öfvertygelsen, att en förändring af kommunallagstiftningen i syfte att

vilkoren för utöfvande af rösträtt i kommunens allmänna angelägenheter

måtte blifva oberoende af bevillningsförordningens föreskrifter icke blott

står i det omedelbara och oafvisliga samband med den politiska rösträttens

utsträckning till alla kommunalt röstberättigade män, utan äfven

är af den grundläggande betydelse härutinnan, att frågan om åstadkommande

af lagstiftning i berörda hänseende bör snarast möjligt och sålunda

redan i år underställas Riksdagen, hafva vi funnit oss manade att, i samband

med den af oss framlagda motionen med förslag till grundlagsändringar

i syfte af valrättens utsträckning till kommunalt röstberättigade

män, till Riksdagen göra framställning om dess medverkan till erhållande

af lagbestämmelser i ofvan angifna syfte, vare sig desamma, på sätt departementschefen

föreslagit, komma till stånd medelst tillägg till kommunalförordningarna

eller, derest så till äfventyra kunde befinnas lämpligare,

varda innefattade i en särskild lag-.

Redan i vår nyss åberopade motion hafva vi något berört frågan

om upptagande af en ny klass utaf kommunalt röstberättigade. Det har

på många håll, så utom som inom Riksdagen, mötts med undran och

förstämning, att Kongl. Maj:t, vid affattande af den nu ifrågavarande

propositionen, ansett sig kunna till en oviss framtid undanskjuta frågan

om delaktighet i den föreslagna utsträckningen af politisk valrätt för det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Bevillnings- (och Lag-^utskottets Utlåtande N:o 1.

öfvervägande stora flertalet af den talrika klass af för åtnjutande af dylik

rätt otvifvelaktigt och obestridt mogne svenske medborgare, som man

plägar innefatta under den gemensamma benämningen jordtorpare. De

skäl, som till stöd för detta undanskjutande af departementschefen anförts,

synas oss visserligen bekräfta de svårigheter, som onekligen förefinnas att

på lämpligt sätt bereda ifrågavarande samhällsklass rätt till deltagande i

beslut om kommunens allmänna angelägenheter, men likväl ingalunda

ådagalägga, att dessa svårigheter för närvarande äro att anse såsom

oöfvervinneliga. Då man under den allmänna benämningen jordtorpare väl

torde få innefatta sådana personer, som, på grund af vare sig kontrakt

eller muntlig uppgörelse med vederbörande jordegare, fått åt sig för längre

eller kortare tid upplåtna större eller oftast mindre markområden med

tillhörande bostäder — eller med rätt att derå åt sig uppföra bostäder —

för att bruka och bebo mot skyldighet att till dessa områdens egare antingen

erlägga viss årlig afgäld eller arrende i penningar eller ock utgöra

vissa prestationer in natura medelst dagsverken, kolning, leverans af ladugårds-

eller jordbruksprodukter m. in., synes det böra ligga i öppen dag,

att uteslutandet af denna bofasta och arbetsamma klass af samhällsmedlemmar

från tillfälle att deltaga i det kommunala och dermed det politiska

lifvet innebär en i ögonen fallande orättvisa. Denna orättvisa framträder

desto tydligare, som inom nämnda klass af samhällsmedlemmar, de

må nu kallas landbönder, arrendatorer, kolare, torpare m. m., helt säkert

förefinnes, på det hela taget, åtminstone lika hög grad af ekonomisk sjelfständighet

som hos en stor del af de personer, hvilkaopå grund af gällande

bestämmelser redan äro kommunalt röstberättigade. Åtskilliga uttalanden

från olika läger gifva jemväl vid handen, att rösträttens utsträckande till

jordtorpare och med dem likstälda har tillvunnit sig sympatier hos till

sin politiska åskådning helt skilda grupper. Enär anledningen till att

nu ifrågavarande samhällsklass för närvarande är i saknad af allt inflytande

uti kommunens angelägenheter ju uppenbarligen är att söka uti

bristande föreskrifter i bevillningsförordningen derom, att lägenhet, som

är på något af här ofvan angifna sätt upplåten, skall till särskild taxering

uppgifvas och dess innehafvare direkt för sig beskattas, derest lägenheten

uppgår till sådant värde, som enligt derför gällande bestämmelser medför

skattskyldighet, vill det för oss synas, som om det närmast till hands

varande medlet till undanröjande af den orättvisa, som enligt vår uppfattning

ligger i den s. k. jordtorpareklassens uteslutande från rösträtt,

vore att söka uti komplettering af bevillningsförordningens föreskrifter

i ofvan antydd rigtning. Det torde knappt behöfva anmärkas, att

denna komplettering ingalunda torde kunna inskränkas till blotta ändringar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 1.

i bevillningsförordningen, utan efter all sannolikhet kräfver särskild

lagstiftning.

Då fråga af oss sålunda väckes om att tillfoga en ny klass af kommunalt

röstberättigade, måste detta helt naturligt innebära en ytterligare

uppfordran att få skyndsamt ordnadt det fastslående genom lag af vilkoren

för den kommunala rösträtten, som, enligt hvad vi tro oss hafva i det

föregående till fyllest påvisat, i allt fall måste ske.

Som vi emellertid icke tilltro oss att bestämdt formulera lydelsen af

de lagstadganden, hvilkas bringande till stånd utgör syftemålet med denna

vår motion, utan anse, att detta lämpligen bör öfverlemnas åt Kongl. Maj:t,

vilja vi hemställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och inför nästkommande Riksdag

framlägga förslag till sådana bestämmelser, hvarigenom, med ändring af

kongl. förordningarna den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet

och i stad samt den 23 maj samma år om kommunalstyrelse i Stockholm,

ernåddes:

l:o) att vilkoren för utöfvande af rösträtt i kommunens allmänna

angelägenheter blifva oberoende af bevillningsförordningens föreskrifter;

2:o) att förutom de enligt nu gällande bestämmelser kommunalt

röstberättigade personer jemväl de, hvilka med nyttjanderätt innehafva och

bebo lägenhet å landet, som för närvarande ej särskildt taxeras, men som,

derest den särskildt för sig taxerades, skulle betinga ett taxeringsvärde af

minst etthundra kronor, erhålla kommunal rösträtt; samt

3:o) att sådan särskild taxering, som under 2:o) förutsättes, blifver

föreskrifven.»

Såsom motionärernas framställning utvisar, utgör syftet med förevarande

motion hufvudsakligen att, för den händelse Riksdagen såsom hvilande

antoge något förslag till sådan ändring af gällande bestämmelser

angående valrätten till Riksdagens Andra Kammare, att den politiska rösträtten

väsentligen byggdes på den kommunala, gifva ökad stadga åt grunderna

för den kommunala rösträtten.

Genom de beslut, Riksdagens båda kamrar fattat i anledning af de

för Riksdagen framlagda förslag till ändrade bestämmelser angående valrätten

till Andra Kammaren, har emellertid berörda förutsättning förfallit;

och torde vid sådant förhållande någon åtgärd i anledning af motionen

icke böra af Riksdagen vidtagas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 1.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1902.

På utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAND.

Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.